Split (1)

train · 4.13M rows

text stringlengths 47 12.6M	edu_score float64 0.82 4.47
Datum: 2023-04-21 Dnr: 3.1-22/0191 Beslut i fråga om oredlighet i forskning Beslut Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (nedan nämnden) beslutar att och gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning. Bakgrund Den 21 december 2022 överlämnade Luleå tekniska universitet ett ärende om oredlighet i forskning till nämnden. Överlämnandet har skett i enlighet med 6 § i lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Forskningen avser elkraftteknik och hur maskininlärningsmetoder kan användas för att karaktärisera spänningsvariationer över kraftnätet i olika länder. Överlämnandet avser misstankar om plagiering. Misstankarna avser följande artiklar: (2022). Seeking patterns in rms voltage variations at the sub-10-minute scale from multiple locations via unsupervised learning and patterns' postprocessing, International Journal of Electrical Power & Energy Systems 143, A. Artikel A 108516. Misstankarna avser: plagiering av text från artikel C, D och E listade nedan. B. Artikel B – (2022). An unsupervised learning schema for seeking patterns in rms voltage variations at the sub-10-minute time scale, Sustainable Energy, Grids and Networks 31, 100773. Misstankarna avser: plagiering av text från artikel C, D och E listade nedan. De författare vars namn har strukits under har utfört forskningen hos en svensk forskningshuvudman. Övriga författare har utfört forskningen i utlandet. Enligt överlämnandet har den misstänkta plagieringen skett från följande källartiklar: Artikel C – (2020). Characterization methods and typical levels of variations in rms voltage at the time scale between 1 second and 10 minutes. Electric Power Systems Research 184, 106322. Artikel D – (2020). Deep feature clustering for seeking patterns in daily harmonic variations. IEEE Transactions on Instrumentation and Measurement 70, 1-10. Artikel E - (2021). Unsupervised deep learning and analysis of harmonic variation patterns using big data from multiple locations. Electric Power Systems Research 194, 107042. yttrande bestrider att han gjort sig skyldig till plagiering. Han anför att de delar av artiklarna som har mest överlapp med källartiklarna C, D och E; delar av introduktionen och en del i metodbeskrivningen kallad "Clustering using k-means" (artikel A) eller "K-means clustering" (artikel B), är delar som i huvudsak varit ansvar. Han menar att han och hans medförfattare borde ha kontrollerat dessa delar mer noggrant, men att de litade på . Han framhåller att överlappet med de tidigare artiklarna bara är några procent totalt och att tidskrifterna som artiklarna publicerats i har bedömt att det inte är tillräckligt mycket överlapp för att utgöra plagiering. yttrande bestrider att han gjort sig skyldig till plagiering. Han menar dock att anklagelserna om plagiering är välgrundade och anser dessutom att metod och data är plagierade utan att källartiklarna har getts tillbörligt erkännande. Han förklarar att han inte direkt bidragit med någon text till artiklarna förutom smärre korrigeringar och omformuleringar och att han inte heller läst slutversionerna innan de skickades för publicering. Han anför att han därför inte kände till det stora textöverlappet eller bristerna i källhänvisning. Det blev uppenbart för honom först efter att artiklarna blivit publicerade då detta påpekades för honom av en annan person. Han förklarar att han var medveten om att metoden och data publicerats i tidigare artiklar, och anser att det är ett acceptabelt tillvägagångsätt om det är första gången metoden appliceras på den data som presenteras. Han menar att det blir oetiskt först när inte tillbörligt erkännande ges till ursprungskällorna vilket han menar är fallet i artikel A och B. Efter att han blivit medveten om de brister han menar att artiklarna har, har han försökt få artiklarna tillbakadragna, men anför att har motarbetat detta. Rättslig reglering Nämnden ska pröva frågor om oredlighet i forskning enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (nedan lagen). Definitionen av oredlighet i forskning är enligt 2 §: en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning. Nämndens prövning sker stegvis utifrån bestämmelsen ovan. Nämndens motivering av beslutet Den forskning som omfattas Lagen omfattar enligt 3 § forskning som utförs bland annat av universitet och högskolor som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434), andra statliga myndigheter, kommuner och regioner och vissa andra angivna verksamheter. och var anställda vid Luleå tekniska universitet när arbetet med artikel A och B utfördes. Forskning vid Luleå tekniska universitet omfattas av lagen och deras forskning omfattas därmed av nämndens prövning. och utförde forskningen vid universitet i utlandet och omfattas därför inte av nämndens prövning. Planering, genomförande eller rapportering av forskning De avvikelser som kan utgöra oredlighet i forskning ska enligt definitionen i 2 § lagen ha begåtts vid planering, genomförande eller rapportering av forskning. Det innebär att begreppet oredlighet avser avvikelser under hela forskningsprocessen. 1 Med rapportering avses både publicering och andra typer av offentliggöranden. 2 Nämnden bedömer att artikel A och B utgör rapportering av forskning eftersom de är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Fabricering, förfalskning eller plagiering De former av oredlighet som nämnden ska pröva är fabricering, förfalskning och plagiering. Begreppen är inte definierade i lagen, men i förarbetena refereras till 1 Prop. 2018/19:58, s. 100. 2 Prop. 2018/19:58, s. 49. att de finns beskrivna i forskningsetiska kodexar och riktlinjer som till exempel Den europeiska kodexen för forskningens integritet 3 . 4 Fabricering innebär att forskaren hittar på data och dokumenterar dem som om de vore riktiga. Förfalskning avser manipulering av forskningsmaterial, utrustning eller processer eller att data eller resultat ändras, utelämnas eller undanhålls utan att det är berättigat. Plagiering innebär att en forskare använder andras texter, idéer eller arbeten utan att ge tillbörligt erkännande till ursprungskällan. 5 Överlämnandet från Luleå tekniska universitet gäller plagiering av text i artiklarna A och B från artiklarna C, D och E. De anmälda bestrider att de gjort sig skyldiga till plagiering. anser att var ansvarig för de stycken som plagierats och att han har godkänt texten i artikel A och B. anför att han inte har skrivit någon text till artiklarna utan bara bidragit med kommentarer och att han inte läst de sista utkasten innan publicering. Därför visste han inte att överlappet mellan artiklarna var så stort. Han påpekar att han tycker att det huvudsakliga problemet ligger i att källartiklarna inte har getts tillbörligt erkännande. Nämnden har jämfört artikel A och B med C, D och E var för sig, bland annat med hjälp av textjämföringsverktyg. Nämnden bedömer att i både A och B finns ett betydande överlapp med de tidigare artiklarna. I artikel A rör det sig framför allt om ett stycke i introduktionen som till stor del (nära 90%) stämmer överens med det som står i artikel C. Delar av metodbeskrivningen (2.3 och 2.4) har överlapp med artikel D, men här rör det sig framför allt om en mening som är väldigt lik. Totalt i artikel A rör det sig om 22 textstycken eller meningar där texten överensstämmer mellan 50-95% med text i de tre källartiklarna när obetydliga träffar rensats bort. I artikel B återfinns delar av introduktionsavsnitten i artikel C, D och E med en överensstämmelse på 80-90%. Även här är delar av metodavsnittet samma som i artikel D. Totalt finns 31 textstycken eller meningar i artikel B som mellan 50-100% överensstämmer med artikel C, D och E. Nämnden bedömer att betydande delar av artikel C, D och E är plagierade i artikel A och B. är inte medförfattare till artikel C, D eller E och har därmed gjort sig skyldig till plagiering. är medförfattare till samtliga artiklar (A-E). Därmed har han i artikel A och B gjort sig skyldig till plagiering av övriga författare till artikel C, D och E. 3 Den europeiska kodexen för forskningens integritet. Reviderad utgåva. Berlin: All European Academies (ALLEA); 2018, kap. 3.1. 5 Prop. 2018/19:58, s. 45, 100. 4 Prop. 2018/19:58, s. 45, 100. Allvarlig avvikelse från god forskningssed Det är endast allvarliga avvikelser från god forskningssed som kan utgöra oredlighet i forskning. Fabricering och förfalskning är i princip alltid allvarliga avvikelser från god forskningssed. Plagiering bör i vissa fall inte anses utgöra en allvarlig avvikelse från god forskningssed, till exempel om det är fråga om en mindre förseelse vid ett enstaka tillfälle. 6 Nämnden menar att det är i introduktionen som författarna bygger upp presentationen av den forskning som redovisas i artikeln och att det därför är särskilt motiverat att förvänta sig originalitet i det avsnittet. Nämnden bedömer dessutom att den plagiering som förekommer i introduktionen till artikel A respektive B är omfattande och därmed att den måste ses som allvarlig. De avsnitt som är plagierade i metoddelen i artikel A och B beskriver en väl etablerad statistisk metod. De återger ett par ekvationer och det finns ett begränsat antal sätt att uttrycka sig när man binder samman dem i text. Ett visst överlapp kan därför förväntas. Plagieringen i metodavsnitten är därmed inte allvarlig i någon av artiklarna. Uppsåt eller grov oaktsamhet Sedan den 1 januari 2020 är forskarens ansvar att följa god forskningssed i sin forskning författningsreglerat enligt 4 §. Hur långtgående ett sådant ansvar kan eller ska vara måste prövas och bedömas i varje enskilt fall. Enligt 2 § i lagen krävs att den allvarliga avvikelsen från god forskningssed begåtts med uppsåt eller av grov oaktsamhet för att det ska vara fråga om oredlighet i forskning. Uppsåt innebär att forskaren ska ha förstått vad han eller hon har gjort medan oaktsamhet innebär att forskaren i vart fall borde ha förstått detta. Grov oaktsamhet kräver att agerandet framstår som särskilt allvarligt eller klandervärt. Förbiseenden, slarv eller missförstånd bör som regel inte betraktas som grov oaktsamhet enligt förarbetena. 7 Var och en av de två anmälda hävdar att det var den andres ansvar att undvika plagiering i artiklarna. hänvisar till att han litade på hävdar att han inte har bidragit med text och att han inte har haft tid att läsa igenom artiklarna innan de skickades in till publicering. 6 Prop. 2018/19:58, s. 100. 7 Prop. 2018/19:58, s. 50-51, 100. . Sedan den 1 januari 2020 är forskarens ansvar att följa god forskningssed i sin forskning författningsreglerat enligt 4 §. Hur långtgående ett sådant ansvar kan eller ska vara måste prövas och bedömas i varje enskilt fall. Enligt internationella riktlinjer 8,9 gäller att alla parter i ett samarbete ska ta ansvar för forskningens integritet. Det anges även att alla författare har fullt ansvar för publikationens innehåll om inte annat anges. I artikeln anges inte något uppdelat ansvar för olika avsnitt i texten. Nämnden har inte sett några skäl att göra avsteg från riktlinjerna i det aktuella ärendet utan menar att alla författare ansvarar för att deras forskning följer god forskningssed. Oavsett vem som har skrivit den plagierade texten i artiklarna är det båda anmäldas ansvar att se till att plagiering inte förekommer. Varken eller har uppfyllt sitt ansvar i det hänseendet, vilket nämnden bedömer som grovt oaktsamt både för artikel A och artikel B. Sammanfattning av beslutet Sammanfattningsvis finner nämnden att och gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning. Nämnden bedömer att det i det aktuella forskningsprojektet kan ha förekommit andra avvikelser från god forskningssed. De gäller bland annat självplagiat och försök att dra tillbaka artiklar utan kommunikation med övriga författare. Nämnden överlämnar dessa misstankar till Luleå tekniska universitet som enligt 1 kap 17 § högskoleförordningen (1993:100) har till uppgift att pröva andra avvikelser från god forskningssed än oredlighet i forskning. __________ Nämnden har fattat beslut i detta ärende efter föredragning av handläggaren Sofia Bergström. Thomas Bull Ordförande Sofia Bergström Handläggare 8 Den europeiska kodexen för forskningens integritet. Reviderad utgåva. Berlin: All European Academies (ALLEA); 2018, kap. 2.6. 9 Recommendations for the Conduct, Reporting, Editing, and Publication of Scholarly work in Medical Journals. Updated May 2022, International Committee of Medical Journal Editors. http://www.icmje.org/recommendations.	2.1875
Pressmeddelande 2020-12-10 Villakunder väljer trygghet före risk Andelen av SBAB:s kunder som väljer längre bindningstider fortsatte att öka under november. Viljan att minska ränterisken märks tydligast bland villakunder, där 29 procent av de som tecknade nya bostadslån valde en bindningstid på 3 år. Totalt valde 66 procent kortast möjlig bindningstid på sina nya bostadslån, vilket är en minskning sedan oktober med 10 procentenheter. Majoriteten av alla nya bolånetagare fortsätter att välja kortast möjlig bindningstid 66 procent av SBAB:s nya bolånekunder valde kortast möjlig bindningstid på sina bolån under november. Övriga val av bindningstider i november jämfört med oktober \| \| November \| \|---\|---\| \| Tre månader \| 66 % \| \| 1 år \| 5 % \| \| 2 år \| 4 % \| \| 3 år \| 20 % \| \| 4 år \| 0,5 % \| \| 5 år \| 5 % \| Avser nya bolånekunder hos SBAB - Ökningen av andelen nya bolånetagare som valde att binda sina lån på tre år skedde redan i oktober men fortsatte under november med ökad intensitet. SBAB:s räntesänkning på bolån med tre års bindningstid påverkar naturligtvis valet, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB. I november (oktober inom parentes) valde 13 (8) procent av de som tecknade nya bostadslån för köp av en bostadsrätt en bindningstid på 3 år. Motsvarande siffra var 29 (14) procent för de som köpte en villa. - Fler villaköpare än bostadsrättsköpare valde tre års bindningstid. Förutom att det just nu är låg ränta på denna bindningstid, så påverkas sannolikt valet av individuella faktorer som exempelvis hur länge man tror att man ska bo i sin bostad. Vissa känner nog att det är skönt att veta sin exakta räntekostnad i några år framöver när mycket annat är osäkert och oförutsägbart i samhället, säger Claudia Wörmann. SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Sedan 2016 är Booli en del av SBAB. Antal bolånekunder uppgår till 283 000 och 365 000 privatpersoner har sparkonto (per den 30 juni 2020). Antal medarbetare (FTE) är 743. SBAB bidrar till bättre boende och boendeekonomi. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank. Procenttalen har avrundats och summerar därför inte alltid till 100. Statistiken för senaste månaden är preliminär. För mer information, vänligen kontakta: Claudia Wörmann, Boendeekonom SBAB, telefon: 0709-906814, [email protected] Erik Bukowski, Presschef SBAB, telefon: 0724-517937, [email protected] SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Sedan 2016 är Booli en del av SBAB. Antal bolånekunder uppgår till 283 000 och 365 000 privatpersoner har sparkonto (per den 30 juni 2020). Antal medarbetare (FTE) är 743. SBAB bidrar till bättre boende och boendeekonomi. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank.	1.742188
Johan Häggman STRATEGIER FÖR MINORITETSSPRÅK – JÄMFÖRELSER AV RELEVANS FÖR SVENSKAN I FINLAND Strategier för minoritetsspråk – jämförelser av relevans för svenskan i Finland Utgivare: Tankesmedjan Magma www.magma.fi Magma 2021 Layout: Oy Nord Print Ab Pärmbild: iStock ISBN: 978-952-7328-20-0 (online) Magma: ISSN: 1798-4610 (online) Innehållet fritt tillgängligt med vissa förbehåll: Magma önskar få största möjliga spridning av de publikationer som ges ut. Därför kan våra rapporter fritt laddas ner via www.magma.fi. Det är tillåtet att kopiera, citera och återge avsnitt ur denna publikation förutsatt att källan anges samt att innehållet inte förändras eller förvrängs. Johan Häggman Strategier för minoritetsspråk – jämförelser av relevans för svenskan i Finland 4 Om författaren Johan Häggman har en lång erfarenhet av minoritetsfrågor på europeisk nivå. Förutom åtta år inom Europeiska kommissionen har Häggman arbetat för European Bureau for Lesser Used Languages (EBLUL), fungerat som Policy Advisor för ALDE i Europaparlamentet och verkat som journalist vid Eurolang. För närvarande arbetar han för the Federal Union of European Nationalities (FUEN) och skriver på sin doktorsavhandling om politiska partier bland språkminoriteter i Europa. Innehållsförteckning 5 6 6 1. Inledning Svenskans rättsliga ställning i Finland kan som jämbördigt nationalspråk betraktas som relativt god. 1 Finland har undertecknat och ratificerat Europeiska stadgan för landsdels och minoritetsspråk, vars uttalade mål är att stärka språk i minoritetsställning som en del av Europas kulturella rikedom. Även om Nationalspråksstrategin 2012 understryker att våra national språk finska och svenska tillämpas på ett bristfälligt sätt, vilket i synnerhet äventyrar den svenskspråkiga befolkningens grundläggande språkliga rättigheter, så har få språkminoriteter samma i grundlagen förankrade ställning som den svenskspråkiga folkgruppen i Finland. 2 Vår språklagstiftning uppfattas i internationella sammanhang som ett föredöme. 3 Inte heller språkklimatet kan anses vara särskilt dåligt. Enligt Språkbarometern 2020 har språkklimatet inte försämrats under de senaste fyra åren. Det har inte heller förbättrats, men det kan generellt ses som bra. Sanna Marins regering som tillträdde år 2019 har en betydligt mer positiv inställning till det svenska i Finland och till tvåspråkigheten än tidigare regeringar. 4 Men den demografiska utvecklingen skapar oro med tanke på Finlands framtid som tvåspråkigt land. År 1900 utgjorde de svenskspråkiga nästan 13 procent av befolkningen, men som en följd av att den finskspråkiga befolkningen mer än fördubblades under 1900-talet sjönk de svenspråkigas andel till 5,6 procent år 2000. Vid utgången av år 2020 utgjorde svenskspråkiga 5,2 procent av landets befolkning, eller totalt 287 954 personer, 5 vilket är det hittills lägsta redovisade antalet. 6 Förfinskningen pågår inom breda segment av den finlandssvenska folkgruppen 7 och man kan med fog hävda att den negativa demografiska utvecklingen i fredstid är unik bland större minoritetsspråk i Europa. 7 8 Svenskan i Finland har tappat terräng medan andra minoriteter i Europa och Kanada har klarat sig bättre, även i fall där de inte har samma konstitutionellt förankrade stöd. Den demografiska utvecklingen har en direkt inverkan på möjligheterna att få service på svenska och på att kunna använda svenska i såväl den offentliga som i den privata sektorn. Den mest väsentliga förändringen i språkförhållandena i landet under de senaste decennierna är ändå den kraftiga ökningen av personer med annat modersmål än finska eller svenska. År 2020 var antalet med ett annat modersmål än finska och svenska 432 847 personer. 8 Denna siffra kommer antagligen att fortsätta stiga. Enligt Arbets- och näringsministeriets uppgifter från 2019 kunde cirka 65 000 nya arbetstillfällen inte besättas på grund av brist på kunniga sökande. För att råda bot på detta vill regeringen fördubbla arbetskraftsinvandringen på tio år. Man bör ändå komma ihåg att andelen utlänningar i förhållande till landets hela befolkning fortfarande är låg i Finland i jämförelse med andra västeuropeiska länder. 9 Den andra demografiska utmaningen för det svenska språket i Finland är utvandringen av framförallt ungdomar till Sverige. Tankesmedjan Magmas undersökning Hjärnflykt eller inte? Svenskspråkig ungdomsflyttning till Sverige: trender och drivkrafter 2016 10 visar att totalt 19 700 svenskspråkiga flyttade till Sverige under perioden 2000–2017. Omkring hälften av dem har stannat där. Svenskan i Finland står alltså inför stora demografiska utmaningar. En fråga som då infinner sig är hur man med olika åtgärder kan stärka svenskans ställning. För att bredda perspektivet ligger det nära tillhands att granska lösningar hos andra språkminoriteter, som befinner sig i liknande situation. Föreliggande undersökning ger några exempel på hur man i olika länder i Europa och regioner i Kanada löst frågan om minoritetsspråkens ställning. Språkfrågorna granskas ur ett finländskt perspektiv. Exemplen är valda med tanke på att de lösningar som framläggs kan ställas i relation till svenskan i Finland. Undersökningen ger ett svar på frågan om vad svenskspråkiga i Finland eventuellt kan lära sig av de strategier och lösningar som språkminoriteter på annat håll kunnat dra nytta av. Vad kan vi till exempel lära oss av den tyskspråkiga minoriteten i Sydtyrolen, av de franskspråkiga i Kanada eller av walesarna? Avsikten med undersökningen är inte bara att presentera exempel från länder som framgångsrikt lyckats främja språk i minoritetsställning, utan att också lyfta fram exempel på en mindre lyckad språkpolitik, eftersom dessa ofta kan vara lika lärorika. Målet med undersökningen är att vara tankeväckande och identifiera relevanta eller användbara praxis (useful practices) i olika två- eller flerspråkiga länder och regioner. Vi använder begreppet användbara eller nyttiga praxis i stället för det vanligen förekommande best practices för att understryka vikten av att exemplen bör vara relevanta för främjandet av svenskan i Finland. Undersökningen jämför olika modeller inom bl.a. språkpolitik, offentlig förvaltning, utbildning, kultur, medier och näringsliv. De länder som ingår i studien är Belgien, Schweiz och Luxemburg med flera jämbördiga nationalspråk, Irland och Kanada med två officiella språk, länder med stora ungerska minoriteter d.v.s. Rumänien och Slovakien i Centraleuropa, samt regionerna Wales, Baskien och Katalonien. På grund av den rådande coronapandemin har resor till de olika områdena inte varit möjliga och en omfattande nedstängning i Central- och Sydeuropa har försvårat insamlingen av material. Därför bygger rapporten i hög grad på intervjuer gjorda för dokumentärserien Minoriteternas Europa och erfarenheter från mitt arbete med minoritetsspråk och flerspråkighet för Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, Europeiska byrån för mindre använda språk, EBLUL och Federal Union of European Nationalities, samt deltidsjobb för regionsregeringarna i Baskien, Katalonien och Sydtyrolen. 11 9 2. Exempel från olika språkliga minoriteter Språkpolitiken – en nationell eller regional behörighet? Finland är tillsammans med Schweiz, Belgien, Luxemburg och Irland de enda länderna i Europa där minoritetsspråket är ett jämbördigt officiellt språk på nationell nivå. Därför börjar vi med att granska de här ländernas språkpolitik och inkluderar också Kanada i jämförelsen. Vad kunde Finland lära sig av de olika ländernas lösningar för språken i minoritetsställning? Dessa fem länder har av historiska orsaker valt väldigt olika modeller för språkpolitiken. Det gemensamma är att språkens positiva särbehandling kan vara kopplad till avgränsade geografiska områden, utan att språken förlorar sin nationella status. I förbundsstaten Schweiz måste de federala myndigheterna betjäna medborgarna på tre av nationalspråken (tyska, franska och italienska), medan service på det minsta nationalspråket rätoromanska endast garanteras på lokalnivå i kantonen Graubünden. De 26 kantonerna har långtgående självstyre och enligt territorialprincipen får de själva bestämma över språkpolitiken. Det innebär att 23 av landets 26 kantoner är officiellt enspråkiga. Som exempel kan nämnas att franska är det enda undervisningsspråket i kantonerna Genève, Vaud och Neuchâtel, trots att över två tredjedelar av schweizarna talar tyska som modersmål. Skolorna i den sydliga kantonen Ticino är på samma sätt enspråkigt italienska. 12 Också i officiellt tvåspråkiga Kanada är språkpolitiken delstaternas behörighet. Engelska och franska är officiella språk på federal nivå i Kanada, vilket innebär att alla lagar den federala regeringen stiftar finns tillgängliga på båda språken och att federalt anställda ska betjäna befolkningen på båda språken. I övrigt hör språkpolitiken till delstaternas behörighet. Alla officiella språkminoriteter i Kanada har i de flesta provinser och territorier rätt till skolgång på sitt eget språk, i sina egna skolor, men New Brunswick är den enda delstaten där båda språken är officiella i hela provinsen. Trots att varje delstat för sin egen språkpolitik, gör den federala regeringen sitt yttersta för att främja det franska språket i hela landet. Genom bland annat invandringspolitiken strävar man efter att stärka franskan i delstater där andelen franskspråkiga är under fem procent. 13 De stora ekonomiska och politiska satsningarna för att franska ska förbli ett levande språk i hela landet skiljer sig markant från finska regeringars njugga inställning till att främja svenskan i enspråkigt finska delar av landet. I Belgien har Bryssel en särställning som tvåspråkig stad och svårigheter med att dra en geografisk språkgräns mellan flamländare och valloner har bidragit till att man inte strikt kunnat tillämpa en territorial modell. Därför har man utvecklat något som kunde ses som en hybridmodell, med tre regioner (Flandern, Vallonien, Bryssel) och tre språkgemenskaper (den nederländsktalande, den fransktalande och den tysktalande). Med undantag av de kommuner som tillhör den tvåspråkiga huvudstadsregionen är största delen av kommunerna enspråkiga, vilket betyder att invånarna endast får service på kommunens officiella språk, nederländska eller franska. Därtill har 27 kommuner språkfaciliteter, vilket betyder att det förutom på kommunens huvudspråk också måste erbjudas tjänster på minoritetsspråket, om språket är ett av Belgiens två andra nationalspråk. Det speciella med Belgien är de federala språkgemenskaperna, som existerar parallellt med regionerna. Till regionernas kompetensområden hör bland annat 11 jordbrukspolitiken, byggnadspolitiken med offentliga arbeten, infrastrukturen och energipolitiken, medan språkgemenskaperna ansvarar för utbildning, kultur och till en del för hälsovården. Regionerna och språkgemenskaperna fungerar nästan som självständiga stater i den bemärkelsen, att de kan ingå internationella avtal med andra länder 14 och att EU:s handelsavtal, som skall godkännas av de 27 medlemsstaterna, i Belgiens fall också måste godkännas av både regionerna och språkgemenskaperna. Intressant med tanke på Svenskfinland är att gemenskaperna inte är geografiskt begränsade utan språkligt. Så hör t.ex. flamländare i Bryssel till den flamländska gemenskapen, medan de franskspråkiga hör till den franska gemenskapen. Systemet gör att människor som bor i samma område, ja till och med i samma hushåll, kan rösta i olika valkretsar och höra till olika skol- och sjukvårdsdistrikt. En familj kan alltså styras av en annan utbildnings- och hälsovårdspolitik än grannfamiljen. Flamländare kan höra till den flamländska valkretsen även i det övervägande franska Bryssel, medan grannarna i samma höghus väljer sin kandidat ur den franska valkretsen. I enlighet med detta kan den belgiska staten också vara generös mot sina minoriteter, så har t.ex. de tyskspråkiga fått en valkrets med ett mandat i Europaval. Luxemburg är motsatsen till territorialmodellen. Statsspråket är luxemburgiska, men också tyska och franska har likadan status i hela landet, som alltså är officiellt trespråkigt. De flesta luxemburgare är trespråkiga och undervisningen i skolorna sker på alla tre språken. Även om de tre språken dominerar i olika domäner (luxemburgiskan hemma, tyskan i tidningar, franskan i näringslivet), är landet som helhet trespråkigt och inte indelat i olika språkliga regioner. Irlands språkmodell påminner däremot rätt så mycket om Finlands. Iriska är landets första språk enligt grundlagen, trots att det dagligen talas av färre än 100 000 personer. I detta avseende är iriskan unik i Europa. 15 Irlands motsvarighet till Finlands nationalspråksstrategi är 20 Year Strategy for the Irish Languages från år 2006. Huvudmålsättningen med Irlands strategi är att på 20 år öka antalet som dagligen talar iriska från 85 000 till 230 000. Målet är också att antalet personer som kan iriska skulle öka från 1,6 miljoner till 2 miljoner under samma tidsperiod. 16 Iriska talas framförallt i de västra delarna av Irland, i det så kallade Gaeltacht. 17 Stephen Barbour understryker det paradoxala i att de flesta inom alla samhällsgrupper ställer sig positiva till iriskan, men den positiva attityden leder inte till en vilja att lära sig eller att använda språket. De som talar iriska flytande består enligt Barbour av två kategorier: 1) intellektuella som tillhör medelklassen och 2) de som talar iriska som modersmål i Gaeltachtområdet, 18 som har en särställning förankrad i språklagen. Där är iriska administrationsspråk och det viktigaste undervisningsspråket i skolorna. Skyltarna har endast irisk text, till skillnad från resten av landet där skyltarna är tvåspråkiga (iriska och engelska). 19 Gaeltachts särställning som officiellt enspråkigt iriska områden i ett i övrigt tvåspråkigt land kunde kanske jämföras med det enspråkigt svenska Åland. Med Gaeltachtlagen år 2012 kom språkplaneringen igång. Språkplaneringsområdena föreslår en språkstrategi med olika förslag om hur språket ska främjas. Strategin sänds till regionförvaltningsverket Údarás na Gaeltachta och godkänns sedan av ministeriet för Gaeltacht. Varje område får 100 000 euro årligen för språkplanering. 20 Irland har också en språkkommissionär, vars uppgift det är att se till att språklagen följs. Kommissionären har ingen sanktionsrätt men kan genom att offentligt kritisera brott mot språklagen ställa myndigheter och organisationer i dålig dager. Om en organisation inte samarbetar med språkkommissionären kan den dömas till böter eller max 6 månaders fängelse, men det har aldrig hänt. 21 Oftast agerar myndigheten eller organisationen då kommissionären hotar med att skriva en rapport. 13 Kort sammandrag och lärdomar Med tanke på Irland kan man dra en parallell mellan Svenskfinland och Gaeltachtområdena, som är statligt fastslagna geografiska områden där iriska är huvudspråk. 22 Kunde de svenskspråkiga områdena i Finland på motsvarande sätt göras till administrativa områden där svenska är huvudspråk? Också Gaeltachtområdenas språkplanering, något modifierad, kunde vara en modell för de tvåspråkiga områdena i Finland. En tandlös språkkommissionär som den irländska är knappast något som Finland borde ta efter; däremot kunde man diskutera om en ombudsman med sanktionsrätt kunde bidra till att språklagen efterlevs. I diskussionen om finlandssvenskan ställs ofta territoriell autonomi och ett officiellt tvåspråkigt land mot varandra. 23 I Schweiz ser vi däremot att det inte finns något motsatsförhållande mellan det faktum att de olika språken har klart definierade områden och att Schweiz har fyra officiella språk. Tvärtom garanterar territorialprincipen att alla fyra språk förblir starka. Andelen som talar franska har ökat från 20,4 procent år 2000 till 22,9 procent år 2018, och andelen som talar italienska har ökat från 6,5 procent år 2000 till 8,4 procent år 2018. Samtidigt har andelen som talar majoritetsspråket tyska förblivit närmast konstant. I Finland har Åland genom sin självstyrelse en särställning. Åland är med sina behörigheter den enda regionen med territoriell autonomi i Finland. Vad språkpolitiken beträffar är Åland enspråkigt svenskt och befolkningens svenska språk och kultur skyddas i lag. Men också på fastlandet har tanken på ett territoriellt avgränsat område med svenska som majoritetsspråk inte varit främmande. Den dök upp 1918 och aktualiserades på nytt efter andra världskriget, då SFP:s riksdagsgrupp lämnade in flera motioner i saken. Svenskan är idag majoritetsspråk och första arbetsspråk inom bland annat samkommunerna Vasa sjukvårdsdistrikt och Kårkulla. Social- och hälsovårdsreformen i Finland går ut på att överföra det mesta av ansvaret för social- och hälsovård från kommuner och samkommuner (kommunförbund) till landskapen eller välfärdsområden. Reformen innebär att vården och räddningsväsendet år 2023 flyttas över till 21 välfärdsområden och Helsingfors stad. 24 Välfärdsområdena skall också överta de nuvarande landskapsförbundens och en del av den statliga regionalförvaltningens uppgifter. Enligt regeringens beslut skall Egentliga Finlands välfärdsområde koordinera samarbetet kring den svenska servicen i de tvåspråkiga välfärdsområdena. Västra Nylands välfärdsområde kommer att ha ansvar för utvecklandet av de svenska tjänsterna. 25 Intressant ur ett finlandssvenskt perspektiv är att vi på fastlandet får ett välfärdsområde med egna behörigheter och med svenskspråkig majoritet. Österbotten är officiellt tvåspråkigt, men svenska är majoritetsspråk och därmed arbetsspråk. 26 Framtiden får utvisa i vilken mån landskapet kan främja det svenska språket, men klart är att det öppnar för nya möjligheter. Det belgiska systemet med språkgemenskaper som inte är geografiskt betingade är också intressant ur ett finlandssvenskt perspektiv. Om vi skulle utgå från att vi i Finland skulle ha två språkgemenskaper och att gemenskaperna i Finland också skulle ansvara för samma områden som i Belgien, så skulle utbildning, kultur och hälsovård höra till språkgemenskapernas behörigheter. Det skulle betyda att den "svenska språkgemenskapen" själv kunde bestämma om utgifterna inom skolan och vården, men att den på motsvarande sätt genom skatteintäkter också bör se till att de kan betalas. Systemet med språkgemenskaper möjliggör att lärarna i flamländska skolor i Bryssel har högre löner än lärarna i de franskspråkiga skolorna. Ett system med språkgemenskaper, som inte är geografiskt betingade, skulle också möjliggöra att personer i samma familj hör till olika skol- och hälsovårdsdistrikt. 15 Det belgiska exemplet med tre valkretsar i Europaval är också intressant. Finland kunde bestå av två valkretsar i stället för en. En finskspråkig för dem som väljer att skriva sig som finskspråkiga och en svenskspråkig för dem som vid mantalsskrivningen kryssat för svenska på frågan om modersmål. Demografiska utmaningar och språkliga strategier I det här kapitlet behandlar vi demografiska frågor med exempel från framför allt Spanien, Belgien, Kanada, Irland, Sydtyrolen och Wales. Först ska vi se på några områden, där andelen minoritetsspråkstalare växer; därefter går vi in på flyttningsrörelser med frågor om utvandring och integration av invandrare, som vi behandlar ur ett språkligt perspektiv. I flera europeiska länder har andelen som talar ett minoritetsspråk, eller det mindre använda av två nationalspråk, vuxit. En sådan positiv utveckling har skett i Katalonien, Baskien, Wales och Sydtyrolen. Ökningen i Spanien får till en del sin förklaring av att minoritetsspråken var förbjudna i officiella sammanhang ända fram till Francos död 1975. Men till exempel skolor med baskiska som undervisningsspråk tolererades redan under Francos diktatur åren 1957–1975. Efter Francos död har antalet som talar katalanska nästan fördubblats. Katalonien har inte samma registrering enligt modersmål som Finland, men andelen som uppger att de talar bättre katalanska än spanska har stadigt ökat sedan 1975. 27 Det beror framför allt på att skolorna helt och hållet är på katalanska men också på att många föräldrar, som har spanska som modersmål, väljer att tala katalanska med sina barn. 28 Baskiskan upplever en liknande renässans. I motsats till i Katalonien får föräldrarna i Baskien välja om barnet ska gå i spanskspråkig, tvåspråkig eller enspråkigt baskisk skola. De flesta, också en majoritet av spanskspråkiga föräldrar, väljer att sätta barnen i skolor med undervisning på baskiska. 29 I Spanien är språkpolitik regionernas behörighet. Spaniens grundlag från 1978 ger regionerna långtgående befogenheter när det gäller att främja de regionala språken. Regionala lagar (leyes de normalización lingüística) möjliggör en positiv särbehandling av minoritetsspråket. Utan 'normaliseringen', dvs en proaktiv språkplanering, är faran stor att användningen av minoritetsspråket skulle begränsas till skolan och den offentliga förvaltningen, resonerar man. Med språkplaneringen hoppas man erövra nya domäner och främja språket inom domäner som teknologi, kultur, sport och musik och därmed göra användningen av språket 'normalt' i alla sammanhang. 'Normaliseringen' har haft störst inverkan i regioner med en stark identitet och en nationalistisk rörelse såsom Katalonien och Baskien, medan språkplaneringen kommit i gång senare i regioner som Asturias, Aragón, Navarra, Valencia och Balearena. Mest framgångsrik har den varit i Katalonien, men på senare tid har den spanskspråkiga majoriteten ställt sig kritisk till den positiva särbehandlingen av katalanskan, som man anser diskriminera spanskspråkiga. 30 Matías Múgica, tidigare förläggare vid Navarras högerregering, håller med om att positiv diskriminering behövs för att främja ett minoritetsspråk, men att normaliseringen av baskiskan gått för långt, då den enligt honom strävar efter att erövra domäner och geografiska områden där baskiska aldrig tidigare talats. 31 Man kan hävda att det är relativt lätt för ett minoritetsspråk, som påminner om majoritetsspråket, att växa på majoritetsspråkets bekostnad. Den som talar spanska kan lätt lära sig galiciska eller katalanska och så att säga "byta" modersmål, eftersom språken står varandra så nära. Men en liknande utveckling har också skett i Sydtyrolen, trots att det inte gäller närbesläktade språk. Där har andelen tyskspråkiga och ladinare ökat, medan de som talar landets majoritetsspråk italienska har minskat från 34,3 procent år 1961 till 23,5 procent år 2011. 32 Dessa områden har omfattande autonomi. Men en positiv utveckling för minoritetsspråken sker även i områden som saknar, eller har begränsad, autonomi. Den ungerska minoriteten i Slovakien har ökat med 60 procent, 17 från 354 500 till 567 300 personer under åren 1950−1991. Efter 1991 har antalet ungrare minskat något, dels som en följd av utflyttning (framför allt av unga, Slovakien lider som många forna öststater av kompetensflykt), dels på grund av att regeringen infört fler etniska kategorier, såsom romer. Många ungerskspråkiga romer registrerar sig nu som romer och inte som ungrare. Språkliga strategier i Bryssel Bryssel är ett intressant exempel eftersom staden till befolkningen är ungefär lika stor som Helsingfors. Också språkförhållandena liknar varandra. I Bryssel har en förfranskning skett sedan mitten av 1800-talet. Helsingfors har på motsvarande sätt förfinskats. Men medan man lyckats stärka det nederländska språket i Bryssel de senaste årtiondena, och andelen som talar nederländska har ökat, har man i Helsingfors inte lyckats främja svenskan på motsvarande sätt. Vad har man då gjort för att bibehålla Bryssel tvåspråkigt? I Helsingfors minskade andelen svenskspråkiga mellan 1950 och 2005 från 19 till drygt sex procent, och helsingforssvenskarnas antal halverades från 71 000 till 35 000. Men medan det ännu på 1950-talet tämligen tvåspråkiga Helsingfors helt förlorat sin synliga svenskhet i början av 2000-talet och i allt högre grad omvandlats till en "finsk-engelsk språkmiljö" 33 lyckades man i Bryssel vända det nederländska språkets nedåtgående trend i mitten av 1970-talet. Vilka var orsakerna till att nederländskan på nytt blev starkare i Bryssel? Vid en kommunsammanslagning 1976 valde flera övervägande franskspråkiga kommuner att gå samman med kommuner med flamländsk majoritet. Det gjorde att antalet kommuner med franskspråkig majoritet i Bryssels utkanter minskade. Valloniens ekonomiska kräftgång bidrog också till att försvaga franskans status. Efter andra världskriget upplevde Flandern en snabb ekonomisk tillväxt och år 1965 gick Flandern om Vallonien i BNP per capita. 34 Sven Gatz, minister för ekonomi, budget, offentliga tjänster, främjandet av flerspråkighet, turism, statistik, urbanism och kulturarv i regionen Bryssels regering, säger att nederländskans renässans i Bryssel främst har ekonomiska orsaker. Nederländska är viktigt på arbetsmarknaden och företagen efterlyser kunskaper i nederländska. Fler invandrare vill lära sig nederländska, för de inser att de har nytta av att kunna språket. Enligt Gatz är kunskaper i nederländska också ett av de viktigaste verktygen för social mobilitet. Man har helt enkelt fler möjligheter om man kan nederländska och det har bidragit till att nederländskans status i Bryssel förbättrats avsevärt. En annan viktig målgrupp är ungdomar, som regionregeringen försökt nå via olika projekt. Den yngre generationen Brysselbor är flerspråkig och ser flerspråkighet som en viktig del av sin identitet som Brysselbor. Unga byter ledigt språk och har en urban identitet, en kosmopolitisk identitet, enligt Gatz. Till skillnad från Helsingfors, där de som talar andra språk än finska eller svenska år 2021 endast utgjorde 15,3 procent av stadens befolkning, 35 utgör utlänningar en betydande del av Bryssels befolkning. Sedan 1958 har Bryssel varit EU:s huvudstad och sedan 1967 har också NATO sitt högkvarter i staden. Förutom de anställda vid EU:s institutioner finns det många gånger fler lobbare och journalister som jobbar i Bryssel. Eftersom franska är ett av EU:s tre arbetsspråk registrerar sig de flesta av dem som franskspråkiga. Utöver EU-byråkraterna har invandringen också varit avsevärd från länder där franska är ett officiellt språk, såsom Marocko och de forna belgiska kolonierna Kongo, Burundi och Rwanda. Från 1961 till 2006 ökade andelen utlänningar i Bryssel från sju procent till 56 procent av befolkningen. År 2015 utgjorde utlandsfödda 62 procent av befolkningen i Bryssel, vilket var den näststörsta andelen bland större städer i världen efter Dubai. 36 Hela 71 procent av Bryssels befolkning har utländsk bakgrund och 74 procent av befolkningen har utländska föräldrar. 37 19 Eftersom invandrarna utgör en majoritet av Bryssels befolkning är deras inställning till nederländskan direkt avgörande för språkets framtid i staden. Därför har både den flamländska regeringen och Brysselregeringen utvecklat strategier för att lära invandrare nederländska. Tillsammans med Huis van het Nederlands 38 försöker man övertyga invandrare om fördelarna med att kunna nederländska. En stor del av invandrarna sätter sina barn i flamländska skolor och därmed integreras de på nederländska. Man erbjuder också kurser i nederländska för vuxna invandrare. Det finns flera program för integration på nederländska och projekt som erbjuder invandrare möjligheter att tala nederländska. Minister Sven Gatz ser positivt på framtiden för det nederländska språket i Bryssel. Franska är och förblir Bryssels lingua franca, men det finns ett ökat intresse bland franskspråkiga att lära sig nederländska, framför allt bland ungdomar och bland Brysselbor med invandrarbakgrund. Exempel på åtgärder är kurser riktade till arbetssökande, kända idrottare som förebilder för unga och riktade åtgärder till invandrare. Genom att övertyga invandrare om nederländskans mervärde, t.ex. på arbetsmarknaden, har man fått fler att integrera sig på nederländska och använda språket i kommunikationen med myndigheterna. Det har gjort att både antalet och andelen som talar nederländska i Bryssel ökar, efter en långvarig nedåtgående trend. 39 Kanada uppmuntrar franskspråkig invandring Precis som Finland har Kanada låg nativitet och en åldrande befolkning. 40 Därför bedriver landet en generös invandringspolitik och välkomnar årligen 250 000 invandrare. En femtedel av Kanadas 36 miljoner invånare är födda utomlands. 41 De franskspråkiga kanadensarna utanför Québec var år 2016 42 över en miljon till antalet och utgör 3,8 procent av Kanadas befolkning utanför Québec. Québecs befolkning år 2016 var 8,2 miljoner av vilka 6,1 miljoner, eller 78 procent, hade franska som modersmål. Siffran är baserad på det nya sättet att räkna franskspråkiga, som inkluderar alla som har ett annat modersmål än engelska som kan franska 43 och alla familjemedlemmar i blandäktenskap. Det är ett räknesätt som också kunde gynna den svenskspråkiga befolkningen i Finland. De franskspråkiga har betydligt lägre födelsetal och en äldre befolkning än Kanada i snitt. Dessutom drabbas de av intergenerationellt språkbyte till engelska. Invandring är därför viktigt för de här franska samhällenas vitalitet. 44 Om ingenting görs kommer nämligen andelen franskspråkiga utanför Québec att minska till tre procent år 2036. 45 Unikt för Kanada är att invandringspolitiken går ut på att också – och framför allt – stärka franskan i delstater där franskan är svag eller närmast obefintlig. Med strategier och fördelaktiga poängsystem (med tilläggspoäng för kunskaper i franska) 46 försöker man uppmuntra franskspråkig invandring till de franska språkgemenskaperna utanför Québec. 47 Mellan åren 2003 och 2019 tog Kanada utanför Québec emot 60 000 franskspråkiga invandrare. Trots att andelen franskspråkiga invandrare utanför Québec ökat, var de år 2019 ändå bara 2,8 procent (eller 8 500 personer) av alla invandrare. 48 I mars 2019 lanserade Kanadas minister för immigration, flyktingar och medborgarskap en franskspråkig invandringsstrategi med det ambitiösa målet att 4,4 procent av alla invandrare utanför Québec skulle vara franskspråkiga år 2023. 49 Förutom den federala regeringen har också delstatsregeringarna i Ontario, New Brunswick och Manitoba strategier för hur delstaterna kan attrahera, välja och behålla franskspråkiga invandrare. 50 Det kan handla om integrationsplaner och befolkningsstrategier, att värva franskspråkiga invandrare i deras ursprungsländer, men också konkreta metoder som att skaffa bostäder till franskspråkiga invandrare och anmäla barnen till franska skolor. 21 De lokala franska samhällena är i en nyckelposition för att ta emot och integrera nya invandrare. 51 Nätverket av franska skolor är avgörande för integrationen av invandrare från franskspråkiga länder. Fler invandrare leder till ett uppsving för de franskspråkiga skolorna, vilket i sin tur ökar behovet av lärare. Dessa lärare värvar man utomlands. En undersökning av Ronald Bisson från 2009 visar att utan första och andra generationens franskspråkiga invandrare skulle det finnas 17 färre franska skolor bara i huvudstaden Ottawa. 52 Varför är då Kanadas centralregering så mån om att attrahera franskspråkiga invandrare? Därför att det är viktigt att bevisa att franska talas i hela landet, inte bara i Québec, för att kunna övertyga den engelskspråkiga majoriteten om att franska bör förbli ett jämbördigt nationalspråk. Kanadas kommissionär för de officiella språken, Graham Fraser, påpekar att optimism är en förutsättning för integration av invandrare på ett minoritetsspråk. Man kräver mycket av invandrarna. Det är inte självklart att de vinner på att integreras på ett språk som endast talas av 1−4 procent av befolkningen i delstaten. 53 Fraser betonar att man i de små franska samhällena i västra Kanada är medveten om sina tillkortakommanden och det faktum att man inte klarar sig på enbart franska. Få invandrare kan förvänta sig ett jobb på en franskspråkig arbetsplats. Därför ordnar man kurser i engelska för invandrarna. 54 Ibrahima Diallo, ordförande för National Community Table on Francophone immigration, hävdar att 95 procent av alla jobb i de franskspråkiga samhällena utanför Québec är i engelska miljöer. Därför är den stora utmaningen att övertyga engelskspråkiga arbetsgivare om nyttan av att anställa franskspråkiga och därmed få flerspråkig personal. Genom olika incitament, som enklare byråkrati och riktad service från arbetsförmedlingen, försöker man få företag att anställa franskspråkiga invandrare. På frågan om den engelska befolkningen kunde tänkas motsätta sig de franskspråkiga invandrarnas positiva särbehandling, svarar Fraser nej. Det rör sig sist och slutligen om ett så litet antal. I den mån det finns något motstånd så gäller det finansieringen. 55 Vilka fördelar finns det då med att integreras på franska i Kanada? Graham Fraser lyfter fram småskaligheten. Små samhällen gör ofta att det är lättare att få hjälp i ett nytt land. I större mer anonyma storstäder är risken för att hamna i getton större. De som kan franska, vare sig de är från Elfenbenskusten eller Mali, uppfattas som franskkanadensare, medan invandrare som talar engelska uppfattas som utlänningar. 56 Ett annat argument är att de genom att integreras på franska blir tvåspråkiga, Lemoine betonar att de lär sig engelska i vilket fall som helst för att man i delstaterna i centrala och västra Kanada inte klarar sig på franska. De franskspråkiga är så få att man lär sig engelska i arbetslivet. Samma argument kunde man också använda i Finland. Det finns många fördelar med att kunna båda nationalspråken. Kanadas politik att medvetet främja det mindre av landets två nationalspråk genom att värva franskspråkiga invandrare är unik. Intressant i sammanhanget är att man gör det uttryckligen för att slå vakt om att franska ska talas i hela landet. Iriska skolan lockar invandrare Irland har traditionellt varit ett emigrationsland. Irländare har flyttat efter arbete till Amerika, Storbritannien och andra europeiska länder. En stor förändring skedde åren 1996−2005, då invandringen till Irland för första gången var större än utvandringen. Man började inse att invandringen skulle ha stora följder för det iriska språket. 23 I Dublin grundades år 2005 organisationen iMeascs, med målsättningen att informera om och uppmuntra invandrare att använda iriska. Det iriska språket skulle underlätta integrationen av invandrare och deras barn. Man ville också uppmuntra iriska språkorganisationer att inkludera invandrare i sitt arbete och på motsvarande sätt uppmana invandrarorganisationer att inkludera iriskan i sin verksamhet. iMeasc försökte också övertyga dem, som ansåg invandringen utgöra ett hot mot det iriska språket, genom att bevisa att invandrarna kunde vara en resurs. En viktig målsättning var också att få invandrare att argumentera för iriska i debatter om iriskans status. Detta var det första initiativet som uppmärksammade invandringen och de utmaningar den innebar för det iriska språket. iMeascs bidrog också till att fler invandrare lärde sig iriska och framför allt till att attityden till iriskan förbättrades. Conradh na Gaeilge är idag den statliga myndighet som ansvarar för integrationen av invandrare på iriska. Projektchef Paula Melvin säger att skolan har störst betydelse när det gäller att integrera invandrare på iriska. Alla barn med invandrarbakgrund lär sig iriska genom skolan, eftersom iriska är ett obligatoriskt ämne också i de engelska skolorna. Dock får ett ökande antal elever med utländsk bakgrund dispens från undervisningen i iriska. Skolor med iriska som undervisningsspråk är särskilt populära bland afrikanska och östeuropeiska invandrare. Melvin säger att många invandrare är mera intresserade av att lära sig iriska än irländarna själva. Hon hänvisar till en studie som visar att de utlänningar som lärt sig iriska i större utsträckning uppfattas som irländare än utlänningar som bara talar engelska. 57 Melvins kollega Seán Ó Murchadha, med ansvar för integreringsprogrammet, säger att man lyfter fram mervärdet med att kunna iriska, bland annat med att det är lättare att få ett jobb om man kan iriska. Ó Murchadha säger att irländarna tidigare har associerat iriskan med underutveckling. Utlänningar delar inte den uppfattningen. För språkets status är det viktigt att också afrikaner och asiater talar iriska. 58 Wales ambitiösa mål: en miljon som talar walesiska år 2050 Wales har en befolkning på cirka tre miljoner invånare. Uppskattningsvis 2,2 miljoner av invånarna i Wales talar engelska och 872 200 talar walesiska enligt folkräkningen 2020. Av befolkningen över tre år uppgav 28,8 procent att de kunde tala walesiska. 59 Det är en ökning från folkräkningen 2011 då 19 procent uppgav att de kunde tala walesiska. Det är skäl att påpeka att det inte handlar om modersmål, utan om personer som kan tala walesiska. Införandet av walesiska som obligatoriskt språk i alla skolor har varit avgörande för den positiva utvecklingen. Den walesiska språklagen 2011 ger också walesiskan ett juridiskt regelverk som är betydligt bättre än det som iriskan åtnjuter i den irländska språklagen från år 2003, enligt Rob Dunbar, jurist och professor i keltiska studier vid Edinburghs universitet. 60 Stephen Barbour, forskare i sociolingvistik vid University of East Anglia, hävdar att walesiskans starka ställning jämfört med de andra keltiska språken beror på språkets centrala roll för den walesiska nationalismen, som satte språket i fokus, i motsats till den irländska eller skotska nationalismen. 61 Meirion Prys Jones, tidigare VD för Welsh Language Board och grundare av det alleuropeiska nätverket för språklig mångfald, NPLD, säger att det walesiska språket mår bra idag. Bland de keltiska språken är walesiskan det största och det som ökar snabbast räknat i antalet som talar språket. Det faktum att så många ungdomar lär sig walesiska bidrar till språkets vitalitet. Andelen som talar walesiska i språkets rurala kärnområde i nordvästra Wales minskar på grund av inflyttning från England, medan både antalet och andelen som talar walesiska i städerna i det urbana södra Wales ökar. De flesta av dem 25 som talar walesiska flytande i åldersgruppen 3–30 har lärt sig språket i skolan och talar nödvändigtvis inte walesiska hemma. Enligt Jones är invandring och utvandring de största utmaningarna för det walesiska språket. Många walesiskspråkiga ungdomar flyttar bort från Wales, till England eller till de stora städerna Cardiff och Newport i södra Wales, där de inte använder språket. Områden där walesiskan traditionellt har varit stark förlorar sin yngre arbetsföra befolkning. I stället förekommer en stor inflyttning från England till de walesiskspråkiga områdena i norra och västra Wales. Inflyttarna talar förstås inte språket, och beklämmande är att de inte heller vill lära sig det, enligt Jones. Det leder till en försvagning av walesiskan i dessa områden, som är viktiga för walesiskans vitalitet och fortbestånd. Gwennan Higham, som är lektor i walesiska vid universitet i Swansea, har forskat i hur invandrare lär sig walesiska. 62 Precis som på Irland, kom initiativet till att lära sig walesiska från invandrarna själva. De märkte att Wales var ett tvåspråkigt land och ville lära sig vad som stod på skyltar och vad som sades i radio. Om man inte kan walesiska kan man inte helt ta del av livet i Wales. De som talar walesiska klarar sig bättre på arbetsmarknaden, men för Higham är det mera än så. Det är framförallt en fråga om kulturell integration. Intressant är att invandrare som själva har minoritetsbakgrund, som kurderna i Mellanöstern, tenderar att vara särskilt positiva till att lära sig walesiska. Denna skillnad i inställningen till minoritetsspråket finns också på Balearerna, där invandrare från flerspråkiga länder har en positivare inställning till katalanskan. 63 Det är kanske något man kunde ta i beaktande när man informerar invandrare om Finlands tvåspråkighet och nyttan av att kunna svenska. Enligt Higham har de flesta invandrare en positiv inställning till det walesiska språket, problemet är att myndigheterna inte ännu insett detta. Regeringen i Wales har satt upp målet att en miljon ska tala walesiska år 2050. Kampanjen heter Cymraeg 2050 – A million Welsh speakers. Målet ska nås genom att fler föräldrar sätter sina barn i skolor där all undervisning är på walesiska. 64 Baronessan Eluned Morgan, som är minister för internationella relationer och det walesiska språket i Wales regering, förklarar strategin: "För att nå målet öppnar vi fler skolor med all undervisning på walesiska och hoppas att 40 procent av alla barn börjar i walesiska skolor." Morgan vill också förbättra språkets image och låta fler komma i kontakt med det genom sport, till exempel genom nationalsporten rugby. Det är igen skäl att komma ihåg att detta handlar om kunskaper i walesiska, inte om walesiska som första språk. Meirion Prys Jones säger att målet med att en miljon ska tala walesiska 2050 är bra för att det sätter press på systemet. Först behövs ett effektivt utbildningssystem och sedan ett socialt liv där de kan öva språket. Alla dominobitar måste falla i rätt ordning för att vi ska nå målet, säger han. Åtgärder för att stärka återflyttning och minska hjärnflykten i Sydtyrolen Såsom tidigare konstaterats flyttar många unga finlandssvenskar till Sverige för studier och jobb, och ca hälften stannar där. Andra minoriteter i Europa tampas med samma problem. Den tyskspråkiga minoriteten i Sydtyrolen i Italien förlorar unga förmågor till grannländerna Österrike och Tyskland, där de kan tala sitt modersmål tyska överallt. Sydtyrolens handelskammare ser hjärnflykten som det största hotet mot tyskans fortbestånd i den italienska regionen. Handelskammaren publicerade en studie i mars 2019, Südtirol von Brain Drain betroffen - Studie zur Abwanderung qualifizierter Arbeitskräfte, 65 som visar hur unga tyskspråkiga sydtyrolare, med bristande kunskaper i italienska, väljer att studera i Innsbruck och München, där de sedan får jobb och bildar familj. Utvandrarna lockas av bättre karriärmöjligheter, jobb som motsvarar 27 utbildningen och högre löner. Antalet har ökat från 1100 personer år 2012 till 1500 personer 2017. 66 Invandringen till Sydtyrolen började ta fart i början av 90-talet. Åren 2012−2017 kom i snitt 4700 invandrare per år till Sydtyrolen. Det är betydligt fler än de i medeltal 3500 per år som utvandrade. Men en närmare granskning visar att invandrarna har en betydligt lägre utbildningsnivå och sämre språkkunskaper än de som utvandrade. Vad har då Sydtyrolarna gjort för att få bukt med hjärnflykten? För att locka tillbaka studerande har man målmedvetet arbetat för ett ömsesidigt erkännande av examina i Österrike och Italien. Men den kanske största framgången gällande högskolestudier är ett avtal med Österrike som möjliggör studier i italiensk juridik på tyska i Innsbruck. Det har gjort att de flesta sydtyrolare som studerat juridik i Österrike återvänder till Italien. Man försöker aktivt informera om jobberbjudanden i Sydtyrolen och uppmuntrar företag i Sydtyrolen att värva studerande i slutfasen av studierna och erbjuda dem arbetspraktik som motsvarar utbildningen. Företag uppmanas i större utsträckning beakta högskolestuderandenas behov och krav på givande arbetsvillkor som motsvarar utbildningen. Incitament för återvändande akademiker är bland annat upp till 11 års skattefrihet och räntefria bostadslån inom ramen för det italienska statliga återflyttningsprogrammet Rientro cervelli. I mån av möjlighet bistår man med att skaffa bostäder till ett rimligt pris. 67 Man försöker också attrahera arbetskraft genom att marknadsföra Sydtyrolens fördelar: ett behagligt klimat, vacker natur, god mat och Europas "bästa sjuk- och hälsovård". För främjandet av arbetskraftsinvandring står Sydtyrolens turistbyråer. Deras marknadsföring har burit frukt, eftersom 2000 tyskar och österrikare valt att flytta till Sydtyrolen de senaste åren och därmed bidragit till att andelen tyskspråkiga ökat. Kort sammandrag och lärdomar I Helsingfors kunde man dra nytta av modellerna från Bryssel och på motsvarande sätt övertyga invandrare om fördelarna med att kunna svenska (t.ex. lättare att få jobb). Norden som en gemensam arbetsmarknad är ett argument för att invandrare skulle registrera sig som svenskspråkiga och för att erbjuda invandrare kurser i svenska. I Helsingfors är ändå andelen med utländsk bakgrund i internationell jämförelse rätt liten och därför vore det ännu viktigare att fokusera på inflyttade finskspråkiga från andra delar av landet. Att övertyga dem om fördelarna med att kunna tala svenska flytande, marknadsföra svenska förskolor, skolor och kurser för vuxna. Språkval inom äktenskapet är avgörande. I Helsingfors väljer allt fler i blandäktenskap att sätta sina barn i svensk skola. Men man kunde, likt Bryssel marknadsför de flamländska skolorna, ytterligare lyfta fram fördelar med att välja en svensk skola för tvåspråkiga familjer. I Finland minskar den arbetsföra befolkningen. Därför behövs arbetsrelaterad invandring för att höja sysselsättningsgraden. Också Finland kunde slå två flugor i en smäll och med olika incitament värva invandrare som talar svenska, dels för att höja sysselsättningsgraden men också, likt Kanada, för att bevara landet tvåspråkigt. I motsats till Kanada, ser man sig i Finland ofta tvungen att bevisa att det finns fördelar med att värva svenskspråkiga invandrare eller att integrera invandrare på svenska, med argument som att kunskaper i svenska öppnar möjligheter på den nordiska arbetsmarknaden eller att svenska är lättare att lära sig. I Kanada hänvisar man inte till sådana fördelar för den enskilda individen, utan argumentet är att hela landet bör bevaras tvåspråkigt. I Kanada medger man till och med att det är nästan omöjligt att klara sig på franska i präriestaterna eller i västra Kanada, men målet helgar medlen. Det viktiga är att franska talas 29 i hela Kanada, därför strävar man efter att öka den franskspråkiga invandringen till områden där franskan är svag eller rentav obefintlig. Likt Kanada, kunde man också i Finland övertyga arbetsgivarna om fördelarna med svensk- och tvåspråkig personal, till exempel att den kan betjäna kunder både på svenska och finska, samt möjligheter för företaget att erövra nya marknader i resten av Norden. Som företag i Kanada får hjälp av den federala regeringen att rekrytera arbetskraft från franskspråkiga länder, kunde man också i Finland sporra företag att rekrytera i de andra nordiska länderna, som en åtgärd i målsättningen att stärka Finlands tvåspråkighet. Erfarenheterna från Irland och Wales visar att invandrare gärna lär sig det mindre språket. De anser sig ha nytta av att kunna det och tror att kunskaper i de relativt små keltiska språken kommer att hjälpa dem på arbetsmarknaden, trots engelskans hegemoni i den privata sektorn. På Irland och Wales väntade man för länge och det fanns inget utbud på språkkurser som motsvarade de inflyttades efterfrågan. Finland kunde med framförhållning och genom att erbjuda och marknadsföra flera språkkurser i svenska för nyinflyttade undvika att begå samma misstag. En Magma-undersökning från 2020 visar att det finns ett intresse för det svenska språket bland utlandsfödda i Finland. 68 Exemplet från Sydtyrolen i Italien visar hur man kan stävja utflyttningen av ungdomar till ett rikare grannland, där minoritetsspråket är majoritetspråk. Kunde vi ta lärdom av dem? Möjligtvis kunde våra finlandssvenska stiftelser bidra med att finansiera en marknadsföring som informerar finlandssvenskar i utlandet om fördelar med att flytta hem och erbjuda kurser i finska. Detta görs delvis redan av Finlandsinstitutet i Stockholm. Landskapsreformen kunde ge Österbotten åtminstone en del av de befogenheter som behövs för att också locka med ekonomiska incitament. Idealet vore skattelättnader eller stöd till återflyttare, men steget dit är fortfarande långt. Kommunerna kunde bidra med förmånliga bostäder och gratis tomtmark till återflyttare. Detta görs i viss mån redan nu i flera kommuner, även om det bör nämnas att incitamentet med tomtmark inte är bundet till den inflyttades modersmål. Om utbildning I de flesta länder i Europa har minoritetsspråk en särskild ställning inom utbildningen. För att minoritetsspråkens ställning ska kunna främjas i skolor, krävs både politiskt engagemang och ekonomiska resurser. 69 I den här rapporten är vi intresserade av hur utbildningen kan förbättra kunskaperna i ett minoritetsspråk och framför allt hur utbildningen kan bidra till att antalet och andelen som talar minoritetsspråket ökar. Grin och Moring nämner tre förutsättningar som bör finnas för att ett minoritetsspråk ska överleva: 1) kapacitet att tala språket, 2) möjligheter att använda språket och 3) en vilja att använda språket. Utbildningen är en viktig faktor när det gäller kapaciteten som är grundförutsättningen för språkanvändningen. 70 I detta kapitel tar vi del av exempel på skolans roll när det gäller att främja det mindre av två officiella språk, som nederländska i Bryssel och franska i Kanada. I Kanada utanför Québec är språkbadskolor, där engelska barn badar i franska, mycket populära. På motsvarande sätt väljer allt fler föräldrar som talar majoritetsspråket i Wales, Baskien och på Irland att sätta barnen i skolor med all undervisning på minoritetsspråket. I Katalonien är katalanska undervisningsspråk i alla skolor, både statliga/kommunala och privata. För att få en bredd i jämförelsen ska vi också bekanta oss med fallen ungerska i Rumänien och Slovakien och tyska i Sydtyrolen. 31 Flamländska skolor är populära i Bryssel Den kanske främsta orsaken till att antalet och andelen flamländare i Bryssel ökat de senaste trettio åren är de populära flamländska skolorna. På 1980-talet började den flamländska myndigheten i Bryssel, Vlaamse Gemeenschapscommissie (VGC), en kampanj för att öka antalet barn i de flamländska skolorna. Kampanjen var så lyckad att inte bara tvåspråkiga familjer utan helt enspråkigt franska familjer började sända sina barn till flamländska skolor. Trenden tilltog i omfattning då tvåspråkighet började ses som något normalt. De flamländska skolorna har blivit så populära att de inte kan ta emot fler elever. Därför arbetar regeringen för den flamländska språkgemenskapen med att bygga fler skolor, bland annat i gamla fabrikslokaler. 71 Numera är det en minoritet av barnen i de flamländska skolorna som har nederländska som modersmål. Man har till och med sett sig tvungen att begränsa antalet elever som inte har nederländska som modersmål för att kunna bibehålla en tillräckligt hög nivå på undervisningen. Leo Camerlynck, aktiv i organisationen Huis van het Nederlands, 72 säger att det framför allt är fyra orsaker till att franskspråkiga föräldrar sätter sina barn i flamländska skolor: 1. De flamländska skolorna fäster större vikt vid flerspråkighet och uppskattar att barnen har ett annat hemspråk. Föräldrarna vet att barnen blir flerspråkiga om de sätter dem i flamländska skolor. 73 2. Lärarna i de flamländska skolorna har högre löner, 74 vilket bidrar till att de är mer motiverade, och skolorna har överlag mer resurser. Eftersom utbildningen hör till språkgemenskapernas ansvarsområden, kan den flamländska gemenskapen betala högre löner åt sina lärare än vad lärarna i den franskspråkiga gemenskapens skolor tjänar. 75 3. Tvåspråkighet värderas idag i betydligt större utsträckning än tidigare. Föräldrar är måna om att barnen ska bli tvåspråkiga och tycker att det är bättre att barnen går i skola på minoritetsspråket nederländska, eftersom de lär sig majoritetsspråket franska i vilket fall som helst. Kunskaper i nederländska är dessutom ett krav om man vill ha ett jobb i Bryssel. 4. Undervisningen anses vara bättre. Leo Camerlynck hävdar att de flamländska skolorna är på plats 7 i Pisa-rankingen, medan de franskspråkiga skolorna är på plats 23. Undervisningen uppfattas också som mer kreativ i de flamländska skolorna än i de franska. De flamländska skolorna är också populärare bland invandrare än franskspråkiga skolor. Tidigare var det tvärtom. Invandrarna föredrog att sätta sina barn i franskspråkiga skolor med motiveringen att franska är majoritetsspråk i Bryssel. Trenden har vänt och nu sätter de flesta invandrarna barnen i flamländska skolor. Idag har 70−75 procent av eleverna i de flamländska skolorna invandrarbakgrund. De flamländska skolorna är inte bara populära bland franskspråkiga och invandrare utan också bland holländare som bor nära gränsen till Belgien. Samma fenomen finns också i området där Flandern gränsar till Frankrike. 1500 franska barn går i skola i västra Flandern. 76 Språkbadsskolor och skolor på minoritetsspråket lockar majoritetsspråkstalare i Kanada, Irland och Wales I Kanada upplever de franska språkbadsskolorna en renässans. Språkbadsskolorna för barn från engelskspråkiga hem har betydligt fler elever än de franska skolorna i alla provinser bortsett från det enspråkigt franska Québec och det tvåspråkiga New Brunswick. Till exempel i delstaten Manitoba har de franska skolorna drygt 5 000 elever, medan de franska språkbadsskolorna för barn med engelska som hemspråk har mellan 8 000 och 10 000 elever. 33 De franska språkbadsskolorna är så populära bland engelskspråkiga familjer att de måste tacka nej till flera elever. Och det finns inte tillräckligt med lärare för att skapa nya franska språkbadsskolor. Lärarbristen är också en orsak till att man vill främja den franskspråkiga invandringen. En stor del av lärarna i de franska språkbadsskolorna är följaktligen afrikaner. 77 Även på Irland är minoritetsspråksskolorna populära. I grundskolan har alla barn rätt till undervisning på iriska och iriska är ett obligatoriskt ämne i alla skolor. Det finns en stor efterfrågan på iriska "språkbadsskolor" bland engelskspråkiga föräldrar. Ändå är andelen elever som går i språkbadsskolor bara 7 procent jämfört med 25 procent i Wales. 78 De iriska skolorna är populära men de är för få till antalet, vilket till stor del beror på brist på lärare. Intressant är att resultaten i de nationella proven i engelska är bättre i skolor med iriska som undervisningsspråk än i skolor där alla ämnen undervisas på engelska. De iriska skolorna klarar sig också bra i nationella och internationella jämförelser såsom Pisa. Det här är förmodligen en orsak till att de iriska skolorna är väldigt populära bland engelskspråkiga föräldrar. Det är också en skillnad på iriska skolor i och utanför Gaeltachtområdet. I Gaeltacht undervisas alla ämnen utom språket engelska på iriska. I iriska skolor i resten av landet undervisas en stor del av ämnena på engelska. Utanför Gaeltachtområdet kommer trots allt de flesta eleverna från enspråkigt engelska familjer. Utbildning på walesiska var den i särklass viktigaste stridsfrågan för de walesiska nationalisterna på 1970-taket. 79 I Wales är walesiska ett obligatoriskt ämne i alla grundskolor sedan år 2000. Därtill är fullständigt walesiska skolor populära också bland engelskspråkiga familjer. Enligt Meirion Prys Jones är detta den klart viktigaste orsaken till att antalet och andelen som talar walesiska ökar. Två tredjedelar av alla elever i skolor med all undervisning på walesiska kommer från hem där det inte talas walesiska. Föräldrarna inser att barnen har större möjligheter om de går i walesiska skolor och blir tvåspråkiga. Colin Williams, professor vid universiteten i Cardiff och Cambridge, säger att den stora positiva förändringen när det gäller utbildning på walesiska är att yrkesutbildningen och högskoleutbildningen förbättrats avsevärt de senaste 12 åren. Investeringen i yrkesskolor och högskolor på walesiska är avgörande för om man hinner nå en viss kapacitet vad gäller yrken som kan betjäna på walesiska så att inte kunden automatiskt byter till engelska, enligt Williams. Skolor på baskiska och katalanska bidrar till ökad tvåspråkighet I motsats till Katalonien och Galicien där en kulturell renässans bidrog till ett uppsving för minoritetsspråken, så handlade nationalismen i Baskien mer eller mindre om en enda person, Sabino de Arana (1865–1903). Han skrev det första handlingsprogrammet för den baskiska nationen, grundade det baskiska nationalistpartiet, skrev nationalsången, ritade den baskiska flaggan med brittiska Union Jack som förebild, hittade på landets namn och definierade Baskiens geografiska gränser. Sabino de Aranas modersmål var spanska. Han hade lärt sig baskiska som vuxen och fäste ingen större vikt vid språket, som på den tiden var marginaliserat till landsbygden. Identiteten och ursprunget var avgörande för vem som var bask, inte språket. 80 81 82 Men inställningen till språket har förändrats i Baskien och under de fyra senaste decennierna har antalet och andelen som talar baskiska ökat. Ända fram till 1980 förde baskiskan en tynande tillvaro. I samband med självstyret och baskiskans nya ställning som officiellt språk vände trenden på 1980-talet och sedan dess har varje baskisk regering aktivt främjat baskiskan med sin politik. Enligt en studie från år 2016 talar ca 34 procent av befolkningen i Baskien över 16 35 år baskiska. Ytterligare 19 procent förstår baskiska. Ökningen av antalet som talar baskiska är särskilt stor bland ungdomar: 75 procent av alla under 25 år talar idag flytande baskiska. 83 Enligt Baskiens vice minister 84 för utbildning och det baskiska språket, Patxi Bastarrika, beror ökningen framför allt på utbildningen, som består av två pelare. Den ena pelaren är skolsystemet och den andra är vuxenutbildningen. Det finns tre språkmodeller i skolsystemet: skolor på spanska, tvåspråkiga skolor och skolor på baskiska. I mitten av 1980-talet valde 77 procent av föräldrarna de spanska skolorna för sina barn och bara 14 procent valde baskiska som undervisningsspråk. 2015 var siffrorna nästan omvända: 65 procent av eleverna går i skolor där baskiska är undervisningsspråk. Den här siffran antas öka eftersom nästan 90 procent av alla barn som börjar skolan väljer en baskisk skola. 85 Orsaken till att allt fler spanskspråkiga föräldrar väljer att sätta barnen i baskisk skola är att de vill att barnen skall bli tvåspråkiga, säger Bastarrika. I 75 procent av hemmen talas enbart spanska, och om spanska är hemspråket bör skolspråket vara baskiska resonerar man. Dels har de nytta av att kunna baskiska på arbetsmarknaden, dels är baskiskan en del av identiteten. Skolsystemet och framför allt föräldrarnas medvetna val att sätta barnen i baskisk skola är den största enskilda orsaken till att antalet som talar baskiska ökat. Irene Larraza, chef för det baskiska institutet Etxepare, säger att 80 procent av dem som är under 20 år talar baskiska men påpekar att väldigt få av dem använder språket utanför skolan. 86 "Vi har lyckats med att lära ungdomar baskiska tack var skolan, men utmaningen är att ge dem chansen att också använda baskiska", säger hon. Larraza tror att baskiskan har en framtid för att ungdomarna inser att de har nytta av att kunna baskiska, framför allt ger det dem en fördel på arbetsmarknaden. Baskiens regering satsar på helbaskiska utbildningsprogram på alla nivåer eftersom goda kunskaper i baskiska är ett krav för nästan alla jobb i offentliga sektorn. Men också inom den privata sektorn ses kunskaper i baskiska i ökad utsträckning som en merit. Enligt Baskiens vice 87 kulturminister Josean Muñoz är universitets- och yrkesutbildning på baskiska en av de viktigaste enskilda orsakerna till det baskiska språkets överlevnad och framgång. Eftersom man kan studera medicin, ekonomi och till ingenjör på baskiska används språket inom alla samhällssektorer och har därmed blivit ett komplett språk. Också i grannregionen Navarra som nyligen infört de baskiska skolmodellerna i hela regionen är utvecklingen liknande. Allt fler spanskspråkiga föräldrar väljer att sätta barnen i baskisk skola, enligt Maria Solana Arana, utbildningsminister och språkrör för Navarras regering. 88 Katalanska är officiellt språk (vid sidan om spanska) i tre regioner i Spanien: i Katalonien, i Valencia och på de Baleariska öarna. I Valencia kallas språket valencianska. Sedan slutet av 1960-talet har katalanskan återkommit som språk i undervisning och administration och idag sker undervisningen i alla skolor i Katalonien på katalanska. Det är en orsak till att kunskaperna i katalanska är betydligt bättre bland de yngre. Eftersom spanskan dominerar i hemmen, på gatan och i medier bygger språkpolitiken på att skolan ska vara uteslutande på katalanska för att eleverna ska bli tvåspråkiga. Det katalanska utbildningssystemet ses ofta som en framgång, eftersom det bidragit till en ökad tvåspråkighet i regionen – även bland spansktalande. Enligt Miquel Strubell, forskare vid Universitat Oberta de Catalunya, fungerar det väl i lågstadiet och högstadiet eftersom det finns tillräckligt med lärare som kan katalanska. I gymnasiet brister det i implementeringen på grund av lärarbrist och därför undervisas en del ämnen helt eller delvis på spanska i vissa gymnasier. 89 37 På Balearerna kombinerar man tre olika system, enligt Strubell. Med center-vänsterregeringar tenderar man att införa ett "katalanskt språkbadssystem" med undervisning i alla ämnen på katalanska, medan regeringar ledda av högerpartiet Partit Popular oftast är mer toleranta i bemärkelsen att de tillåter att en del ämnen undervisas på spanska i vissa skolor. I Valenciaregionen hade man tidigare ett system där hälften av ämnena undervisas i spanska och hälften av ämnena på valencianska. Reglerna om undervisningsspråk gäller också de privata skolorna, eller de delvis privata, som på katalanska kallas concertades. De är privata men staten betalar dem per elev lika mycket som varje elev kostar i de statliga skolorna. 90 Tyska skolor i Sydtyrolen och ungerska skolor i Rumänien och Slovakien mindre populära Skolsystemen för tysk- och italienskspråkiga i Sydtyrolen i norra Italien är enspråkiga. Sydtyrolen är kanske det fall som mest liknar Finland. I de tyska skolorna undervisas alla ämnen utom språket italienska på tyska. En nackdel är att många elever går ut skolan utan att kunna italienska, landets och regionens majoritetsspråk. 91 Eftersom det inte finns tvåspråkiga skolor måste också invandrare välja om de går i tysk eller italiensk skola. Tidigare gick flertalet av invandrarbarnen i italienska skolor, men trenden är att allt fler sätter sina barn i tysk skola. Det beror delvis på att den nuvarande invandringsvågen främst går till turistorter, landsbygden och små städer där tyska är första språk. 92 Många invandrare väljer också att integreras på tyska med tanke på att det tyska språkområdet erbjuder fler arbetstillfällen och högre löner än det italienska. Proporzsystemet är bara indirekt relevant eftersom det gäller för arbetsplatser i offentliga sektorn. De flesta invandrarna arbetar i privata sektorn där man varken beaktar proporz eller obligatoriska språkkunskaper, påpekar Videsott. 93 I Rumänien är ungerska undervisningsspråk i förskolor, grundskolor och gymnasier på orter där den ungerska befolkningen är så stor att elevunderlaget räcker till. Det finns också tvåspråkiga skolor där vissa ämnen undervisas på rumänska. Ungerns regering finansierar de ungerska skolorna i Rumänien, men summorna är små jämfört med den statliga rumänska finansieringen. Däremot har välriktade satsningar från Ungern bidragit till mer innovation i det ungerska skolssystemet i Rumänien. 94 Ända sedan 1970-talet har de flesta ungerskspråkiga barn i Rumänien gått i ungersk skola. Andelen ungerska barn som gick i ett ungerskt lågstadium åren 2005−2009 var 86 procent, andelen som gick i ungerskspråkigt högstadium var 81,5 procent och andelen som gick i ett gymnasium på ungerska var 74 procent. Anmärkningsvärt är att andelen av alla yrkesskoleelever med ungerska som modersmål som gick i en ungersk yrkesskola var så låg som 55,7 procent, vilket kan bero på bristen på lärare i vissa ämnen. 95 Ett problem är att fler väljer att gå i en rumänsk skola ju längre fram på skolstigen de kommer. På senare år har andelen ungerska barn som väljer att gå i ungersk skola ökat, men de utgjorde ändå bara 5,2 procent av alla elever i Rumänien, då ungrarnas andel av hela befolkningen år 2011 var 6,5 procent. Det beror på att det på många orter är betydligt längre skolväg till den ungerska skolan, men också på att en del ungerska föräldrar tror att barnen har fler möjligheter om de går i en rumänsk skola. Ett problem är att det i städer med en liten andel ungrare är svårt att hitta lärare, så rumänska lärare undervisar ungerska elever på dålig ungerska. 96 Ett annat problem är översättningen och språkgranskningen av läromedel i specifika ämnen. Läroböcker publicerade i Ungern får också användas, men de måste godkännas av de rumänska myndigheterna. 97 Efterfrågan på de ungerska läromedlen är liten, vilket gör att de blir relativt dyra. 39 Gällande kvaliteten på undervisningen konstaterar Papp, Márton, Székely och Barna (2019) att de ungerska gymnasierna har sämre resultat i de nationella proven än de rumänska gymnasierna. Andelen godkända i de nationella proven var högre i rumänska skolor än i ungerska skolor åren 2012−2016. Dessutom har skillnaderna ökat. De bästa resultaten i de ungerska skolorna uppnåddes i stora städer och sämst resultat hade de ungerska skolorna på landsbygden. En orsak är antagligen att föräldrarnas utbildning är högre i städerna än på landsbygden. Situationen påminner om den i de svenskspråkiga skolorna i Finland. Skolorna i städerna har generellt bättre resultat i studentexamen och Pisa-jämförelsen än skolorna på landsbygden. 98 Skillnaderna i resultat kan även ha andra orsaker. Studentexamen är densamma för alla skolor i Rumänien. Proven översätts till ungerska, men en avgörande skillnad jämfört med Finland är att provet i rumänska språket och rumänsk litteratur är detsamma för ungerska elever som för rumänska. 99 De rumänska eleverna har förstås en fördel av att det är på deras modersmål, ett språk som många ungerska elever inte behärskar när de börjar skolan. Som jämförelse skulle eleverna i de svenskspråkiga gymnasierna i Finland vara tvungna att skriva modersmålsproven på finska med detta "rumänska" system. I Rumänien finns tre tvåspråkiga statliga universitet och tre privata ungerska universitet. Förutom de här universiteten har också den katolska teologiska högskolan i Alba Iulia utbildningsprogram på ungerska och de ungerska universiteten i Budapest, Debrecen och Tabánya har filialer i Rumänien. Två av de tre privata universiteten Sapientia i Cluj/Kolozsvár och Partiums kristna universitet i Nagyvárad/Oradea finansieras av Ungerns regering och följer den ungerska läroplanen till skillnad från Åbo Akademi som finansieras av den finska staten och lyder under det finska undervisningsministeriet. Det tredje är det protestantiska teologiska institutet i Cluj/Kolozsvár. 100 Intressant ur ett finländskt perspektiv, särskilt i debatten om kvoter till svenskspråkiga utbildningsprogram är att det är lättare att komma in på den ungerska juristlinjen vid Babes-Bolyai universitet än på den rumänska. Men om man jämför andelen sökande som antas till den ungerska juristutbildningen vid Babes-Bolyai med andelen som blir antagna till alla juristprogram i hela Rumänien, så är det svårare att komma in på den ungerska juristlinjen vid Babes-Bolyai, som är den enda. På motsvarande sätt är det lättare att komma in på den svenskspråkiga kvoten för studier i medicin vid Helsingfors universitet, men jämför man med andelen finskspråkiga sökande som blir antagna till läkarutbildningen vid alla universitet där man kan studera medicin i Finland (Helsingfors, Åbo, Tammersfors, Kuopio och Uleåborg) så är det generellt sett betydligt svårare att komma in på svenskspråkig läkarutbildning. Precis som finskan är en utmaning för många finlandssvenskar som studerat på svenska, har många ungrare som gått alla skolor på ungerska ofta bristande kunskaper i rumänska, något som kan göra det svårare att hitta ett meningsfullt jobb i de större städerna i Transsylvanien. Det är förmodligen också en orsak till att många unga ungrare utvandrar till Ungern. Ungrarna i Slovakien föredrar enspråkiga skolor. Det finns 585 enspråkigt ungerska skolor i Slovakien, inklusive förskolor, men i nästan 200 skolor undervisas på både slovakiska och ungerska. I de ungerska förskolorna undervisas slovakiska 30 minuter per dag på ett lekfullt sätt. Hela 17 procent av alla ungerska barn går i slovakiska förskolor, med all undervisning på slovakiska. Andelen har ändå minskat från en fjärdedel år 1980. Klasserna i de ungerska lågstadierna tenderar vara mindre än i de slovakiska lågstadierna, vilket inte enbart är en fördel. Europarådets expertkommitté 41 konstaterar nämligen att små ungerska skolor oftare tvingas stänga än stora skolor. De rationaliseras bort på grund av bristande resurser. År 2004 grundades ett enspråkigt ungerskt universitet i Slovakien, J. Selye Universitet i Komárno, med en ekonomisk, en pedagogisk och en teologisk fakultet. Det är det enda statligt finansierade enspråkigt ungerska universitetet utanför Ungern. Áttila Lancz, 101 juridisk rådgivare för den ungerska minoriteten, säger att man arbetar för att höja kvaliteten så att universitet kan behålla en hög status trots att det bara har tre fakulteter. De har dock haft svårt att möta kraven och att hitta tillräckligt många behöriga professorer. Kort sammandrag och lärdomar I början av 1980-talet registrerades endast 40 procent av barnen födda i Finlands tvåspråkiga äktenskap som svenskspråkiga. Under 1980-talet skedde en tydlig ändring som resulterade i att 60 procent av barnen i blandäktenskap registrerades som svenskspråkiga. I början av 2010-talet hade andelen vuxit till över två tredjedelar. 102 I Bryssel väljer över 90 procent av föräldrarna med olika modersmål (franska och nederländska) att sätta sina barn i flamländska skolor. Tidigare var det tvärtom − för 40 år sedan valde nästan alla att sända barnen till franska skolor. De irländska skolorna är ett bevis på att skolor på minoritetsspråket inte leder till halvspråkighet. Tvärtom klarar sig elever med iriska som undervisningsspråk bättre i de nationella proven i engelska än i skolor där alla ämnen undervisas på engelska. Ett ökat antal enspråkigt engelska föräldrar väljer att sätta sina barn i skolor där iriska är undervisningsspråk. En bidragande orsak är att de iriska skolorna anses vara bättre och eleverna klarar sig bättre i studentexamen. All undervisning på iriska gör att de dessutom blir tvåspråkiga. Det är ett argument som man i Finland kunde använda för att övertyga tvåspråkiga och finskspråkiga föräldrar att välja svenska skolor. I motsats till skolorna på minoritetsspråk i västra Europa, där majoritetsbefolkningen sätter sina barn i skolor på nederländska, iriska, walesiska, katalanska och baskiska, är de tyska skolorna i Sydtyrolen inte särskilt populära bland landets majoritet italienarna. Det är inte heller någon efterfrågan på ungerska skolor i Rumänien eller Slovakien. Få slovaker eller rumäner sätter sina barn i de ungerska skolorna. I Rumänien är det till och med så att många ungerska föräldrar är skeptiska till de ungerska skolorna och tror att barnen har en fördel av att gå i majoritetens rumänska skolor. I Finland väljer allt fler tvåspråkiga familjer att registrera sina barn som svenskspråkiga, vilket oftast leder till att de börjar i svensk dagvård och svensk skola. De svenska skolorna är också populära bland enspråkigt finska familjer i de större städerna och på språköarna. Tidigare var man rädd för halvspråkighet, men idag ser man tvåspråkigheten som en resurs. 103 Många finskspråkiga familjer resonerar som de spanskspråkiga i Baskien och Katalonien; eftersom hemspråket är finska och finskan dominerar på gatan och i medier, får skolspråket gärna vara svenska. Om vi vill bevara Finland tvåspråkigt bör vi se till att tillräckligt många kan tala svenska. För att tillräckligt många ska kunna tala svenska bör vi ta vara på det intresse som finns för svenska skolor och svenska språkbadsklasser i enspråkigt finska familjer. Kultur och sport Vi återkommer till François Grins och Tom Morings tre villkor som bör uppfyllas för att man ska använda minoritetsspråk; 1) kapacitet 2) möjligheter och 3) vilja. 104 Vi konstaterade i föregående kapitel att utbildning på minoritetsspråket är avgörande när det gäller kapaciteten, som är grundförutsättningen för språkanvändningen. Kultur på språket är väsentligt för de två andra faktorerna; möjligheterna att använda språket, men kanske framförallt viljan till att använda språket. Utan kultur begränsas möjligheterna att kunna använda språket. 43 Gällande viljan att tala ett språk, talar Grin och Moring om strict preference condition. Det går ut på att målgruppen måste visa en preferens att använda minoritetsspråket om alla yttre faktorer för användningen av båda språken är lika. Om kriteriet inte uppfylls och viljan att tala språket saknas, förlorar språklagstiftning och strategier för att främja språket sin betydelse. 105 Viljan att använda språket är i sin tur långt beroende av språkets image. Både hög- och populärkultur är viktiga för språkets image. 106 Kultur har därför traditionellt haft en central roll i språkplanering. Kultur är också en viktig domän i språkets normaliseringsprocess. Enligt Mikel Etxebarria, chef för den baskiska kulturstiftelsen Aurten Bai, handlar egentligen kultur på baskiska om att ge människor en möjlighet att också använda språket på fritiden. För att ett språk ska vara komplett måste det också finnas kultur på språket. Kulturen är också väsentlig för ett språks samhälleliga status. Allt färre barn växer upp i familjer där båda föräldrarna talar minoritetsspråket. I många familjer dominerar majoritetsspråket. 107 Ungdomar som är tvåspråkiga ser inte automatiskt något egenvärde i minoritetsspråket. Skolspråket är viktigt, men exemplen från Irland, Wales, Baskien och Katalonien visar att barnen inte använder språket utanför skolan, inte ens på rasterna, om inte viljan finns. 108 Meirion Prys Jones och Colin Williams ser det som den största utmaningen för walesiskan att skapa miljöer där ungdomar kan och vill använda språket utanför skolan. Viljan, särskilt bland ungdomar, att använda walesiska är långt beroende av språkets image. Därför går språkplaneringen i Wales ut på att förbättra språkets image med bland annat sport och popmusik. Det är ingen konst att främja walesiskan inom utbildning eller den offentliga sektorn, men faran är att användningen av walesiska begränsas till skolan och den offentliga förvaltningen och att framför allt ungdomar inte helt enkelt vill använda språket i övriga sammanhang. "Det handlar om medvetna val och språkplaneringen går ut på att få dem att välja walesiska" påpekar Jones. Yolo Chuang, känd sportjournalist på BBC Cymru, berättar hur viktigt det är att det finns förebilder eller idoler för språket, till exempel fotbolls- och rugbyspelare som talar walesiska. De intervjuas på walesiska fast de inte alltid helt behärskar språket. Idrottsstjärnor med walesiska som modersmål används i kampanjer för att göra språket attraktivt bland unga. Elin Haf Jones berättar att det idag finns många popgrupper som sjunger på walesiska. Det gör att språket uppfattas som coolt och bidrar till att ungdomar vill använda språket. På motsvarande sätt kan en ovilja bero på att språket uppfattas som lantligt och har låg status. De katalanska dialekterna på Balearerna och i Valenciaregionen stod tidigare lågt i kurs bland ungdomar. Många föredrog att tala spanska, som också dominerade populärkulturen i regionerna. Studier visar att popgrupperna Antònia Font och Obrint Pas som sjunger på mallorcanska respektive valencianska bidragit till att göra dem trendiga bland ungdomar. Viljan att tala de katalanska dialekterna bland ungdomar har ökat i de här regionerna. Om det finns ett direkt orsakssamband är svårare att bevisa. I Sverige har artisterna Markoolio, Miriam Bryant (som har finsk mor och talar finska), skådespelaren och radioprofilen Natalie Minnevik bidragit till att göra finskan mera cool. Sanna Laakso lyfter stereotypa uppfattningar med sin konst. 109 Folkmusik och folksånger har en stark ställning i den iriska kulturen. Nytt är att flera popgrupper har börjat framträda på iriska. Flera pubar i Dublin har börjat med program på iriska, enligt Hannah ní Dhoimhín. Baskiens vice kulturminister Josean Muñoz understryker att kultur på baskiska inte begränsas till det man uppfattar som traditionell kultur, utan att språket är en motor för omvandling. Viktigt för den baskiska regeringens kulturpolitik 45 har varit att inte skilja på en allmän kulturpolitik och en baskisk kulturpolitik, utan att baskiskan är grundläggande för all kultur i Baskien. Som ett best practice för att göra språket populärare bland ungdomar nämner Muñoz ett TV-program med idrottstjärnor som kan baskiska. De flesta idrottsmän och -kvinnor, speciellt de yngre, talar flytande baskiska. Det gäller bara för oss i regeringen att få fram budskapet till ungdomarna att de verkligen gör det, säger Muñoz. Muñoz nämner också den baskiska filmindustrin, där filmer på baskiska vunnit internationella filmpriser, till exempel Loreak. En av de största författarna i Spanien, Bernardo Atxaga skriver på baskiska. Också inom kulturformer där språket inte direkt kommer till uttryck som i dans eller bildkonst, väljer de flesta konstnärer enligt Muñoz att sälja konsten på baskiska. Sport och framförallt fotboll och pelota mano 110 är viktiga för den baskiska identiteten och språket. Stödet för Athletic Bilbao är nästan som en religion för baskerna. Muñoz berättar att det första många basker gör när deras barn föds är att sätta dem på väntelistan till att bli medlemmar i Athletic Bilbao. För Athletic Bilbao är det baskiska språket och den baskiska kulturen A och O. Laget har till exempel enbart baskiska spelare. Athletic Bilbaos inverkan på det baskiska samhället är enorm, enligt Muñoz. Också pelota mano har ett stort samhälleligt inflytande. På Mallorca hade kulturorganisationen Obra Cultural Balear en lyckad kampanj med den lokala tennisstjärnan Rafael Nadal för att sälja språket. Också i Sydtyrolen med en förhållandevis enspråkigt tysk befolkning är man också mån om att med kulturvenemang nå provinsens yngre befolkning. Regional finansiering gör att teater på tyska inte bara överlevt utan också blomstrar tack vare Vereinigte Bühnen Bozen. Förutom att påverka språk användningen bland tyskspråkiga ungdomar försöker man också göra tyskan trendig bland stadens italienska majoritet. Ett best practice värt att nämnas var musikalen West Side Story, på tyska men med italiensk text. Av allt att dömma har man också lyckats. Teaterchef Irene Girkinger säger att de lokala italienska medierna uppmärksammat satsningen. Sydtyrolens tyska dialekt sågs tidigare av Bolzanos italienska ungdomar som "bondespråk". Man uppfattade att det inte är någon idé att lära sig språket. Men attityderna har förändrats. Martha Stocker, tidigare hälsovårds- och arbetsminister i Sydtyrolen, understryker att det inte räcker med en omfattande språklagstifning om ingen frivilligt vill lära sig språket. Frisiska amatörteatrar engagerar barn och ungdomar och fångar upp en generation som annars inte skulle intressera sig för det frisiska språket. 111 På Irland har den nationella teatern i Dublin ett ansvar att uppföra föreställningar på iriska, men teatern i Galway är den som har flest pjäser på iriska. 112 Festivaler på Irland, i Wales och på Mallorca ökar medvetenheten hos majoriteten Kulturen är också ett medel för minoriteten att nå ut till majoritetsbefolkningen. Den finska nationalspråkstrategin från 2011 talar om öka förståelsen för det andra nationalspråket och dem som talar det. 113 Kulturevenemang riktade till majoritetsbefolkningen kan öka medvetenheten, förståelsen för minoritetens behov och väcka ett intresse för minoritetsspråket och minoritetskulturen. Något som möjligen kunde ses som ett useful practice är den iriska musikfestivalen Féile na Gealaí, som startade 2016. Den har vuxit rekordartat och blivit oerhört populär bland ungdomar. Iriska är det enda språk som används på festivalen. Festivalen har ökat intresset för det iriska språket bland engelskspråkiga ungdomar. 114 Sportklubben för gäliska idrottsgrenar och lagsporter Na Gaeil Óga har dessutom en central roll när det gäller att få 47 ungdomar intresserade av det iriska språket och den gäliska kulturen. Hela deras verksamhet sker på iriska och klubben har haft en positiv inverkan på det iriska språkets image och har gjort språket populärt bland ungdomar. I Wales är Eisteddfod den största festivalen för litteratur, musik och framföranden. Festivalens ursprung kan spåras tillbaka till 1100-talet, men i och med att den bardiska traditionen förvann, upphörde evenemanget. Traditionen återupplivades på 1700-talet. Idag pågår Eisteddfod en hel vecka med olika evenemang på walesiska för att visa att språket används inom alla domäner och att allting går att göra på walesiska. Alla sorters människor från alla delar av Wales kommer till Eisteddfod. Programmet är varierande med allt från politiska debatter, föredrag och pop- och rockkonserter till konstutställningar, poesitävlingar och bokpresentationer. Man har till och med sportevenemang. Under Eisteddfod 2018 i Cardiff uppträdde cykeltävlingen Tour de Frances vinnare Geraint Thomas. Festivalen hålls årligen i månadsskiftet juli-augusti på en ny ort varje år. Det är en av de största festivalerna i världen med över 160 000 besökare per år. Olika tävlingar hålls, bland annat en där den bästa poeten koras. Traditionellt är till exempel tordagen reserverade för olika roliga översättningstävlingar. Ceremonier och ritualer tas på största allvar och prisutdelningen är höjdpunkten under festivalsveckan. Elin Haf Jones säger att mervärdet med Eisteddfod är att deltagarna kommer från hela Storbritannien. De flesta engelska, men alla tävlingar och evenemang är på walesiska, vilket ger walesarna en enastående möjlighet att sälja språket till majoritetsbefolkningen. Festivalen Eisteddfod är ett utmärkt exempel på hur man kan göra språket coolt, enligt minister Eluned Morgan. "Vi vill nå ut till nya människor, till ungdomar som inte talar språket". Om man talar walesiska kan man lyssna på enormt mycket fler rockband tillägger Morgan. Med Eisteddfod vill man öka användningen av walesiska. 115 Morgan beklagar att många som går i skola på walesiska, inte vill tala språket. Nafarroa Oinez i Navarra och Kilometroak i Guipúzcoa i Baskien är endagsevenemang med målsättningen att främja baskiskan och samla in pengar till de baskiska skolorna. Antalet deltagare i Nafarroa Oinez har länge varit över 100 000, men har minskat något de senaste åren. Evenemangen går ut på att man skall gå en runda för bakiskan och spendera pengar på olika stationer med konserter, teateruppföranden, tävlingar och sport, allt för att främja baskiskan och samla in pengar till de baskiska skolorna. Tillställningarna har också sina motsvarigheter, Ibilaldia i den baskiska provinsen Vizcaya och Araba Euskaraz i Álava. 116 På Mallorca har ungdomslägret Acampallengua med rockkonserter och kulturevenemang bidragit till att göra katalanskan mer attraktiv bland ungdomar inte bara på Balearerna utan också i Katalonien och Valencia. Kort sammandrag och lärdomar Lika viktigt som att kunna språket är viljan att använda språket. Skolspråket är viktigt, men exemplen i kapitlet om utbildning visar att barnen ofta inte använder språket utanför skolan, inte ens på rasterna. Viljan, särskilt bland ungdomar, att använda ett språk är långt beroende av språkets image. Därför går språkplaneringen i Wales, Baskien, Katalonien och på Balearerna ut på att förbättra språkets image med bland annat sport och popmusik. Det är också viktigt för barn och ungdomar att ha förebilder som talar språket. I Wales, Baskien och i områdena där katalanska talas ställer pop- och idrottsstjärnor upp för att främja minoritetsspråket. När det gäller att nå ut till majoritetsbefolkningen har evenemang som engagerar ungdomar visat sig vara effektiva. På Irland, i Wales, i Baskien och på Balearerna 49 kan flera festivaler på minoritetsspråket men riktade till majoritetsbefolkningen anses vara useful practices. Ett sådant är den iriska musikfestivalen Féile na Gealaí, som blivit oerhört populär bland ungdomar. Festivalen har bidragit till ett ökat intresse för det iriska språket bland engelskspråkiga ungdomar. En annan är walesiska Eisteddfod. De flesta deltagarna har engelska som modersmål, men alla tävlingar och evenemang är på walesiska, vilket bidrar att sälja språket till majoritetsbefolkningen. Offentlig förvaltning och myndigheter Om man inte har rätt att använda ett mindre officiellt språk eller minoritetsspråk i den offentliga förvaltningen kan det ha förödande effekter för språkets status och för viljan att lära sig och använda språket. Därför är det viktigt att försvara eller rentav stärka rätten att använda minoritetsspråket med myndigheter på alla nivåer. Det gäller framför allt vid polisen, i rättsväsendet och inom hälsovården. Med tanke på karriärmöjligheter för minoriteten är det också viktigt att minoritetsspråket är ett arbetsspråk i förvaltningen. Den offentliga förvaltningen är också en viktig domän för språkets normali- sering. Det legitimerar minoritetsspråket och uppmuntrar folk att använda det. Användningen av minoritetsspråk i förvaltningen ställer också terminologiska krav och skapar ett sammanhang för relativt specialiserade språkkunskaper. På det sättet bidrar minoritetsspråksanvändning i offentliga sektorn till språkets utveckling. 117 Vad den offentliga förvaltningen beträffar ter det sig naturligt att ta fram modeller och användbar praxis i två-eller flerspråkiga länder. Också flera tvåoch trespråkiga regioners förvaltning är utmärkta exempel på hur man kan garantera att alla invånare kan använda sitt modersmål med myndigheterna. Till de här regionerna hör bland annat Sydtyrolen, Wales, Katalonien och Baskien. Exemplen som behandlas är ändå inte nödvändigtvis useful practices. Bortsett från Sydtyrolen är det nämligen svårt att hitta exempel på hur alla språkgrupper garanteras service på sitt modersmål. Men exempel på hur dåligt tvåspråkigheten fungerar i praktiken i förvaltningen eller hur språkliga rättigheter inte respekteras tjänar sitt syfte i avseendet att inte upprepa samma misstag. Irland – svaga rättigheter trots att iriska är första språk enligt konstitutionen På Irland är iriska första språk enligt grundlagen och vid sidan av engelska den offentliga förvaltningens språk. Det gäller alla delar av den offentliga förvaltningen. Iriska går relativt bra att använda i den skriftliga kommunikationen med myndigheterna, men det är svårare att få betjäning på iriska muntligen, vare sig det är i telefon eller vid en servicedisk. Det beror mycket på vem som råkar vara på jobb just den dagen. 118 När det gäller rekryteringen är kunskaper i iriska ett plus. Vissa tjänster förutsätter också att den sökande kan iriska. Större myndigheter har löst det genom att ha en person ansvarig för betjäningen på iriska, men det gäller inte mindre enheter. Hannah Ní Dhoimhín säger att det är bäst att använda engelska om man har bråttom och vill ha någonting uträttat. Kraven på kunskaper i iriska varierar, men språkprov förekommer inte. De avskaffades i mitten av 1900-talet. John Walsh, lärare vid universitetet i Galway konstaterar att språkrättigheterna i offentliga sektorn är svaga. Walsh påpekar att det stora problemet för den offentliga förvaltningen på Irland är att hitta personal som talar flytande iriska. 119 51 I Sydtyrolen står de offentligt anställda i proportion till språkgrupperna Förutom de länder som nämnts med flera jämbördiga nationalspråk, finns det minoriteter som är relativt starka och dessutom har ett avsevärt stöd från en stat där språket talas som majoritetsspråk. En av dem är den tyska minoriteten i Sydtyrolen i norra Italien, som genom internationella avtal förankrade i Förenta Nationerna har en skyddsmakt i Österrike. Sydtyrolens proportionella system för besättandet av offentliga tjänster har många fördelar och kunde i en modifierad version vara intressant ur ett finländskt perspektiv. Det proportionella systemet garanterar att alla invånare får service på sitt modersmål utan att avskräcka tjänstemän med språkprov. Tyska och italienska är förvaltningsspråk i hela provinsen, medan ladinska är det i delar av Sydtyrolen. Av befolkningen på drygt 530 000 har 62 procent tyska som modersmål, 23 procent italienska och fyra procent ladinska, medan andelen utlänningar är 9,5 procent av befolkningen. De tyskspråkigas antal är alltså i samma storleksordning som finlandssvenskarnas. Trots sin minoritetsställning på nationell och regional nivå, och trots att italienskan är större i Sydtyrolens huvudstad Bolzano/Bozen, är den tyskspråkiga minoriteten dominerande i Sydtyrolen. Sydtyrolen har egen lagstiftningsmakt och är i praktiken en autonom provins. Självstyrelsen finansieras med skattemedel och provinsen ansvarar för skola, vård och infrastruktur. Kännetecknande för den offentliga sektorn i Sydtyrolen är det som på tyska kallas der ethnische Proporz. Systemet går ut på att de anställdas modersmål i offentliga sektorn står i proportion till de tre språkgruppernas storlek, dvs. ca 70 procent har tyska som modersmål, 25 procent har italienska och fem procent har ladinska som modersmål. Också provinsens budget ska fördelas i proportion till språkgruppernas storlek enligt en folkräkning som genomförs vart tionde år. Bakgrunden till systemet med anställningar i proportion till språkgruppernas storlek var italienarnas tidigare överrepresentation i den offentliga sektorn. Efter att regionen tillfallit Italien 1919 ersattes den österrikiska tjänstemannakåren med italienare. Italienarna favoriserades i den offentliga sektorn fram till 1946 då ett avtal slöts mellan Italien och Österrike som förbjöd diskriminering av tyskspråkiga. År 1972 utökades Sydtyrolens autonomi märkbart och då infördes dagens proportionella system. Ett syfte med det proportionella systemet var att garantera att också den tyskspråkiga befolkningen får service på sitt modersmål inom till exempel hälsovården. Enligt modellen ska ungefär två tredjedelar av alla läkare och sjukskötare ha tyska som modersmål. Systemet garanterar en rättvis fördelning av de offentliga tjänsterna mellan språkgrupperna. "Italienarna kan gå med på att en tyskspråkig får jobbet, eftersom man vet att en italienare anställs nästa gång. Systemet gör att man inte börjar strida om varje offentlig utnämning", säger Paul Videsott, professor vid universitetet i Bolzano. Fördelen med systemet är att alla inte behöver vara trespråkiga utan olika anställda kan betjäna sin språkgrupp på sitt modersmål. För vissa tjänster i kundservicen, där det inte går att anställa tre personer, krävs dock språkkunskaper baserade på språkprov. Modellen är lyckad för att den undviker att skrämma bort annars kunniga tjänstemän med bristande språkkunskaper. Språkkunskaper är viktiga för medborgarnas rätt till service på sitt modersmål. Men de får inte bli ett självändamål, som gör att man går miste om förmågor på olika områden. I Sydtyrolen har man också konstaterat att språkproven inte alltid mäter en persons funktionella kunskaper. Ofta är tjänstemannens inställning till det andra officiella språket viktigare. Möjligtvis kunde modellen också vara relevant för delar av den statliga eller kommunala förvaltningen i Finland anpassad till lokala förhållanden och i modifierad form. Det viktiga är att man kan betjäna invånarna på de officiella språken, inte nödvändigtvis att alla tjänstemän har avlagt ett språkprov. 53 Gällande den kommunala förvaltningens arbetsspråk, har det i Finland i praktiken fungerat så att majoritetsspråket automatiskt blivit kommunens koncernspråk. Med tanke på kommunsammanslagningar kan den här oskrivna regeln bli direkt avgörande. Den kunde praktiken betyda att tjänstemän i kommuner med svenska som majoritetsspråk, som idag skriver rapporterna på svenska, efter en fusion med en kommun med finska som majoritetsspråk skulle bli tvungna att skriva på finska. Rädslan för att plötsligt börja producera på finska kan få enspråkigt svenska anställda att söka sig bort. Den kan rentav få många att ifrågasätta själva sammanslagningen. Men systemet i Sydtyrolen möter också kritik. Motståndarna till proporzsystemet pekar på svårigheter att besätta vissa tjänster och har i stället föreslagit ett system med språkkrav för vissa tjänster. Kritiken mot det man uppfattar som ett snedvridet urval vid sökande till offentliga tjänster tilltar. Proporzsystemet begränsar de sökande till ett visst språk. Det gör att fokus är på kandidaternas språkliga tillhörighet på bekostnad av yrkesmässiga färdigheter. Det finns också de som hävdar att systemet gör att Sydtyrolen går miste om förmågor och expertis. I extremfall har många viktiga tjänster blivit obesatta trots många yrkeskunniga sökande. Detta har gjort att man börjat frångå ett strikt tillämpande av den språkliga proportionaliteten på flera yrkesområden. Offentlig förvaltning på ungerska i Rumänien och Slovakien fungerar dåligt i praktiken De ungerska minoriteterna i Rumänien och Slovakien har det gemensamt med den svenskspråkiga befolkningen i Finland att partierna som representerar dem har ingått i flest regeringar i respektive land. Man kunde därför kanske förvänta sig att de ungerska minoriteterna skulle ha avsevärda språkliga rättigheter. Också andra likheter gör att det värt att granska de ungerska minoriteterna i Rumänien och Slovakien närmare. Frågan som skämtsamt ställs efter varje val i Rumänien är vem det ungerska partiet Romániai Magyar Demokrata Szövetség, RMDSZ, skall regera med den här gången. Det ungerska partiet är nämligen det parti som suttit i flest rumänska regeringar sedan demokratin återinfördes 1990. Den ungerska minoriteten är den största minoriteten i Rumänien. Enligt den senaste folkräkningen år 2011 var ungrarna i Rumänien 1 227 623, vilket utgjorde 6,1 procent av befolkningen. Lokalt och regionalt är ungrarna ofta i majoritet. För att en kommun ska vara tvåspråkig krävs det att minoriteten utgör minst 20 procent av befolkningen. I tvåspråkiga kommuner har minoriteten rätt att använda sitt modersmål med myndigheterna. Språkprofilen i Rumänien påminner mycket om den i Finland i och med att den är asymetrisk, eftersom de flesta rumäner är enspråkiga. Det gör att kommunikationen på ungerska till största delen sker inom den ungerskspråkiga minoriteten, eftersom ungrarna oftast måste byta till rumänska när de talar med rumäner. Trots att lagen ger ungrarna rätt att använda sitt modersmål inom vissa statliga domäner (åtminstone i teorin), så blir de tvungna att använda rumänska i många vardagliga situationer. Ungrarna i Transsylvanien tror att det uppfattas som "opassande" att tala ungerska om en enda som deltar i diskussionen är rumän. Den här attityden upprätthålls av rumäner som ber personer som talar ungerska med varandra på busshållplatsen att byta till rumänska eller genom att be ungerska kunder byta till rumänska i butiker. Det händer också inom den offentliga sektorn på officiellt tvåspråkiga orter, där invånarna i princip skulle ha rätt att tala ungerska, bland annat på grund av brist på anställda som kan minoritetsspråket. 120 Även om lagstiftningen garanterar rätt stora rättigheter för ungrare i kontakten med myndigheterna, visar undersökningar att rättigheterna förverkligas i olika grad i olika kommuner och landskap. I muntlig kommunikation med kommunförvaltningen använder sammantaget hälften av ungrarna sitt modersmål, men endast 23,5 pro- 55 cent använder ungerska då de kommunicerar skriftligt med kommunförvaltningen. Det här är låga siffror, eftersom 79 procent av ungrarna bor i kommuner där de enligt lagen har rätt att använda sitt modersmål med myndigheterna. Vad beror de här skillnaderna på? Horvath och Toró 121 räknar upp olika orsaker: svaga färdigheter att uttrycka sig i skrift, den byråkratiska vägen för ungerska dokument, och rädslan för en konflikt med majoriteten. För att undvika konflikter med den rumänska majoriteten, föredrar såväl ungerskspråkiga kunder som tjänstemän att ofta använda rumänska i den skriftliga kommunikationen med myndigheter. Användningen av ungerska har politiserats och man fruktar att dokument på ungerska ska uppfattas som en provokation. Uppgifterna om språkval bekräftar en dålig implementering av de språkliga rättigheterna. 122 Också i Slovakien måste den ungerska minoriteten uppgå till 20 procent för att kommunen ska räknas som tvåspråkig. Enligt slovakisk lag har ungrarna rätt att använda ungerska med myndigheterna i sådana kommuner, men det är trots det inte obligatoriskt för de offentligt anställda att tala ungerska i de här kommunerna. De anställda måste däremot kalla på en kollega som kan tala språket eller anlita en tolk. Enligt Attila Lancz fungerar inte systemet i praktiken. De flesta ungrare har så pass goda kunskaper i slovakiska att de byter språk för att spara tid. På liknande sätt som i Rumänien, fungerar servicen på ungerska i kommuner i Slovakien där ungrarna är i majoritet. I kommuner där andelen ungrare är över 80 procent är det inget problem att få service på ungerska, men i kommuner där ungrarna bara uppgår till 30 procent kan det vara svårt att bli betjänad på ungerska. År 2011 infördes sanktioner mot tvåspråkiga kommuner i Slovakien som inte erbjuder tjänster på ungerska. Om man i de här kommunerna inte blir betjänad på ungerska kan man klaga till en ombudsman, 123 som kan ge en varning med ett yrkande på att minoritetslagen bör följas. Om myndigheten inte ändrar sitt beteende kan myndigheten också bötfällas. I de flesta fallen har myndigheten dock gjort bättring, ändrat sitt beteende och börjat betjäna på ungerska. Det finns ett fåtal fall som har lett till böter för myndigheten efter att en tidigare varning ignorerats. Fortfarande är det få ungrare som klagar och gör en anmälan. Många ungrare känner inte ens till sina rättigheter, enligt Lancz. Han säger att ungrarna i Slovakien kan delas in i tre grupper; 1) de som är tvåspråkiga och klarar sig obehindrat på slovakiska, 2) de som är enspråkigt ungerska men som inte bryr sig om att kräva betjäning på ungerska och 3) de som använder ungerska överallt där det bara är möjligt. Det är dessvärre endast den sistnämnda gruppen som insisterar på att använda ungerska med den offentliga sektorn. Rättsväsende och polis Inom rättsväsende och polis är tröskeln ofta högre att använda minoritetsspråket. Man befinner sig i en underordnad position och vill inte riskera den goodwill man kanske kunde få om man låter polisen eller domaren använda sitt modersmål. Samtidigt är man rädd för att det ska uppfattas som en provokation om man insisterar på att tala minoritetsspråket. Detta gäller i högsta grad också Finland. Enligt Språkbarometern 2020 är det dessutom "speciellt bekymmersamt" att polistjänster på svenska i många fall saknas. Otaliga svenskspråkiga respondenter hävdar att de inte får prata svenska med polisen trots att de begärt det, att polisen har en negativ attityd gentemot svenskspråkiga och att det skapar en känsla av utsatthet och otrygghet. 124 På Irland har alla rätt att använda iriska med myndigheterna. När det gäller domstolar fastställer språklagen från 2003 att alla har rätt att använda iriska 57 i rätten. Vid behov anlitas tolkar på statens bekostnad. 125 John Walsh, universitetslärare i iriska vid Irlands nationella universitet i Galway, påpekar att många ändå drar sig från att använda iriska, eftersom det kan tänkas ses som en provokation av jurymedlemmar som inte kan språket. Poliser var tidigare tvungna att avlägga ett språkprov, men kraven på kunskaper i iriska luckrades upp år 2005. Det räcker nu med att polisen kan tala ett av de två nationalspråken flytande. Det kan te sig något märkligt att poliserna inte längre förutsätts kunna iriska trots att alla irländare har rätt att använda iriska med polisen. 126 Detta exempel är typiskt för den offentliga förvaltningen i länderna och regionerna som jämförs i den här undersökningen. Det finns en rättighet att använda minoritetsspråket, men inga motsvarande krav på de anställda inom den offentliga förvaltningen att betjäna kunden på minoritetsspråket. I Rumänien har man i domstolar endast rätt att använda minoritetsspråket muntligt. Alla skriftliga handlingar måste vara på rumänska. Det finns få uppgifter om hur rätten att använda ungerska muntligen efterlevs. Även om alla parter i målet är ungerskspråkiga medlar domaren, vilket ofta gör att en tolk behövs. Det gör att kommunikationen blir asymmetrisk och till och med ohanterlig. 127 Det finns inga språkresurser eller språkinfrastrukturer som kunde bidra till att öka användningen av ungerska i rättsväsendet. Möjligheterna att förbättra ungerskans relativt marginella status även i områden med en stor ungersk majoritet är därför begränsade. I Slovakien har man i rättsväsendet rätt att använda ungerska även i områden där det inte bor några ungrare. Tolknings- och översättningskostnaderna står den slovakiska staten för. Reglerna är olika för civila och kriminella förfaranden. I kriminella förfaranden tillhandahålls tolkning till ungerska endast om den åtalade inte kan tillräckligt bra slovakiska. Europarådets expertkommitté har upprepade gånger påpekat att det inte är tillräckligt och har uppmanat Slovakien att ändra lagen på denna punkt. I civila förfaranden har man rätt att använda ungerska i hela Slovakien. I praktiken går det till så att domaren föreslår att en tolk anlitas. Rättegångshandlingarna kan också ske på ungerska förutsatt att alla parter är överens om att ungerska ska användas. I kontakter med polisen har man rätt att använda ungerska endast i de kommuner och distrikt där andelen ungrare utgör 20 procent av befolkningen. På poliser i tjänst ställs inga krav. Det är upp till den enskilda polisen om han väljer att tala ungerska eller inte. 128 Social- och hälsovård Trots att det ur individens perspektiv vore särskilt viktigt att få använda sitt modersmål med läkare och sjukvårdspersonal brister det ofta i de språkliga rättigheterna inom vården. I de flesta länder finns det inte språkprov för vårdpersonal. Också sanktionerna för institutioner inom vården som inte lever upp till målen i språklagar är begränsade. På Irland är vårdpersonalen inte tvungen att kunna iriska. I stora delar av Irland är det svårt att hitta läkare och sjuksköterskor som talar iriska. Chansen att få vård på iriska är betydligt större i Gaeltachtområdena. John Walsh tar the Health Service Executive (HSE) som exempel. HSE är en statlig organisation med ansvar för vård- och omsorgstjänster på Irland och lyder under lagen om de officiella språken. Trots det finns det inga krav på att deras anställda ska kunna iriska. Detta visar enligt Walsh hur tandlös språklagen är. 129 Vad gäller läkarutbildning på iriska har Galways universitet flera valfria moduler på iriska. Men eftersom de inte är obligatoriska kan man bli läkare utan att kunna iriska. Också vid UCE i Dublin kan man avlägga vissa kurser på iriska. 59 Sjukhus har skyltar på båda officiella språken. Galways centralsjukhus borde vara bäst rustat för att betjäna patienter på iriska, men Walsh konstaterar att de enda som talar iriska på Galways sjukhus är patienterna. Hannah Ní Dhoimhín säger att i Gaeltacht leder avsaknaden av språkkrav och sanktioner till problem för småbarn och för äldre människor med svaga kunskaper i engelska. Äldreomsorgen fungerar inte heller på iriska 130 I Wales har patienten i princip rätt till vård på walesiska. Enligt professor Elin Haf Gruffydd Jones är målsättningen att alla ska kunna använda walesiska i hälso- och sjukvården. Möjligheterna att faktiskt kunna använda walesiska inom vården är ändå beroende av andelen som talar walesiska på orten. Störst krav ställs på dem som jobbar med kundservice och betjänar många människor. Man ställer följaktligen större krav på sjukskötare och allmänna läkare än på specialläkare. I vissa delar av Wales har man arrangemang med sjukhus i England gällande specialsjukvården. Sjukvårdsdistriktet i norra Wales har ett samarbete med sjukhuset i Liverpool. Samarbetet möjliggör att patienter i viss utsträckning kan använda walesiska på sjukhuset i Liverpool. 131 Modellen kunde kanske också tillämpas i Finland för att garantera att specialsjukvård fås på svenska också utanför de officiellt tvåspråkiga sjukvårdsdistrikten. Inom hälsovården i Rumänien har patienter rätt att bli informerade på ett språk de förstår. Personal måste anställas som talar minoritetsspråket i administrativa områden där minst 20 procent eller 5 000 personer hör till minoriteten. 132 Då man ringer nödnumret kan man tala ungerska också utanför områden där ungerska är ett officiellt språk. Det finns ingen automatisk rätt att använda ungerska inom hälsovården i Slovakien, inte ens i de kommuner där ungrarna utgör mer än 20 procent av befolkningen. Om patienterna får använda ungerska eller inte beror på de enskilda hälsostationerna och sjukhusen. Det står enheterna fritt att välja vilka språk patienterna får använda. Enligt Attila Lancz fungerar det ofta i praktiken rätt bra, trots att sjukvårdspersonalen inte är förpliktad att tala ungerska med patienterna. 133 I Spanien hör hälso- och sjukvården till regionernas behörighet. Regionerna bestämmer också vilka språkkrav som gäller för vårdpersonalen. Unikt för de spanska regionerna är att alla anställda måste kunna regionens språk. I till exempel Katalonien och på Balearerna måste alla som är anställda vid regionala och kommunala myndigheter kunna katalanska. I Valenciaregionen finns inga krav på katalanska kunskaper, däremot måste alla kunna spanska. På Balearerna är språkkraven i katalanska inom hälso- och sjukvården lägre än inom andra sektorer. Undersökningar visar att i Katalonien använder 84 procent katalanska med hälsovårdspersonalen och på Balerarna gör 74 procent det. 134 Enligt en hälsobarometer har cirka tre procent fått svar på spanska fast de talat katalanska i kontakten med hälsomyndigheten i Katalonien. Intressant är att av patienterna som ville använda spanska tvingades 8,2 procent byta till katalanska. 135 Den här andelen var större i den offentliga hälsovården (8,5 procent) än i den privata (7,1 procent). Medan det för dem som tvingades byta från katalanska till spanska var tvärtom. När man vänder sig till den offentliga hälsovården på katalanska fick 2,9 procent svar på spanska, medan motsvarande siffra var högre, 4,0 procent inom den privata hälsovården. Kort sammandrag och lärdomar Inom rättsväsende och polis kommer inget av länderna i jämförelsen ens i närheten av Finlands språkliga rättigheter. Men precis som på Irland, i Slovakien och i Rumänien är kanske problemet också i Finland att det brister 61 i implementeringen. Det finns inte tillräckligt många tjänstemän som kan betjäna på svenska. Man har rätt att använda svenska, men det fungerar inte i praktiken. På Irland och i Rumänien är det många som undviker att använda minoritetsspråket med myndigheterna på grund av rädsla för att uppfattas som besvärliga, eller att det rentav skulle ses som en provokation. Trots 2004 års revidering av 1922 års språklagar, som framhävde medborgarnas rätt att bli betjänade av myndigheterna på Finlands båda nationalspråk, fick svenskspråkiga i södra Finland enligt en utredning sällan service på sitt modersmål om de inte uttryckligen bad om det. Detta berodde, enligt en utredning av Erik Allardt år 2000, på att svenskspråkiga i huvudstadsregionen hade en tendens att "ängsligt låta bli att öppet visa sin språkliga identitet". 136 Enligt Språkbarometern 2020 uppger en majoritet av de svenskspråkiga (cirka 60 procent) att myndigheterna besvarar dem på finska när de inleder på svenska. 137 Och en förhållandevis stor andel av de svenskspråkiga anser att möjligheterna att få service på svenska med myndigheterna har försämrats. 138 Också i Finland är man rädd för att det skall uppfattas som en provokation om man talar svenska, men det grundläggande problemet är att för få tjänstemän kan svenska. Folktingets och Kommunförbundets Stödmaterial för beredningen av de tvåspråkiga välfärdsområdena visar att skillnaden i tillgången till svenskspråkiga tjänster är stor i olika delar av Svenskfinland. Det finns brister i servicen på svenska inom social- och hälsovården på basnivå och på specialiserad nivå. Utredningar visar att servicen på basnivå fungerar bäst i kommuner där den svenskspråkiga befolkningens proportionella andel är större än 30 procent. Utredningar visar också att bristerna i tillgången till service på svenska är störst i områden där den svenskspråkiga befolkningens proportionella andel är liten, fastän antalet svenskspråkiga personer är stort. Ett exempel på detta är huvudstadsregionen. Det är ytterligare ett argument för att få fler finskspråkiga elever att välja svenskt språkbad. Ju fler som talar svenska i samhället desto större är möjligheterna att också rekrytera personal med goda kunskaper i svenska. Medier Det finns en korrelation mellan medier på minoritetsspråk och variabler som avspeglar identitet och kulturell trygghet. 139 Den kulturella betydelsen för olika typer av medier (t.ex. tidningar, radio, tv och internet) är inte helt känd. Däremot står det klart att medier på modersmålet har en central roll i språk inlärning och för att behålla språkkunskaperna bland vuxna. Medier är också viktiga verktyg för utvecklingen och spridningen av språkinnovationer och för anpassningen av en ny vokabulär i en föränderlig värld. 140 När det gäller medier spelar tv:n en viktig roll som språkbärare i t.ex. Katalonien, Baskien och Wales, där katalanskan, baskiskan och walesiskan länge gick kräftgång, innan åtgärder vidtogs för att fånga upp den unga generationen. I Rumänien och Italien står staten för tv och radio på minoritetsspråken, men framförallt gränsöverskridande tv- och radiosändningar från Ungern respektive Österrike är av stor betydelse. Etableringen av radiostationen Raidió na Gael tachta 1972, som sänder på iriska alla dagar i veckan, samt tv-kanalen TG4 1996 har varit klart avgörande för medieutbudet på iriska. De tyskspråkiga sydtyrolarnas enspråkiga mediekonsumtion Enligt italiensk lag 141 ska public service-sektorn garantera gynnsamma förhållanden för Italiens 12 minoritetsspråk beträffande medieutbudet i Italiens alla regioner. Italiens statliga radio- och tv-bolag Radiotelevisione Italianas (Rai) regionala kanaler Rai Südtirol och Rai Ladinia står för tv-utbudet på tyska och ladinska. 142 63 Rai Südtirol sänder 760 timmar program årligen, vilket blir ungefär 2 timmar om dagen. 143 Rai Südtirols vd Markus Perwanger säger att tv är en absolut nödvändighet för den tyskspråkiga minoriteten. Perwanger förklarar att Rai Südtirols uppgift är att komplettera de 12 andra tyskspråkiga kanalerna som man kan se i Sydtyrolen och sända det de inte visar, så som lokala nyheter samt dokumentärer och filmer producerade i Sydtyrolen. Tittarsiffrorna visar att de tyskspråkiga i regionen inte ser på italienskspråkiga tv-kanaler och att de italienskspråkiga inte ser på tyskspråkiga tv-kanaler. 144 Perwanger betonar att Rais italienska, tyska och ladinska redaktioner samarbetar, men att det inte skulle komma på fråga att ha en gemensam redaktion. Rai Südtirols uppgift är inte att vara flerspråkig utan att erbjuda den tyskspråkiga befolkningen program på dess modersmål. Det handlar inte enbart om språket, utan samhällsfrågor har olika nyhetsvärde för tysk- och italienskspråkiga. För italienarna är till exempel städerna Bolzano och Merano viktiga, medan landsbygden är viktigare för de tyskspråkiga och ladinarna. 145 Liksom Sveriges tv-kanaler är viktiga för stora delar av Svenskfinland 146 tittar tyskspråkiga sydtyrolare på österrikiska och tyska tv-kanaler. Det stora antalet tyskspråkiga kanaler möjliggörs av organisationen Rundfunkanstalt Südtirol, RAS. RAS är Sydtyrolens offentliga tv- och radioinrättning, som har hand om överföringen av gränsöverskridande medier från Österrike, Tyskland och Schweiz. 147 I Sydtyrolen utkommer två stora tyskspråkiga dagstidningar: Dolomiten och die Neue Südtiroler Tageszeitung. 148 Dolomiten utkommer sex dagar i veckan och har en upplaga på mellan 50 000 och 80 000 beroende på dag. 149 Die Neue Südtiroler Tageszeitung utkommer fem dagar i veckan och har en cirkulation på omkring 10 000 exemplar. Tageszeitungs chefredaktör Arnold Tribus berättar att idén med Tageszeitung var att skapa en motvikt till Dolomiten och dess hegemoni i Sydtyrolen. Det fanns behov för en dagstidning som inte var konservativ. Tidningens mål är att fånga upp den politiska och kulturella mångfalden som finns i provinsen och den anses politiskt stå till vänster om mitten. 150 Tribus medger att det inte går att leva på annonsintäkterna. Räddningen är det stöd italienska staten beviljar tidningar på landets minoritetsspråk. Neue Südtiroler Tageszeitung får 800 000 euro per år i statligt stöd. Också provinsen Sydtyrolen bidrar med ett stort belopp. 151 På liknande sätt som i Finland, där de privata tidningshusen klagar på den i deras tycke orättvisa konkurrensen från det skattefinansierade public service- bolaget, klagar de privata dagstidningarna Dolomiten och Tageszeitung på konkurrensen på webben från statliga Rai Südtirol. Rai Südtirols vd Markus Perwanger säger att det är bra med samarbete, men att det i Sydtyrolen råder hård konkurrens om nyheterna. Gällande nya utmaningar som internet påpekar Tageszeitungs chefredaktör Arnold Tribus att man förstås har en onlineversion med tanke på de yngre läsarna, men att läsarkretsen i snitt är äldre och därför klarar man sig bra med papperstidningen. Små lokaltidningar viktiga för ungrarna i Rumänien De senaste två decennierna har ungerska medier kommit att dominera mediekonsumtionen bland ungrarna i Transsylvanien. Det ofullständiga minoritetsmedielandskapet på ungerska i Transsylvanien har inte lett till en förskjutning mot rumänska medier utan resulterat i en ökad konsumtion av medier från Ungern. Forskare i minoritetsspråksmedier påpekar ofta att minoritetens storlek och struktur inverkar på mediekonsumtionen. Ungarna i Rumänien hör till de största minoriterna i Europa, men minoriteten är inte geografiskt koncentrerad utan utspridd på ett område som är över 100 000 kvadratkilometer 65 stort. De regionala skillnaderna är också stora. I Szeklerlandet i centrala Rumänien är ungrarna i majoritet, men endast 40 procent av den ungerska befolkningen bor i det här området. Utanför Szeklerlandet är ungrarna för det mesta i minoritet lokalt, något som accentueras ännu mera i Transsylvaniens ekonomiskt välmående urbana centra. Följaktligen uppfattar annonsörer inte Transsylvanienungrarna som ett skilt segment, vilket märkbart minskar möjligheterna till ungerskspråkig reklam. Den rumänska staten anslår direkta medel till minoritetsorganisationerna, och en del av det stödet kanaliseras till minoritetsspråksmedia. 152 Hur som helst räcker inte de här medlen till att finansiera ett helt mediesystem. Det finns inte någon statlig ungersk tv-kanal i Rumänien och i de nationella statliga tv-kanalerna upptar andelen program på ungerska mindre än en procent av sändningstiden. 153 Det finns två landsomfattande och tretton regionala ungerskspråkiga tidningar i Transsylvanien . En orsak till det stora antalet regionala tidningar var att tidningarna saknade en fungerande distributionskedja och bara såldes i vissa städer. De här landskapstidningarna har en solid marknadsposition lokalt. I varje landskap med en stor ungersk befolkning finns det en eller två dagstidningar med en relativt stor upplaga. Enligt en undersökning gjord av Tamás Kiss, forskare vid Romanian Institute for Research on National Minorities, läser 45 procent av de vuxna ungrarna i Rumänien minst en dagstidning en gång i veckan. 89 procent av dem kunde nämna minst en av de ungerskspråkiga dagstidningarna i Rumänien, nio procent nämnde lokala rumänskspråkiga dagstidningar, medan endast några av dem nämnde nationella ungerska (5 procent) och rumänska (3 procent) dagstidningar. Slutsatsen är att konsumtionen av tryckta medier bland Transsylvanienungrarna domineras av lokala ungerskspråkiga tidningar, speciellt i områden med en stor ungersk befolkning. Rumänska tidningar spelar en större roll för de ungrare som bor utspridda på orter med en relativt liten ungersk befolkning. Enligt Kiss är det framför allt äldre som läser ungerskspråkiga papperstidningar. Redan på 1990-talet var det medelålders människor som konsumerade ungerskspråkiga tidningar. Läsarkretsen har åldrats med tidningarna så att det år 2015 framförallt var pensionärer som läste de ungerskspråkiga papperstidningarna. 154 Den största ungerska dagstidningen i Rumänien, Szabadság är politiskt obunden, men enligt vice chefredaktör Bence Balázs, får den ofta kritik för att vara antingen vänster- eller högerextrem beroende på vem som står för kritiken. I tidningens krönikor strävar de efter att företräda alla politiska åsikter. Edit Kerekes, som är redaktionschef, påpekar att den ungerska minoriteten är intresserad av andra nyheter och ämnen än den rumänska majoriteten. De rumänska tidningarna tar inte alls upp teman som är viktiga för den ungerska minoriteten, som rätten till egna skolor eller service på modersmålet. 155 Szabadságs finansiering kommer till 80 procent från prenumerationer. Balázs säger att annonsintäkterna är mycket små. I staden Cluj/Kolozsvár är andelen ungrare bara 16 procent och i Szeklerland där ungrarna är i majoritet konkurrerar Szabadság med ungerska lokaltidningar som har lättare att övertala lokala annonsörer. 156 Szabadság var den första tidningen i Rumänien, och en av de första i världen, som digitaliserades och lade ut innehåll på webben. Men fortfarande föredrar en stor del av läsarna pappersversionen, till den grad att många som bor utomlands väljer att prenumerera på papperstidningen trots dyra transportkostnader. Även om ekonomin är den största utmaningen, ser Balász och Kerekes med tillförsikt på framtiden. Szabadság har mycket trogna läsare och många läsare prenumererar på tidningen för den goda sakens skull, för att Transsylvanien ska ha en nationell ungersk tidning. I Transylvanien är de regionala papperstidningarna framgångsrika. Regionala nyheter är viktigast för deras läsare. Utmaningen för papperstidningen är distributionen. 157 67 År 2010 fanns det 23 radiokanaler med sändningar på ungerska i Rumänien. De flesta privata ungerskspråkiga radiokanalerna är lokalt väldigt begränsade, oftast till en stad och dess omgivning. De ungerskspråkiga radiokanalerna har utvecklats i en annan riktning än lokaltidningarna. Medan det på 1980-talet under kommunismen fanns nio ungerska tidningar (i praktiken styrda av kommunistpartiets landskapsstyrelser) på landskapsnivå och en nationell ungersk tidning, avskaffades de ungerska radiostationerna under kommunismen och när regimen föll 1989 fanns det inte en enda ungersk radiokanal. 158 Idag är den statliga radions regionala kanaler viktiga delar av det ungerskspråkiga medielandskapet i Rumänien. Enligt en undersökning 2015 lyssnar 48 procent av ungrarna i Rumänien (64 procent av den vuxna befolkningen) på statliga ungerskspråkiga program (dvs. ungerska kanaler i Rumänien). Den regionala kanalen i Târgu Mureş/ Marosvásárhely är den populäraste. Radiostationen är flerspråkig: förutom rumänska och ungerska sänder den också på minoritetsspråket tyska och en timme i veckan på romaní. De flesta sändningarna är på ungerska. Enligt Boróka Parászka som är redaktör på radions ungerska redaktion har radion en central roll i de ungerska byarna. Parászka påpekar att en stor del av lyssnarna är enspråkigt ungerska som har svårt med rumänskan. Radions uppgift är att se till att de får nyheter, kultur och underhållning på sitt modersmål. "Vi 'översätter' 159 de nationella nyheterna till ungerska för våra lyssnare", säger Parászka. Principen är att alla ska intervjuas på ungerska, också rumänska politiker som talar relativt dålig ungerska. Musiken är också en känslig fråga. Lyssnarna vill bara lyssna på ungersk musik, och rumänska låtar i etern leder till protester och klagomål, säger Parászka. De flesta journalisterna på radion är enspråkiga och få är så tvåspråkiga att de skulle kunna jobba på det andra språket. 160 I Târgu Mureş/ Marosvásárhely förekom väpnade konflikter för 30 år sedan och det bubblar alltid under ytan – det är en språkligt segregerad stad med få kontaktytor mellan språkgrupperna. Hon ser radion som en försonande aktör. Medan många av radiokanalerna och tidningarna ägs av småföretag som producerar för en lokal marknad, domineras tv-marknaden av stora bolag från Ungern. Orsaken till detta är att tv-produktion är betydligt dyrare. Det ungerska minoritetspartiet RMDSZ grundade år 2007 en stiftelse vars enda målsättning var att starta en statligt finansierad ungersk TV-kanal, Erdély TV. Målet var att den skulle sända ungerska program 24 timmar i dygnet i hela Transylvanien. Men projektet saknar betydande och hållbar finansiering, och programmen kan fortfarande bara ses i en minoritet av de ungerska hemmen i Transylvanien. Enligt en enkätundersökning från 2013 tittade Transsylvanienungrarna i snitt 100 minuter per dag på kanaler från Ungern, mer än dubbelt så mycket som på rumänska kanaler (46 minuter per dag). Kanalerna från Ungern är med andra ord klart populärast. Slovakisk minoritetsfond garanterar kultur- och medieutbud på ungerska Den ungerska minoriteten i Slovakien saknar en egen tv-kanal. Principen är att minst 8,5 procent av sändningstiden i den statliga slovakiska Slovenská televízias kanaler ska sändas på ungerska, men man har fortfarande inte nått målet. Det finns däremot en egen statlig radiokanal för Slovakiens minoriteter, Rádio Patria. Den sänder huvudsakligen på ungerska, men också på Slovakiens övriga minoritetsspråk: ukrainska, rutenska, tyska, polska och tjeckiska. Ett problem med Rádio Patria är mottagningen av sändningarna. Rádio Patrias hörbarhet är dålig i flera områden där ungrarna bor. Många av lyssnarna är äldre och kan inte använda sig av onlineversionen. Lagen om massmedier på minoritetsspråk efterlevs i övrigt inte, säger Attila Lancz. Han vill ändå framhålla ett välfungerande exempel. Det handlar om 69 en statlig minoritetsfond som med 8 miljoner euro om året ska finansiera media och kultur på minoritetsspråken, främst på ungerska. Tidigare var fonden underställd det slovakiska kulturministeriet, men nu är det representanter för det ungerska civilsamhället som bestämmer över den. Fondens budget ökade från 4 till 8 miljoner då fonden flyttade från kulturministeriet. Enligt Attila Lancz har fonden ett obestridligt mervärde. Den finansierar många privata ungerska radiokanaler och medier på webben. Med skattemedel lyckas man därmed finansiera en stor del av medieutbudet på ungerska i Slovakien. 161 Wales S4C är en förebild för public service på minoritetsspråk Elin Haf Gruffydd Jones, professor i minoritetsmedier vid Aberytswyths universitet och chef för Mercator media i Wales, säger att medier på walesiska i hög grad handlar om den walesiska tv-kanalen S4C. Inte bara i Wales, utan bland minoriteter i andra länder, ses S4C som en av de största bedrifterna i minoritetsspråkssammanhang. S4C grundades 1982 och var den första statligt finansierade kanalen som sände på ett minoritetsspråk. I början ifrågasattes kanalens låga tittarsiffror jämfört med de brittiska kanalerna, endast 30 procent av de potentiella TV-tittarna valde att se på S4C. Men den stora efterfrågan på S4Cs program utomlands och kanalens viktiga funktion som arbetsgivare på walesiska berättigade kanalens existens. 162 Också vad beträffar arbetet att främja walesiskan är S4C kanske den största framgången, enligt Elin Haf Jones. Enligt S4C:s verkställande direktör Owen Evans grundades kanalen som en del av en kampanj för att främja det walesiska språket och den walesiska kulturen. S4C:s huvuduppgift är att se till att walesiskan blomstrar och den är enda kanalen i världen som enbart sänder på walesiska. 163 S4C vill profilera sig som kanalen som berör och behandlar Wales. BBC förser S4C med tv-nyheter och Radio Cymru med radionyheter. Också nyheterna på webben härstammar från BBC, så BBC dominerar nyheterna på walesiska. Det finns en del oberoende walesiska mediebolag som erbjuder webbnyheter på walesiska, men de är små i jämförelse med BBC. 164 Precis som hos den ungerska radion i Rumänien är S4C:s policy att alltid intervjua alla på minoritetsspråket, också politiker vars walesiska inte är den bästa. En utmaning är att hitta journalister som talar och skriver flytande walesiska. Ett samarbete med journalistutbildningen vid Cardiffs universitet underlättar rekryteringen. S4C har en årlig budget på ca 100 miljoner pund. Men S4C får också reklam intäkter. En överväldigande del av reklamen är på walesiska, men S4C har också reklam på engelska, oftast då så att den walesiska reklamen följs av samma reklam på engelska. 165 Evans påpekar att engelskspråkiga är mycket förstående och att en klar majoritet av alla walesare stöder en TV-kanal på walesiska. Politiskt är kanalen obunden. Evans betonar vikten av att förhålla sig neutralt till politiska partier, men understryker samtidgt att S4C är en viktig röst som tas på allvar i den politiska diskursen i Wales. Evans erkänner att språkfrågan kan vara känslig i Wales, men att kritiken främst kommer från lägret som tycker att det borde göras mera för att främja språket. Enligt Elin Haf Jones är det stora mysteriet att det aldrig funnits en dagstidning på walesiska som de många finlandssvenska, transylvanienungerska eller katalanska dagstidningarna. Jones hörde till teamet som försökte starta en walesisk dagstidning. 71 En av orsakerna till att man ville starta en tidning på walesiska var att den skulle öka synligheten för det walesiska språket. Med en tidning skulle man också få tillgång till nyheter på walesiska och inte vara tvungna att förlita sig på engelsk nyhetsrapportering översatt till walesiska. Därför vill man grunda en "äkta, genuin, daglig och ursprunglig walesisk nyhetskälla", som Elin Haf Jones uttrycker det. Det räcker inte med webbnyheter, för då förpassas språket lätt till det digitala rummet. Privata medier förpliktade till innehåll på katalanska I Katalonien måste privata medier sända minst 50 procent av innehållet på katalanska. Den katalanska minoriteten är väldigt tvåspråkig och konsumerar medier på majoritetsspråket i större utsträckning än t.ex. den tyskspråkiga minoriteten i Italien eller den ungerska minoriteten i Rumänien. Den första enspråkigt katalanska tv-kanalen Televisio de Catalonia (TVC) inledde verksamheten år 1983. Andra katalanska kanaler såsom IB3 från de Baleariska öarna och den valencianska Canal 9 syns även i Katalonien med hjälp av ett bilateralt samarbetsavtal mellan regionerna. På motsvarande sätt syns även TVC på de baleariska öarna. Dagstidningarna i Katalonien får både direkt och indirekt presstöd. De två största dagstidningarna är La Vanguardia och El Periódico, som utkommer i Barcelona. Sedan 2011 utkommer tidningen också på katalanska. Original språket är fortsättningsvis spanska och den katalanska versionen skapas med maskinöversättning. Både La Vanguardia och El Periódico utkommer på båda språken med hjälp av maskinell översättning, vilket fungerar relativt väl mellan två närstående språk som spanska och katalanska. Moring och Godenhjelm (2010) påpekar att till skillnad från de svenska språkområdena i Finland (med undantag av Åland) finns i Katalonien en fungerande marknad med medieutbud inom alla sektorer även på minoritetsspråket, och därtill upprätthålls ett omfattande public service-utbud på katalanska. Språklandskapet är tvåspråkigt och det finns mycket språköverskridande mediebruk inom den katalanska språkgruppen, på samma sätt som bland svenskspråkiga i södra Finland, men olikt svenskspråkiga i Österbotten, tyskspråkiga i Sydtyrolen eller ungrare i Rumänien och Slovakien. Moring och Godenhjelm gör även en annan intressant notering. I motsats till de spanska aktörer som har haft omfattande konflikter mellan public service-medier och tidningar signalerar de katalanska medieaktörerna inte att det skulle förekomma illojal konkurrens mellan public service-sektorn och de privata medier som utkommer på katalanska. Detta trots att public service på regional nivå, i motsats till läget i Finland, även får reklaminkomster. Denna attityd tyder på att stödet till språket anses viktigare än enbart affärsintressen, och reklamintäkterna anses viktiga för att upprätthålla ett kvalitativt högtstående utbud på katalanska. Detta är intressant med tanke på vikten av att upprätthålla lika hög kvalitet som majoritetsspråksmedier för att medieutbudet ska kunna konkurrera. Det är också intressant med tanke på svenskfinland där public service-bolaget Svenska Yle är den överlägset största aktören. Därför kunde Svenska Yle samarbeta med de privata aktörerna tidningshusen på ett generöst sätt, t. ex. genom att förse ett stöd till SPT. 166 Den enda tidningen på baskiska tvingas stänga - unikt i EU Tidningen Berria, som grundades år 2003 som uppföljare till tidningen Egunkaria Berria, är den enda helt baskiskspråkiga dagstidningen i världen. Upplagan är 25 000 exemplar och tidningen ges ut alla dagar förutom på måndagar. 73 Chefredaktör Marcelo Otamendi säger att en del av det baskiska språkets normaliseringsprocess var att erbjuda en dagstidning på språket. Om de som lärt sig språket inte får öva det kan de inte upprätthålla kunskaperna, resonerar Otamendi. "Det fanns en statlig baskisk TV-kanal och radio på baskiska, men en dagstidning saknades". Otamendi ser en tidning som en större utmaning än TV för ett relativt sent standardiserat språk som baskiskan, eftersom många journalister är bra i TV eller etern, men sämre på att skriva. 167 Berrias målsättning är att vara heltäckande och också erbjuda internationella nyheter, allt ifrån de olympiska spelen till politiska val på olika håll i världen. "Vi täcker alla världshändelser, för vi är den enda tidningen som gör det på baskiska", säger Otamendi. Det faktum att så gott som alla som talar baskiska också kan spanska gör det enligt Otamendi svårt att hitta annonsörer. Berria har finansiella problem, men man klarar sig tack vare trogna prenumeranter och många individuella finansärer, det som på engelska kallas crowdfunding. Berria satsar också stort på internet. Webben har en betydelse för baskiskans status som språk, enligt Otamendi. Den första tidningen på baskiska Egunkaria stängdes efter att en domstol dömt tidningen för att samarbeta med terroristorganisationen ETA. Otamendi säger att det saknades bevis men ändå stängdes tidningen och 10 medarbetare arresterades. De hölls arresterade i fem dagar utan kontakt till omvärlden. Sex av tio hävdar att de utsattes för tortyr. Otamendi själv släpptes efter fem dagar mot borgen. Rätten friade alla 10 i brist på bevis, men tidningen Egunkaria stängdes. Ingen av de tio har fått upprättelse eller kompensation av spanska staten för tiden de satt fängslade. Otameni tog fallet till Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, vann och tilldelades ett skadestånd, men varken spanska staten eller polisen har bett om ursäkt för händelserna. Händelsen visar att en medlemsstat i princip får göra vad som helst utan att EU kan ingrip. EU understryker att politiken både vad gäller medier och språk hör till medlemsstaternas exklusiva behörighet. Berria är politiskt oberoende och mottar driftsstöd från den baskiska regeringen. Kort sammandrag och lärdomar Det rumänska tidningslandskapet är förmodligen det som mest liknar det finlandssvenska. Antagligen för att både ungrarna i Rumänien och de svenskspråkiga i Finland hör till de större minoriteterna i Europa, men de är inte geografiskt koncentrerade utan utspridda över ett stort område. De regionala skillnaderna är också stora. I Rumänien motsvarar det ungerska Szeklerlandet svenska Österbotten. Här är ungrarna i majoritet, men endast 40 procent av den ungerska befolkningen bor i det här området. Precis som i södra Finland är ungrarna i minoritet i resten av Rumänien, framförallt i större urbana centra. Det gör att annonsörerna i till exempel huvudstadsregionen i Finland och i de större städerna i Transylvanien inte uppfattar minoriteten som ett eget segment, vilket märkbart minskar möjligheterna till reklamintäkter. Det som räddat de lokala ungerska tidningarna är en relativt enspråkig ungersk befolkning, fokuseringen på lokala nyheter och nyheter som rör den ungerska minoriteten och inte tas upp av rumänska medier. En lojal läsarkrets, som fortfarande föredrar papperstidningen räddar finansieringen. Det samma gäller baskiska Berria, papperstidningen står för den största delen av annonsintäkterna, men framförallt är man beroende av lojala prenumeranter och crowdfunding. S4C och EITB är direkt avgörande för walesiskans och baskiskans överlevnad som språk. I Wales saknas en tidning på walesiska och den baskiska tidningen 75 Berrias läsarkrets är begränsad, medan TV-stationerna når ut till hela minoriteten. TV-stationerna garanterar att walesare och basker får nyheter på modersmålet. Dessutom bidrar de till språkens normalisering och bidrar till att öka användningen av språket bland ungdomar. Den ungerska minoriteten i Rumänien och den tyskspråkiga minoriteten i Italien följer också med grannländernas TV-kanaler på deras modersmål. De är lika viktiga för språkutvecklingen som Sveriges TV i Svenskfinland. Därför är det synd att EU-kommissionen inte tagit medborgarinitiativet Minority SafePacks krav om en ändring av det audiovisuella direktivet på allvar. En ändring skulle möjliggöra att man kan se grannländernas TV inom EU och undvika fenomenet geoblocking. Ekonomiskt mervärde av flerspråkighet? Det finns många fördelar med att vara flerspråkig. Studier visar att det för individen finns kommunikativa, sociala och kulturella fördelar med flerspråkighet. Forskning pekar också på kognitiva fördelar. Bland annat har man sett att flerspråkighet ökar hjärnans kapacitet och påverkar det kreativa tänkandet och den metaspråkliga förmågan. Man har också kunnat se att Alzheimer fördröjs med 4−6 år för flerspråkiga. 168 Det är lättare att få ett jobb, byta jobb, få meningsfulla arbetsuppgifter och en högre lön om man är flerspråkig. 169 Också för flera regioner har flerspråkigheten ett mervärde. Det är väl knappast en tillfällighet att tre av Spaniens fyra rikaste regioner mätt i BNP per capita är flerspråkiga. Huvudstaden Madrid är rikast, följt av Baskien, Navarra och Katalonien. 170 Italiens enda trespråkiga regioner Sydtyrolen och Aostadalen hade högst BNP per capita år 2018. 171 Två av Europas rikaste länder är flerspråkiga: Schweiz med fyra offciella språk och Luxemburg med tre. Enligt François Grin , professor i nationalekonomi vid universitetet Genéve, står flerspråkigheten för 10 procent av Schweiz bruttonationalprodukt. Det finns inga exakta siffror över hur mycket flerspråkigheten betyder för Luxemburgs ekonomi i reda pengar, men klart är att det rör sig om miljarder årligen. 172 Enligt en undersökning bland 260 internationella företag uppfattas den flerspråkiga omgivningen som den tredje viktigaste orsaken till investeringar i landet. Flerspråkigheten är lika viktig för internationella . investerare som landets utvecklade IT- och kommunikationsinfrastruktur Den enda enskilda faktorn som ansågs viktigare ur investeringssynpunkt var det förmånliga skatteklimatet. Flerspråkigheten ansågs betydligt viktigare för investeringar än bland annat det geografiska läget, flyg, väg- och järnvägsförbindelser, logistiken och närheten till både nationella och europeiska beslutsfattare. Enligt Carlo Kissen, på opinionsföretaget Quest, som gjort undersökningen använder 70 procent av företagen minst fyra språk för den interna kommunikationen och naturligtvis betydligt fler i kontakten med kunderna. 173 Också Pierre Gramegna, ordförande för Luxemburgs handelskammare, påpekade under ett möte i Luxemburg att flerspråkigheten är en nödvändighet för ett litet och exportberoende land som Luxemburg. Det faktum att två av de officiella språken talas på EUs största marknader Tyskland och Frankrike innebär en fördel för landet. Gramegna betonade att det är lättare att förstå kulturen om man talar landets språk. Också universitetet i landet marknadsför man som trespråkigt enligt rektor Rolf Tarrach. 174 Det ekonomiska mervärde som flerspråkigheten innebär för Luxemburg kunde utgöra ett lysande exempel för andra flerspråkiga eller tvåspråkiga länder, även om förhållandena är olika. Luxemburg är ett litet land där hela befolkningen och alla kommuner är officiellt trespråkiga, medan den tvåspråkiga befolkningen och de tvåspråkiga kommunerna i Finland främst är koncentrerade till kusten. 77 Vad den baskiska kulturens ekonomiska mervärde beträffar, påpekar Baskiens vice kulturminister Josean Muñoz att man bör skilja på det direkta mervärde som företagen inom kultursektorn genererar och det mervärde som kulturens pr-värde i förbättrad image för Baskien och det baskiska språket leder till. Kultursektorn står för 9,5 procent av alla företag och 8,5 procent av alla jobb i Baskien. Kulturindustrins inverkan på Baskiens ekonomi är med andra ord betydande. Kulturens inverkan på baskiskans image som ett modernt och trendigt språk är svårare att mäta. Muñoz påpekar också att den baskiska kulturen har ett ekonomiskt mervärde när det gäller social sammanhållning. Med baskiska kulturvenemang kan regeringen bekräfta en del av befolkningen som annars skulle känna sig utesluten eller förbisedd. Kulturen behövs för att utveckla och stärka den baskiska identiteten. Kulturen bidrar också till Baskiens brand. Baskien har många pop- och rockgrupper som är kända utomlands, och likaså har teatern och filmen bidragit till att skapa bilden av ett kreativt och innovativt Baskien utomlands, säger Muñoz. 175 Baskiens undervisningsminister Patxi Bastarrika nämner en undersökning om baskiskans ekonomiska mervärde som visar att baskiskan står för 6,3 procent av sysselsättningen i Baskien och bidrar med 4,2 procent till Baskiens BNP. Vad räknar man då till baskiskan i sammanhanget? Man inkluderar fyra samhällssektorer, 1) språkindustrin (översättningstjänster och språkteknologier), 2) kulturindustrin i den mån den använder baskiska, 3) undervisningen i baskiska och 4) offentliga sektorn som erbjuder kultur- och språktjänster på baskiska. Som jämförelse kan nämnas att turismen står för 5,8 procent av Baskiens BNP, utbildningen för 5,5 procent, hälsovården för 8,8 procent och forskningen för 2,2 procent. Baskiska språket har med andra ord en betydande inverkan på Baskiens ekonomi. Idag är Baskien den rikaste regionen i Spanien och är 26 procent rikare en EUs medeltal. 176 Arbetslösheten är nio procentenheter lägre än medeltalet i Spanien. Grannregionen Navarra är näst rikast. Enligt undervisningsminister Maria Solana Arana känner en stor del av Navarras befolkning ingen samhörighet med det baskiska språket och ifrågasätter baskiskans ställning. Därför är det enligt henne regeringens främsta uppgift att informera om baskiskans mervärde. 177 En stor utmaning för flera länder och regioner är hur man ska få näringslivet att använda minoritetsspråket i en större utsträckning. Katalonien och Québec har infört lagstiftning som tvingar företagen att göra reklam på minoritetsspråket. Andra regioner försöker övertala företagen med ekonomiska incitament. På Irland finns det ingen lagstiftning överhuvudtaget gällande språkanvändningen i den privata sektorn. Företagen är inte förpliktade att ha information på iriska. Údarás na Gaeltachta försöker främja iriskan bland företag i Gaeltacht och det finns flera positiva exempel, bland annat ett företag som gör miljövänligt tvättmedel. Men på ett nationellt plan finns det varken strategier eller program för att främja iriskan i privata sektorn. I staden Galway har man lokalt försökt uppmuntra företag att använda mer iriska. Supermarketkedjan Tesco är ett exempel på ett företag som gjort ansträngningar för att betjäna på iriska och ha tvåspråkig skyltning i butikerna. Satsningen har också burit frukt i form av positiv feedback från kunder som talar iriska. 178 I Wales har det walesiska språket blivit viktigare i gatubilden enligt professor Colin Williams. Tidigare flyttade walesare till England och Amerika, men tack vare den ekonomiska utvecklingen stannar fler walesare i Wales och språket har också erövrat nya domäner. Det handlar inte längre om enbart kultur utan om att få en högre lön om man talar walesiska, enligt Williams. 79 Baskien är en föregångare inom språkindustrin, som är en snabbt växande bransch. Språkförhållandena i Baskien har bidragit till denna lukrativa näringsgren. Att språken baskiska och spanska är så olika sågs tidigare som försvårande omständigheter, men har på senare år blivit en inkomstkälla. Olikheterna i språken har lett till en marknad för översättare, tolkar, språklärare och terminologer. Kring dessa tjänster har man byggt upp en språkindustri och skapat takorganisationen Langune för att förbättra samarbetet och öka synergieffekterna mellan företagen i branschen. Langune omfattar idag över 500 företag och runt 500 frilansare, främst översättare och tolkar. Med en omsättning på 600 miljoner euro är Langune ett av världens största språkindustrikluster. Över 5 000 personer jobbar i det baskiska språkindustriklustret, alltifrån företag inom lexikografi, terminologi, översättning, tolkning och lokalisering till språkskolor, universitet och teknologicenter. I sammanhanget bör nämnas att Baskien hör till Europas främsta vad gäller språkteknologier som maskinöversättning. Inom lokaliseringsbranschen utvecklar baskerna produkter för amerikanska och japanska tillverkare av videospel. Lokalisering är anpassning av produkter för att motsvara krav som ställs av en viss kultur eller marknad. I praktiken innebär det förutom översättning att man byter ut varunamn, symboler och färger som kan verka störande på andra marknader eller t ex att man ändrar valutan dollar till euro eller yen. 179 Langune bidrar också till internationaliseringen av baskiska företag och kompletterar kluster inom andra branscher. Langunes språktjänster bidrar också till att förbättra baskiska företags konkurrenskraft. Den baskiska regeringen har insett Langunes mervärde och stöder därför språkklustret finansiellt. 180 Kort sammandrag och lärdomar Flerspråkigheten har många fördelar, för såväl individer och företag som för städer, regioner och länder. På det individuella planet gör språkkunskaper det lättare att byta jobb, få intressanta arbetsuppgifter och bli befordrad på jobbet. Flerspråkigheten bidrar till Baskiens och Luxemburgs bruttonationalprodukt. Man kan därför anta att tvåspråkigheten också bidrar till Finlands bruttonationalprodukt och välstånd. 181 En utmaning för flera länder och regioner är hur man ska få näringslivet att använda minoritetsspråket i en större utsträckning. Katalonien och Québec har infört lagstiftning som tvingar företagen att göra reklam på minoritetsspråket. En sådan lagstiftning ökar säkert det regionala eller minoritetsspråkets synlighet i gatubilden, men frågan är om det inte har en negativ inverkan på regionernas ekonomi. I Katalonien har lagstiftningen bidragit till att ett stort antal företag flyttar huvudkontoret från Barcelona till Madrid. En liknande trend förekommer i Kanada där ett stort antal företag flyttat verksamheten från Montreal till Toronto. 182 På Irland finns det ingen lagstiftning gällande språkanvändningen i den privata sektorn. Företagen är inte förpliktade att ha information på iriska, men med olika incitament har man till exempel i staden Galway lyckats övertyga företag att använda iriska inom kundservicen och i reklam. I Finland kunde vi ta lärdom av Irland. Vi borde utveckla strategier om hur vi kan övertala företag, som är verksamma i tvåspråkiga områden, att i större använda svenska i kundservice och marknadsföring. Argumenten för att använda svenska måste ses ur företagens perspektiv, genom att understryka det ekonomiska mervärdet av svenska, som att erövra marknadsandelen eller det faktum att man kan köpa på vilket språk som helst men bara sälja på kundens. 81 Med språkförhållandena som påminner om de i Baskien, har Svenskfinland alla förutsättningar att bli ett säte för språkindustrin i Norden. Tvåspråkigheten bidrar till många framstående översättnings- och tolkningsföretag. Finlands universitet och högskolor har en högklassig språkundervisning. Tillsammans med det tekniska kunnandet i yrkeshögskolorna kunde man utveckla ett centrum för språkteknologier. Ett språkindustrikluster skulle vara till stor nytta för exportindustrin. 3. Sammanfattning och eventuella lärdomar När det gäller språk – och framför allt språk i minoritetsställning – säger det sig självt att ingen praxis kan överföras från ett land till ett annat enligt en copy-paste-metod. Däremot kan det i de olika modellerna finnas element som vi kunde utveckla och anpassa till våra förhållanden. Då vi ställer frågan vad finlandssvenskarna kan lära sig av andra minoriteter bör vi kanske först reflektera över hela språkpolitiken i stort. Vill vi att den begränsas till att bevaka våra lagstadgade språkliga rättigheter? Eller vill vi, som minoriteterna i till exempel Kanada och Västeuropa, gå ett steg längre och inte nöja oss med att försvara uppnådda rättigheter utan att gå in för aktivt att främja språket, att skjuta fram positionerna i likhet med det som i Storbritannien kallas språkplanering och i Spanien normalisering. Den främsta orsaken till att andelen som talar katalanska, baskiska, galiciska, walesiska och tyska i Sydtyrolen ökar är att regionsregeringarna ägnar sig åt språkplanering. Det räcker inte med "världens bästa språklagstiftning". Om vi vill behålla Finland tvåspråkigt bör vi också aktivt främja det svenska språket inom framförallt utbildning och kultur. Utbildningen är avgörande för kunskaperna att tala svenska och kulturen för möjligheterna och framförallt viljan att göra det. Av de länder som ovan jämförs är kanske Irland mest likt Finland. På Irland är iriskan officiellt språk vid sidan av engelskan. Men i Gaeltachtområdena är iriska det enda officiella språket. De svenskspråkiga områdena i Finland kan knappast göras till administrativa områden med svenska som huvudspråk. Däremot kunde Gaeltachtområdenas språkplanering, något modifierad, vara en modell för de tvåspråkiga områdena i Finland. Social- och hälsovårdsreformen i Finland 83 ger för första gången regionala välfärdsområden omfattande befogenheter inom ansvaret för social- och hälsovård. Välfärdsområdena skulle också överta de nuvarande landskapsförbundens och en del av den statliga regionalförvaltningens uppgifter. För första gången får Finland ett landskap med egna behörigheter och med svenskspråkig majoritet på fastlandet. I Belgien har man på grund av svårigheterna med att dra en geografisk språkgräns i stället utvecklat en hybridmodell, med tre geografiskt betingade regioner som existerar parallellt med tre språkgemenskaper baserade på individernas modersmål. Språkgemenskaperna ansvarar för utbildning, kultur och till en del för hälsovården. Systemet gör att människor som bor i samma område, till och med i samma hushåll, kan rösta i olika valkretsar och höra till olika skol- och sjukvårdsdistrikt. Ett system med språkgemenskaper i Finland är knappast relevant, även om det är intressant att leka med tanken på vad en total autonomi beträffande skola, kultur och vård kunde innebära för Finlands svenskspråkiga befolkning. Däremot är det inte alls omöjligt att införa valkretsar enligt språk i Europaval. Finland kunde bestå av två valkretsar i stället för en. En finskspråkig för dem som väljer att skriva sig som finskspråkiga och en svenskspråkig för dem som vid mantalsskrivningen kryssat för svenska på frågan om modersmål. I diskussionen om det svenska språket i Finland ställs ofta territoriell autonomi och ett officiellt tvåspråkigt land mot varandra. I Schweiz och Kanada ser vi däremot att det inte finns något motsatsförhållande mellan det faktum att de olika språken har klart definierade områden och att länderna har flera jämbördiga nationalspråk. Tvärtom garanterar territorialprincipen att alla språken förblir starka. Det finns inte heller något motsatsförhållande i att ha flera jämbördiga nationalspråk och aktivt främja det mindre av dessa. I Kanada förekommer en positiv särbehandling av franskan, i Belgien främjar man det tyska språket, i Schweiz gynnas italienskan och rätoromanskan, på Irland främjar man iriskan och i Luxemburg luxemburgiskan - detta trots språkens jämbördiga ställning enligt författningen. I Finland kunde man på motsvarande sätt främja svenskan. Också Nationalspråksstrategin från 2012 omnämner en sådan positiv särbehandling; "för att nationalspråken, finskan och svenskan, ska vara genuint likvärdiga krävs det i vissa fall särskilda arrangemang för att trygga den mindre språkgruppens språkliga rättigheter". Eftersom de demografiska utmaningarna är en ödesfråga för Finlands svenska befolkning är också målet med vår undersökning att komma med förslag om hur dessa utmaningar kunde övervinnas. Men det är också en fråga om att kunna verkställa och implementera de väldigt långtgående rättigheter som garanteras i både grundlagen och språklagen. För att kunna få den service på svenska, som man enligt språklagen är berättigad till, måste vi försöka ta vara på det intresse som bland många finskspråkiga finns för att lära sig svenska. Vi måste också sträva efter att svara på den stora efterfrågan på svenska språkbadsplatser i enspråkigt finska familjer. De flesta minoriteter föredrar egna skolor, där alla ämnen undervisas på minoritetsspråket. På många håll blir sådana skolor i praktiken tvåspråkiga i den bemärkelsen att eleverna ofta talar majoritetsspråket hemma, medan undervisningen i skolan sker på minoritetsspråket. I Katalonien är till exempel skolspråket katalanska i alla skolor, trots att endast drygt trettio procent av Kataloniens befolkning har katalanska som modersmål. Men det är det som är poängen. Eftersom spanska dominerar hemma, på gatan och i medier bör skolspråket vara katalanska för att barnen ska bli tvåspråkiga. Man kunde också tänka sig att språkvalet i skolorna bygger på frivillighet som i Baskien. I Baskien kan föräldrarna välja barnen skolspråk. En överväl- 85 digande majoritet av de spanskspråkiga föräldrarna väljer att sätta sina barn i skolor där alla ämnen undervisas på baskiska. På motsvarande sätt kommer två tredjedelar av barnen i de walesiska skolorna från enspråkigt engelska hem. Målsättningen är att 40 procent av alla elever ska gå i walesisk skola, trots att den walesiskspråkiga befolkningen fortfarande endast uppgår till cirka 20 procent. De iriska språkbadsskolorna för barn från enspråkigt engelskspråkiga hem är också populärare än de iriska skolor som är avsedda för den iriskspråkiga befolkningen. En liknande tendens kan skönjas i Kanada där de franskspråkiga språkbadsskolorna är så populära att de inte kan ta emot alla elever. I Bryssel bygger man fler nederländska skolor och i Wales och Baskien startas fler skolor med walesiska respektive baskiska som undervisningsspråk för att mätta efterfrågan från föräldrar som talar majoritetsspråket. Finskspråkiga elever som är i svenskspråkigt språkbad har i genomsnitt något bättre kunskaper i modersmålet än barn som går i en finskspråkig skola, och de uppnår så gott som samma språkliga nivå i svenska som svenskspråkiga elever. De svenska språkbadsklasserna i finska skolor är populära. Utbudet på svenskspråkiga skolor är långt ifrån tillräckligt för att svara på efterfrågan. Därför kunde man sträva efter att öka resurserna för de svenska skolorna i städerna och på språköarna de skulle kunna svara mot intresset bland finskspråkiga familjer för undervisning i alla ämnen på svenska. Nya svenska skolor kunde etableras på helfinska orter. Språkbad och språkduschar kan vara viktiga verktyg i utvecklandet av språkkunskaperna. Samtidigt kan stereotypier och fördomar, som hos både svensk- och finskspråkiga existerar mot den andra språkgruppen, minska då kontaktytorna breddas. Studier visar på en strid flyttningsström från Svenskfinland till Sverige. Andra minoriteter i Europa tampas med liknande problem. Den tyskspråkiga minoriteten i Sydtyrolen i Italien förlorar unga förmågor till grannländerna Österrike och Tyskland, där de kan tala sitt modersmål tyska överallt. Vad har då Sydtyrolen gjort för att locka tillbaka invandrarna? Jo, bland annat har man målmedvetet arbetat för ett ömsesidigt erkännande av examina i Österrike och Italien och slutit avtal som möjliggör studier i italiensk juridik på tyska i Innsbruck. Det har gjort att de flesta sydtyrolare som studerat juridik i Österrike återvänder till Italien. Man försöker aktivt informera om jobberbjudanden i Sydtyrolen och uppmuntrar företag i Sydtyrolen att aktivt värva studerande i slutfasen av studierna och att erbjuda dem arbetspraktik som motsvarar utbildningen. Incitament för återvändande akademiker är bland annat upp till elva års skattefrihet och räntefria bostadslån inom ramen för det italienska statliga återflyttningsprogrammet Rientro cervelli. I mån av möjlighet bistår man med t.o.m. med att skaffa bostäder till ett rimligt pris. Finland kunde arbeta för ett utökat ömsesidigt erkännande av examina i Finland och Sverige. Man kunde aktivt informera finlandssvenskar i utlandet om jobberbjudanden i Svenskfinland och uppmuntra finländska företag att värva i Sverige bosatta finländska studerande, som befinner sig i slutskedet av sina studier, att återvända till Finland. 183 Man kunde också grunda ett välkomstcentrum som fungerar som arbetsförmedling för återvändande finlandssvenskar. I mån av möjlighet kunde man också locka med ekonomiska incitament, samt stödja undervisning i finska för svenskspråkiga som återvänder. I Finland minskar den arbetsföra befolkningen. Därför behövs arbetsrelaterad invandring för att höja sysselsättningsgraden. Ett annat land med låg nativitet och en åldrande befolkning är tvåspråkiga Kanada. För att kunna övertyga den engelskspråkiga majoriteten om att franska bör förbli ett jämbördigt national språk på federal nivå, är det viktigt att franska talas i hela landet och att språket är tillräckligt starkt i alla delstater. Därför försöker Kanada med invandringspolitiken stärka franskan i delstater där franskan är svag eller närmast obefintlig. Med fördelaktiga poängsystem försöker man uppmuntra franskspråkig invandring och man värvar också aktivt invandrare i franskspråkiga länder. 87 Finland kunde slå två flugor i en smäll och med olika incitament värva invandrare som talar svenska, för att höja sysselsättningsgraden men också för att bevara landet tvåspråkigt. Kunskaper i svenska kunde ses som en fördel för invandrare som ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd. En del av invandrarna med somalisk bakgrund har kommit till Finland via Sverige. Deras kunskaper i svenska bör uppmuntras och tas till vara, inte minst på stora tvåspråkiga orter som i Helsingfors, Esbo och Vasa. På Irland, i Wales, Katalonien och Baskien kommer invandrarna i kontakt med minoritetsspråken genom att de går i skola på minoritetsspråket. Man har också strategier för hur man ska integrera vuxna invandrare på minoritetsspråket eller åtminstone lära dem minoritetsspråket. I Bryssel har man strategier för hur invandrarna skall lära sin nederländska, det mindre av Bryssels två officiella språk. Ingen importerad invandringsmodell kan direkt tillämpas på finländska förhållanden, men vi kunde studera de olika modellerna på Irland, i Wales, i Katalonien och i Baskien och på basis av dem skräddarsy en modell för hur invandrare kunde integreras på svenska i Finland och hur detta kunde marknadsföras till invandrare. Det görs redan mycket för att underlätta en integration på svenska, bland annat av Luckan integration och av enskilda kommuner. Detta arbete bör vidareutvecklas. Tredje sektorn har visserligen gjort mycket men myndigheterna har inte aktivt erbjudit långsiktiga möjligheter för svensk integration. Fortfarande finns det kommuner med svensk majoritet såsom Vörå och Raseborg som integrerar enbart på finska. 184 Det att invandrare integreras på svenska utesluter inte att de också lär sig finska. Nyfinländarna borde upplysas om fördelarna med att kunna båda nationalspråken. Behörighetsvillkoret för en statlig anställning som kräver högskoleexamen vid tvåspråkiga myndigheter är utmärkta kunskaper i majoritetens språk. Det betyder oftast utmärkta kunskaper i finska och nöjaktiga kunskaper i svenska. Utmärkta kunskaper i finska är en utmaning för många enspråkigt svenska finländare. Tjänar dessa språkkrav sitt syfte då det råder brist på svenskspråkiga inom statsförvaltningen? Kraven kan indirekt leda till att Svenskfinland dräneras på förmågor. Den tyskspråkiga minoriteten i Sydtyrolen i Italien har tidigare haft samma problem. Man har förlorat välutbildat folk till grannländerna Österrike och Tyskland, där de kan tala sitt modersmål tyska överallt. I Sydtyrolen har man i stället för språkkrav för alla tjänster infört ett system där de anställdas modersmål i offentliga sektorn står i proportion till de tre språkgruppernas storlek i provinsen. Systemet garanterar en rättvis fördelning av de offentliga tjänsterna mellan språkgrupperna. Den stora fördelen med systemet är att alla inte behöver vara trespråkiga; i stället kan olika anställda betjäna olika språkgrupper. Modellen är lyckad för att den undviker att skrämma bort annars kunniga tjänstemän med bristande språkkunskaper. Möjligtvis kunde man också i Finland utreda hur språkkraven kunde luckras upp utan att man tummar på medborgarnas rätt till service på sitt modersmål. Språkkunskaper är viktiga men de får inte bli ett självändamål, som gör att man går miste om förmågor på olika områden. Kultur har framförallt att göra med möjligheter att använda minoritetsspråket. Kulturen är också väsentlig för ett språks status. Allt färre barn växer upp i familjer där båda föräldrarna talar minoritetsspråket. I många familjer dominerar majoritetsspråket. Ungdomar som är tvåspråkiga ser inte automatiskt något egenvärde i minoritetsspråket. Skolspråket är viktigt, men barn använder inte språket utanför skolan, inte ens på rasterna, om inte viljan finns. En stor utmaning för många minoriteter är att skapa miljöer där ungdomar kan och vill använda språket utanför skolan. Viljan, särskilt bland ungdomar, att använda ett språk är långt beroende av språkets image. Det gäller i högsta grad också svenskan i Finland, i princip lär sig alla språket i skolan, men endast en 89 bråkdel av de finskspråkiga och inte nödvändigtvis heller alla svenskspråkiga väljer att använda svenska utanför skolan. Svenskfinland kunde ta lärdom av hur man på Irland, i Wales, Baskien, Katalonien eller i Sydtyrolen med idrott och popmusik lyckats göra minoritetsspråket mera attraktivt. En stor del av ungdomarna i städerna, inte bara i huvudstadsregionen, är i hög grad tvåspråkiga. Det gäller att ge dem möjligheter att använda svenska, men också att göra språket attraktivt så att de väljer att tala det. I Katalonien, Baskien och Wales använder man idrotts- och popstjärnor som förebilder för språket. Sådana förebilder finns redan, artister, idrottsstjärnor och andra kändisar både svensk- och finskspråkiga som berättar vad det svenska språket har betytt för dem. Även projekt som stöder kommunikation över språkgränsen, så som Svenska kulturfondens "Hallå", behövs för att uppmuntra till användningen av det andra språket. Den andra stora utmaningen är att övertala majoriteten att lära sig språket och om de redan talar språket är utmaningen att få dem att vilja använda det. I det sammanhanget är festivaler och evenemang på minoritetsspråket riktade till majoriteten viktiga. De bidrar till att överkomma fördomar, bygga bror över språkgränsen och skapa goodwill för minoriteten. Festivaler som Féile na Gealaí på Irland och Eistedfodd i Wales bidrar till att skapa en aktiv och positiv bild av minoriteten hos majoritetsbefolkningen. Ungdomsmusikaler i Sydtyrolen, film i Baskien, en dokusåpa i Wales är andra exempel på satsningar som bidrar till att förbättra minoritetsspråkets image i majoritetens ögon. Evenemang som riktar sig till majoriteten har bidragit till att skapa en mer positiv bild av minoriteten i regioner som Wales, Baskien, Katalonien och Sydtyrolen. Svenska kulturfonden och andra stiftelser kunde gärna fortsätta att finansiera framgångsrika evenemang, med målsättningen att på ett trevligt sätt sälja det svenska språket till en ofta oförstående majoritet. Samtidigt kan stereo typier och fördomar som finns hos både svensk- och finskspråkiga gentemot den andra språkgruppen överbryggas då kontaktytorna ökar. I sammanhanget har också "Språkambassadörerna" 185 en viktig uppgift. Eftersom Finland är ett av Europas mest digitaliserade samhällen är det också viktigt att satsa på virtuella evenemang och plattformar för finskspråkiga ungdomar och påverka deras inställning till det svenska spåket. Teatrar i Sydtyrolen och Friesland är viktiga för kulturen på minoritetsspråket, men framförallt viktiga för språkanvändningen och för att bredda språket och göra det rikare. I Friesland är sommarteatrarna också viktiga för att erbjuda fritidsaktiviteter för ungdomar och skapa en frisisk identitet och ett intresse för språket och kulturen. Vi har många bra teatrar som verkar på svenska på flera orter i Finland. Det är viktigt att deras verksamhet stöds så att de kan fortsätta. När det gäller medier på minoritetsspråk är det kanske de många olika lokala ungerska dagstidningarna i Transsylvanien som mest liknar det finlandssvenska mediefältet. Den svenskspråkiga befolkningen i Finland är liksom den ungerska befolkningen i Rumänien utspridd på ett stort geografiskt område och de geografiska förutsättningarna inverkar på medielandskapet. De finlandssvenska tidningshusen kunde bekanta sig med hur de små lokala ungerska dagstidningarna i Rumänien lyckas överleva trots minskade annonsintäkter och ett väldigt långt beroende av pappersupplagan. Också den baskiska tidningen Berria är nästan helt och hållet beroende av papparstidning och en lojal läsarkrets. Baskiens språkindustri omsätter 600 miljoner euro årligen och är ett av världens största språkindustrikluster. Över 5 000 personer jobbar i det baskiska språkindustriklustret, alltifrån företag inom lexikografi, terminologi, översättning, tolkning och lokalisering till språkskolor, universitet och teknologicenter. 91 Baskien hör också till Europas främsta vad gäller språkteknologier som maskinöversättning. Den baskiska regeringen har insett språkindustriklustrets mervärde och stöder det finansiellt. Med språkförhållanden som påminner om dem i Baskien, har de tvåspråkiga områdena i Finland alla förutsättningar att bli ett säte för språkindustrin i Norden. Ett språkindustrikluster skulle vara till stor nytta för exportindustrin. Finland står inför ett vägval. Vi kan likt minoriteterna i västra Europa aktivt främja svenskan med språkplanering eller också följa en central- eller östeuropeisk modell där man inte anstränger sig för att få andelen som talar språket att öka, utan närmast fokuserar på att slå vakt om de rättigheter man redan har. I den här studien har vi bekantat oss med både lyckade och mindre lyckade initiativ på olika håll i Europa och Kanada. Vi har sett att språk, även om de befinner sig i minoritetsställning, har en stor potential både för individen och för landet i stort. Därför bör diskussionen om Finlands tvåspråkighet och hur den bäst kan tryggas fortsätta och nya lösningar hela tiden vädras. KÄLLOR OCH LITTERATUR Tryckta källor Allardt, Erik & Starck, Christian, 1981. Språkgränser och samhällsstruktur. Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv. Stockholm. Barbour, Stephen. 2002. 'Britain and Ireland: The Varying Significance of Language for Nationalism'. I Barbour, Stephen/Carmichael, Cathie (red.) Language and Nationalism in Europe. Oxford. Bricker, Darrel & Ibbitson, John, 2014. The Big Shift – The Seismic Change in Canadian, Politics, Business, and Culture and What It Means for Our Future, Toronto: Harper Collins. Cisilino, William, 2001. La Tutela delle minoranze linguistiche. Consorzio Univesitario del Friuli. Conversi, Daniele, 1996. The Basques, the Catalans and Spain. Rome Davis, John, 2007, A History of Wales. Cardiff. Deborsu, Christophe, 2011, Dag Vlaanderen, Hoe waalen echt leven en denken. Gent Encuesta Sociolinguistica IV 2006 Fifth Sociolinguistic survey, the Basque Country 2011 Fraser, Graham & Boileau, François, 2014. Time to act for the future of francophone communities redressing the immigration imbalance. Ottawa Gafarot i Monjó, Marc 2011. La mort de Bélgica - la gradual emancipació de Flandes. Barcelona. Giudiceandrea, Lucio & Mazza, Aldo 2012. Stare iniseme è un'arte – Vivere in Alto Adige/Südtirol. Edizioni alphabeta Verlag. Grin, F. & Moring, T., 2002. Support for minority languages in Europe. EUkommissionen. Horváth, István & Toró, Tibor, 2019. 'Language Use, Language Policy and Language Rights'. In Unequel Accomodation of Minority Rights. Hungarians in Transylvania, – JÄMFÖRELSER AV RELEVANS FÖR SVENSKAN I FINLAND 93 red. Tomás Kiss, István Gergö Székely, Tibor Toró. Nandor Bárdi, István Horváth. Cham. Switzerland. Häggman, Johan, "Språkens betydelse för Luxemburgs välstånd". Kolumn i Vasabladet Lainio, Jarmo och Pesonen, Sari 2021. "Önskar att jag hade fått hjälp att lära min son finska" - Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, www.su.se. Lindell, Marina 2020, Språkbarometern 2020, Justitieministeriets publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:3 Lindholm, Johanna i samarbete med Gestrin, Christina och Grönqvist, Linda och Mattsson, Emilia och Stoor, Torbjörn, maj 2021. "Stödmaterial för beredningen av de tvåspråkiga välfärdsområdena". Lopez, Tena Alfons, 2007 Catalunya sota Espanya, Barcelona Mar-Molinero, Clare. 2002. The Iberian Peninsula: conflicting linguistic nationalism. I Stephen Barbour and Cathie Carmichael: Languages and Nationalism in Europe. Oxford. Meinander, Henrik, 2016. Nationalstaten. Finlands svenskhet 1922–2015. Helsingfors: SLS. Morgan, Kenneth O., 2002. Rebirth of a Nation – A History of Modern Wales. Oxford. Moring, Tom & Godenhjelm, Sebastian. 2010. Det sammanhållande kitteet – en studie av minoritetsmedier i Europa. Magma-Studie 3. 2010. Múgica, Matias 2014 "Lengua y Secesion. Politica linguistica en el Pais Vasco", sid. 193–231 i La Secesion de España. Bases para un debate desde el Pais Vasco. Tecnos, Espania. Nationalspråksstrategin 2012. Statsrådets kanslis publikationsserie 4/2012. Nuñez Astrain, Luís, 1997. The Basques – Their Struggle for Independence. Welsh Academic Press 1997. Ó Cuiv, Eamon. 2009. 'Aire Gnothai Pobail, Tuaithe agus Gaeltachta' i Stickel et al, National, Regional and Minority Languages in Europe. Frankfurt am Main. Orioles, Vincenzo, 2003. Le minoranze linguistiche – Profili sociolinguistici e quadro dei documenti di tutela. Roma. Papp, Attila Z., Márton, János, Székely och Barna, Gergö, 2019. 'Hungarian-Language Education: Legal Framework, Institutional Structure and Assessment of School Performances'. I T. Kiss et al: Unequal Accomodation of Minority Rights. Hungarians in Transylvania. London, Edinburgh, Bristol. Saarela, Jan. 2021. Finlandssvenskarna 2021. En statistisk rapport. Åbo. Scheltiens, Vincent 2017. Met dank aan de over kant – Een politieke Geschiedenis van België. Polis, Nederlands. Sjövall, Mikael. 2019. Artikel i HBL 9.11. "Få tvåspråkiga kommuner satsar på svensk integration". Statistics Canada, Canada, 2016. Census. Steiniger, Rolf. 2003. Sudtirol –Vom Ersten Weltkrieg bis zur Gegenwart. Haymon Verlag. Stenbäck, Pär. 2003. Vision och verklighet. Handbok i överlevnad för Svenskfinland Helsingfors: Söderströms. Stickel, Gerhard ed. 2009. National, Regional and Minority Languages in Europe EFNIL. Duisburg. . Stickel Gerhard & Tamás Váradi eds. 2010. Language, Languages and New Tehcnologies – ICT in the Service of Languages. Duisburg. Survey of language use among the population Catalonia 2018, the Balearic Island 2014. The Teaching workforce in the Flemish Community of Belgium. OECD Reviews of School Resources: Flemish Community of Belgium 2015. Uppslagsverket Finland. Artikel Korsholmslän. Ekenäs 2005. Vander Taelen, Luckas. 2011. Brussel! De tijdbom tickt verder. Bryssel. Witte, Els, Craeybeckx, Jan &, Meynen, Alain 2009. Political history of Belgium. Brussels. . 95 Otryckta källor Inspelade intervjuer med: Fernando Alana (Baskien, Spanien) Bence Balázs (Rumänien) Patxi Bastarrika (Baskien, Spanien) Francois Boileau (Kanada) Leo Camerlynck (Belgien) Maria del Mar Vanrell (Universitat de les Illes Balears) Rob Dunbar (Skottland) Owen Evans (Wales) Graham Fraser (Kanada) Sven Gats (Belgien) Elin Haf Jones (Wales) Edir Kerekes (Rumänien) Attila Lancz (Skovakien) Irene Larraza (Baskien, Spanien) Nicoletta Maiolini (Schweiz) Paula Melvin (Irland) Josean Muoz (Baskien, Spanien) Hannah Ni Dhoimhin (Irland) Seán Ó Murchadha (Irland) Gun Oker-Blom (Finland) Ria Oosterop (Friesland, Nederländerna) Boróka Parászka (Rumänien) Magnus Perwanger (Sydtyrolen, Italien) Meirion Prys Jones (Wales) Maria Solano Arana (Navarra, Spanien) Miquel Strubell (Katalonien, Spanien) Arnold Tribus (Sydtyrolen, Italien) Paul Videsott (Sydtyrolen, Italien) John Walsh (Irland) Elektroniska källor 97 Noter 1 Det finns ingen vetenskaplig ranking av språks rättsliga ställning i olika länder. EU undviker också en sådan jämförelse eftersom språkpolitiken hör till medlemsstaternas exklusiva behörighet, men framför allt för att det i praktiken skulle vara omöjligt. I vissa länder är språkpolitiken en statlig behörighet i andra en regional eller till och med kommunal behörighet. Också för samma språk i samma land kan försvaret eller främjandet av ett minoritetsspråk vara helt olika. 2 Nationalspråksstrategin 2012, s. 7 3 Ibid., s. 14 4 Språkbarometern 202, s 24 5 Se https://www.stat.fi/til/vaerak/2020/vaerak_2020_2021-03-31_tau_002_ sv.html. 6 Jan Saarela, Finlandssvenskarna 2021 - en statistisk rapport. s. 14 7 Stenbäck 2003, s.13 8 Se https://www.stat.fi/til/vaerak/2020/vaerak_2020_2021-03-31_tau_002_ sv.html och Jan Saarela, Finlandssvenskarna 2021 - en statistisk rapport. s. 14. 9 Se https://emn.ie/useful-statistics/migration-and-migrant-population-statistics-ineu-28/. 10 Se http://magma.fi/wp-content/uploads/2019/06/95.pdf. 11 Rådgivare för Baskiens justitie, social och arbetsminister Joseba Azkarraga 2001– 2004, Trentino-Sydtyrolens vice regeringschef Martha Stocker och katalanska DIPLOCATs Brysselkontor 2015. 12 Intervju med Nicoletta Mariolini. 13 Bricker and Ibbitson, 2014. 14 Witte, Craeybeck, Meynes 2000, Political history of Belgium, s. 258. 15 Barbou, Stephen.2002 Britain and Ireland: The varying significance of language for nationalism, s.37. 16 Ó Cuiv, Eamon i Stickel et al, TD 2009, s. 13. 17 Se https://udaras.ie/en/our-language-the-gaeltacht/. 18 Barbou, Stephen.2002 Britain and Ireland: The varying significance of language for nationalism, s.38. 19 Se Údarás na Gaeltachtas hemsidor. 20 Intervju med Hannah Ní Dhoimhín, 20.4.2021. 21 Intervju med John Walsh, 28.4.2021. 22 Se Údarás na Gaeltachtas hemsidor. 23 Stenbäck, 2003 24 Se https://kommuntorget.fi/ekonomi/sa-sjunker-de-tvasprakiga-kommunernasskattesatser-om-vardreformen-genomfors. 25 Se https://kommuntorget.fi/social-och-halsovard/vardlandskapen-blirvalfardsomraden-i-vardreformen/. 26 Se http://www.pohjanmaalukuina.fi/befolkning/befolkningsstruktur. Andelen svenskspråkiga i svenskspråkiga i landskapet Österbotten var år 2020 (före enspråkigt finska Storkyro valde att lämna landskapet) 50,7 %, de finskspråkiga 41,9 % och 7,5 % talade övriga språk. Flertalet av andelen som talar övriga språk integreras på svenska. Närpes är den kommun med störst andel som talar övriga språk, 17,2 % år 2020. Laihela den enda enspråkigt finska kommunen efter Storkyros utträde första januari 2021, är också den kommun där andelen övriga språk är minst, d.v.s. 1,7 %. 27 https://ca.wikipedia.org/wiki/Catal%C3%A0 28 López Tena, Alfons, Catalunya sota Espanya 2007, s. 170 29 Fifth Sociolinguistic survey (The Basque Country) 2011, intervju med Patxi Bastarrika samt IV Encuesta Sociolingüística 2006. 30 Mar-Molinero, Clare, The Iberian Peninsula: conflicting linguistic nationalism i Stephen Barbour and Cathie Carmichael. Languages and Nationalism in Europe, s. 94 31 Múgica Matías, Lengua y Secesión. Política lingüística en el País Vasco 2014 s. 193–231 La Secesión de España. Bases para un debate desde el País Vasco. 32 Steiniger, Rolf 2003, Südtirol - Vom Ersten Weltkrieg bis zur Gegenwart. s. 96–97. Minskningen av andelen italienare år 1981 kom som en chock för Sydtyrolens italienska befolkning och röster höjdes för att grunda ett italienskt folkparti i still med Südtiroler Volkspartei för att främja italienskan i Sydtyrolen och få ett slut på eftergifterna till provinsens tyskspråkiga befolkning. Det nyfascistiska Movimento Sociale Italiano fick vind i seglen av "rädslan för en förtyskning" och gjorde sitt hittills bästa val i Sydtyrolen i kommunalvalet 1985 med 22,6 % av rösterna. 33 Meinander, s. 104. 34 Deboursu, 2011, s. 28 och Gafarot i Monjó, 2011. 35 Se https://fi.wikipedia.org/wiki/Helsinki#V%C3%A4est%C3%B6. I Finland finns det flera kommuner, där andelen som talar främmande språk som modersmål var högre än i Helsingfors år 2021, bland annat i Vanda uppgick andelen som talar främmande språk år 2021 till 18,9 % och i Närpes till 17,2%. 36 Se https://publications.iom.int/system/files/pdf/wmr2015_en.pdf , s 39; https:// bit.ly/3AjRpNI samt https://www.vrt.be/vrtnws/nl/2018/09/13/brusselsegemeenten-van-43-tot-90-procent-inwoners-van-buitenla/. 37 Vander Taelen, Luckas. 2001. Brussel!: De tijdbom tickt verder. 99 100 38 Huis van het Nederlands är en organisation som främjar det nederländska språket i Bryssel bland annat med språkkurser och genom att upplysa folk om fördelarna med att kunna nederländska. 39 Intervju med Sven Gatz, 3.5.2021. 40 Fraser & Boileau 2014, s 7. 41 Bricker & Ibbitson 2014. 42 Då den senaste folkräkningen gjordes i Kanada. 43 T. ex. invånare som talar italienska eller tyska som modersmål men som kan franska, men det gäller inte invandrare med engelska som modersmål som också kan franska. 44 Se https://www.canada.ca/en/immigration-refugees-citizenship/ corporate/transparency/committees/cimm-june-17-2020/ francophone-immigration-outside-quebec.html?fbclid=IwAR2jc_ JiSrp511XKGsjIwjrFIIKX52gx0UEoaJi8AgL7UGqBKgVz1B9UJ_Y. 45 Statistics Canada, 2016 Census. 46 År 1967 införde Kanada ett poängsystem i valet av vissa kategorier av invandrare. När det gäller arbetskraftsinvandringen kan man få upp till 50 tilläggspoäng för utmärkta kunskaper i franska. Det gäller inte bara för invandrare som har franska som modersmål utan också för invandrare som har franska som andra språk. Se även https://www.canada.ca/en/immigration-refugees-citizenship/services/ immigrate-canada/express-entry/documents/language-requirements.html. 47 Graham Fraser e-mail 12.4.2021. 48 Se https://www.canada.ca/en/immigration-refugees-citizenship/ corporate/transparency/committees/cimm-june-17-2020/ francophone-immigration-outside-quebec.html?fbclid=IwAR2jc_ JiSrp511XKGsjIwjrFIIKX52gx0UEoaJi8AgL7UGqBKgVz1B9UJ_Y. 49 Ibid. 50 Ibid. 51 Intervju med Graham Fraser 14.4.2021 52 Fraser & Boileau 2014, s. 24 samt intervju med Francois Boileau, 16.4.2021. 53 Intervju med Graham Fraser 14.4.2021. 54 Fraser & Boileau 2014, s.18. 55 Intervju med Graham Fraser 14.4.2021. 56 Ibid. 57 Intervju med Paula Melvin 29.4.2021. 58 Intervju med Seán Ó Murchadha 29.4.2021. 59 Se https://gov.wales/welsh-language-data-annual-population-survey-2020. 60 Intervju med Rob Dunbar. 61 Barbou, Stephen.2002 Britain and Ireland: The varying significance of language for nationalism, s.42 62 Det gäller både invandrare från utlandet samt inflyttade britter från andra delar av Storbritannien. 63 Intervju med Maria del Mar Vanrell, professor vid Universitat de les Illes Balears. 64 Se https://gov.wales/sites/default/files/publications/2018-12/cymraeg-2050welsh-language-strategy.pdf. 65 Brain Drain – Brain Gain: Wie attraktiv ist Südtirols Arbeitsmarkt? 66 Ibid., s. 9 67 Ibid., s. 10–12. 68 "Moving to a bilingual country", en opinionsundersökning av Magma i samarbete med Helsinki Times, 2020. 69 "Skolor har en betydande roll i att skydda och främja minoritetsspråk". Utbildningsstyrelsen 30.9.2019. https://www.oph.fi/sv/nyheter/2019/skolor-haren-betydande-roll-i-att-skydda-och-framja-minoritetssprak. 70 Grin &Moring 15.5.2002, s. 102. 71 Intervju med Leo Camerlynck, 27.4.2021. 72 Hans yrkestitel (som han själv väljer att titulera sig) är "fd språkrör för Bryssels lokaltrafik MIVB/STIB". 73 Intervju med Sven Gatz, 3.5.2021. 74 The teaching workforce in the Flemish Community of Belgium. OECD Reviews of School Resources: Flemish Community of Belgium 2015. 75 Intervju med Sven Gatz, 3.5.2021. 76 Intervju med Leo Camerlynck, 27.4.2021. 77 Intervju med Francois Boileau 16.4.2021. 78 Intervju med John Walsh, 28.4.2021. 79 Morgan, Kenneth O, 2002. Rebirth of a nation – A history of modern Wales. s. 359. 80 Mar-Molinero, Clare, 'The Iberian Peninsula: conflicting linguistic nationalism' i Stephen Barbour and Cathie Carmichael. Languages and nationalism in Europe, s. 94 och Conversi, Daniele, 1996, s. 173. 81 Conversi, Daniele, 1997 82 Nuñez Astrain, Luis, 1997 83 Se IV Encuesta Socioalingüística 2006, Fifth Sociolingüistic Survey 2011 samt intervju med Patxi Bastarrika. 84 Vice consejero på spanska. 85 Intervju med Patxi Bastarrika. 86 Intervju med Irene Larraza. 101 102 87 På spanska vice consejero. 88 Intervju med Maria Solano Arana. 89 Intervju med Miquel Strubell. 90 Ibid. 91 Giudiceandrea, Lucio och Mazza, Aldo, Stare insieme è un'arte - Vivere in Alto Adige 2012 Merano, s. 73–92. 92 Intervju med Paul Videsott, professor i ladisnka spräket och kulturen vid Universitet i Bolzano/Bozen 1.5.2021. 93 E-postkorrespondens med Paul Videsott 1.5.2021. 94 Papp, Márton, Székely och Barna 2019, s. 253. 95 Ibid. s. 255. 96 Papp och Márton, s. 2017. 97 Papp, Márton, Székely och Barna 2019, s. 261. 98 Ibid., s. 279–285, samt Intervju med Gun Oker-Blom, fd vd för svenska avdelningen vid utbildningsstyrelsen 6.8.2021. 99 Så är det förövrigt också i Kanada där de franskspråkiga skiver samma prov i engelska som de engelskspråkiga eleverna. Källa. Francois Boileau och Gun OkerBlom. 100 Papp, Márton, Székely och Barna 2019, 280–282. 101 Áttila Lancz förolyckades i en bilolycka 16.4.2021. 102 Meinander 2016, s. 162–163. 103 Se https://svenska.yle.fi/artikel/2017/05/04/attityderna-mot-flersprakighet-alltmer-tillatande. 104 Grin & Moring 2002, s. 80. 105 Ibid., s. 190. 106 Ibid., s. 140. 107 Nationalsspråksstrategin 2011. 108 Intervju med Meirion Prys Jones, Patxi Bastarrika och John Walsh. 109 Intervju med Petra Palkio 12.9.2021, samt Jarmo Lainio och Sari Pesonen, 2021. "Önskar att jag hade fått hjälp att lära min son finska" - Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska - su.se. 110 Pelota mano är en bansport som spelas med en boll som slås med handen. Spelplanens är, som i squash, omgiven av väggar. 111 Intervju med Ria Oosterop, aktiv i frisiska sommarteatrar. 112 Intervju med Hannah ní Dhoimhín 20.4.2021. 113 Nationalsspråksstrategin 2011, s. 28. 114 Intervju med Hannah ní Dhoimhín 20.4.2021. 115 Vilket också är Welsh regerings främsta mål vad språkplanering beträffar "To increase language use among young people". 116 Se https://es.wikipedia.org/wiki/Nafarroa_Oinez och https://es.wikipedia.org/ wiki/Kilometroak. 117 Grin & Moring 2002, s. 146. 118 Intervju med Hannah Ní Dhoimhín 20.4.2021. 119 Intervju med John Walsh, 28.4.2021 och med Hannah Ní Dhoimhín 20.4.2021. 120 Horvath et al, 2019. 121 Ibid. 122 Horvath, 2019. 123 The office of plenipotentiary for minorities. 124 Språkbarometern 2020, s. 125. 125 Intervju med Hannah Ní Dhoimhín 20.4.2021 och med John Walsh 28.4.2021. 126 Intervju med John Walsh 28.4.2021. 127 Papp Kincses, 2011. 128 Intervju med Attila Lancz, juridisk rådgivare för Slovakienungrarna. 129 Intervju med John Walsh 28.4.2021. 130 Intervju med Hannah ní Dhoimhín 20.4.2021. 131 Se https://www.iaith.cymru/uploads/general-uploads/welsh_speakers_ experiences_of_health_and_social_care.pdf. 132 Szabó, 2017. 133 Intervju med Áttila Lancz. 134 Survey of language use among the population Catalonia 2018, the Balearic Islands 2014. 135 Hälsobarometern i Katalonien, 2018. 136 Meinander, s 307. 137 Språkbarometern 2020, s. 108. 138 Ibid. s. 115 139 Allardt and Starck, 1981. 140 Grin & Moring 2002, s. 117. 141 Ramlag 482/99 om språkliga minoriteter. Se även Cisilino, William 2001, La tutela delle minoranze linguistiche. 142 Intervju med Markus Perwanger. Se även Crides Vincenzo 2003, Le minoranze liguistiche Profili sociolinguistici e quadro dei documenti di tutela, s.93–95. 143 Rai Südtirols webbplats http://www.raisudtirol.rai.it/de/wirstellen.php. 144 Moring och Godenhjelm 2010, s. 68 103 104 145 Intervju med Markus Perwanger. 146 Tidigare har man bara kunnat se Sveriges TV i Österbotten och på Åland. Idag kan man också genom olika TV-abbonemang se Sveriges TV i Nyland och Åboland. 147 Rundfunkanstalt Südtirols hemsida, https://www.ras.bz.it/en/. 148 Ebner och Rautz, 2005. 149 Se http://www.midas-press.org/. 150 Se https://de.wikipedia.org/wiki/Neue_S%C3%BCdtiroler_Tageszeitung „Aufgrund ihrer kontroversen und polarisierenden Berichterstattung wurde die Zeitung schon mehrmals in Gerichtsprozesse verwickelt". 151 Intervju med Arnold Tribus. 152 Mohácsek, 2009. 153 Tamás Kiss, 2019, s. 324–325. 154 Kiss et al. 2019. 155 Intervju med Edit Kerekes. 156 Intervju med Bence Balázs. 157 Intervju med Edit Kerekes och med Intervju med Bence Balázs. 158 Tamás Kiss 2019, s. 329–331 159 Översätter i betydelse att de återger de rumänska nyheterna på ungerska. 160 Intervju med Boróka Parászka. 161 Intervju med Attila Lancz. 162 Davies John, 2007. A History of Wales. s. 656. 163 Intervju med Owen Evans. 164 Intervju med Elin Haf Jones. 165 Intervju med Owen Evans. 166 Intervju med Tom Moring 22.9.2021. 167 Intervju med Marcelo Otamendi. 168 Se https://www.sciencedaily.com/releases/2010/11/101108161226.htm och https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21060095/. 169 Johan Häggman's speech in the European Parliament, "Regional languages in the policies of the European Union and its Member States". Se också https:// www.slideshare.net/enriccalvet/study-on-the-contribution-of-multilingualism-tocreativity. 170 Se https://en.wikipedia.org/wiki/Autonomous_communities_of_Spain. 171 Se https://en.wikipedia.org/wiki/Regions_of_Italy. 172 Kolumn i VBL: Språkens betydelse för Luxemburgs välstånd 173 Konferens om fördelarna med flerspråkighet i Luxemburg i November 2011. 174 Ibid. 175 Intervju med Josean Muñoz. 176 Intervju med Patxi Bastarrika. 177 Intervju med Maria Solano Arana. 178 Intervju med Hannah ní Dhoimhín 20.4.2021. 179 Intervju med Fernando Alana. 180 Intervju med Fernando Alana och med Patxi Bastarrika. 181 Jag har inte lyckats hitta någon siffra på hur mycket det svenska språket bidrar till Finlands BNP, men det går enligt nationalekonomerna François Grin, Michele Gazzola och Bengt-Arne Wickström att räkna ut. 182 Bricker & Ibbitson 2014, s. 47–68. 183 Detta görs i viss utsträckning redan av Finlandsinstitutet i Stockholm. 184 Sjövall, Mikael. Artikel i HBL 9.11.2019 "Få tvåspråkiga kommuner satsar på svensk integration". https://www.hbl.fi/artikel/fa-tvasprakiga-kommuner-satsarpa-svensk-integration/. 185 Se https://www.kielilahettilaat.fi/sv/om-oss/. 105	2.6875
Plats för överförmyndarnämnden stämpel Ansökan om samtycke till tagande av lån, inteckning och/eller pantsättning för huvudmans räkning Huvudman Namn Personnummer Adress Postnummer Ort Vistelseadress (om annan än ovanstående) Postnummer Ort Vad avser din ansökan? Kryssa i ett eller flera av följande alternativ: □Lån □Inteckning □Pantsättning Ange beloppet för lånet/inteckningen/pantsättningen i rutan nedan Beskriv skälet till lånet/inteckningen/pantsättningen samt vad pengarna ska användas till Telefon: Handlingar som ska lämnas in med ansökan (kryssa i rutorna) □Lånevillkor/låneförslag från bank □Läkarintyg, om huvudmannen inte kan samtycka eller yttra sig i frågan (gäller endast vid godmanskap) □Yttrande från maka/make, sambo och de närmast anhöriga. Vid inteckning ska du också bifoga: □Ansökan om inteckning till inskrivningsmyndighet (för mer information se Lantmäteriets webbplats). □Taxeringsbevis □Om huvudmannen inte äger hela den aktuella fastigheten, ska det anges vilken andel som huvudmannen äger. Om fastigheten ingår i ett dödsbo som huvudmannen har del i, ska en kopia av bouppteckningen skickas in. Undertecknad ansöker härmed om överförmyndarens samtycke till tagande av lån/inteckning/pantsättning enligt ansökan och bifogade handlingar. Ort och datum Namnteckning god man/förvaltare Namnförtydligande Huvudmannens samtycke till lån/inteckning/pantsättning (gäller endast vid godmanskap) Ort och datum Namnteckning Namnförtydligande Dina personuppgifter behandlas enligt dataskyddsförordningen. För mer information besök vår hemsida www.sundsvall.se/personuppgifter Information gällande tagande av lån för huvudmans räkning Som god man eller förvaltare får du för den enskildes räkning endast med överförmyndarens samtycke 1. Ta upp lån eller företa någon annan rättshandling som innebär att den enskilde sätts i skuld, 2. Ingå borgensförbindelse, eller 3. Ställa den enskildes egendom som säkerhet för den enskildes eller någon annans förbindelse. Samtycke får endast lämnas om åtgärden behövs för att trygga den enskildes övriga egendom eller kan anses nödvändig för hans eller hennes utbildning eller uppehälle eller om det annars finns särskilda skäl för åtgärden. Vissa åtgärder som en ställföreträdare vill genomföra för huvudmannens räkning kräver alltså överförmyndarnämndens samtycke. Att uppta lån för huvudmannens räkning (dvs- att skuldsätta huvudmannen) är en sådan åtgärd. Detsamma gäller om ställföreträdaren önskar inteckna och/eller pantsätta huvudmannens fasta egendom eller tomträtt. Överförmyndarens samtyckesprövning är i dessa fall en extra kontrollåtgärd för att säkerställa att huvudmannens intressen tillgodoses. Inteckning Med inteckning menas en anteckning som har gjorts i fastighetsregistret med innebörd att en viss fastighet får användas som säkerhet för en skuld. Inteckningen är den första åtgärden man måste vidta när man vill använda sin fastighet som säkerhet för ett lån. Om ansökan beviljas utfärdas ett (elektroniskt) pantbrev. Den andra åtgärden – som alltså sker när inteckningen är klar och ett pantbrev utfärdat – är själva pantsättningen av fastigheten. Pantsättningen är verkställd när fordringsägaren, dvs. den som lånat ut pengar, har blivit antecknad som innehavare av pantbrevet. Inteckning och pantsättning är alltså två åtgärder som har ett nära samband. Båda åtgärderna är samtyckespliktiga, dvs. det krävs att överförmyndarnämnden samtycker till båda åtgärderna. Ansökan om inteckning görs till inskrivningsmyndigheten och kan göras innan överförmyndarnämnden tagit ställning till om samtycke ska lämnas eller inte. En god idé är att uppmärksamma inskrivningsmyndigheten på att ansökan kommer kompletteras efter att överförmyndarnämnden tagit ställning till om samtycke ska lämnas till inteckningen. Pantsättning Inteckning är det första steget om man vill använda sin fastighet som säkerhet för ett lån. Det andra och sista steget är själva pantsättningen. Pantsättningen är verkställd och klar när fordringsägaren (dvs. den som lånat ut pengar) blivit registrerad som pantbrevsinnehavare. Överförmyndarnämndens prövning. När alla handlingar har inkommit till överförmyndarnämnden prövas ansökan. Samtycke får lämnas endast om åtgärden behövs för att trygga den enskildes övriga egendom eller kan anses nödvändig för hans eller hennes utbildning eller uppehälle eller om det annars finns särskilda skäl för åtgärden. Överförmyndarnämndens prövning resulterar i ett beslut av vilket framgår om ansökan har bifallits eller avslagits. Ett avslagsbeslut går att överklaga till tingsrätten.	2.109375
Pressmeddelande 2006-02-23 Tele2Comviq sänker priserna på Kontant Kompis – SMS:a för 19 öre till 3,5 miljoner mobiler Tele2Comviq sänker idag SMS-priserna för Comviq Kontant Kompis, kontantkortet som ger kunderna möjligheten att ringa för 0 kronor per minut till 3,5 miljoner Tele2Comviq-mobiler. Nu kan kunderna även SMS:a för rekordlåga 19 öre. – Över hälften av mobilanvändarna i Sverige väljer att ringa med kontantkort, något som är särskilt vanligt bland ungdomar, säger Thomas Ekman, ansvarig för privatmarknaden på Tele2Comviq. För denna grupp är det inte bara vanliga röstsamtal som är viktigt, de är också storanvändare av SMS. Därför spetsar vi nu vårt erbjudande ytterligare och ger dem chansen att skicka SMS till marknadens bästa priser. Självklart kan de som vanligt ringa sina kompisar inom Tele2Comviqs nät utan minutkostnad. Priserna gäller både nya och befintliga kunder som tankar Comviq Kontant Kompis från och med idag, torsdagen den 23 februari. Comviq Kontant Kompis kan enkelt beställas genom att SMS:a ordet kompis och personnumret, "Kompis ÅÅMMDD-XXXX", till 71600 från mobiltelefonen, eller via Tele2s hemsida. Dessutom finns Kontant Kompis som vanligt hos alla återförsäljare som säljer Comviq Kontant. – Som en av de största operatörerna på marknaden kan vi ha riktigt bra priser inom vårt eget nät. Sedan vi lanserade Kompis för nästan två år sedan har antalet Kompisar ökat dag för dag, säger Thomas Ekman. Idag har vi ett stort nätverk av Kompisar som ringer billigt till totalt 3,5 miljoner Tele2Comviq-mobiler. Från och med i morgon kan våra Kompis-kunder använda en ny funktion på vår hemsida som inte bara talar om till vilka de kan ringa billigt, utan också visar hela nätverket av egna och andras Kompisar. Priser för Kontant Kompis Värdebeviset Comviq Kontant Kompis kostar 150 kronor och gäller i 30 dagar. Om kunden väljer att inte tanka på ett nytt värdebevis inom de 30 dagarna blir kontantkortet ett vanligt Comviq Kontant. Det saldo som är kvar behålls naturligtvis av kunden. För fullständiga priser och villkor se: www.tele2.se. För mer information, vänligen kontakta: Thomas Ekman, ansvarig för privatmarknaden på Tele2 Sverige AB, tel. 08-56 26 40 00 eller Tele2 Mediaservice 08-5626 4626 Tele2Comviq är en del av Tele2, Europas ledande alternativa telekomoperatör. Vårt uppdrag är att leverera billig och enkel telekom för alla i Europa. Tele2 strävar efter att alltid erbjuda marknadens bästa priser. Vi har över 30 miljoner kunder i 23 länder. Tele2 erbjuder fast och mobil telefoni, bredband, datanättjänster, kabel-TV och innehållstjänster. Ända sedan Jan Stenbeck grundade bolaget 1993, har vi varit en tuff utmanare till de gamla statliga monopolen. Tele2 är noterat på Stockholmsbörsen sedan 1996. Under 2005 omsatte bolaget 50 miljarder och uppvisade en vinst (EBITDA) på 6,6 miljarder kronor.	1.054688
Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 tudiestöd 2007 Återbetalning av s Repayment of student loan 2007 I korta drag Antalet låntagare stabiliseras Antalet personer som hade en studieskuld hos CSN ökade på nytt under 2007, från 1 384 800 till 1 387 200, efter en minskning 2006. En stabilisering har skett, eftersom antalet personer som slutbetalar sina lån och antalet som tar nya lån är ungefär lika många. Det finns tre olika studielånesystem. De äldsta studiemedlen gällde före 1989. Nyare studielån gällde mellan 1989 och den 30 juni n ha 2001. Det nyaste annuitetslånet startade den 1 juli 2001. Varje låntagare ka ett eller flera lån. Skulden minskar på studiemedel tagna före 1989 en För studiemedelssystemet före 1989 gäller att andelen kvinnor som hade studieskuld den 1 januari 2008 utgjorde 59,8 procent. Av alla cirka 295 800 låntagare var alla utom en återbetalningsskyldig vid ingången av 2008. under 50 000 kronor 71 procent. För 22 procent r. Den genomsnittliga skulden vid ingången av 2008 minskade för kvinnorna till ungefär 43 200 kronor, medan männens skuld minskade kraftigare till knappt 38 800 kronor. Kvinnorna har en högre genomsnittlig skuld än männen, eftersom männen betalar av sina skulder snabbare. Av alla låntagare vid ingången av 2008 var andelen med en skuld av låntagarna var studieskulden 50 000–100 000 kronor, medan 7 procent hade en skuld över 100 000 krono nder 2007 betalades det in totalt 1 650 miljoner kronor i frivilliga och debiteU rade studiemedelsavgifter. Lars Hillerström, CSN, tfn 060-14 63 89, [email protected] ar Statistiken har producerats av CSN, som ansvar för officiell statistik inom området. erie UF – Utbildning och forskning. Utkom den 15 april 2008. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB. S UF 70 SM 0801 Betalningar ökar på studielån tagna mellan 1989 och 30 juni 2001 För det studielånesystem som infördes 1989 är andelen kvinnor 58,6 procent den 1 januari 2008, vilket är något mindre än i systemet före 1989. Antalet låntagare vid ingången av 2008 var 688 200 personer. Av dessa är 687 100 personer återbetalningsskyldiga under 2008. Andelen personer som hade en skuld över 100 000 kronor uppgick till 53 procent. Under 2007 betalades det in 6 388 miljoner kronor, varav 5 690 miljoner kronor avsåg årsbelopp och 698 miljoner kronor var frivilliga betalningar i förtid. Totalbeloppet för dessa frivilliga betalningar var 102 miljoner kronor lägre jämfört med 2006. Annuitetslån efter den 1 juli 2001 För annuitetslånen, som infördes den 1 juli 2001, var andelen kvinnor 59,5 procent den 1 januari 2008. Antalet låntagare var 678 600. Av dessa är 496 400 återbetalningsskyldiga under 2008. Under 2007 betalades det in 2 872 miljoner kronor, varav 500 miljoner kronor i förtid. Regionala jämförelser och stora skillnader mellan män och kvinnor Inkomstuppgifterna för låntagare före 1989 visar på mycket stora skillnader mellan män och kvinnor. Männen tjänar i genomsnitt cirka 54 procent mer än kvinnorna. Även regionala skillnader mellan länen i Sverige kan påvisas. Låntagare som bor i Stockholm tjänar mest och har höga skulder. Bland låntagare med lån tagna före 1989 har männen i Stockholms län mer än dubbelt så höga inkomster som kvinnorna i Kalmar län, som tjänar minst i landet. Innehåll 5 Termer och begrepp för återbetalning av studiestöd Inledning Här redovisas information om termer och begrepp för återbetalning av studiestöd. De vanligast förekommande termerna och begreppen förklaras nedan. Närmare beskrivningar och förklaringar om studiestödsregler återfinns bland annat i "Regler och praxis", som utges årligen av CSN. Regler och praxis finns utgivna för områdena studiehjälp, studiemedel och återbetalning. Generella begrepp Återbetalningsskyldiga låntagare är de som den obligatoriska återbetalningen har börjat för efter den generella återbetalningsfristen. Nedsättning kan förekomma för dessa. Frivillig inbetalning är en inbetalning som överstiger ett redan debiterat belopp som en person är skyldig att betala. Begrepp för studiemedel beviljade för studier före 1989 Studiemedelsavgift är en avgift för ett visst avgiftsår som en återbetalningsskyldig studiemedelstagare är skyldig att betala. Avgiften kan vara preliminär eller kvarstående. Dessutom finns det olika administrativa avgifter. Preliminär avgift är en avgift som ska betalas för ett visst avgiftsår, i förekommande fall med hänsyn tagen till nedsättningsbeslut. Om en slutlig avgift efter prövning fastställs till ett högre belopp än den preliminära, ska mellanskillnaden betalas som en kvarstående avgift. Avgiftsår är det år som en studiemedelsavgift ska betalas. Premie vid en frivillig inbetalning av en studiemedelsskuld är en bonus på maximalt 3,5 procent. Premien minskar med stigande ålder. Begrepp för studielån beviljade för studier mellan 1989 och 30 juni 2001 eller efter den 30 juni 2001 Betalningsår är det år som ett årsbelopp normalt ska betalas. Årsbelopp är det belopp som en återbetalningsskyldig låntagare ska betala inklusive ränta för ett visst år (exklusive administrativa avgifter). 6 Tabellförteckning Återbetalning av studiemedel för studier före 1989 Återbetalning av studielån för studier mellan 1989 och 30 juni 2001 2.1 Antal personer som har studielån, total och genomsnittlig skuld för återbetalningsskyldiga och icke-återbetalningsskyldiga 2.2 Antal återbetalningsskyldiga som har studielån, fördelat på ålder och kön 2.3 Antal personer med studielån, fördelat på kön och skuldens storlek 2.4 Antal återbetalningsskyldiga, fördelat på kön och skuldens storlek 2.5 Antal återbetalningsskyldiga, fördelat på ålder och skuldens storlek 2.6 Debiterade årsbelopp, totalt och genomsnittligt fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga 2.7 Antal återbetalningsskyldiga, fördelat på kön och årsbelopp 2.8 Antal återbetalningsskyldiga, fördelat på ålder och årsbelopp 7 Studieskulder för studier före 1989 och/eller mellan 1989 och 30 juni 2001 och/eller efter 30 juni 2001 4.1 Totalt antal låntagare med studiemedelsskuld, fördelat på kön och den totala skuldens storlek 4.2 Totalt antal låntagare med studiemedelsskuld, fördelat på ålder och den totala skuldens storlek 8 1 Återbetalning av studiemedel för studier före 1989 Repayment of student loan taken before 1989 Tabell 1.1 Antal personer som har studiemedel före 1989, total och genomsnittlig skuld Number of persons with student loan taken before 1989, total and average debt Tabell 1.2 Antal återbetalningsskyldiga som har studiemedel före 1989 fördelat på ålder och kön Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age and sex 9 Tabell 1.3 Antal personer som har studiemedel före 1989 fördelat på kön och skuldens storlek den 1 januari 2008 Number of persons with student loan taken before 1989, by sex and size of debt January 1, 2008 Tabell 1.4 Antal återbetalningsskyldiga som har studiemedel före 1989 fördelat på skuldens storlek och kön Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by sex and size of debt Tabell 1.5 Antal återbetalningsskyldiga som har studiemedel före 1989 fördelat på ålder och skuldens storlek den 1 januari 2008 Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age and size of debt January 1, 2008 Tabell 1.6 Debiterade avgifter, totalt och genomsnittligt fördelat på återbetalningsskyldiga som har studiemedel före 1989 Annual charges for student loans taken before 1989, total and average charges, for persons obligated to repay Tabell 1.7 Antal återbetalningsskyldiga som har studiemedel före 1989 fördelat på kön och avgiftens storlek Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by sex and size of charge Tabell 1.8 Antal återbetalningsskyldiga som har studiemedel före 1989 fördelat på ålder och avgiftens storlek 2008 Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age and size of charge 2008 3) Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. Tabell 1.9 Inbetalda studiemedelsavgifter 2007 avseende studiemedel före 1989 Repayment in total 2007 on student loan taken before 1989 Tabell 1.10 Frivilliga inbetalningar avseende studiemedel före 1989 Voluntary repayment on student loan t aken before 1989 Tabell 1.11 Antal återbetalningsskyldiga 2008 med studiemedel före 1989 fördelat på ålder och inkomst under inkomståret 2006 Number of persons 2008 obligated to repay student loan taken before 1989, by age and income during income year 2006 Tabell 1.12 Antal återbetalningsskyldiga 2008 med studiemedel före 1989 fördelat på kön och inkomst under inkomståret 2006 Number of persons 2008 obligated to repay student loan taken before 1989, by sex and income during income year 2006 Tabell 1.13 Genomsnittsskuld för bosatta i Sverige med studiemedel före 1989 fördelat på län och kön den 1 januari 2008 Average debt for residents in Sweden with student loan taken before 1989, by sex and county in Sweden January 1, 2008 Tabell 1.14 Genomsnitt av inkomst och årsavgift för återbetalningsskyldiga bosatta i Sverige med studiemedel före 1989 fördelat på län och kön den 1 januari 2008 Average income and annual charges for persons obligated to repay student loan taken before 1989, by sex and county in Sweden January 1, 2008 2 Återbetalning av studielån för studier mellan 1989 och den 30 juni 2001 Repayment of student loan taken between 1989 and June 30, 2001 Tabell 2.1 Antal personer med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, total och genomsnittlig skuld för återbetalningsskyldiga och icke-återbetalningsskyldiga Number of persons with student loan taken between 1989 and June 30, 2001, total and average debt, divided into the categories persons obligated to repay and those who are not Tabell 2.2 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001 fördelat på ålder och kön Number of persons obligated to repay student loan taken between 1989 and June 30, 2001, by age and sex Tabell 2.3 Antal personer med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001 fördelat på kön och skuldens storlek den 1 januari 2008 Number of persons with student loan taken between 1989 and June 30, 2001, by sex and size of debt January 1, 2008 Tabell 2.4 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001 fördelat på kön och skuldens storlek Number of persons obligated to repay student loan taken between 1989 and June 30, 2001, by sex and size of debt Tabell 2.5 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001 fördelat på ålder och skuldens storlek den 1 januari 2008 Number of persons obligated to repay student loan taken between 1989 and June 30, 2001, by age and size of debt January 1, 2008 1) Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. Tabell 2.6 Debiterade årsbelopp för studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, totalt och genomsnittligt fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga Annual charges for student loan taken between 1989 and June 30, 2001, total and average charges, divided into the categories persons with first-year obligation to repay and those with continued obligation to repay Tabell 2.7 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001 fördelat på kön och årsbelopp den 1 januari 2008 Number of persons obligated to repay student loan taken between 1989 and June 30, 2001, by sex and annual charges January 1, 2008 1) Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. Tabell 2.8 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001 fördelat på ålder och årsbelopp den 1 januari 2008 Number of persons obligated to repay student loan taken between 1989 nd June 30, 2001, by age and annual charges January 1, 2008 a 1) Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. 27 8 1 2 0 8 3 3 4 4 5 8 7 8 9 8 3 2 0 Tabell 2.9 Inbetalda årsbelopp m.m. 2007 avseende studielån mellan 1989 och 30 juni 2001 Repayment in total 2007 on student loan taken between 1989 and J une 30, 2001 Tabell 2.10 Frivilliga inbetalningar avseende studielån mellan 1989 och 30 juni 2001 Voluntary repayment on student loan taken between 1989 and June 30, 2001 Tabell 2.11 Antal återbetalningsskyldiga 2008 med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001 fördelat på ålder och inkomst under inkomståret 2006 Number of persons 2008 obligated to repay student loan taken between 1989 and June 30, 2001, by age and income during income year 2006 Tabell 2.12 Antal återbetalningsskyldiga 2008 med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001 fördelat på kön och inkomst under inkomståret 2006 Number of persons 2008 obligated to repay student loan taken between 1989 and June 30, 2001, by sex and income during income year 2006 Tabell 2.13 Genomsnittsskuld för bosatta i Sverige med lån mellan 1989 och 30 juni 2001 fördelat på län och kön den 1 januari 2008 Average debt for residents in Sweden with student loan taken between 1989 and June 30, 2001, by sex and county in Sweden January 1, 2008 Tabell 2.14 Genomsnitt av inkomst och årsbelopp för återbetalningsskyldiga bosatta i Sverige med lån mellan 1989 och 30 juni 2001 fördelat på län och kön den 1 januari 2008 Average income and annual charges for persons obligated to repay student loan taken between 1989 and June 30, 2001, by sex and county in Sweden January 1, 2008 3 Återbetalning av annuitetslån för studier efter den 30 juni 2001 Repayment of student loan taken after June 30, 2001 Tabell 3.1 Total och genomsnittlig skuld för personer med annuitetslån Total and average debt for persons with annuity loan Tabell 3.2 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån fördelat på ålder och kön Number of persons obligated to repay annuity loan, by age and sex 1) Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. Tabell 3.3 Antal personer med annuitetslån fördelat på kön och skuldens storlek den 1 januari 2008 Number of persons with annuity loan, by sex and s iz e of debt January 1, 2008 Tabell 3.4 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån fördelat på skuldens storlek och kön Number of persons obligated to repay annuity loan, by sex and size of debt Tabell 3.5 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån fördelat på ålder och skuldens storlek den 1 januari 2008 Number of persons obligated to repay annuity loan, by age and ize of debt January 1, 2008 s Tabell 3.6 Debiterade årsbelopp, totalt och genomsnittligt fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga som har annuitetslån Annual charges for annuity loan, total and average charges, divided into the categories persons with first-year obligation to repay and those with continued obligation to repay Tabell 3.7 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån fördelat på kön och årsbelopp den 1 januari 2008 Number of persons obligated to repay annuity loan, by sex and annual charges January 1, 2008 1) Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. Tabell 3.8 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån fördelat på ålder och årsbelopp den 1 januari 2008 Number of persons obligated to repay annuity loan, by age and nnual charges January 1, 2008 a 1) Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. Tabell 3.9 Inbetalda årsbelopp m.m. 2007 avseende annuitetslån Repayment in total 2007 on a nnuity loan Tabell 3.10 Frivilliga inbetalningar avseende annuitetslån Voluntary repayment on a nnuity loan Tabell 3.11 Antal återbetalningsskyldiga 2008 med annuitetslån fördelat på ålder och inkomst under inkomståret 2006 Number of persons 2008 obligated to repay annuity loan, by age and income during income year 2006 Tabell 3.12 Antal återbetalningsskyldiga 2008 med annuitetslån fördelat på kön och inkomst under inkomståret 2006 Number of persons 2008 obligated to repay annuity loan, by sex and income during income year 2006 Tabell 3.13 Genomsnittsskuld för bosatta i Sverige med annuitetslån fördelat på län och kön den 1 januari 2008 Average debt for residents in Sweden with annuity loan, by sex and county in Sweden January 1, 2008 Tabell 3.14 Genomsnitt av inkomst och årsbelopp för återbetalningsskyldiga bosatta i Sverige med annuitetslån fördelat på län och kön den 1 januari 2008 Average income and annual amounts for persons obligated to repay annuity loan, by sex and county in Sweden, January 1, 2008 4 Studieskulder för studier före 1989 och/eller mellan 1989 och 30 juni 2001 och/eller efter 30 juni 2001 Total number of persons with student loan debts (i.e. loan taken before 1989 and/or loan taken between 1989 and June 30, 2001 and/or loan taken after June 30, 2001) Tabell 4.1 Antal låntagare med studiemedelsskuld fördelat på kön och den totala skuldens storlek Number of persons with student loan or annuity loan, by sex and total size of debt Tabell 4.2 Antal låntagare med studiemedelsskulder fördelat på ålder och den totala skuldens storlek den 1 januari 2008 Number of persons with student loan or annuity loan, by age and total size of debt January 1, 2008 Fakta om statistiken CSN har sedan 1983/84 publicerat årlig studiestödsstatistik på återbetalningsområdet i serien Statistiska meddelanden. I en separat rapport redovisas årligen beviljning av studiestöd. Detta omfattar statistiken Objekt och population Huvudobjekt är låntagare med statligt studiestöd, som ännu inte har slutbetalats. Populationen består av låntagare som har beviljats återbetalningspliktiga studiemedel under perioden 1965–1988 eller studielån mellan 1989 och 30 juni 2001. Även låntagare som har fått de nya annuitetslånen efter 30 juni 2001 ingår numera. Låntagare med äldre studielån beviljade före 1965 och gymnasiala studielån beviljade till och med den 30 juni 1973 ingår inte. Inte heller återkrävda lånebelopp på grund av att felaktigt utbetalt studiestöd ingår. Statistiska mått De vanligaste måtten är antal och belopp som ofta summeras. Även medelvärden används, exempelvis för skulder, inkomster, årsbelopp och studiemedelsavgifter. I många fall anges andelar i procent. Redovisningsgrupper Låntagarna redovisas efter lånetyp enligt följande fördelning: * återbetalningspliktiga studiemedel före 1989 * studielån mellan 1989 och 30 juni 2001 * annuitetslån efter 30 juni 2001. Inom respektive lånetyp finns det en underindelning, dels på dem som ännu inte har börjat betala tillbaka sina skulder, dels på dem som har en plan att årligen betala tillbaka sina skulder. Den senare gruppen underindelas i nya respektive tidigare återbetalningsskyldiga. I avsnitt 4 redovisas tabeller över låntagare utan hänsyn till lånetyp. Referenstider För återbetalningsstatistiken är referenstiden kalenderåret (2007). Viss statistik om skuldstorlek gäller vid en referenstidpunkt som är kalenderårsskiftet 2007/08. För årsbelopp/studiemedelsavgifter bestäms dessa uppgifter vid detta årsskifte och gäller under 2008. Definitioner och förklaringar CSN:s låntagare innefattar allt från forskarstuderande till studerande på grundskoleoch gymnasieskolenivå. Denna heterogena grupp representerar en stor del av det svenska samhället. När exempelvis män och kvinnor jämförs i CSN:s tabeller avspeglar dessa de skillnader ifråga om utbildningsval och inkomstförhållanden som finns i samhället. För återbetalning av studiestöd förekommer följande variabler: Så görs statistiken Uppgifterna till den officiella studiestödsstatistiken hämtas i form av personrelaterade uppgifter som har lagrats i Data Warehouse. Tabellerna ur Data Warehouse har bearbetats manuellt. I några få tabeller har uppgifter hämtats ur det ekonomiska bokföringssystemet, varför dessa inte är personrelaterade. Statistikens tillförlitlighet Studiestödet administreras inom det gemensamma datasystemet STIS (studiestödets informationssystem). Varje låntagare har möjlighet att kontrollera flertalet uppgifter genom de årliga skuldbesked som skickas till dem. Osäkerhetskällor Urval Inget urval. Redovisningen bygger på totalundersökningar. Ramtäckning Alla låntagare som tillhör populationen täcks in. Mätning Inkomstuppgifterna för återbetalningsskyldiga är hämtade ur Skatteverkets register över senaste taxeringen i första instans. Överklaganden och rättelser är alltså inte beaktade. Uppgifterna i tabellerna 1.11, 1.12, 2.11, 2.12, 3.11 och 3.12 avser endast inkomster i Sverige. De utomlands bosatta redovisas med kommentaren "Uppgift saknas". Svarsbortfall Inget bortfall på grund av totalundersökning. Bra att veta Jämförbarhet över tiden Den nuvarande tabellstrukturen har i huvudsak funnits sedan 1983/84. Efter denna tidpunkt är jämförbarheten relativt god. Det innebär att tidigare utgivna statistiska meddelanden från SCB i princip har samma innehåll och att uppgifterna har tagits fram på samma sätt. På grund av förändrade regelverk har vissa anpassningar gjorts i tabellerna under årens lopp. Från och med 2000 har intervallen för skulder, årsbelopp och inkomster gjorts enhetliga för alla tabeller samt anpassats till högre belopp, exempelvis miljonbelopp för skulder och inkomster. Även åldersintervallen har gjorts lika för alla tabeller. Dessa förändringar innebär en något försämrad jämförbarhet med äldre statistik, men passar bättre för den aktuella statistiken. Sedan 2007 publiceras det inte några nya tabellceller med färre än tre personer på grund av statistiksekretess. I dessa fall har istället intervallens storlek justerats så att dessa personer redovisas i större intervall. Intervallens storlek kan därför variera i de olika tabellerna. För återbetalningspliktiga studiemedel före 1989 görs det inte någon redovisning av icke-återbetalningsskyldiga från och med 2007 på grund av att denna kategori har blivit för liten. Annan statistik Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se. Summary The number of borrowers is stabilizing During the year 2007, the number of people with student loan at CSN increased again from 1,384,800 to 1,387,200 after a decrease during 2006. A stabilization is going on due to the fact that a similar number of borrowers pay off their loans as those who takes new loans. There are three student loan systems. One system was operative until 1988, the second was operative between 1989 and June 30, 2001 and the most recent has been operative from July 1, 2001. One person can have one or several loans. Decreasing debts for student loan taken before 1989 As of January 1, 2008, 59.8 per cent of the total number of persons with student loan debts were female. Approximately 295,800 persons were obligated to repay except for one who had not started to repay yet. In the beginning of 2008, the average student loan debt decreased slightly to SEK 43,200 for women. For men, it has decreased even more to SEK 38,800. Women have a higher average debt than men due to the fact that the repayment rate for men is in general faster than for women. Of those qualified for mandatory repayment in the beginning of 2008, 71 per cent had a debt which amounted to less than SEK 50,000. 22 per cent had a debt between SEK 50,000 and 100,000, while 7 per cent held a debt exceeding SEK 100,000. During the year 2007, MSEK 1,650 were repaid either voluntarily or as debited annual charges. Increasing payments for student loan taken between 1989 and June 30, 2001 On January 1, 2008, the percentage of females with student loan in the newer system was 58.6. This is slightly less compared to the older system. At the beginning of 2008, there were 688,200 persons with this type of student loan. 687,100 persons had started their repayment. 53 per cent had a student loan debt above SEK 100,000. During the year 2007, a total sum of MSEK 6,388 have been repaid, out of which MSEK 5,690 were annual amounts and MSEK 698 were voluntary repayments. The total amount of these voluntary repayments was MSEK 102 lower than the previous year. Annuity loan system from July 1, 2001 For the new annuity loan system, which was introduced on July 1, 2001, the percentage of females was 59.5 on January 1, 2008. The number of borrowers was 678,600. 496,400 of them were obligated to repay. During the year 2007 MSEK 2,872 were repaid, out of which MSEK 500 were repaid in advance. Regional comparisons and considerable differences in income between males and females The statistics on income for borrowers in the older system show considerable differences between males and females. Males earn on average 54 per cent more than women do. Differences between the counties of Sweden are also presented. Borrowers living in Stockholm have the highest income and also high debts. Among borrowers in the oldest system, males in the county of Stockholm have more than twice the income compared to females in the county of Kalmar, which is the group with the lowest average incomes. List of tables Repayment of student loan taken before 1989 1.1 Number of persons with student loan taken before 1989, total and average debt 1.2 Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age and sex 1.3 Number of persons with student loan taken before 1989, by sex and size of debt January 1, 2008 1.4 Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by sex and size of debt 1.5 Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age and size of debt January 1, 2008 1.6 Annual charges for student loan taken before 1989, total and average charges, for persons obligated to repay 1.7 Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by sex and size of charge 1.8 Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age and size of charge 2008 1.9 Repayment in total 2007 on student loan taken before 1989 1.10 Voluntary repayment on student loan taken before 1989 1.11 Number of persons 2008 obligated to repay student loan taken before 1989, by age and income during income year 2006 1.12 Number of persons 2008 obligated to repay student loan taken before 1989, by sex and income during income year 2006 1.13 Average debt for residents in Sweden with student loan taken before 1989, by sex and county in Sweden January 1, 2008 1.14 Average income and annual charges for persons obligated to repay student loan taken before 1989, by sex and county in Sweden January 1, 2008 Repayment of student loan taken between 1989 and June 30, 2001 2.1 Number of persons with student loan taken between 1989 and June 30, 2001, total and average debt, divided into the categories persons obligated to repay and those who are not 2.2 Number of persons obligated to repay student loan taken between 1989 and June 30, 2001, by age and sex 2.3 Number of persons with student loan taken between 1989 and June 30, 2001, by sex and size of debt January 1, 2008 2.4 Number of persons obligated to repay student loan taken between 1989 and June 30, 2001, by sex and size of debt 53 3.7 Number of persons obligated to repay annuity loan, by sex and annual charges January 1, 2008 3.8 Number of persons obligated to repay annuity loan, by age and annual charges January 1, 2008 3.9 Repayment in total 2007 on annuity loan 3.10 Voluntary repayment on annuity loan 3.11 Number of persons 2008 obligated to repay annuity loan, by age and income during income year 2006 3.12 Number of persons 2008 obligated to repay annuity loan, by sex and income during income year 2006 3.13 Average debt for residents in Sweden with annuity loan, by sex and county in Sweden January 1, 2008 3.14 Average income and annual amounts for persons obligated to repay annuity loan, by sex and county in Sweden January 1, 2008 Total number of persons with student loan debts (i.e. loan taken before 1989 and/or loan taken between 1989 and June 30, 2001 and/or loan taken after June 30, 2001) 4.1 Number of persons with student loan or annuity loan, by sex and total size of debt 4.2 Number of persons with student loan or annuity loan, by age and total size of debt January 1, 2008 List of terms Terms and concepts relating to the repayment of student loan Introduction The following is a summary of information of terms and concepts relating to the repayment of student loan. The most common terms and concepts are explained. More detailed definitions and explanations can be found in Swedish in other sources, including Regler och praxis – "Regulations and precedents" – a series of documents published annually by CSN. Regler och praxis documents are published on the following topics: study allowance, financial student aid and repayment of student loan. General concepts Debtors with a repayment obligation are those for whom the period of mandatory repayment has begun following the general period during which repayment is not required. They can apply for a respite. A voluntary payment is a payment over and above the already debited amount that the debtor is obliged to pay as an annual charge. Concepts relating to student loan granted for studies before 1989 The annual charge is the amount that a person who has received student loan is now obligated to repay on his/her debt for a particular year. The charge may be preliminary or in arrears. There are also a variety of administrative fees. The preliminary charge is the amount to be paid during a given year of charge, with any relevant respite decision taken into consideration. For people with a respite, there is a control routine in order to find out the correct charge. If the paid preliminary charge is too small, the difference must later be paid in arrears. The year of charge is any year during which an annual charge must be paid. The premium for voluntary payment of student loan is a bonus with a maximum of 3.5 per cent, which decreases as the debtor grows older. Concepts relating to student loan granted for studies between 1989 and June 30, 2001, and after June 30, 2001 A year of payment is any year during which an annual amount must ordinarily be paid. An annual amount is the amount that a debtor with a repayment obligation is required to repay including interests during a particular year (not including administrative fees). Kontaktpersoner, mer information Produkten publiceras av SCB i publikationen Statistiska meddelanden (SM), serie UF 70. Även tidigare års undersökningar finns publicerade i SM, Uoch UF-serierna. Beteckningen för den aktuella publikationen är UF 70 SM. Statistiken publiceras på CSN:s webbplats, www.csn.se. Presentation Publikationen består av tabeller. Omfånget är 56 sidor. Primärmaterialet Primärmaterialet i studiestödets informationssystem är inte avidentifierat, varför det inte är åtkomligt för extern användning. Bearbetade data i Data Warehouse finns tillgängliga vid myndigheten. Upplysningstjänster CSN Utvärderings- och statistikenheten Lars Hillerström Tel: 060–14 63 89 Fax: 060–18 61 91 E-post: [email protected]	2.125
Regionala utvecklingsnämnden Mötesdatum 2017-10-10 §142 Revidering av regler och villkor för bidrag till externa organisationer (RUN/504/2017) Sammanfattning Region Jämtland Härjedalen stöttar Jämtland Härjedalens organisationsliv genom ett antal bidrag och stödformer vilka regleras genom styrdokumentet Regler och villkor för bidrag till externa organisationer (LS/926/2014), vilka antogs av dåvarande landstingsfullmäktige i november 2014, § 225. I regelverket finns flera typer av sökbara stöd och bidrag under det som kallas länskulturens övriga stödformer. Denna del föreslås lyftas ut, för att istället utgöra ett eget styrdokument, Regler och villkor för kulturbidrag inom Region Jämtland Härjedalen (RUN/402/2017). Med anledning av ovanstående förslag behöver styrdokumentet Regler och villkor för bidrag till externa organisationer revideras, detta genom att avsnitt 10, Rutiner för övriga stödformer inom länskulturen, tas bort. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige 1. Förslag till reviderade Regler och villkor för bidrag till externa organisationer antas. 2. Det nya regelverket träder i kraft den 1 januari 2018. Beslut Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige 1. Förslag till reviderade Regler och villkor för bidrag till externa organisationer antas. 2. Det nya regelverket träder i kraft den 1 januari 2018. Expedieras till Områdeschef Kultur Beslutsunderlag - §134 AU Revidering av regler och villkor för bidrag till externa organisationer - Förslag till reviderade Regler och villkor för bidrag till externa organisationer - Tjänsteskrivelse Revidering av regler och villkor för bidrag till externa organisationer 1	0.980469
MÅTTMALL PLACERING - ROSTFRIA STOLPAR MED FOT FÖR VAJERRÄCKE MED GLAS YTTERHÖRN YTTERHÖRN EJ 90° INNERHÖRN EJ 90° AVSLUT STOLPE	0.925781
BUDGET FÖR RISE 2023 RÖRELSENS INTÄKTER \| Medlemsavgifter (800 medlemmar/200 stödmedlemmar) \| 200 000 \| \|---\|---\| \| Bidrag - Göteborgs stad \| 600 000 \| \| Bidrag tjej- & kvinnojourer - Socialstyrelsen \| 400 000 \| \| Bidrag - Region Stockholm \| 200 000 \| \| Bidrag - Stockholm stad \| 500 000 \| \| Bidrag - Jämställdhetsmyndigheten \| 419 000 \| \| Arvoden för föreläsningar mm. \| 5 000 \| \| Gåvor \| 40 000 \| \| Kronprinsessan Margaretas Minnesfond \| 250 000 \| \| Folkhälsomyndigheten \| 400 000 \| \| Postkodstiftelsen (löner) \| 410 000 \| \| Allmänna Arvsfonden (löner & hyra) \| 1 230 000 \| \| Del av buffert från tidigare år \| 250 000 \| Summa intäkter 2023 4 904 000 RÖRELSENS KOSTNADER Summa kostnader -4 815 000 ÅRETS BERÄKNADE RESULTAT 89 000	1.03125
INTERPELLATION TILL STATSRÅD Från Riksdagsförvaltningen 2022-02-21 Besvaras senast 2022-03-15 Till socialminister Lena Hallengren (S) 2021/22:365 Desinformationskampanjer mot svensk socialtjänst Flera nyhetsmedier har under februari uppmärksammat ett flertal pågående desinformationskampanjer om hur svensk socialtjänst arbetar. Detta gäller framför allt omhändertagande av barn av socialtjänsten i Sverige. Desinformationskampanjerna och skrämselpropagandan riskerar att skada förtroendet för det svenska förvaltningssystemet och för svenska myndigheter. Detta kan särskilt skada möjligheterna för samhällsinstitutioner att nå ut till i synnerhet nyanlända i Sverige som kanske inte ännu kan svenska språket och det svenska samhällssystemet. Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren: 1. Kan ministern redogöra för vilka initiativ som ministern och regeringen har vidtagit med anledning av ovanstående uppgifter? 2. Vilka initiativ avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att korrekt information om svensk socialtjänst når ut till allmänheten? ……………………………………… Marie-Louise Hänel Sandström (M) Överlämnas enligt uppdrag Lena Lindbäck	1.148438
Pressmeddelande 2020-12-16 ELLASTBIL SKA VISA VÄGEN MOT ELEKTRIFIERAD BYGGARBETSPLATS Bygg- och anläggningssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan varav en stor del kommer från transporter kopplade till anläggningsplatser. Projektet Med utsikt från förarplatsen ska underlätta introduktion av ellastbilar och elektrifierade arbetsmaskiner på byggarbetsplatser. Centralt i projektet är att testa en ellastbil, som köps in av Stockholm stad, i samspel med ett energilagersystem från Vattenfall. Bilen ska testas på Stockholms stads Bygglogistikcenter (BLC). "Projekt Norra Djurgårdsstaden upphandlar en ellastbil för att kunna påvisa fördelar med elektrifiering för korta transporter kopplade till citynära byggarbetsplatser inom staden. Projektet kommer att använda bilen för distribution av byggmaterial och testa olika tekniska lösningar för att effektivisera arbetsplatslogistiken med elfordon. Mätning och resultat ska ligga till grund för utveckling av Bygglogistikcenter", säger Fredrik Bergman, Projektchef Genomförande inom stadsutvecklingsprojekt Norra Djurgårdsstaden. Med avstamp i testet kommer underlag kring affärsmodeller, samarbetsformer och digitalisering tas fram. Baserat på detta ska projektet föreslå lösningar som ger en ekonomisk och miljömässigt hållbar elektrifiering. I detta inkluderas möjlighet till lagring av el, leveranssäkerhet och självförsörjning. "Redan med befintlig teknik finns potential att halvera utsläppen till 2030, men för att byggsektorn ska bli klimatneutral krävs teknikskiften, innovationer och investeringar i elektrifierade lösningar. Vi vill i detta projekt belysa några av möjligheterna till detta", säger Maria Johansson, Ecoloop, som leder projektet. Parter i Med utsikt från förarplatsen är Ecoloop, Kungliga tekniska högskolan, Stockholms stad, Ellevio, Vattenfall, ABT Bolagen, Maskin Mekano Försäljning och Sveriges bergmaterialindustri. Projektet har en budget på 1,8 miljoner kronor varav programmet Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI) bidrar med 50 procent genom Energimyndigheten. KONTAKT Projektledare Maria Johansson Ecoloop 070-657 44 95 [email protected]	2.375
Utredning av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande (Lex Sarah-rapport) Av rent språkliga skäl används enbart ordet missförhållande i texten nedan men det ska tolkas som att även påtaglig risk för missförhållande ingår. Genomförande av utredningen Dokumentationen ska göras fortlöpande under utredningen. Det kan ske i annat dokument än detta, men för varje uppgift som dokumenteras under utredning ska följande framgå: vilket datum uppgiften dokumenterades, varifrån uppgiften kommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och vem (namn och befattning eller titel) som har dokumenterat uppgiften. [Fritextutrymme] Ansvarig för utredning (namn och titel) [Fritextutrymme] När togs den muntliga eller skriftliga rapporten emot? (ange datum) [Fritextutrymme] Vad har skett som bedöms vara ett missförhållande? [Fritextutrymme] I vilken verksamhet skedde missförhållandet? [Fritextutrymme] Vilken/vilka brukare är berörda av händelsen? (tänk på sekretesshantering) [Fritextutrymme] När inträffade missförhållandet? (Svara så exakt som möjligt) [Fritextutrymme] När och hur upptäcktes missförhållandet? [Fritextutrymme] Vilka konsekvenser har det fått eller kunde ha fått för den enskilde? [Fritextutrymme] Vilka orsaker till missförhållandet har identifierats? (Varför kunde det hända?) [Fritextutrymme] Har något liknande inträffat i verksamheten tidigare och i så fall hur kommer det sig att det har inträffat igen? [Fritextutrymme] Finns det risk för att något liknande kan inträffa igen? [Fritextutrymme] Vad har verksamheten och organisationen redan gjort för att undanröja/avhjälpa missförhållandet? (ange tidpunkt och datum för vidtagna åtgärder) [Fritextutrymme] Vad har verksamheten redan gjort eller planerar att göra för att förhindra liknande missförhållanden framåt? 1 [Fritextutrymme] Övrigt som framkommit under utredningen (Till exempel i dialog med företrädare, den enskilda, med flera) [Fritextutrymme] Den enskilde som berörs bör alltid underrättas om ett missförhållande som har inträffat. Är den enskilde underrättad? Ja ☐ , datum: Nej ☐ (motivera nedan) [Fritextutrymme] Ärenden som rör barn: Är vårdnadshavare informerade? 2 Ja ☐ , datum: Nej ☐ Ärenden som rör vuxna: Är god man, förvaltare eller närstående informerade? Ja ☐, datum: Nej ☐ Är det säkerställt att det inträffade dokumenterats i den enskildes personakt/journal? 3 Ja ☐ Nej ☐ Har återkoppling till den enskilde skett om åtgärder som vidtagits? Ja ☐, datum: Nej☐ (motivera nedan) [Fritextutrymme] 1 Denna överlappar endast delvis med den föregående punkten. Den förra tar sikte på de omedelbara åtgärder som behöver vidtas på det sätt som situationen kräver. Den senare tar även sikte på mer långtgående och framåtsyftande åtgärder för att förhindra nya missförhållanden. 3 Avser såväl enheter för myndighetsutövning som utförarverksamheter. Själva Lex Sarah-dokumentationen hålls dock åtskild från personakten. 2 Sekretess och tystnadsplikt måste beaktas. Gäller både barn- och vuxenärenden. Utredningen avslutas med följande ställningstagande/beslut 4 Utredningen visar att ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande föreligger Ja ☐ (svara även på nästa fråga) Nej ☐ 5 Var det ett allvarligt missförhållande? Ja ☐ Nej ☐ Var det påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande? Ja ☐ Nej ☐ Motivering till denna bedömning: [Fritext] Lämnas anmälan enligt Lex Sarah lämnas över till IVO? Ja ☐ Nej ☐ (motivera ditt svar) [Fritext] Uppföljning av vidtagna åtgärder [Fritext] Övriga ställningstaganden Är det något i missförhållandet som är av den karaktären att det behöver polisanmälas? Det skulle till exempel kunna handla om olika former av stöld, misshandel eller andra övergrepp mot den enskilde. Ja ☐ Nej ☐ Ange eventuella bilagor [Fritextutrymme] Behörig beslutsfattares namnteckning och datum 4 I offentlig verksamhet är det beslut. I enskild verksamhet är det ett ställningstagande. 5 Slutsatsen är att det ej inneburit hot mot eller medfört konsekvenser för den enskildes liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Det gäller också om den rapporterade risken är obetydlig, oklar eller avlägsen, alltså om den inte är påtaglig (Lex Sarah. Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah, Socialstyrelsen 2014 s.71-72) .	2.453125
5 KM LÖPNING Rya Åsar Högskolan Simonsland Navet Borås Resecentrum Stadsparken ICA City Knalleland Ryaverket Knalleland Norrby Ryavallen Borås Arena Mål Start Parkstaden	1.046875
Ryds 23 WA S-Line 2016. Mercruiser 4,5 MPI. Ank... 449 000:- Utförsäljning av våra båtar! From den 8-24 september så har vi utförsäljning av våra båtar till mkt bra priser. Välkommen att göra ditt höstfynd! Kontakt: 08-57145120\| [email protected]\| www.stockholmmarin.se	1.015625
Plats och tid Via länk, torsdagen den 27 augusti 2020 kl 08:30-11.30 Beslutande Ledamöter Jan Runsten (MP), Ordförande § 73-81 Hans Åsling (C), 1:e vice ordförande § 73-81 Mikael Karlsson (S), 2:e vice ordförande § 73-81 Annika Hansson (S) § 73-81 Leif Holm (M) § 73-81 Tommy Lennartsson (C) § 73-81 Ulla-Greta Rexner (V) § 73-75, 77-81 Övriga närvarande Håkan Mikaelsson (M) § 73-81 ej tjänstgörande Byggnadsinspektör Virpi Nordell § 74-76 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Ronnie Sjölander § 78 Bygg- och miljöchef Tom Larsson § 73-81 Sekreterare Lena Nilsson § 73-81 Justerare Annika Hansson Justeringens plats och tid Frisörvägen 6, Krokom onsdagen den 2 september 2020 Underskrifter Sekreterare Paragrafer §§ 73-81 Lena Nilsson Ordförande Jan Runsten Justerare Annika Hansson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Nämnd/styrelse Bygg- och miljönämnden Sammanträdesdatum 2020-08-27 Datum då anslaget sätts upp 2020-09-03 2020-09-25 Förvaringsplats för protokollet Bygg- och miljöavdelningen, frisörvägen 6 Krokom Underskrift Lena Nilsson Ärendelista SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-08-27 Bom § 73 Dnr 2020-000073 Godkännande av föredragningslista Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att godkänna föredragningslistan Bom § 74 Dnr 2020-000079 Ansökan om förhandsbesked för bostadsändamål. Ren 1:8 Dnr B 2020- 000171 Kort sammanfattning Ärendet avser ansökan om förhandsbesked gällande tre nya fastigheter för nybyggnad av enbostadshus. Bygg- och miljönämndens beslut 1. Bygg- och miljönämnden beslutar att förhandsbesked ges med stöd av 9 kap. 17 § plan- och bygglagen. Följande villkor ska vara uppfyllda innan bygglov kan ges: − gemensam in- och utfart anordnas mot väg 745, Byvägen − fastigheterna ansluts till kommunalt vatten och avlopp − större utfyllnader eller schaktning inte utförs och att befintliga marknivåer i största möjliga utsträckning behålls − byggnader ska lokaliseras med hänsyn till befintliga servitut för ledningsrätt 2. Avgiften för handläggningen är 12 364 kronor, i enlighet med taxa fastställd av kommunfullmäktige. Bakgrund Ansökan avser förhandsbesked för tre fastigheter för bostadsändamål. Platsen består av mark som senast använts som betesmark med kraftig sluttning mot Byvägen. Platsen ligger i direkt anslutning till detaljplan på nedsidan om Byvägen. Ärendet har skickats på grannehörande/remiss mellan 10 och 31 juni 2020, till alla rågrannar och boende, Jämtkraft Elnät AB, Miljö och Hälsa, Vatten & Renhållning samt LRF. Fastigheten ligger utanför detaljplanelagt område men bedöms ligga inom sammanhållen bebyggelse. Fastigheten ligger inom kommunalt verksamhetsområde och kan anslutas till kommunalt VA. Gemensam infart till fastigheterna kan ordnas från väg 745, kallad Byvägen. Sammanträdesdatum 2020-08-27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-08-27 Bygg- och miljönämnden I översiktsplanen för Krokoms kommun antagen 25 februari 2015 framgår inte om marken är utpekad som skyddsvärd i något avseende. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande daterad 18 augusti 2020 Byggnadsinspektör Virpi Nordell redogör för ärendet. Detaljplan saknas för området. Fördjupad översiktsplan över Aspås, antagen av kommunfullmäktige 9 januari 1979. Framtidsplanen, Krokoms kommuns översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 25 februari 2015. Yttranden Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra sig, enligt 9 kap. 25 § PBL. Berörda grannar har hörts och synpunker/invändningar har lämnats av fastighetsägare till fastigheten Ren 1:24. Yttrande som ska beaktas har lämnats av Miljö- och Hälsoskydd, Jämkraft Elnät AB och Vatten & Renhållning. Sökande har getts möjlighet att bemöta inlämnade synpunkter. Rekommendationer enligt översiktsplan Å – Område för jordbruksändamål Huvudsaklig markanvändning är jordbruk. Även mindre skogsområden ingår. Endast bebyggelse vars tillkomst är av intresse för jordbruksdriften får tillkomma. Lantbruksnämnden ska höras innan byggnadslov beviljas. Eventuellt tillkommande bebyggelse skall anpassas till landskapsbilden och den lokala byggnadstraditionen och om möjligt inordnas i befintliga bebyggelsegrupperingar. Skogsbryn som omsluter jordbruksbygden ska behållas. Reglering enligt § 1 skogsvårdslagen är tillräcklig. Bedömning Med anledning av att användningen av byggnadsverket inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan bedöms att ingen detaljplan behöver upprättas för området. Byggnadsverket prövas i ansökan om förhandsbesked enligt sista stycket i 4 kap. 2 § PBL. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-08-27 Bygg- och miljönämnden Åtgärden anses inte inskränka på det allmänna intresset av området som ska bebyggas. Markområdet som tas i anspråk bedöms som lämplig att bebygga med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov samt från allmän synpunkt lämplig för åtgärden enligt 2 kap. 1, 2 och 4 §§ PBL. Bygg- och miljöavdelningen bedömer att marken är brukningsvärd jordbruksmark. Det är dock av väsentligt samhällsintresse i Krokoms kommun att kunna skapa nya bostäder i alla delar av kommunen. Platsen som avses är i alla avseenden lämplig för en förtätning av befintlig bebyggelse och ligger i direkt anslutning till en befintlig detaljplan. Det tilltänkta området inklusive väg till fastigheterna är ca 8 000 m² och är väl avgränsad från större sammanhängande åkermark. Åtgärden kommer inte heller att begränsa möjligheterna eller avgränsa annan åkermark. Bygg- och miljöavdelningen bedömer att det inte finns något lämpligare alternativ för åtgärden i närområdet. Bebyggelsen lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med avseende på människors hälsa och säkerhet. Platsen bedöms ligga i ett område med minimal risk för någon form av olyckor, jordskred eller erosion och översvämningsrisken på platsen är liten. Det är möjligt att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering samt elektronisk kommunikation. Övrig samhällsservice finns i närområdet. Åtgärden bedöms inte skapa vatten- eller luftföroreningar, inte heller några bullerstörningar. Platsen ligger väl skyddad från bullrande verksamhet och infrastruktur. Det finns inget eller mycket lite omgivningsbuller som kan påverka människors hälsa. Lokaliseringen bedöms som lämplig med hänsyn till energiförsörjningen och –hushållningen. Jämtkraft Elnät AB har hörts och har synpunkter på genomförandet. Fastighetsägarna till Ren 1:24, söder om aktuell plats, anser att det är av stor vikt att dagvatten från de nya fastigheterna tas omhand så att de inte skapar problem för Ren 1:24. Lokalisering, placering och utformning av byggnaden bedöms inte komma att medföra någon påverkan på grundvatten eller omgivningen i övrigt som på något vis skulle kunna innebära fara för människors hälsa och säkerhet. Åtgärden bedöms ha liten inverkan på platsen och ses inte som en betydande olägenhet på annat sätt, enligt 2 kap. 9 § PBL. Bygg- och miljöavdelningen bedömer att sökt etablering är förenlig med god bebyggelseutveckling där föreslagen tomtplats integreras i befintlig bebyggelsegrupp och att den är förenlig med de krav som ställs i 2 kap. PBL. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-08-27 Bygg- och miljönämnden Sammanfattningsvis bedöms marken vara lämplig att tas i anspråk för bebyggelse. Bygg- och miljönämnden bedömer att förhandsbesked enligt 9 kap. 17 § PBL kan ges. Upplysningar Enligt 9 kap. 18 § PBL är ett förhandsbesked bindande vid den kommande bygglovsprövningen, om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet vann laga kraft. Om inte ansökan om bygglov lämnats in inom denna tid upphör förhandsbeskedet att gälla enligt 9 kap. 39 § PBL. Åtgärden som ansökan avser får inte påbörjas förrän bygglov beviljats och startbesked meddelats. Nämndens skäl för beslut Bygg- och miljönämnden instämmer i de skäl som förvaltningen framfört i tjänsteutlåtande daterad 18 augusti 2020. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget som föreslår att bygg- och miljönämnden beslutar att förhandsbesked ges med stöd av 9 kap. 17 § i plan- och bygglagen (2010:900). Efter fråga på förslaget finner ordförande att nämnden bifaller det. Överklagning Beslutet får överklagas till Länsstyrelsen i Jämtlands län Kopia till Sökande Bom § 75 Dnr 2020-000080 Ansökan om förhandsbesked för bostadsändamål. Rännön 1:39 Dnr B 2020-000207 Kort sammanfattning Ärendet avser ansökan om förhandsbesked gällande två nya fastigheter för nybyggnad av enbostadshus. Bygg- och miljönämndens beslut 1. Bygg- och miljönämnden beslutar att förhandsbesked ges med stöd av 9 kap. 17 § plan- och bygglagen. Följande villkor ska vara uppfyllda innan bygglov kan ges: − nybyggnader placeras och anpassas till områdets karaktär vad beträffar proportion, volym, material och utvändig färgsättning − gemensam in- och utfart anordnas mot enskild väg som i sin tur ansluter till väg 686 − större utfyllnader eller schaktning inte utförs och att befintliga marknivåer i största möjliga utsträckning behålls − tillstånd för enskild avloppsanläggning ska vara beviljat 2. Avgiften för handläggningen är 12 364 kronor, i enlighet med taxa fastställd av kommunfullmäktige. Bakgrund Ansökan avser förhandsbesked för två nya fastigheter. Platsen består av åkermark som slås med en skogsridå mot sydväst och mot nordväst. Ärendet har skickats på grannehörande/remiss mellan 6 och 27 juni 2020, till alla rågrannar och boende, Jovnevaerie sameby, Jämtkraft Elnät AB, Skanova, Miljö och Hälsa och Vatten & Renhållning. Fastigheten ligger utanför detaljplanelagt område men bedöms ligga inom sammanhållen bebyggelse. Fastigheten ligger utanför kommunalt verksamhetsområde för VA. Byggoch miljöavdelningen bedömer att enskild avloppsanläggning och enskild dricksvattenbrunn kan anordnas på platsen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-08-27 Bygg- och miljönämnden I översiktsplanen för Krokoms kommun antagen 25 februari 2015 framgår inte om marken är utpekad som skyddsvärd i något avseende. Underlag för beslut Detaljplan saknas för området. Framtidsplanen, Krokoms kommuns översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 25 februari 2015. Tjänsteutlåtande daterad 9 augusti 2020 Byggnadsinspektör Virpi Nordell redogör för ärendet. Yttranden Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra sig, enligt 9 kap. 25 § PBL. Berörda grannar har hörts och synpunker/invändningar har lämnats av fastighetsägare till fastigheten Rännön 1:30. Yttrande från miljö- och hälsoskydd ska beaktas. Bedömning Ansökan avser förhandsbesked för två nya fastigheter för bostadsändamål. Platsen består av åkermark som slås med en skogsridå mot sydväst och mot nordväst. Fastighetsägaren till Rännön 1:30 menar att tillkommande bostadsbebyggelse innebär att det blir en ökad trafikmängd och ljusförorening i området. Hen vill också använda sin egen mark till odlingar och djurhållning på ett naturenligt sätt. Bostadshuset på Rännön 1:30 ligger ca 200 meter nordnordväst om den aktuella platsen. Platsen avgränsas av att det på Rännön 1:30 finns en skogsdunge som är ca 30 meter djup som avgränsar eventuellt ljus från nya bostadsbyggnader och blir en naturlig bullervall mot trafikljud från de boende. Bygg- och miljöavdelningen bedömer att de två tänkta fastigheterna inte kommer att inverka på möjligheten att vare sig odla eller hålla djur på fastigheten Rännön 1:30- Bygg- och miljöavdelningen bedömer att åtgärden bedöms ha liten inverkan på platsen och kan inte ses som en betydande olägenhet på annat sätt, enligt 2 kap. 9 § PBL. Med anledning av att användningen av byggnadsverket inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan bedöms att ingen detaljplan SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-08-27 Bygg- och miljönämnden behöver upprättas för området. Byggnadsverket prövas i ansökan om förhandsbesked enligt sista stycket i 4 kap. 2 § PBL. Åtgärden anses inte inskränka på det allmänna intresset av området som ska bebyggas. Markområdet som tas i anspråk bedöms som lämplig att bebygga med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov samt från allmän synpunkt lämplig för åtgärden enligt 2 kap. 1, 2 och 4 §§ PBL. Åtgärden innebär att ca 2 500 m² jordbruksmark kommer att tas i anspråk. Den aktuella biten jordbruksmark är en fristående yta på ca 4 500 m². Marken har inte brukats sedan tidigt 1960-tal. Markens läge med befintlig bebyggelse mot norr, öster och söder, en mindre skogsbilväg mot väster och dess begränsade yta gör att bygg- och miljöavdelningen bedömer att den aktuella marken inte är brukningsvärd jordbruksmark. Berörd sameby har hörts och har inga invändningar. Bebyggelsen lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med avseende på människors hälsa och säkerhet. Platsen bedöms ligga i ett område med minimal risk för någon form av olyckor, jordskred eller erosion och översvämningsrisken på platsen är liten. Det är möjligt att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering samt elektronisk kommunikation. Åtgärden bedöms inte skapa vatten- eller luftföroreningar, inte heller några bullerstörningar. Platsen ligger väl skyddad från bullrande verksamhet och infrastruktur. Det finns inget eller mycket lite omgivningsbuller som kan påverka människors hälsa. Lokaliseringen bedöms som lämplig med hänsyn till energiförsörjningen och –hushållningen. Jämtkraft Elnät AB har hörts och har inga invändningar. Lokalisering, placering och utformning av byggnaden bedöms inte komma att medföra någon påverkan på grundvatten eller omgivningen i övrigt som på något vis skulle kunna innebära fara för människors hälsa och säkerhet. Åtgärden bedöms ha liten inverkan på platsen och ses inte som en betydande olägenhet på annat sätt, enligt 2 kap. 9 § PBL. Bygg- och miljöavdelningen bedömer att sökt etablering är förenlig med god bebyggelseutveckling där föreslagen tomtplats integreras i befintlig bebyggelsegrupp och förenlig med de krav som ställs i 2 kap. PBL. Sammanfattningsvis bedöms marken vara lämplig att tas i anspråk för bebyggelse. Bygg- och miljönämnden bedömer att förhandsbesked enligt 9 kap. 17 § PBL kan ges. Upplysningar Enligt 9 kap. 18 § PBL är ett förhandsbesked bindande vid den kommande bygglovsprövningen, om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet vann laga kraft. Om inte ansökan om bygglov lämnats in inom denna tid upphör förhandsbeskedet att gälla enligt 9 kap. 39 § PBL. Åtgärden som ansökan avser får inte påbörjas förrän bygglov beviljats och startbesked meddelats. Nämndens skäl för beslut Bygg- och miljönämnden instämmer i de skäl som förvaltningen framfört i tjänsteutlåtande daterad 9 augusti 2020. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget som föreslår att bygg- och miljönämnden beslutar att förhandsbesked ges med stöd av 9 kap. 17 § i plan- och bygglagen (2010:900). Efter fråga på förslaget finner ordförande att nämnden bifaller det. Överklagning Beslutet får överklagas till Länsstyrelsen i Jämtlands län Kopia till Sökande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-08-27 Bom § 76 Dnr 2020-000081 Ansökan om förhandsbesked för bostadsändamål. Vallrun 3:12 Dnr B 2020-000215 Kort sammanfattning Ärendet gäller en ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av fritidshus på en obebyggd del av fastigheten. Bygg- och miljönämndens beslut 1. Bygg- och miljönämnden beslutar att förhandsbesked ges med stöd av 9 kap. 17 § plan- och bygglagen. Följande villkor ska vara uppfyllda innan bygglov kan ges: − tillstånd för enskild avloppsanläggning ska vara beviljat − nybyggnader placeras och anpassas till områdets karaktär vad beträffar proportion, volym, material och utvändig färgsättning − större utfyllnader eller schaktning inte utförs och att befintliga marknivåer i största möjliga utsträckning behålls 2. Avgiften för handläggningen är 12 364 kronor, i enlighet med taxa fastställd av kommunfullmäktige. Bakgrund Ärendet gäller en ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av fritidshus på en obebyggd del av fastigheten. Ärendet har skickats på grannehörande/remiss mellan 22 juli 2020 och 12 augusti 2020, till alla rågrannar och boende, Jovnevaerie sameby, Jämtkraft Elnät AB, Skanova, och Miljö och Hälsoskydd. Fastigheten ligger utanför detaljplanelagt område och bedöms ligga utanför sammanhållen bebyggelse. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-08-27 Bygg- och miljönämnden Fastigheten ligger utanför kommunalt verksamhetsområde för VA. Byggoch miljöavdelningen bedömer att enskild avloppsanläggning och enskild dricksvattenbrunn kan anordnas på platsen. Den aktuella delen av fastigheten utgörs av skog och ligger mellan två fastigheter som är taxerade som småhusenheter varav den ena är bebyggd. Infart kan ordnas från enskild väg som ansluter till väg 689. I översiktsplanen för Krokoms kommun antagen 25 februari 2015 framgår inte om marken är utpekad som skyddsvärd i något avseende. Underlag för beslut Detaljplan saknas för området. Framtidsplanen, Krokoms kommuns översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 25 februari 2015. Tjänsteutlåtande daterad 18 augusti 2020. Byggnadsinspektör Virpi Nordell redogör för ärendet Yttranden Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra sig, enligt 9 kap. 25 § PBL. Berörda grannar har hörts och inga invändningar har inkommit. Yttrande som ska beaktas har lämnats av Miljö- och hälsoskydd, Jämtkraft Elnät samt Skanova. Bedömning Med anledning av att användningen av byggnadsverket inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan bedöms att ingen detaljplan behöver upprättas för området. Byggnadsverket prövas i ansökan om förhandsbesked enligt sista stycket i 4 kap. 2 § PBL. Åtgärden anses inte inskränka på det allmänna intresset av området som ska bebyggas. Markområdet som tas i anspråk bedöms som lämplig att bebygga med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov samt från allmän synpunkt lämplig för åtgärden enligt 2 kap. 1, 2 och 4 §§ PBL. Berörd sameby har hörts och har inga invändningar. Fastigheten ligger inom riksintresse för rörligt friluftsliv, 3 kap. 6 § Miljöbalken. Bygg- och miljöavdelningen bedömer att åtgärden inte på något sätt kan skada riksintresset. Bebyggelsen lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med avseende på människors hälsa och säkerhet. Platsen bedöms ligga i ett SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-08-27 Bygg- och miljönämnden område med minimal risk för någon form av olyckor, jordskred eller erosion och översvämningsrisken på platsen är liten. Det är möjligt att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering samt elektronisk kommunikation. Åtgärden bedöms inte skapa vatten- eller luftföroreningar, inte heller några bullerstörningar. Platsen ligger väl skyddad från bullrande verksamhet och infrastruktur. Det finns inget eller mycket lite omgivningsbuller som kan påverka människors hälsa. Lokaliseringen bedöms som lämplig med hänsyn till energiförsörjningen och –hushållningen. Jämtkraft Elnät AB har hörts och har synpunkter gällande genomförandet. Lokalisering, placering och utformning av byggnaden bedöms inte komma att medföra någon påverkan på grundvatten eller omgivningen i övrigt som på något vis skulle kunna innebära fara för människors hälsa och säkerhet. Åtgärden bedöms ha liten inverkan på platsen och ses inte som en betydande olägenhet på annat sätt, enligt 2 kap. 9 § PBL. Bygg- och miljöavdelningen bedömer att sökt etablering är förenlig med god bebyggelseutveckling där föreslagen tomtplats integreras i befintlig bebyggelsegrupp samt är förenlig med de krav som ställs i 2 kap. PBL. Sammanfattningsvis bedöms marken vara lämplig att tas i anspråk för bebyggelse. Bygg- och miljönämnden bedömer att förhandsbesked enligt 9 kap. 17 § PBL kan ges. Upplysningar Enligt 9 kap. 18 § PBL är ett förhandsbesked bindande vid den kommande bygglovsprövningen, om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet vann laga kraft. Om inte ansökan om bygglov lämnats in inom denna tid upphör förhandsbeskedet att gälla enligt 9 kap. 39 § PBL. Åtgärden som ansökan avser får inte påbörjas förrän bygglov beviljats och startbesked meddelats. Nämndens skäl för beslut Bygg- och miljönämnden instämmer i de skäl som förvaltningen framfört i tjänsteutlåtande daterad 18 augusti 2020. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget som föreslår att bygg- och miljönämnden beslutar att förhandsbesked ges med stöd av 9 kap. 17 § i plan- och bygglagen (2010:900). Efter fråga på förslaget finner ordförande att nämnden bifaller det. Överklagning Beslutet får överklagas till Länsstyrelsen i Jämtlands län Kopia till Sökande Bom § 77 Dnr 2020-000083 Årsavgift 2020 för säsongsbetonade livmedelsanläggningar. Bygg- och miljönämndens beslut Nämnden beslutar att inte debitera årsavgift 2020 för säsongsbetonade livmedelsanläggningar som har hållit stängt till följd av rådande pandemi och av den anledningen inte har kontrollerats som en del av offentlig planerad kontroll. Verksamheter som har hållit öppet någon del under året, eller som har kontrollerats, debiteras dock. Förslag som läggs på mötet Tommy Lennartsson (C) föreslår nämnden att inte debitera årsavgift 2020 för säsongsbetonade livmedelsanläggningar som har hållit stängt till följd av rådande pandemi och av den anledningen inte har kontrollerats som en del av offentlig planerad kontroll. Bom § 78 Dnr 2020-000082 Informationer nämnden 27 augusti Bygg- och miljöchef Tom Larsson informerar om delårsrapporten 2020. Bygg- och miljöchef Tom Larsson informerar om status för Myhrbodarna Bygg- och miljöchef Tom Larsson Informerar om att trängseltillsyn är gjord hos företagarna. Miljö- och hälsoskyddsinspektör Ronnie Sjölander informerar om att tillsyn av skjutbanorna är klar. Diskussion om debitering U-anläggningar fokus på skrotbils- strandskyddsoch byggtillsyn. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-08-27 Bom § 79 Halvårsrapport Bygg- och miljönämndens beslut perioden jan-30 juni 2020 Bygg- och miljönämnden beslutar att godkänna halvårsrapporten för Kopia till Kommundirektör Sammanträdesdatum 2020-08-27 Dnr 2020-000078 Bom § 80 Dnr 2020-000074 Delegationslistor Bygg 1–31 juli 2020 Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att godkänna delegationslistorna bygg för perioden 1-31 juli 2020. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-08-27 Sida 19(20) Bom § 81 Dnr 2020-000075 Delegationslistor Miljö 1-31 juli 2020 Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att godkänna delegationslistorna miljö för perioden 1-31 juli 2020.	1.132813
Återbetalning av studiestöd 2007 UF0402 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Studiestöd A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation: Centrala Studiestödsnämnden, CSN Adress: Norra Tjärngatan 2, 851 82 Sundsvall Kontaktperson: Lars Hillerström Telefon: 060-14 63 89 Telefax: 060-18 61 91 E-post: [email protected] A.5 Producent Myndighet/organisation: Centrala Studiestödsnämnden, CSN Adress: Norra Tjärngatan 2, 851 82 Sundsvall Kontaktperson: Lars Hillerström Telefon: 060-14 63 89 Telefax: 060-18 61 91 E-post: [email protected] A.6 Uppgiftsskyldighet Någon skyldighet att lämna uppgifter till CSN enligt lagen om den officiella statistiken (2001:99) föreligger inte utan alla uppgifter grundas på uppgifter i CSN:s register. A.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområdet finns dessutom särskilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. A.8 Gallringsföreskrifter Gallringsföreskrifter är ej fastställda ännu. A.9 EU-reglering Finns ej. A.10 Syfte och historik Produkten tas fram årligen för att följa återbetalningen av studielån. Studiestödsstatistik för tidigare år har publicerats i CSN:s rapporter 1979:3 (1965/66 – 1977/78) och 1983:3 (1978/79 – 1982/83). Fr.o.m. 1983/84 publiceras statistiken i Statistiska Meddelanden. Fr.o.m. 1996 redovisas återbetalning av studiestöd åtskild från övrig statistik om studiestöd. A.11 Statistikanvändning Användare av statistiken är departement, statliga myndigheter, kommuner och landsting, organisationer, politiker och andra beslutsfattare på olika nivåer, forskare, journalister, övriga personer som är intresserade av studiestöd och av internationella jämförelser inom studiestödsområdet. A.12 Uppläggning och genomförande Återbetalning av studiestöd är en totalundersökning som genomförs en gång per år. Uppgifterna hämtas från CSN:s återbetalningssystem. A.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar Vissa förändringar i framför allt publiceringsform planeras inom ett par år. B. Kvalitetsdeklaration 0 Inledning Syftet med återbetalningsstatistiken är att beskriva och följa återbetalningen av studiestöd. 1 Innehåll 1.1 Statistiska målstorheter De målstorheter som redovisas är primärt hur låntagarna antalsmässigt och beloppsmässigt fördelar sig på lånetyp. Uppgifterna avser studieskulder, med undantag för återkrav av belopp som uppburits obehörigt, eller med för högt belopp. Därutöver redovisas även årliga belopp att betala, inkomster och inbetalda belopp som hämtas från CSN:s återbetalningssystem. Indelningar görs bland annat med avseende på kön, ålder och län. 1.1.1 Objekt och population Objektet är individen. Målpopulationen är alla låntagare, d.v.s. alla individer som har skuld >0 för återbetalningspliktiga studiemedel före 1989, studielån 1989 – 30 juni 2001 eller annuitetslån efter 30 juni 2001. Låntagare med äldre studielån beviljade före 1965 och gymnasiala studielån t.o.m. 30 juni 1973 ingår inte. 1.1.2 Variabler Variabel Beskrivning 1.1.3 Statistiska mått De vanligaste statistiska måtten är summa och antal. Även medelvärden används, t.ex. för skulder och studiemedelsavgifter. I vissa fall anges andelar i procent. 1.1.4 Redovisningsgrupper Låntagarna redovisas efter lånetyp enligt följande fördelning: * Studiemedel, lån tagna före 1989 * Studielån, lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 * Annuitetslån, lån tagna efter den 30 juni 2001 Inom respektive lånetyp finns en indelning dels på sådana som ännu inte börjat återbetala sina skulder och dels sådana som har en plan att årligen betala tillbaka sina skulder. Den senare gruppen underindelas i nya resp. tidigare återbetalningsskyldiga. 1.1.5 Referenstider För återbetalningsstatistiken är referenstiden lika med kalenderår (2007). Viss statistik om studieskulder gäller vid årsskiftet 2007/08. 1.2 Fullständighet Statistiken kan betraktas som heltäckande. 2 Tillförlitlighet 2.1 Tillförlitlighet totalt Studiestödet administreras i olika datasystem inom STIS (studiestödets informationssystem). Statistikens tillförlitlighet är beroende av kvaliteten på de register som ligger till grund för den. Denna kvalitet är god. Dessutom har varje låntagare möjlighet att kontrollera flertalet uppgifter genom att årliga skuldbesked skickas ut. 2.2 Osäkerhetskällor Osäkerheten kan betraktas som liten då det rör sig om en totalundersökning. 2.2.1 Urval Återbetalningsstatistiken är totalräknad. 2.2.2 Ramtäckning Samtliga låntagare täcks in. 2.2.3 Mätning Inkomstuppgifterna för återbetalningsskyldiga är hämtade ur Skatteverkets register över senaste taxeringen i första instans. Överklaganden och rättelser är alltså inte beaktade. 2.2.4 Svarsbortfall Inget bortfall p.g.a. totalundersökning 2.2.5 Bearbetning Uppgifterna till statistiken hämtas ur olika personregister inom STIS. En gång per år (januari) speglas information om återbetalning och lagras i en särskild statistikdatabas där informationen bearbetas med hjälp av s.k. Data Warehouseteknik. 2.2.6 Modellantaganden Förekommer ej. 2.3 Redovisning av osäkerhetsmått Eftersom inga urval görs i CSN:s statistik redovisas inga osäkerhetsmått. 3 Aktualitet 3.1 Frekvens Undersökningen genomförs årligen. 3.2 Framställningstid Framställningstiden för återbetalningsstatistiken är ca 3 månader. 3.3 Punktlighet Publiceringen av Återbetalning av studiestöd 2007 gjordes den 15 april 2008 och var planerad till 15 april 2008. 4 Jämförbarhet och samanvändbarhet 4.1 Jämförbarhet över tiden Den nuvarande tabellstrukturen har i huvudsak funnits sedan 1983/84. Efter denna tidpunkt är jämförbarheten relativt god. Det innebär alltså att tidigare utgivna statistiska meddelanden från SCB i princip har samma innehåll och uppgifterna har tagits fram på samma sätt. På grund av förändrade regelverk har vissa anpassningar gjorts i tabellerna under årens lopp. Fr.o.m. Studiestöd 2000 – Återbetalning av studiestöd har intervallen för skulder, årsbelopp och inkomster gjorts enhetliga för alla tabeller och anpassats till högre belopp, t.ex. miljonbelopp för skulder och inkomster. Även åldersintervallen har gjorts lika för alla tabeller. Dessa förändringar innebär en något försämrad jämförbarhet med äldre statistik, men passar bättre för den aktuella statistiken. 4.2 Jämförbarhet mellan grupper CSN har använt samma gruppindelning hela tiden. 4.3 Samanvändbarhet med annan statistik CSN:s studiestödsstatistik är unik inom Sverige. Andra Statistiska Meddelanden innehåller dock uppgifter om beviljning av studiestöd. 5 Tillgänglighet och förståelighet 5.1 Spridningsformer Produkten offentliggörs i pdf-format på CSN:s webbplats www.csn.se under fliken Om CSN, Statistik, Publikationer. Den ingår i SCB:s serie Statistiska meddelanden (SM), serie UF. 5.2 Presentation Tabeller och text. Omfånget är 56 sidor. 5.3 Dokumentation Ytterligare dokumentation finns ej tillgänglig. 5.4 Tillgång till primärmaterial Primärmaterialet är inte avidentifierat men DW-data finns tillgängliga vid myndigheten. 5.5 Upplysningstjänster Kontaktperson: Lars Hillerström Tel: 060 – 14 63 89 CSN:s webbplats www.csn.se E-post: [email protected]	1.867188
Personal och arbetsmiljö Barn- och ungdomsförvaltningen April 2023 Innehåll Inledning I denna uppföljning redovisas nyckeltal för personal och arbetsmiljö för 2022. Detta redovisas som en del i Barn- och ungdomsnämndens systematiska arbetsmiljöarbete. Rapporten är indelad i områdena arbetsbelastning, tillbud och arbetsskador samt sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro redovisas förvaltningsövergripande men också med utgångspunkt från valda yrkesgrupper, verksamheter och ålder. Sjukfrånvaron jämförs med övriga kommuner i Göteborgsregionen (GR). Förvaltningen redovisar också aktuella nyckeltal i fråga om sjukdomsorsaker och sjukdomstyper. I rapporten redogörs för genomförda åtgärder samt vilka ytterligare insatser som planeras. Tidigare och pågående insatser Förvaltningen har sedan tidigare vidtagit ett antal åtgärder för att minska sjukfrånvaron, minska arbetsbelastningen, öka möjligheten till återhämtning samt stärka cheferna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Nedan följer dessa insatser och var i processen förvaltningen befinner sig. Insatser riktade mot chefs- och ledarskap Fortsatt arbete med ledarskapsutveckling för att utveckla hållbara organisationer På chefs- och enhetsnivå har förvaltningen fortsatt redan pågående arbete och processer i det systematiska i arbetsmiljöarbetet (SAM). Detta innebär bland annat att chef planerar, genomför och följer upp året utifrån aktiviteter kopplade till SAM där en del t.ex. är den organisatorisk och social arbetsmiljön (OSA). Som stöd till chef finns bland annat ett kommungemensamt SAM-årshjul som tillsammans med ett månadsbrev från HR-partner ska stödja cheferna i planering av aktiviteter kopplade till SAM-aktiviteter på bland annat APT. Ett nära och specialiserat HR-stöd till cheferna syftar att skapa bättre förutsättningar för fullföljning av systematiken i bland annat SAM-, OSA- och rehabiliteringsarbetet i såväl det preventiva som det reaktiva arbetet. Alingsås kommuns centrala ledarutvecklingsprogram som syftar till att stödja chefer att utveckla sitt personliga ledarskap Alla chefer som är nya i Alingsås kommun har möjlighet att påbörja ledarskapsprogrammet så snart det passar planeringen i övrigt. Inriktningen på ledarskapsprogrammet är generellt ledarskapsfrågor och blir därmed ett komplement till rektorsprogrammet som rektorer genomgår de första åren i yrket. Rektorsprogrammet är en statlig befattningsutbildning på universitetsnivå som syftar till att ge rektorer kunskaper om uppdrag samt stärka dem i deras yrkesutövning. De rektor som har läst färdig den statliga befattningsutbildningen har möjlighet att läsa påbyggnadsutbildning på universitetsnivå, vilket några rektor gör. Dessa har inriktning på specifika delar av rektorsuppdraget och avser stärka rektor inom det specifika området. Nyanställda chefer får också introduktionsutbildning i arbetsmiljö. Alingsås kommuns ledarskapsprogram bygger på Försvarshögskolans modell för utvecklande ledarskap och utvecklande medarbetarskap. Modellerna används för att skapa en gemensam förståelse för hur en hållbar organisation bör arbeta. Barn- och ungdomsförvaltningen genomför med utgångspunkt i kommunens gemensamma ledarskapsprogram en särskild satsning för hela chefsgruppen med syfte att utveckla ledarskapet i hela organisationen. Insatsen fortsätter. Utbildning i att genomföra svåra samtal Rektorer och övriga enhetschefer har fått utbildning av företagshälsovården i att genomföra svåra samtal. Samtal med personer som är i komplicerade livssituationer ställer höga krav på chef för stötta medarbetaren. Två utbildningstillfällen har genomförts och Barnoch ungdomsförvaltningen har för avsikt att återkommande genomföra denna typ av insatser. Arbetsmiljöinsatser, gentemot chef men även tillsammans med chef för personal Förstärkt arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete för hela förvaltningen Förvaltningen har det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) som ett alltid pågående och prioriterat arbetsområde för förvaltningens samtliga verksamheter. Åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron har vidtagits på alla nivåer i organisationen. I det förvaltningsövergripande arbetet har fokus varit på stöd- och utbildningsinsatser primärt på chefsnivå inom arbetsmiljöområdet. Alingsås kommun har implementerat ett digitalt stödsystem för systematiskt arbetsmiljöarbete, OPUS, som stärker och underlättar planering, utförande och uppföljning av insatser inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utbildningar och implementering av det digitala stödsystemet är genomförda. Arbetat med att på ett effektivt sätt använda systemen är fortfarande under utveckling. Insatsen fortsätter. Utveckla systematiskt arbetsmiljöarbete med stöd av samverkansavtal Barn- och ungdomsförvaltningens samverkansstruktur, utformad utifrån kommunens nya samverkansavtal, trädde i kraft i och med verksamhetsåret 21/22 startade. Samverkanstrukturen bygger bland annat på att samverkan ska ske så nära den enskilda medarbetaren som möjligt. Arbetsplatsträffarna på respektive enhet är utgångspunkten för lokal samverkan och kompletteras av LSG. Detta ligger i linje med förvaltningens strategi om att stärka rektors och övriga enhetschefers mandat och ansvar. Där arbetet och beslut ska ske så nära den det berör som möjligt. Samverkanstrukturen ger en stärkt möjlighet för lokal samverkan och ett större utrymme att hantera frågor i respektive arbetsgrupp. Utöver dessa lokala forum finns VSG som rör verksamhetsgemensam samverkan och FSG som rör förvaltningsgemensam samverkan. I samverkansstrukturen så är APT en tydlig arena för chef, skyddsombud och medarbetare att tillsammans arbeta strukturerat och systematiskt med arbetsmiljöfrågor på respektive enhet. Detta gör att det är kortare vägar till beslut och att de åtgärder som genomförs ska vara anpassad efter vad som behövs lokalt på respektive enheten. I detta ingår att även fortsättningsvis inkludera medarbetare i det uppföljande och analyserande arbetet såväl på APT-nivå som i det dagliga arbetet. Detta stärker det arbete som förvaltningen redan gör med högt fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att arbeta med ett tidigt, aktivt och förebyggande arbete vad gäller arbetsmiljö. Förvaltningen strävar efter god samverkan med arbetstagarorganisationerna för att skapa och följa upp handlingsplaner utifrån identifierade risk- och friskfaktorer i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Enheterna arbetar för att ytterligare stärka samverkan inför APT och LSG. Medarbetaröverenskommelser och chefsöverenskommelser På individnivå arbetar förvaltningen, liksom i övriga kommunen, med medarbetaröverenskommelser och chefsöverenskommelser. I dessa överenskommelser tydliggörs uppdraget vad beträffar ansvar, krav, förväntningar och behov av stöd för att utvecklas. Målet med medarbetaröverenskommelserna är bland annat att arbeta för delaktighet, stärkt medarbetarskap och ökad måluppfyllelse för barn och elever. Genom dessa överenskommelser tydliggörs förväntningar vilket bidrar till en ökad motivation. I strukturen ingår också tre samtal mellan chef och medarbetare, varav ett endast har till syfte att fånga medarbetarens mående och förutsättningar. Det har tagits fram nya kommungemensamma mallar för medarbetaröverenskommelser. Dessa mallar används för första gången under 2022 och är också en del av en förändrad kommungemensam löneöversynsprocess. Processen är fortfarande i inledningsskede och behöver följas över tid. Insatsen fortsätter. Implementering av arbetet med pulsmätningar De första pulsmätningarna genomfördes under hösten 2022. Dessa har fungerat som ett verktyg för chef i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö. Pulsmätning är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och är en metodik för att undersöka arbetsmiljön, där vi vill veta mer om hur medarbetare och chefer upplever engagemang och trivsel i organisationen. Framförallt är pulsmätningarna ett underlag för dialog och analyser för respektive chef och dess medarbetare. Det används också på övergripande nivå i samverkan mellan förvaltningsledning och arbetstagarorganisationerna. I inledningsskedet justeras pulsmätningen något efter att den genomfördes första gången efter dialog med arbetstagarorganisationerna. Insatsen fortsätter. Fördjupad kartläggning av förskolan Barn- och ungdomsförvaltning har påbörjat en insats för att kartlägga varje förskolas inre organisering, arbetet med yrkesroller samt andra strukturella faktorer kopplas till sjuktal för att identifiera mönster och framgångsfaktorer i arbetet med att minska sjukfrånvaron. Arbetar är i ett kartläggande stadie där grundligt arbete görs för att identifiera vilka faktorer som har störst påverkan på att minska sjuktalen. Insatsen fortsätter. Arbetsbelastning Förvaltningen har en fortsatt hög prioritet för att förbättra den upplevda höga arbetsbelastningen och möjligheten till återhämtning vilka pekats ut som särskilt prioriterade områden. Det genomförs från hösten 2022 pulsmätningar med all personal fyra gånger om året kommer möjligheterna till att löpande stämma av och ha dialog kring olika delar av arbetssituationen öka. Covid-19-pandemin har i perioder varit en av orsakerna till ansträngd arbetsbelastning i början av 2022. I januari 2022 ökade smittspridningen och Alingsås kommun var en av de kommunerna i Sverige med störst andel kommuninvånare som testade positivt för covid19. Från januari 2022 till och med att Folkhälsomyndigheten hemställde att regeringen inte längre klassificera Covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom var bemanningssituationen i förvaltningens samtliga enheter väldigt ansträngd. Från och med hösten 2022 genomför Alingsås kommun regelbundna pulsmätningar som är kortare enkäter som mäter arbetsmiljön inom följande områden: Mål, syfte och uppdrag, stödsystem och arbetsmetoder, struktur och arbetsorganisation, relationer samt området belöningssystem. Syftet är att regelbundet följa upp arbetsmiljön på respektive enhet. Resultatet utgör underlag för dialog för att planera insatser i syfte att stärka arbetsmiljön. Pulsmätningen visar på att det finns ett fortsatt behov av utveckla verksamheten, framförallt det som rör hur medarbetaren upplever sin arbetsbelastning vid tillfället som de svarar på enkäten. \| Frågeområde Oktober 2022 \| Andelen ”instämmer” och \| Andelen ”instäm- \| \|---\|---\|---\| \| \| ”instämmer helt” \| mer” och ”instäm- \| \| \| Barn- och ungdomsför- \| mer helt” \| \| \| valtningen \| Alingsås kommun \| Tillbud och arbetsskador I Alingsås kommun rapporteras och dokumenteras händelser rörande tillbud, arbetsskador och incidenter i ett digitalt rapporteringssystem, Stella. Antalet inrapporterade händelser är högre för 2022 jämfört med tidigare år. Förvaltning bedömer att den ökade antalet tillbud beror på de olika utbildningsinsatser som genomförts och det stöd som finns till chefer. Medarbetaren är enligt Arbetsmiljölagen skyldighet att medverka i arbetsmiljöarbetet, följa de säkerhetsföreskrifter som finns, slå larm om några fel upptäcks och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Medarbetaren synliggör risker som upptäcks i arbetet genom att anmäla tillbud, arbetsskada eller incidenter till närmsta chef i incidentrapportsystemet Stella. Genom anmälan av tillbud eller incidenter synliggör medarbetare var i organisationen det finns risker och utgör därmed tidiga signaler på faktorer som kan leda till ohälsa eller arbetsskada om de inte åtgärdas. Under perioden är de vanligaste tillbuden och arbetsskadorna psykisk överbelastning på grund av bemanningssituation och smitta covid-19. Smitta covid-19 rör framför allt januari och februari 2022, då covid-19 fortfarande bedömdes som samhällsfarlig sjukdom. Minskningen av arbetsskador från 2021 till 2022 beror framför allt på grund av färre fall av covid19 eftersom sjukdomen bedömdes som samhällsfarlig under helår 2021, medan år 2022 påverkades i början av året. Tillbuden har ökat på grund av större systematik i anmälandet av tillbud. Hela Barn- och ungdomsförvaltningen har i samverkan med arbetstagarorganisationerna arbetat systematiskt för att öka antalet inrapporterade tillbud och arbetsskador. Det är fortfarande en ojämn fördelning mellan enheter, där enheterna har kommit olika långt i att systematiskt rapportera tillbud. \| \| Antal inrapporterade händelser i Stella \| \| \| \| \| \| \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| \| \| \| 2019 \| \| 2020 \| \| 2021 \| 2022 \| \| Tillbud \| \| 445 \| \| 414 \| \| 621 \| \| \| \| \| Nollskada \| \| 117 \| \| 114 \| \| 144 \| 118 \| Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har minskat både rörande totalt sjukfrånvaro och rörande två av de tre frånvarointervallen i Barn- och ungdomsförvaltningen jämfört med 2021. Det är en marginell ökning av intervallet dag 1-14. Covid-19-pandemin hade under januari och februari 2022 en påverkan på sjukfrånvaro och förvaltningens sjukfrånvaro börjar närma sig nivå med värdena innan pandemin bröt ut. Sjukfrånvaron i intervallen dag 15-59 och dag 60+ har minskat och på den näst lägsta respektive lägsta nivån under hela mätperioden. Förvaltningens bedömning är att det långsiktiga arbetet med att implementera och arbeta efter de rutiner som finns kring rehabilitering är en framgångsfaktor, bland annat rutinen frisk till frisk. I och med att restriktionerna på grund av covid-19 togs bort i februari har cheferna haft en större möjlighet att mer intensivt arbete med de som har lång sjukdomsperiod. Kartläggningar och forskning som gjort nationella pekar på att sambandet mellan utbildningsbakgrund och personalens sjuktal. Där yrken som har lägre utbildningskrav löper större risk att bli sjuka, detta gäller också för Barn- och ungdomsförvaltningen. Genom arbete med karriärstrappa, stärkta yrkesroller genom till exempel interna utbildningar arbetar Barn- och ungdomsförvaltningen för att ge dessa yrkesgrupper så goda förutsättningar som möjligt. Under 2022 har den totalt sjukfrånvaro minskat i alla verksamheter, förutom för fritidshemmet där viss ökning har skett. Intervallet dag 1-14 är i samma nivå som 2021 för förskola och fritidshem, men grundskola har viss ökning. Intervallet 15-59 har en marginell minskning för fritidshem och grundskola och ligger kvar på motsvarande nivå för förskola. Intervallet dag 60+ minskning för grundskola och förskola och en ökning för fritidshem. Vidare konstaterar förvaltningen att det närma sig de nivåer som var innan covid-19-pandemin hade brutit ut. Fritidshemmet har en relativ liten personalgrupp och varje enskild individ har en större påverkan på statistiken, det i kombination med efterdyningarna av covid-19 har gjort att en större andel personal ännu inte är färdigrehabiliterade. Totalt sett är det fem individer det rör sig om och av etiska skäl redovisas inte dessa. Covid-19-pandemin har under januari och februari 2022 påverkat sjukfrånvaro i Barn- och ungdomsförvaltningen. Sjuktalen är i stort sett på motsvarande nivåer som innan pandemin. Detta beror dels på att restriktionerna är borttagna och dels alla de insatser som gjorts för att stärka chefernas arbete med att arbete förebyggande med tidiga insatser bland annat utifrån rutinen Frisk till frisk. Sjukfrånvaro per yrkesgrupp Sjukfrånvaron för både barnskötare och förskollärare har minskat. Covid-19-pandemin har januari och februari 2022 och påverkar både direkt och indirekt. Dels genom sjukfrånvaro i form av infektioner, förkylningar och covid-19 och dels genom den arbetsbelastning som det innebär att ständigt vara beredd på att ändra om organisationen ifrån dag till dag beroende på hur bemanningen på respektive förskola ser ut. I och med att restriktionerna avskaffades i februari 2022 har sjukfrånvaron sjunkit. Det är också det systematiska arbetsmiljöarbetet som resulterat i tidigare insatser och i förekommenade fall samarbete andra aktörer i rehabkedjan, till exempel vården. För grundskollärare har den totala frånvaron ökat, medan den har minskat för fritidspedagoger/lärare i fritidshem. För grundskollärare har intervallerna dag 1-14 och dag 60+ ökat marginell medan intervallet dag 15-59 har minskat. För fritidspedagoger/lärare i fritidshem har intervallerna 1-14 och 15-59 minskat, medan intervallet dag 60+ har ökat. Förvaltningens bedömning att minskningen består av den lägre smittspridningen av Covid-19 kombinerat med de insatser som gjorts för att stärka det förbyggande och åtgärdande arbetet kopplat till sjukfrånvaro. För grundskollärarna behöver sjukfrånvaron följas och fångas upp i ett tidigt skede, för arbete med tidig friskfrämjande insatser för att stävja utvecklingen. När lärare hamnar i situationer som är särskilt utmanande, där är det avgörande att ha rätt verktyg för att kunna hantera situationen professionellt. Förvaltningen noterar minskning i sjuktalen för elevassistenter 2022 i jämförelse med 2021, även om det är försiktig minskning. Minskning beror delas på minskad smittspridning av covid-19 och dels att förvaltningen har haft ett särskilt fokus på elevassistenter och deras arbetsmiljö. Det är framförallt de två längre sjukdomsintervallerna som minskningen skett, Barn- och ungdomsförvaltningen bedömer att det är arbetet utifrån de rutiner som finns kopplade till rehabiliteringsarbetet som ligger bakom minskningen. Detta är ett arbete som kommer att fortgå. Vidare bedömer förvaltningens att sjukfrånvaron kan förstås i relation till att elevassistenterna de senaste åren har fått ett bredare uppdrag succesivt över tid. Vidare arbetar elevassistenter ofta med de elever som kräver alternativa arbetssätt och prövande förhållningssätt för att nå resultat. Förvaltningen har genomfört utbildningsinsatser för elevassistenter för att stärka dem i sitt uppdrag. Utbildningen syftar till att elevassistenterna ska få fler verktyg för att möta elever. Dessa utbildningsinsatser genomfördes i juni och augusti 2022. Huruvida dessa insatser har haft en positiv inverkan på sjukfrånvaron är för tidigt att utvärdera. Förvaltningen fortsätter arbetet. Sjukfrånvaro utifrån ålder Utifrån tabellen ovan kan utläsas att den högsta sjukfrånvaron totalt januari till september 2022 återfinns i åldersspannet 50 år eller högre, detta är det samma som 2020. Samtliga åldersgrupper har totalt en minskad andel sjuka. För sjukfrånvarointervallet dag 1-14 återfinns den högsta sjukfrånvaron i åldersspannet 29 år eller yngre, precis som år 2021 och 2020. För sjukfrånvarointervallet dag 60 eller mer återfinns den högsta sjukfrånvaron bland medarbetare i åldrarna 50 år eller äldre. Förvaltningens bedömning är att detta beror på att gruppen som är 50 år eller äldre har en större risk att drabbas komplexa fysiska sjukdomar som tar lång tid att återhämta sig ifrån. Jämförelse Göteborgsregionen Varje år samlar Göteborgsregionen in statistik från samtliga GR-kommuner i syfte att sammanställa nyckeltal att kunna jämföra med bland annat statistik som berör sjukfrånvaro. I tabellen nedan redovisas statistik från 2022. Det är data för hela kommunen, för den personalgrupp som arbetar inom förskola och skola samt tre särskilt utvalda yrkesgrupper: Barnskötare, förskollärare och grundskollärare. Vad gäller personal inom skola och barnomsorg som verksamhet ligger Alingsås kommun under GR-snittet vad gäller sjukfrånvaro. I de två yrkeskategorierna barnskötare och förskollärare ligger Alingsås kommun under GR-snittet, medan i för grundskollärare ligger Alingsås kommun över GR-snittet. Motsvarande siffror för Alingsås kommun 2021 var 9,5% sjukfrånvaro av samtliga månadsanställda, 9,6% för personal inom skola och barnomsorg, och för barnskötare 13,7%, förskollärare 12,9% samt 6,5% sjukfrånvaro för grundskollärare. Sjukfrånvaro i procent (%) av ordinarie arbetstid bland månadsanställda i ett urval av verksamheter och yrkesgrupper, 2022 GR. Värden med grå bakgrund är samma eller lägre än Alingsås kommun, värden med grön bakgrund är högre än Alingsås kommun. \| \| \| Samtliga må- nadsanställda \| \| \| Personal \| Barnskötare \| \| Förskollärare \| \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| \| \| \| \| \| inom skola & \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| barnomsorg* \| \| \| \| \| \| \| Ale \| \| \| 9,4 \| \| 9,3 \| \| 13,9 \| \| 10,3 \| 5,7 \| \| \| Alingsås \| 8,9 \| \| 8,4 \| \| 11,4 \| \| 11,1 \| \| \| \| Göteborg \| \| \| 8,8 \| \| 9,8 \| \| 12,1 \| \| 11,9 \| 6,5 \| \| \| Härryda \| \| 8,3 \| \| 7,8 \| \| 14,3 \| \| 10,8 \| 6,2 \| \| Kungsbacka \| \| \| 7,8 \| \| 7,3 \| \| 11,3 \| \| 8,8 \| 4,5 \| \| \| Kungälv \| \| 9,9 \| \| 8,8 \| \| 15,7 \| \| 11,2 \| 5,6 \| \| Lerum \| \| \| 9,3 \| \| 9,0 \| \| 12,5 \| \| 13,6 \| 5,2 \| \| \| Lilla Edet \| \| 9,4 \| \| 8,2 \| \| 9,4 \| \| 10,3 \| 3,9 \| \| Mölndal \| \| \| 8,2 \| \| 8,8 \| \| 13,9 \| \| 10,8 \| 5,5 \| \| \| Partille \| \| 8,8 \| \| 9,8 \| \| 10,9 \| \| 12,6 \| 6,7 \| \| Stenungssund \| \| \| 8,1 \| \| 7,2 \| \| 11,1 \| \| 9,1 \| 5,4 \| \| \| Tjörn \| \| 8,9 \| \| 8,5 \| \| 9,1 \| \| 10,3 \| 7,9 \| \| Öckerö \| \| \| 10,0 \| \| 10,7 \| \| 12,2 \| \| 12,9 \| 6,7 \| \| \| Hela GR \| \| 8,8 \| \| 9,1 \| \| 12,2 \| \| 11,3 \| 6,0 \| * Avser även personal inom gymnasieskolan Barn- och ungdomsförvaltningen har en fortsatt positiv utveckling av sjukfrånvaron i jämförelse med övriga Göteborgsregionen, undantaget grundskollärare där det är på motsvarande nivå som 2021. Sjukdomsorsaker och sjukdomstyper Barn- och ungdomsförvaltningen följer statistik för sjukdomsorsak och sjukdomstyp i rehabiliteringssystemet Adato. Vid sjukfrånvaro i 14 dagar (per helår) eller mer startas ett rehabärende där sjukdomsorsak och sjukdomstyp anges. För att chef ska kunna ange korrekt sjukdomsorsak i systemet Adato bygger detta på att chef har tagit del av information om sjukdomstillståndet t.ex. läkarintyg. Chef anger orsak "Ej angivet" om det inte går att fastställa sjukdomsorsak. I systemet finns ett antal angivna sjukdomsorsaker och angivna orsaker under 2022 och redovisas nedan och jämförs med 2020 och 2021. \| \| Sjukdomsorsak \| \| 2020 \| \| 2021 \| \| 2022 \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| \| Inte arbetsrelaterat \| \| 236 \| \| 218 \| \| 160 \| \| Arbetsrelaterat/inte arbetsrelaterat \| \| 47 \| \| 34 \| \| 45 \| \| \| \| Ej angivet \| \| 45 \| \| 28 \| \| 33 \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| Psykiska arbetsförhållanden \| \| 11 \| \| 9 \| \| 4 \| \| \| \| Fysiska arbetsförhållanden \| \| 5 \| \| 8 \| \| 2 \| Förvaltningen konstaterar att majoriteten av de sjukdomsorsaker som ligger bakom sjukskrivningarna som genererar rehabiliteringsärenden inte är arbetsrelaterade. Rehabiliteringsarbetet är mer komplext vid sjukfrånvaro som inte är arbetsrelaterad. Det kräver samverkan mellan arbetsgivaren och andra aktörer och särskilda insatser av t.ex. sjukvården. I fråga om "ej angivet" så kommer det av att det inte är obligatoriskt för medarbetare att ange sjukdomsorsak. Det finns också en grupp där sjukdomsorsaken är både arbetsrelaterad och inte arbetsrelaterad, det är i sådana fall som både delarna i samspel ligger bakom att den enskilda medarbetaren har sjukfrånvaro. \| \| Sjukdomstyp \| \| 2020 \| \| 2021 \| 2022 \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| \| Övriga fysiska sjukdomar \| \| 116 \| \| 73 \| 43 \| \| Infektion/förkylning \| \| 88 \| \| 77 \| \| \| \| \| Psykisk ohälsa \| \| 52 \| \| 36 \| 25 \| \| Mag-/tarmsjukdom \| \| 5 \| \| 9 \| \| \| \| \| Hjärt-/kärlsjukdom \| \| 5 \| \| 4 \| 4 \| \| Tumörsjukdomar \| \| 5 \| \| 6 \| \| \| \| \| Drogrelaterad sjukdom \| \| * \| \| * \| * \| \| Belastningssjukdomar \| \| 4 \| \| 6 \| \| \| \| \| Ej Angivet \| \| 32 \| \| 39 \| 35 \| * För få fall, redovisas inte på grund av integritetsskäl För 2022 utgör infektion/förkylning tillsammans med övriga fysiska sjukdomar den vanligaste sjukdomstypen. Rehabiliteringsärenden De rehabiliteringsärenden som är pågående i Barn- och ungdomsförvaltningen ändras ifrån vecka till vecka allt eftersom rehabiliteringarna avslutas och påbörjar. Förvaltningen konstaterar att knappt hälften rehabiliteringsärenden för personal anställd i förskolan. Personal som arbetar i yrken med många kontakter högre risk för sjukskrivningar bland annat p.g.a. ökad risk för infektioner. Ytterligare insatser och insatser som ska fortgå Förvaltningen har under 2020 och 2021 varit i en svår situation rörande arbetsmiljö och hälsa på grund av pandemin covid-19. Sjukfrånvaron var under januari och februari 2022 fortsatt hög, men gick tillbaka till nivåer närmre de innan pandemin i och med att restriktionerna försvann. Aktuell forskning har visat att en viss sjukfrånvaro är ofrånkomlig i den här typen av verksamheter men att en betydande andel av sjukfrånvaron kan gå att förebygga och förkorta med rätt insatser 1 . Alingsås kommuns rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete utgår ifrån forskning agera tidigt friskfrämjande och förebyggande, genom arbete efter dessa gemensamma rutiner förväntas sjuktalen minska. Utöver detta arbetat Barn- och ungdomsförvaltningen med särskilda utvecklingsinsatser riktade mot chefs- och ledarskap och arbetsmiljöinsatser. Insatser riktade mot chefs- och ledarskap Fortsatt arbete med ledarskapsutveckling för att utveckla hållbara organisationer Insatsen fortsätter. Från och med hösten 2022 genomförs fyra pulsmätningar per år i form av enkäter till personal i syfte att ge chef en större möjlighet att löpande tillsammans med personalen kunna identifiera områden inom organisatorisk och social arbetsmiljö som behöver förbättras. Implementering av pulsmätningarna följs separat, se nedan. Alingsås kommuns centrala ledarutvecklingsprogram som syftar till att stödja chefer att utveckla sitt personliga ledarskap Detta är en del av Alingsås kommuns rutiner och är välfungerande. Barn- och ungdomsförvaltningen fortsätter att genomföra kompletterande insatser för att stärka chefers ledarskap utifrån Barn- och ungdomsförvaltningens behov och verksamhetsområde. Insatsen fortsätter. 1 SKR (2021) Riskorienterat arbetssätt för minskade sjukfrånvaro – lärdomar från tre års analysarbete och pilottest av insatser Arbetsmiljöinsatser, gentemot chef men även tillsammans med chef för personal Förstärkt systematiskt arbetsmiljöarbete för hela förvaltningen Insatsen fortsätter. Utbildningsinsatser för samtliga chefer och skyddsombud. Implementering av årshjul SAM samt digitalt stödsystem OPUS. E-learningutbildning framtagen. Utbildningen har underlättat arbetet med APT på respektive enhet, där en samsyn ökar möjligheterna till god samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer. Insatsen syftar till att vidareutveckla hur tillbud används för att identifiera risker och arbete förebyggande samt att stärka den lokal samverkan mellan chef och arbetstagarorganisation in för arbete med APT och LSG. Utveckla systematiskt arbetsmiljöarbete med stöd av samverkansavtal Enheterna utvecklar fortfarande lokala strukturer för APT och LSG behöver stärkas ytterligare. FSG och VSG har utvecklats genom nytt upplägg avseende uppföljning av nyckeltal SAM inom ramen för samverkan från och med vårterminen 2023. Medarbetaröverenskommelser och chefsöverenskommelser Det har tagits fram ny kommungemensamma mallar för medarbetaröverenskommelser. Dessa mallar används för första gången i år och är också en del av förändrad lönebildningsprocess. Förvaltningen kommer att i samverkan med fack följa arbetet med medarbetaröverenskommelserna. Implementering av arbetet med pulsmätningar Pulsmätning är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och är en metodik för att undersöka arbetsmiljön, där vi vill veta mer om hur medarbetare och chefer upplever engagemang och trivsel i organisationen. Under det första halvåret kommer ett riktat stöd ifrån HR-avdelningen ges under implementeringsperioden. Justeringar i pulsmätningarna har gjort efter dialog med bland annat arbetstagarorganisationerna. Detta för att säkerställa så goda underlag för dialog och analys som möjligt. Fördjupad kartläggning av sjukfrånvaron i förskolan Barn- och ungdomsförvaltning har påbörjat en insats för att kartlägga varje förskola. Där varje förskolas inre organisering, arbetet med yrkesroll och andra strukturella faktorer kopplas till sjuktal för att identifiera mönster och framgångsfaktorer i arbetet med att minska sjukfrånvaron. Handledning av personal på grundsärskolan och på kommungemensam SU-grupp Handledning av personal på grundsärskolan och på kommungemensam SU-grupp av skolpsykolog. Personalen i dessa verksamheter hamnar oftare i utmanande situationer som kräver stöd och handledning för ett professionellt agerande. Handledningen blir en friskfrämjande insats. Riktad utbildning till elevassistenter och resurspersoner De riktade utbildningsinsatserna för elevassistenter och personal med liknande uppdrag har givit god effekt och behöver fortgå. Utbildningen syftar till att stärka elevassistenterna i arbetet utifrån läroplanens övergripande kapitel om normer och värden och skolväsendets grunduppdrag. Handledningen blir en friskfrämjande insats. Ökad grundbemanning i förskola Barn- och ungdomsförvaltningen har sedan länge haft för avsikt att öka grundbemanningen i förskola för att säkerställa en större kontinuitet i tillgången på vikarier som ett led i att skapa hållbara organisationer. Detta gör att mindre andelen av vikarierna är bemanningsersättare som kommer in på timmar vid behov. Piloten vikariebemanning Pilotprojekt syftar till att med befintliga timvikarier organisera och leda på ett annat sätt i syfte att få mer effektiv personalplanering, ökad kvalitet och bättre arbetsmiljö. De preliminära utvärderingarna har varit positiva. Projektet kommer att slutföras under 2023 och i samband med det genomförs en utvärdering i syfte att utveckla vikariebemanningen i hela förvaltningen.	2.53125
Ledare Min första ledare i Apportören har ge nererat engagemang av olika slag och både positiva och kritiska synpunkter har kommit till min kännedom. Det positiva är att så många aktivi teter har tagit fart. Ungdoms-SM spa niel/retriever/viltspår, Elitmästerska pet retriever, Viltspårmästerskapet och utställningar med mera har kunnat genomföras. Läs mer inne i tidningen samt på SSRK:s hemsida. I och med det ökade antalet aktivi teter ser vi även en ökning av antalet medlemmar. Även det är ju självklart glädjande. En mindre positiv reaktion från alla SSRK:s rasklubbar har kommit om det jag skrev i förra ledaren om beslut på fullmäktige. Jag skrev: "På fullmäktige togs frågan upp om ett medlemskap." Jag vill förtydliga att min andemening var och är att vi nu lämnat utrednings fasen och kommer att arbeta vidare. rasklubbar och avdelningar att bjudas in till dialoger och inkluderas i det fort satta arbetet. Målet är ju att gemensamt komma fram till lösningar, förbättring ar och utveckling av SSRK när det gäl ler medlemsfrågorna. Som jag skrev i förra numret måste vi komma ihåg att SSRK är en organi sation som består av avdelningar och rasklubbar. Vi måste alla arbeta för att kunna erbjuda attraktiva medlemskap. Alla spaniel- och retrieverägare och de ras familjer ska känna att det är värt var enda krona att vara med i vår förening, nu och framöver. Vi är ingenting utan er medlemmar! Det var klumpigt av mig att skriva ett medlemskap då det inte är det som det ordagrant beslutades om på full mäktige. Självklart kommer SSRK:s Slå dig nu ner i en skön fåtölj eller på en sten i skogen med en eller fle ra hundar vid dina fötter och njut av detta nummer av Apportören. Själv ska jag grotta ner mig i flödesscheman om handläggning av disciplinära åtgärder, oacceptabla beteenden med mera. En presentation av detta hoppas jag kunna göra i nästa nummer av Apportören. Jag vill avsluta med att påminna er alla om att vårda ert HEJ–TACK och FÖRLÅT. Glöm inte att hälsa på männ iskor i din omgivning. Det kan göra den personens dag. Det skadar aldrig att säga tack och det är en skyldighet att ha modet att säga förlåt när det är på sin plats. Njut nu av sensommaren och hös ten, men kom ihåg att pandemin inte är över. Håll i och håll avstånd! Tillsam mans besegrar vi covid! Caroline Hagström Innehåll 5	1.578125
HSN/570/2023 Åtgärder för ekonomi i balans. Vid sitt sammanträde 18 april 2023 gav hälso- och sjukvårdsnämnden följande två uppdrag: 1. Regiondirektören får i uppdrag att till nämndens nästa sammanträde identifiera möjliga kostnadsminskningar inom hälso- och sjukvården. De identifierade kostnadsminskningarna ska ha snabb effekt, men inte påverka patienternas tillgång till vård eller innebära personalneddragningar. 2. Regiondirektören får i uppdrag att till nämndens nästa sammanträde identifiera möjliga kostnadsminskningar inom hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår att genomföra en översyn av regionens behov av inhyrd personal inom hälso- och sjukvårdsverksamheterna och presentera förslag på åtgärder för att minska behovet av inhyrd personal på ett hållbart sätt. Översynen bör också omfatta en bedömning av de befintliga personalresurserna i regionen, inklusive personalens kompetenser och arbetsbelastning. Vidare bör översynen inkludera en analys av personalomsättningen, användningen av inhyrd personal och konsekvenserna av detta för patientvården och personalens arbetssituation. Slutligen bör översynen innehålla förslag på åtgärder för att minska behovet av inhyrd personal, inklusive åtgärder för att öka antalet anställda och förbättra personalens arbetsmiljö. Identifierade kostnadsminskningar Hälso- och sjukvården har identifierat resultatförbättrande åtgärder för återstoden av 2023 och för 2024. Eftersom kostnadsminskningarna inte skulle påverka tillgången till vård eller innebära personalneddragningar är de identifierade åtgärderna endast av mindre karaktär. \| \| Effekt 2023 (miljoner kr) \| \|---\|---\| \| Division Kirurgi \| 2 \| \| Division Medicn \| 8 \| \| Division Nära vård \| 6 \| \| Totalt \| 16 \| Generellt sett är åtgärderna i huvudsak minskning av inhyrd personal, minskning av köpt vård, intäktssäkring genom korrekt registrering, ändrade arbetssätt, översyn av IT-licenser och införande av remisskrav för vissa utredningar. [x] För division Nära vård kan särskilt effekterna under år 2024 nämnas, då ett stort antal ST-läkare blir färdiga specialister och därmed kan förväntas ersätta inhyrda läkare. [x] Inom division Medicin planeras avveckling av post covidteamet på grund av låg efterfrågan (hittills i år har enbart två patienter per månad omhändertagits inom teamet och dessa bedöms kunna hanteras inom primärvården och ordinarie rehabverksamhet). [x] Inom division Kirurgi pågår särskilda satsningar för att under en treårsperiod omhänderta den uppskjutna vården. 2023 är andra året och satsningarna för i år är omkring 59 miljoner kronor. En minskning av denna särskilda satsning kan innebära att kostnader istället uppkommer på andra kontoposter, eftersom patienterna kan nyttja sin rätt att söka vård utanför Region Jämtland Härjedalen. Analys av läkemedelskostnader Läkemedelskostnaderna har ökat kraftigt jämfört med föregående år. En genomgång visar att kostnaderna första kvartalet 2023 var ungefär 20 miljoner högre än samma kvartal 2022, vilket motsvarar en procentuell ökning med 13% (riket: 10,4%). Ökningen består av både volym- och prisökningar. Kostnaderna för rekvisitionsläkemedel har ökat mer än förmånsläkemedel. Rekvisitionsläkemedel ges vanligen som del i en behandling på vårdinrättningar. Kostnaderna för dessa ökade med 30,2% (9,4 miljoner), att jämföra med rikets 14,5%. Störst kostnadsökningar finns för hematologiska och onkologiska läkemedel samt bland annat läkemedel mot lungsjukdomar, Skelleftesjukan och Covid 19. Regionens kostnader för läkemedel per tusen invånare är lägre än övriga regioner i Norrland och ökar i samma eller något långsammare takt som i övriga norrlandsregioner. Utifrån medicinska genombrott med fler behandlingsbara sjukdomar, högre medellivslängd och att inga dyrare patent går ut i närtid kan kostnaderna tänkas öka ytterligare både under 2023 och de kommande åren. Prioriterad åtgärd för ekonomi i balans – Minskad personalomsättning De största yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvården är sjuksköterskor (inklusive specialiserade), undersköterskor, läkare (alla specialiteter) och medicinska sekreterare. De senaste fem åren har antalet läkare (årsarbetare) ökat med över 11% och undersköterskor med drygt 5%. Antalet sjuksköterskor (inklusive specialiserade) har samtidigt minskat med 9% och medicinska sekreterare med drygt 7%, även dessa återges som årsarbetare. I tabellen nedan anges antal årsarbetare inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård per sista december åren 2018-2022 utifrån vad som registrerats i Heroma. \| Antal årsarbetare \| 2018-12-31 \| 2019-12-31 \| 2020-12-31 \| 2021-12-31 \| \|---\|---\|---\|---\|---\| \| Undersköterskor \| 554 \| 550 \| 522 \| 557 \| \| Sjuksköterskor \| 1 030 \| 1 012 \| 966 \| 943 \| \| Barnmorskor \| 77 \| 76 \| 75 \| 73 \| \| Läkare \| 503 \| 516 \| 540 \| 549 \| \| Medicinska sekreterare \| 244 \| 236 \| 227 \| 224 \| Uppgifter som tas fram ur Heroma är företrädesvis historiska och adekvat prognosfunktion saknas i systemet. Inom Region Jämtland Härjedalen används särskilda personalkapacitetsfiler som uppdateras manuellt av förstalinjecheferna. I nuläget fungerar den centrala sammanställningen hälso- och sjukvårdens filer bristfälligt, men automatiserad inhämtning av uppgifter är på gång senare under 2023. I förlängningen planeras upphandling av lämpligt systemstöd. Som föredrogs vid nämndens sammanträde 18 april 2023 har en inledande analys av personalomsättningen inom hälso- och sjukvården genomförts. I personalomsättning inkluderas medarbetare som helt lämnar Regionen genom egen uppsägning eller pensionsavgång. Den visade att under helåret 2022 var förvaltningsområde hälso- och sjukvårds personalomsättning 12%, vilket är inom normalvärde enligt branschindex (normalvärdet anges vanligen till 10-12%). Personalomsättningen bör inte analyseras på en allt för detaljerad nivå, eftersom det leder till att små variationer på små enheter och inom små yrkesgrupper ter sig oproportionerligt stora. Den största personalomsättningen finns inom den somatiska dygnetruntverksamheten. För de yrkesgrupper som är vanligast inom hälso- och sjukvårdens dygnetruntverksamhet överskrider personalomsättningen branschindex på övergripande nivå, vilket framgår av nedanstående tabell. \| Förvaltningsområdet \| 12,0% \| \|---\|---\| \| Sjuksköterskor \| 12,6% \| \| Undersköterskor \| 13,3% \| Den interna rörligheten (det vill säga när medarbetare rör sig mellan enheter) är utifrån våra befintliga system svårare att följa. De insatser som nu vidtas är fokuserade på dygnetruntverksamheten, där omsättningen varit som störst, samt på enheter där större förändringar planeras. Insatserna syftar till att förbättra arbetsmiljön genom översyn av arbetssätt och de förutsättningar medarbetarna har att genomföra sina uppgifter. Vad gäller medarbetarnas arbetsbelastning mäts denna i arbetsmiljöenkäten som genomförs två gånger per år. Medarbetarna svarar på en sexgradig skala (där högre värden är bättre). Generellt rapporteras allt bättre värden sedan 2019, men det finns fortfarande utmaningar i och med lägre (om ej sjunkande) rapporterade värden avseende möjligheten att påverka hur arbetet organiseras, delaktighet och självbestämmande i hur arbetet kan planeras samt möjligheten att avsluta arbetsuppgifter på ett bra sätt. Efter de senaste årens inspektioner har Arbetsmiljöverket ställt krav på tydligare dokumentation om vidtagna åtgärder. Genom införandet av modulen för SAM (Strategiskt ArbetsMiljöarbete) i Stratsys sker nu en tydligare sammankoppling mellan resultaten i arbetsmiljöenkäten och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det pågår aktiva insatser för att organisera arbetet på ett sådant sätt att arbetsbelastningen minskar. Inom dygnetruntverksamheterna har detta arbete givits extra dimensioner i och med de förändrade dygnsviloreglerna. Effekter av dessa insatser ses vanligtvis först på lång sikt. Ett exempel på en sådan insats är projektet Organisera för återhämtning som påbörjades 2022. Det har succesivt rört sig från ledningsnivå till verksamheterna, där workshops används för att ge chefer verktyg att utveckla möjligheterna till återhämtning på arbetsplatsen. Projektet tar fasta på att vila inte bara sker på ledig tid utan att också arbetet behöver vara organiserat så att återhämtning kan ske på flera sätt och genom en hel arbetsdag. Konceptet har tagits emot positivt, vilket på sikt bedöms skapa en bättre upplevelse av arbetsmiljön. I samband med att striktare dygnsviloregler införs 1 oktober 2023 pågår nu arbete i verksamheterna där scheman genomlyses, arbetssätt ses över och samverkan med lokala fackliga företrädare prioriteras. På övergripande nivå sker insatser för att bredda rekryteringsbasen genom att locka fler att flytta till länet och lönenivåer ser kontinuerligt över och utifrån det sker prioritering av yrkesgrupper inför de årliga löneöversynerna. I detta sammanhang är det viktigt komma ihåg att det på framtidens arbetsmarknad kommer finnas färre tillgängliga som kan ta anställning hos oss, medan behoven av välfärdsinsatser kommer öka. Att arbeta vidare med RAK (Rätt Använd Kompetens) är därför en springande punkt. Att samtidigt dels fortsätta vårdens omställning, dels ställa om arbetssätt enligt RAK kommer tidvis vara resurskrävande och leda till att prioritering av uppgifter blir allt viktigare. Utifrån att antalet sjuksköterskor och medicinska sekreterare minskar medan antalet läkare och undersköterskor ökar måste dessutom arbetet med RAK genomföras klokt, så att inte nya flaskhalsar skapas. Prioriterad åtgärd för ekonomi i balans – Oberoende av hyrpersonal Som föredrogs vid nämndens sammanträde 18 april 2023 har en samordnare för oberoende av hyrpersonal tillsatts och en översyn av regionens behov av inhyrd personal påbörjats. Andelen inhyrd personal inom regionen ökar. Behovet varierar mellan verksamheterna inom förvaltningsområdet och spänner från hyroberoende (som enligt SKR definieras som lägre än 2% av total personalkostnad) till ett mycket stort beroende. Landets samtliga regioner har ökande kostnader för inhyrd personal 2022 jämfört med 2021. Det finns nationellt en förskjutning där allt större del av hyrkostnaderna utgörs av kostnader för sjuksköterskor. Konsekvenserna av stor andel inhyrd personal är bland annat att de ordinarie medarbetare har nya kollegor att förhålla sig till oftare än kollegorna på hyroberoende enheter. Detta påverkar teamarbetet och medför ofta en högre belastning då inhyrd personal har lägre kännedom om lokala förutsättningar och rutiner samt kontaktvägar inom regionen, till kommuner och andra vårdgivare. Konsekvenserna av hög andel inhyrd personal är inte nyligen kartlagda. Det kan dock antas att en hög andel hyrpersonal kan påverka handläggningstider, samt att nyttjandet av diagnostiska metoder så som blodprover och röntgenundersökningar ökar. Antalet besök tenderar också att öka då den inhyrda personalen inte har samma helhetssyn om patienten och oftare hanterar en åkomma i taget. Arbetsinsatser för att minska hyrberoende har vidtagits tidigare. 2016 inleddes ett projekt som en del i ett nationellt arbete. Detta har redovisats i HSN/386/2019. I detta arbete skapades en omfattande aktivitetslista i samarbete mellan verksamheter och projektresurser. Huvuddelen av dessa aktiviteter är verkställda. Här kan särskilt nämnas införande av VårdNära Service (VNS), flertalet arbeten med Rätt Använd Kompetens (RAK), gemensamt ledarskap på fler enheter, förbättrade IT-stöd och införande av Kliniskt TräningsCentrum (KTC). Sedan åtgärderna vidtogs under åren 2016-2019 har Coronapandemin medfört att vissa effekter utraderats. Detta beror på att fler medarbetare än önskvärt valt att lämna såväl Region Jämtland Härjedalen som landets andra regioner, bland annat till följd av hög arbetsbelastning och bristande återhämtning. Detta innebär att ett omtag måste göras, något som ligger i den utsedde samordnarens uppdrag. En genomgång av de åtgärder som vidtogs innan pandemin genomförs och träffar med hyrberoende enheter planeras i syfte att inventera förutsättningar och identifiera nya åtgärder. Verksamhetsspecifika prognoser för behov av inhyrd personal kommer att tas fram och sedan justeras utifrån planerade och vidtagna åtgärder. Långsiktigt arbete för ekonomi i balans I samband med budgetprocessen inför 2023 identifierades inom hälso- och sjukvården ett stort budgetgap. För att hantera denna situation har hälso- och sjukvårdsledningen definierat ett antal prioriterade åtgärdsområden utifrån identifierade övergripande utmaningar. Medarbetare och medarbetarskap Riktade insatser ska erbjudas enheter med högst personalomsättning (företrädesvis inom dygnetruntverksamheter) tillsammans med HR-avdelningen, se ovan. Exempel på övergripande åtgärder som bidrar till minskad personalomsättning är att säkerställa en god och ändamålsenlig introduktion, möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling (bland annat genom ett utvecklat KTC – Kliniskt Tränings Centrum och finansiering av vidareutbildningar) och skapa förutsättningar för medarbetardriven utveckling. Det är viktigt att fortsätta prioritera internkommunikation, inrätta kommunikationsformat som minskar avståndet mellan medarbetare och ledning samt fortsätta utveckla RAK (Rätt Använd Kompetens) eftersom det leder till att fler medarbetare arbetar på toppen av sin kompetens, något som bidrar till en bättre arbetstillfredsställelse. Chefer, ledare och ledarskap Introduktionen av första linjens chefer behöver förbättras och möjligheten till verksamhetsnära stöd ses över. För att stärka den verksamhetsnära chefen i dennes profession är det viktigt att både tydliggöra och öka mandat samt klargöra förutsättningarna för klinisk närvaro och ett närvarande ledarskap. Forum för chefers erfarenhetsutbyte ska prioriteras och där de saknas återinrättas. Säker vård Medvetenheten om risker i vårdens vardag behöver öka genom att de belyses ur ett proaktivt lärandeperspektiv. Ett sätt att göra detta är införa strukturerade riskbedömningar, ett annat är att fortsätta utveckla personcentrerade arbetssätt där patientens erfarenheter är en källa till kunskap. Ett centralt patientsäkerhetsteam inrättas för att erbjuda riktat, verksamhetsnära och praktiskt stöd utifrån behov. Patientrapporterat kvalitetsutfall behöver bli en vanligare uppföljningsmetod. I samband med den nyligen uppstartade översynen av regionens arbete utifrån Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) kan det övervägas att inrätta en kvalitetsberättelse för att ytterligare sätta fokus på våra förbättringsområden. Fokus på etiska frågor ska öka genom inrättandet av etiksamordnare. Vårdens omställning och utveckling Under 2023 har Operativ plan för hälso- och sjukvårdens utveckling färdigställts. I denna pekar hälso- och sjukvårdsledningen ut riktningen för hur hälso- och sjukvårdens utmaningarna ska hanteras. Den operativa planen syftar till att stötta medarbetarna i såväl det dagliga arbetet som i det kontinuerliga utvecklingsarbetet, där enkla utvecklingsmetoder tillgängliggörs. Planen sätter patienten i första rummet och slår fast att det krävs gemensamma insatser för att flytta fram regionens positioner. För att underlätta vårdens omställning behöver det vara lätt att flytta uppgifter från specialistvården till andra vårdnivåer på ett snabbare sätt än vi hittills kunnat. Genombrottsprojekt startas nu upp inom åtta identifierade förbättringsområden, till exempel förflyttning av vissa behandlingar från sjukhus till patientens hem. Styrsystem och stödstrukturer Hälso- och sjukvården behöver vara representerade tidigt i alla påverkande processer och utvecklingsinsatser. Härigenom kan vi tidigare sätta fokus på att på djupet identifiera och lösa strukturella problem som bidrar till hälso- och sjukvårdens återkommande problem. Tillsammans med de stödfunktioner som finns inom regionen behöver vi enas om hur vi gemensamt arbetar framåt. IT De IT-system vi använder oss av ska vara till stöd för våra medarbetare och ge nytta för våra patienter. Alla hälso- och sjukvårdens IT-system behöver kartläggas och de som ger liten eller ingen nytta ska avvecklas. Tillsammans med utvecklings- och digitaliseringsavdelningen behöver ett omtag göras så att verksamheterna upplever närhet till stöd i utveckling. På sikt behöver vi bättre inkludera patientperspektivet i samband med IT-införande, först exempelvis i form av nulägesdialog med patienter, sedan genom att involvera patienter i den faktiska IT-utvecklingen. Köpt riks- och regionvård, samt köpt och såld utomlänsvård Regionen köper vård med högre specialiseringsgrad från universitetssjukhus, resurser för uppskjuten vård från andra regioner (alternativt på andra regioners avtal med privata vårdgivare) och akutsjukvård för länsinvånare som behöver akut vård utanför Region Jämtland Härjedalen. Samtidigt fakturerar vi besökande patienters hemregioner för akut vård och kan vid överkapacitet sälja vård till andra regioner. Eftersom universitetssjukvårdsavtalen kan vara svåra att tolka behöver en kompetensgrupp skapas inom hälso- och sjukvården. Denna ska stödja verksamheterna i användandet av avtalen och säkerställa att vi inte betalar mer än avtalade nivåer. För att säkerställa att vi fakturerar rätt för den vård vi säljer ska kompetensgruppen för diagnos- och åtgärdskodning prioriteras och stärkas. Inom regionen behöver en översyn av hur redovisning för köpt vård sker, så att bättre möjligheter för analys skapas och att det därmed finns ett bättre underlag inför strategiska beslut.	1.992188
Revisionsrapport GRUNDLÄGGANDE GRANSKNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2022 Revisionskontoret Certifierad kommunal revisor Jan-Olov Undvall Revisionskontoret Region Jämtland Härjedalen Revisionsrapport 2023-03-16 Innehållsförteckning Revisionskontoret Region Jämtland Härjedalen 1 BAKGRUND Regionens revisorer granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom styrelsen och nämndernas verksamhetsområden. Revisorerna prövar om verksamheten skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen varit tillräcklig. Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, samt att de föreskrifter som gäller för verksamheten följs. De ska även se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Den grundläggande granskningen genomförs varje år avseende nämnder och styrelser och är till sin karaktär en löpande insamling av fakta och iakttagelser. Vid föregående års granskning av hälso- och sjukvårdsnämnden framkom att: * Nämnden hade bristande dokumenterad uppföljning av frågor rörande personalförsörjning. * Det saknades också ett ställningstagande från nämnden utifrån vad som framkommit i uppföljningarna. * Nämnden saknade också en fastställd internkontrollplan. Förhållanden under innevarande år som påverkar granskningens inriktning är att en ny förvaltningsorganisation införts med tre divisioner. I delårsbokslutet per augusti framkom en bristande tillgängligheten till specialiserad vård och att personalförsörjningen fortsätter att vara en utmaning för nämnden. 2 SYFTE, REVISIONSFRÅGA OCH AVGRÄNSNING Syftet med den grundläggande granskningen har varit att ge underlag för revisorerna att uttala sig om verksamheten skötts på ett ändamålsenligt sätt, om verksamheten skötts på ett ekonomiskt tillfredställande sätt och om den interna kontrollen varit tillräcklig. Granskningen besvarar följande revisionsfrågor: Styrning, uppföljning och kontroll * Har nämnden antagit en verksamhetsplan och budget för sin verksamhet? * Har nämnden haft en uppföljning och rapportering av ekonomi och verksamhet i enlighet med styrmodellen? * Finns resultatmål för nämndens ekonomi och verksamhet som utgår från fullmäktiges viljeinriktning och prioritering? * Har nämnden fattat beslut om åtgärder vid avvikelser från budget och resultatmål? * Har nämnden vidtagit åtgärder utifrån föregående års grundläggande granskning? * Har nämnden bedrivit ett systematiskt arbete med risker utifrån en fastställd internkontrollplan? * Når nämnden fastställda mål för verksamhet och ekonomi? * Har nämnden ett ekonomiskt resultat förenligt med budget? 3 AVGRÄNSNING Granskningen har avgränsats till verksamhetsåret 2022. Nämndens räkenskaper omfattas inte av denna granskning då de granskas i samband med regionens bokslut. 4 REVISIONSKRITERIER Vår bedömning har utgått från: * Kommunallagen (2017:725) * Regionplan 2022-2024 (RS/261/2021) * Reglemente för nämnden * Internkontrollreglemente (RS/598/2018) * Fullmäktigebeslut * Regler för planering och uppföljning av Region Jämtland Härjedalens styrmodell (RS/101/2015) 5 ANSVARIG STYRELSE/NÄMND Granskningen avser hälso- och sjukvårdsnämnden. 6 METOD Granskningen har utförts genom inhämtning och granskning av styrande dokument, protokoll, delårs- och årsrapporter. Substansgranskning har utförts för att i erforderlig omfattning verifiera gjorda utsagor samt att system och rutiner fungerar på avsett sätt. Revisionskontoret Region Jämtland Härjedalen 7 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 7.1 STYRNING, UPPFÖLJNING OCH KONTROLL Revisionsfråga: Har nämnden antagit en verksamhetsplan och budget för sin verksamhet? Enligt regionens styrmodell fastställer nämnderna och regionstyrelsen sina verksamhetsplaner med budget för nästkommande verksamhetsår i november. Planerna anmäls sedan till fullmäktige. Regionplanens strategier följer med i verksamhetsplanerna och insatsområden konkretiseras genom politiska resultatmål och mätetal för ett år. Nämndens verksamhetsplan fastställdes i november 2021 och anmäldes till regionfullmäktige i december 2021. Planen reviderades i mars 2022 med anledning av den revidering som gjordes av regionplanen i februari. I samband med revideringen kompletterades nämndens plan med fyra nya mål, bland annat kompletterades insatsområdet om att säkra långsiktig kompetensförsörjning med ett mål om fler medarbetare med specialistutbildning. Den reviderade verksamhetsplanen anmäldes till regionfullmäktige i april. Planen reviderades också i september vilket resulterade i att två mål togs bort. Den reviderade planen anmäldes till fullmäktige i december. Bedömning * Vi noterar att nämnden har antagit en verksamhetsplan och budget och att fastställandet skett i enlighet med styrmodellen. Verksamhetsplanen och de reviderade planerna har anmälts till regionfullmäktige. Vår bedömning blir därför att antagandet av verksamhetsplanen skett på ett tillfredsställande sätt. 7.1.1 Tolkning av fullmäktiges mål Revisionsfråga: Finns resultatmål för nämndens ekonomi och verksamhet som utgår från fullmäktiges viljeinriktning och prioritering? Enligt regionens styrmodell ska strategierna och insatsområden från regionplanen konkretiseras genom politiska resultatmål för ett år. Regionfullmäktige har i regionplan 2022–2024 beslutat om fyra strategier vilka visar den politiska viljeinriktningen och övergripande prioriteringar. Enligt verksamhetsplanen har nämnden antagit 48 mål enligt följande: - Länets utveckling, 14 mål - Våra medarbetare, 6 mål - Vård, 22 mål - Ekonomi, 6 mål Målen visar vad nämnden ska arbeta med under 2022 för att fullmäktiges strategier ska verkställas. Sammantaget visar nämndens mål också inom vilka prioriterade områden det behövs konkreta aktiviteter i verksamheten för att nå resultat i enlighet med de övergripande målen från regionfullmäktige. När det gäller insatsområdet "Hög tillgänglighet och kontinuitet" har nämnden uttolkat detta insatsområde i ett antal produktionsmål. Nämnden har däremot inte formulerat något mål om uppfyllelsen av vårdgarantin. Revisionskontoret Region Jämtland Härjedalen 6 (14) Dnr: REV/12/2022 Bedömning * Vi bedömer att nämnden har genomfört en delvis tillfredsställande uttolkning av fullmäktiges insatsområden i resultatmål och mätetal. o Vi bedömer att nämnden inte på ett helt tillfredsställande sätt har uttolkat fullmäktiges insatsområde "Hög tillgänglighet och kontinuitet" då uttolkningen inte resulterat i mål om vårdgarantin. 7.1.2 Uppföljning och rapportering Revisionsfråga: Har nämnden haft en uppföljning och rapportering av ekonomi och verksamhet i enlighet med styrmodellen? Revisionsfråga: Har nämnden fattat beslut om åtgärder vid avvikelser från budget och resultatmål? Styrmodellen Enligt regionens styrmodell ska hälso- och sjukvårdsnämnden efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november redovisa en kort ekonomisk verksamhetsrapport (månadsrapport). Nämnden ska per april och augusti redovisa en tertialrapport respektive delårsrapport som innefattar både ekonomisk verksamhetsrapport samt resultat för måluppfyllelse. Inför regionstyrelsens upprättande av årsredovisningen ska samtliga nämnder och deras underliggande verksamheter leverera sina verksamhetsberättelser i februari/mars. Uppföljning av ekonomi och resultatmål Nämndens ekonomi har följts upp varje månad med undantag av januari och juli då ingen återrapportering krävs enligt styrmodellen. Nämndens resultatmål har följts upp vid tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Nytt för i år är att man i månadsrapporter och delårsbokslut har en uppföljning utifrån divisionerna och att det sker en uppföljning av produktionen mot produktionsmål. I övrigt sker i en uppföljning som tidigare av tillgänglighet, ekonomi och väsentliga personalförhållanden i månadsrapporterna. Månadsrapport februari Av protokollet framgår att den ackumulerade budgetavvikelsen uppgår till -10,9 mkr beroende av framför allt ökade kostnader för personal inklusive hyrpersonal samt riks- och regionvård. Prognosen för helåret visar på ett underskott på 88 mkr . Divisionerna når inte produktionsmålen för månaden. Vårdgarantin uppnås inte heller. Av månadsrapporten framgår att det är ett ansträngt läge när det gäller personalförsörjningen inom alla divisioner och fortsatt höga sjukskrivningstal. * Nämnden beslutade att godkänna månadsrapporten för februari. * Regiondirektören fick i uppdrag att vidta åtgärder för att hålla nämndens budget. Månadsrapport per mars Av protokollet framgår att nämnden för perioden har en ackumulerad avvikelse mot budget på -3,7 mkr. Avvikelsen beror främst på personalkostnader inklusive inhyrd personal, verksamhetsanknutna tjänster samt sjuvårdmaterial. Prognosen för helår uppgår till -88 mkr. Revisionskontoret Region Jämtland Härjedalen Divisionerna når inte produktionsmålen även om situationen ser bättre ut inom divisionerna Medicin och Nära vård. Vårdgarantin uppnås dock inte. Personalförsörjningen är fortsatt problematisk. Nämnden redovisar fortsatt höga sjukskrivningstal, 8,4 %. * Nämnden beslutade att godkänna månadsrapporten utan beslut om åtgärder. Tertialrapport per april Ekonomiskt utfall t.o.m. april är -10,7 mkr. Både kostnader och intäkter ökar. När det gäller kostnadssidan som avviker mot budget med 52 mkr, är det hyrpersonal, köpt vårdverksamhetsanknutna tjänster samt sjukvårdsmaterial som står för kostnadsökningen. Den ekonomiska prognosen för helår uppgår 105 mkr. Det är fortsatt brist på vårdpersonal. Ökade intäkter uppges bero på högre ersättning för covid och provtagning. Produktionen ligger fortsatt under ett normalår, dock har en ökning skett jämfört med föregående år. Nämnden redovisar en fortsatt hög sjukfrånvaro (8 %) som uppges vara förorsakad av covid. Fortsatt låg tillgänglighet och då framför allt till specialistsjukvården. * Nämnden beslutar att uppdra till regiondirektören att till sammanträdet i juni återkomma med förslag på åtgärder för att hålla budgeten. Månadsrapporter maj Utfallet för perioden -13,6 mkr. Av månadsrapporten framgår att det skett en försiktig ökning av produktionen, men en fortsatt bristande tillgänglighet. Det är fortsatt ansträngt rekryteringsläge och fortsatt höga sjukskrivningstal. Kostnadsavvikelsen på 74 mkr beror främst på personalkostnader, inklusive inhyrd personal, köpt riks- och regionsjukvård, verksamhetsanknutna tjänster, sjukvårdsmaterial. Den ekonomiska prognosen hade försämrats till 110 mkr. * Nämnden beslutade att godkänna rapporten. Vid mötet gjordes en återredovisning utifrån uppdraget från föregående månadsrapport som handlade om att ta fram förslag på åtgärder för att hålla budgeten. Följande åtgärder för att hålla budgeten redovisades: o Prioritera kompetensutveckling på lång och kort sikt. o Prioritera verksamhetsutveckling för att på sikt klara hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag. o Prioritera om nya uppdrag eller utökning av verksamhet på total nivå ska genomföras eller avvaktas. o Divisionscheferna fick i uppdrag att tillse restriktivitet kring ej nödvändiga kostnadsdrivande åtgärder. * Nämnden beslutade att godkänna redovisade åtgärder för att hålla budgeten. Månadsrapporter juni Månadsrapport per juni redovisades för nämnden i september då inget möte hålls i juli och augusti. Ekonomiskt utfall för perioden -60,3 mkr. Nämnden når inte vårdgarantin vare sig till nybesök eller operation/åtgärder. Bruttokostnadsavvikelsen uppgår till 119 mkr och den ekonomisk prognosen för helår 117 mkr. Sjukfrånvaron uppgick till 7,4 % vilket är en ökning som förklaras av ökad samhällsspridningen av covid. Fortsatt låg tillgängligheten till specialistsjukvården, både till ett första besök inom specialiserade vården och ett första besök inom barn- och ungdomspsykiatrin. Revisionskontoret Region Jämtland Härjedalen * Nämnden beslutade att godkänna rapporten utan åtgärd. Delårsrapport per augusti Redovisat utfall för perioden -42,8 mkr. Av rapporten framgår att verksamheten har utmaningar när det gäller kostnadssidan som var 130 mkr sämre än budget. De största avvikelserna är personalkostnader inkluderat hyrpersonal, samt köpt riks- och regionvård och sjukvårdsmaterial. Prognos för helår uppgick till -40 mkr vilket var en förbättring jämfört med juniprognosen. Förklaring till den förbättrade prognosen var att statliga medel flyttats från regionstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Av delårsbokslutet framgår att det är en fortsatt brist på vårdpersonal, men att produktionen inom öppenvården ökat. Inom slutenvården är det fortsättningsvis stora utmaningar med produktionen vilket hör samman med vårdplatsbris. Tillgängligheten till den specialiserade vården är fortsatt låg, både nybesök och operation/åtgärder. * Nämnden beslutar att godkänna delårsrapporten. * Nämnden beslutar att begära tilläggsanslag på 40 mkr för att täcka det prognostiserade underskottet. Månadsrapporter per september Redovisat utfall för perioden -64 mkr. Kostnaderna avviker mot budget med -160 mkr vilket framför allt hänger samman med ökat nyttjande av hyrpersonal. Prognosen för helår är oförändrat på 40 mkr. Fortsatt problematiskt rekryteringsläge, men sjukfrånvaron minskar till 7 %. Divisionerna når inte produktionsmålen vare sig för nybesök eller operationer och inte heller vårdgarantin uppnås, varken nybesök eller operation/åtgärd. * Nämnden beslutade att godkänna rapporten. Månadsrapporter per oktober Redovisat utfall för perioden -74 mkr. Nämnden har fått det begärda tilläggsanslaget på 40 mkr. Den ekonomiska prognosen har försämrats till – 50 mkr. Divisionerna når inte vårdgarantin, varken för nybesök eller operation/åtgärd. * Nämnden beslutar att godkänna månadsrapporten. Månadsrapport per november Redovisat utfall för perioden uppgick till -62 mkr. Kostnader avviker med-176 mkr mot budget och den ekonomiska prognosen är oförändrad på 50 mkr. Av månadsrapporten framgår en fortsatt problematisk bemanningssituation. Inom område Öron näsa hals är personalsituationen kritisk, svårt att klara jourverksamheten. Divisionerna redovisar en fortsatt bristande tillgänglighet. Sjukfrånvaron har sjunkit till något 6,9%. * Nämnden beslutar att godkänna månadsrapporten utan åtgärd. * Nämnden bedömde att besparingar och andra åtgärder för att hålla budget inte kan genomföras utan att skada verksamheten. Nämnden beslutade att föreslå fullmäktige att det prognosticerade underskottet regleras mot regionens övergripande resultat. 8 (14) Dnr: REV/12/2022 Revisionskontoret Region Jämtland Härjedalen \| Månadsrapport \| Prognos 2022 \| \|---\|---\| \| Februari \| -88 mkr \| \| Mars \| -88 mkr \| \| Tertialrapport april \| -105 mkr \| \| Maj \| -110 mkr \| \| Juni \| -117 mkr \| \| Delårsbokslut augusti \| -40 mkr \| \| September \| -40 mkr \| \| Oktober \| -50 mkr \| \| November \| -50 mkr \| Nämndens uppföljningsplan I hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan ingår en uppföljnings- och sammanträdesplanering. Av planen framgår vilka områden som särskilt ska följas upp under året. Nämnden har över lag följt uppföljningsplanen. Några uppföljningar har inte gjorts exakt enligt tidplan och några har flyttats fram till 2023. För vissa uppföljningar saknas dock i protokollet en notering om att de genomförts eller dokumentation i övrigt som vad de handlar om. Uppdrag från fullmäktige Av de motioner och medborgarförslag som regionfullmäktige uppdragit till hälso- och sjukvårdsnämnden att under året besvara, har samtliga besvarats. Uppdrag till regiondirektören Vid föregående års granskning noterades brister i uppföljning av nämndens fattade beslut. En genomgång av uppdrag till regiondirektören visar att dessa har genomgående återredovisats till hälso- och sjukvårdsnämnden. Bedömning * Vi bedömer att hälso- och sjukvårdsnämnden till stora delar haft en tillfredsställande uppföljning och rapportering om ekonomi och verksamhet i enlighet med styrmodellen. * Vi bedömer att nämnden delvis har haft tillfredsställande uppföljningar utifrån uppföljningsplanen. Vi anser att det inte är tillfredsställande att det fortfarande saknas notering i protokollet om att uppföljningen genomförts. * Vi bedömer att nämnden delvis på ett tillfredsställande sätt fattat beslut om åtgärder vid avvikelser från budget och resultatmål. o Nämnden har vid upprepade tillfällen under året fattat beslut om att åtgärder ska vidtas för att hålla sig inom budgeten. Effekten av dessa åtgärder har dock för innevarande år uteblivit. 9 (14) Dnr: REV/12/2022 10 (14) 7.1.3 Nämndens arbete med internkontroll Revisionsfråga: Har nämnden bedrivit ett systematiskt arbete med risker utifrån en fastställd internkontrollplan? Enligt reglementet för intern kontroll och styrning ska nämnden fastställa internkontrollplaner inom sina ansvarsområden. Enligt riktlinjer för intern styrning och kontroll ska aktiviteter och åtgärder i planen följas upp och återrapporteras till nämnden två gånger under året. Internkontrollplanen fastställdes i mars och har följts upp en gång under året. Fördjupade granskningar där det har framkommit brister i den interna kontrollen \| \| Fördjupad granskning \| Iakttagelse \| \|---\|---\|---\| \| Granskning av utskrivningsprocessen \| \| \| \| Granskning av diabetes \| \| \| \| Granskning av uppskjuten vård. \| \| \| Bedömning * Vi bedömer att nämnden haft en delvis tillfredsställande intern kontroll. o Nämnden har fastställt en internkontroll plan för 2022. Planen har följts upp två gånger under året. o I fördjupade granskningar har det framkommit brister i den interna kontrollen. 7.2 PROTOKOLL OCH DELEGATIONSBESLUT En genomgång av nämndens protokoll visar att datum för justering framgår av protokollen. Protokollen är stort sett justerade och anslagna i enlighet med kommunallagen och nämn nämndens reglemente. Protokollföringen i övrigt har skett i enlighet med kommunallagen. Delegationsbeslut En genomgång av 9 stickprov av delegationsbesluten visar att alla förutom ett har anmälts vid nästkommande möte. Besluten är diarieförda och signerade och följer delegationsordningen. Bedömning * Vi anser att protokollföringen varit tillfredsställande. * Vi anser att hanteringen av delegationsbeslut i stort sett varit tillfredsställande. Revisionskontoret Region Jämtland Härjedalen Revisionsrapport 2023-03-16 Dnr: REV/12/2022 7.3 MÅLUPPFYLLELSE Revisionsfråga: Når nämnden fastställda mål för verksamhet och ekonomi? Av nämndens 48 verksamhetsmål redovisas 21 mål som gröna vilket innebär att målet har uppnåtts. Sju mål redovisas som gula vilket innebär att dessa rör sig i rätt riktning och att måluppfyllelse är ganska nära, max 10 procent avvikelse. 15 mål redovisas om röda vilket innebär att målet inte har nåtts. Fem mål har inte rapporterats. Måluppfyllelsen speglar inte tillgängligheten Den sammanlagda bedömningen av målområdet "Hög tillgänglighet och kontinuitet" redovisas som gul, vilket indikerar att målet rör sig i rätt riktning och nästan har uppnåtts. Vi noterar att inga mål som handlar om tillgängligheten till hälso- och sjukvård ingår i denna sammanlagda bedömning. Det bedömningen grundar sig på är uppfyllelsen av produktionsmål. Vårdgarantin klaras inte i något avseende. Tillgängligheten till en medicinsk bedömning inom primärvården inom tre dagar är 71 % i november, som lägst var tillgängligheten under maj då den var 67 procent. Telefontillgängligheten låg i november på 84 procent, men har legat så lågt som 76 procent under sommaren. Ett första besök inom den specialiserade vården inom tre månader uppnås till 48%. Områden med särskilt låg tillgänglighet är öronmottagningen med som lägst 16 procent samt ögonmottagningen med 27 procent. En operation eller åtgärd inom den specialiserade vården uppnås till 38%, som lägst var tillgängligheten under augusti då den var 30 procent. Ett första besök till barn- och ungdomspsykiatrin uppnås inom 66 % av fallen. En genomförd utredning inom barn- och ungdomspsykiatrin uppnås till 44 % och behandlingar till 85 %. Inom barn- och ungdomspsykiatrin gäller den förstärkta vårdgarantin vilket innebär att väntetiden ska högst vara 30 dagar till ett för besök och behandling. En jämförelse med föregående år visar att tillgängligheten till behandling/åtgärd inom den specialiserade vården har ökat något från låga tal, men för övrig tillgänglighet redovisas en tillbakagång. Tillgängligheten har delvis påverkats av coronapandemin, men även i hög grad av personalbrist. Antalet vårdplatser har minskat på grund av att sköterskor har lämnat regionen samt svårigheter att få tag i hyrpersonal. Sjukfrånvaro bland medarbetarna har också bidragit till den minskade verksamhetsproduktionen. Måluppfyllelsen för kompetensförsörjning speglar inte situationen När det gäller målet om att säkra en långsiktig kompetensförsörjning redovisas målet som gult, dvs nästan måluppfyllelse. Målet handlar om att flera medarbetare ska genomföra vidareutbildning inom prioriterade inriktningar. Samtidigt som målet nästan nås, noterar vi att kostnaden för hyrpersonal är högre än vad den någonsin varit och målen om att minska hyrpersonal uppnås inte. Utfallet när det gäller andelen inhyrda sjuksköterskor uppgick till 9,6 % och målet var 2 % av totala personalkostnaden. Utfallet för inhyrda läkare blev 17,3% och målet var 14 % av totala personalkostnaderna. I samband med faktagranskning påpekas att kostnaden per timme har ökat kraftigt och beror bland annat på att Område kirurgi och Ortopedi hyrt in vårdlag med garantibemanning, men att även konkurrensen nationellt drivit upp priserna för hyrpersonal. Att kostnaden ökar behöver inte bara bero på att behovet av hyrpersonal ökat, utan också en konsekvens av ökad kostnad per timme. 11 (14) Revisionskontoret Region Jämtland Härjedalen 12 (14) Dnr: REV/12/2022 Når inga mål om en ekonomi i balans När det gäller insatsområdet om en ekonomi i balans uppnås inga mål. Nettokostnadsutveckling har uppgått till 5,9 % jämfört med målet om högst 2,5 %. Bruttokostnadsutvecklingen uppgår till 4,3 % mot målet högst 2,2 %. Bedömning * Vi bedömer att nämnden inte har en tillfredsställande måluppfyllelse för både verksamhet och ekonomi. * Den samlade bedömningen i nämndens bokslut är att målet om tillgänglighet är gult, dvs nästan måluppfyllelse. Denna bedömning anser vi inte ger en rättvis bild över hur tillgängligheten varit under året. * Vi saknar en förklaring och analys av varför måluppfyllelsen av att säkra långsiktig kompetensförsörjning redovisas gult samtidigt som målen för hyrpersonal inte nås. 7.3.1 Ekonomiskt resultat förenligt med budget Revisionsfråga: Har nämnden ett ekonomiskt resultat förenligt med budget? Nämndens ekonomiska resultat för 2022 uppgår till -83 mkr. Under året har nämnden fått ett tilläggsanslag på 40 mkr. I nämndens resultat ingår en positiv budgetavvikelse gällande intäkter på 189 mkr. Det handlar om tillfälliga statsbidrag för vaccination, provtagning, merkostnad och uppskjuten vård och sjuklönekostnader. Nämnden redovisar en negativ bruttokostnadsavvikelse motsvarande 272 mkr. Det handlar om ökade kostnader för inhyrd personal, köpt riks- och regionsjukvård, verksamhetsanknutna kostnader, läkemedel samt sjukvårdsmaterial. För hyrpersonal är budgeten 0 kr för 2022. Kostnaden för hyrpersonal var 2021, -152 mkr och för 2022 uppgår den till - 204 mkr. Budgetavvikelsen för personalkostnader till samman med hyrpersonal uppgår till -123 mkr. Av nämndens bokslut framgår att sjuksköterskebristen inom slutenvården har medfört ökade kostnader för både hyrpersonal och köpt vård. Det har varit svårt att få svar på avrop av hyrpersonal har medfört att det har varit nödvändigt direktupphandlingar av garantibemanning för att hålla vårdplatser öppna. Bedömning * Vi bedömer att nämnden inte redovisar ett resultat förenligt med budget. Vi instämmer i nämndens bedömning av att personalsituationen innebär stora utmaningar för den ekonomiska situationen. * Arbetet med ekonomiska prognoser kan förbättras då utfallet i december skilde sig markant mot den prognos rapporterades i november. * Vi bedömer att budgetavvikelsen för hyrpersonal framställs som större än vad den egentligen är då inga medel för hyrpersonal budgeterats. Att inte budgetera medel för hyrpersonal är i högst grad orealistiskt med tanke på tidigare års utfall. 13 (14) Dnr: REV/12/2022 7.3.2 Vidtagna åtgärder utifrån föregående års granskning Revisionsfråga: Har nämnden vidtagit åtgärder utifrån föregående års grundläggande granskning? Vid föregående års grundläggande granskning lämnades ett antal rekommendationer. I tabellen nedan redovisas i vilken grad nämnden vidtagit åtgärder. Bedömning * Vi bedömer att nämnden delvis har vidtagit åtgärder utifrån föregående års granskning. 7.4 BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Vår sammanfattande bedömning är att nämnden delvis har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. De fördjupade granskningar som genomförts under 2022 har visat på vissa brister i den interna kontrollen. \| \| Revisionsfråga \| \| Svar \| Kommentar \| \|---\|---\|---\|---\|---\| \| Har nämnden antagit en verksamhets- plan och budget för sin verksamhet? \| \| Ja \| \| \| \| Finns resultatmål för nämndens eko- nomi och verksamhet som utgår från fullmäktiges viljeinriktning och priorite- ring? \| \| Ja \| \| \| \| Har nämnden haft en uppföljning och rapportering av ekonomi och verksam- het i enlighet med styrmodellen? \| \| Ja \| \| \| \| Har nämnden fattat beslut om åtgärder vid avvikelser från budget och resul- tatmål? \| \| Del- vis \| \| \| \| Har nämnden vidtagit åtgärder utifrån föregående års grundläggande gransk- ning? \| \| Del- vis \| \| \| \| Har nämnden bedrivit ett systematiskt arbete med risker utifrån en fastställd in- ternkontrollplan? \| \| Ja \| \| \|	1.921875
Svensk författningssamling Förordning om ändring i miljötillsynsförordningen (2011:13) Utfärdad den 16 mars 2023 Regeringen föreskriver att 2 kap. 24 § miljötillsynsförordningen (2011:13) ska ha följande lydelse. 2 kap. 24 § 1 Naturvårdsverket 1. har ansvar för tillsynen enligt miljöbalken i fråga om a) producentansvaret enligt förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier, med undantag för frågor om hur insamlingen av batterier lokalt uppfyller kraven i 19 och 20 §§ i den förordningen, b) förordningen (2021:996) om engångsprodukter, med undantag för frågor om hur 17–22 och 28 §§ i den förordningen uppfylls lokalt, c) förordningen (2021:998) om producentansvar för vissa tobaksvaror och filter, med undantag för frågor om hur hanteringen av sådant avfall som omfattas av förordningen lokalt uppfyller kraven i den förordningen, d) förordningen (2021:999) om producentansvar för ballonger, e) förordningen (2021:1000) om producentansvar för våtservetter, f) förordningen (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap, med undantag för frågor om hur hanteringen av sådant avfall som omfattas av förordningen lokalt uppfyller kraven i den förordningen, g) förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter, h) förbud mot att släppa ut varor på marknaden som har meddelats med stöd av 15 kap. 40 § 2 miljöbalken, i) förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar, med undantag för frågor om hur hanteringen av sådant avfall som omfattas av förordningen lokalt uppfyller kraven i den förordningen, j) förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning, med undantag för frågor om hur hanteringen av sådant avfall som omfattas av förordningen lokalt uppfyller kraven i den förordningen, k) förordningen (2023:132) om producentansvar för bilar, med undantag för frågor om hur hanteringen av sådant avfall som omfattas av förordningen lokalt uppfyller kraven i den förordningen, l) förordningen (2023:133) om producentansvar för däck, med undantag för frågor om hur hanteringen av sådant avfall som omfattas av förordningen lokalt uppfyller kraven i den förordningen, m) förordning (EG) nr 1013/2006 när det gäller frågor som verket är behörig myndighet för, och SFS 2023:137 Publicerad den 21 mars 2023 n) förordning (EU) nr 1257/2013 när det gäller frågor som verket är behörig myndighet för och de skyldigheter som den driftsansvariga på en fartygsåtervinningsanläggning har enligt artikel 13.2, och 2. är marknadskontrollmyndighet och utövar kontroll enligt förordning (EU) 2019/1020 över att produkter överensstämmer med kraven i a) Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall, b) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG med undantag för krav på frånvaro av vissa metaller i batterier, och c) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE). Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2023. På regeringens vägnar PAULINA BRANDBERG Linnéa Klefbäck (Klimat- och näringslivsdepartementet) SFS 2023:137	1.007813
Tele2 Sverige AB Box 62 164 94 Kista Telefon 08-562 000 60 www.tele2.se 2021-09-22 PRESSMEDDELANDE Tele2 kopplar upp ECPATs arbete mot sexuell exploatering av barn Tele2 och ECPAT har ingått ett flerårigt partnerskap där Tele2 bidrar till ECPATs viktiga arbete mot sexuell exploatering av barn genom att koppla upp Ditt ECPAT, en stödlinje för barn, och Föräldrahjälpen, en ny stödlinje för föräldrar. Tele2 tillhandahåller även telefoni, växellösning och teknisk support för ECPATs svenska organisation. Sexuell exploatering av barn har tyvärr ökat explosionsartat de senaste åren. I Sverige har ECPAT en ledande roll i arbetet med att förebygga övergrepp och hjälpa de barn och unga som utsetts. Nu inleder Tele2 och ECPAT ett partnerskap där Tele2 tillhandahåller telefoni, tjänster och support som möjliggör ECPATs svenska organisation och stödlinjer. Partnerskapet blir en viktig del i Tele2s hållbarhetsarbete med fokus på att skapa trygghet för barn i en uppkopplad värld. – Vi har länge imponerats av ECPATs oförtröttliga arbete. Alltför många barn och unga idag kommer i kontakt med, eller i värsta fall utsätts för, någon form av sexuell exploatering. Det är ett växande problem som måste tas på allvar, oavsett om det gäller bilder som sprids bland klasskompisarna eller kriminella nätverk som utnyttjar barn sexuellt. Vi är därför väldigt stolta över att Tele2 kan möjliggöra ECPATs organisation och verktyg, säger Viktor Wallström, kommunikations- och hållbarhetschef på Tele2. Tele2 Sverige AB Box 62 164 94 Kista Telefon 0200 23 23 23 www.tele2.se Idag lanseras nya ECPAT Föräldrahjälpen För ett och ett halvt år sedan lanserades Ditt ECPAT, en stödlinje som erbjuder barn och unga hjälp, stöd och kunskap om bilder, sexuella kränkningar, hot och övergrepp på och utanför nätet. Men för att förebygga övergrepp är det viktigt att även vuxna i barns närhet har rätt kunskaper och får det stöd de behöver. Därför lanserar ECPAT idag Föräldrahjälpen, som även den kopplas upp av Tele2. – Vi vill kunna hjälpa barn ytterligare genom att ge föräldrar och andra viktiga vuxna runt barnen möjlighet till ytterligare stöd. Många vuxna ringer redan idag till stödlinjen för barn med frågor om hur de kan prata med barn om risker på nätet, eller hur man som vuxen kan vara ett bra och tryggt stöd till ett barn som blivit utsatt. Vi vet därför redan idag att behovet av Föräldrahjälpen är stort, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare på ECPAT Sverige. Tele2 möjliggör kostnadsfria samtal, oavsett operatör, till både Ditt ECPAT och Föräldrahjälpen. För att skydda de barn och vuxna som är i behov av stöd så syns inte samtalen på telefonräkningen. För mer information, vänligen kontakta: Joel Ibson, Head of Corporate Communications, Tele2, +46 766 26 44 00 / [email protected] Följ Tele2 på vårt pressrum: www.tele2.com/sv/media Tele2s vision är att vara den smartaste operatören i världen och skapa förutsättningar för ett samhälle med obegränsade möjligheter. Ända sedan Tele2 grundades 1993 har vi fortsatt att utmana rådande normer och dammiga monopol. Idag möjliggör våra nätverk mobil- och fasttelefoni, bredband, datanät, TV, streaming och globala IoT-tjänster för miljontals kunder. Vi driver tillväxt genom kundnöjdhet och smarta kombinerade erbjudanden. Tele2 är sedan 1996 noterat på Nasdaq Stockholm. Under 2020 omsatte bolaget 27 miljarder kronor, med en underliggande EBITDAaL på 9 miljarder kronor. För de senaste nyheterna och finansiella definitioner, vänligen se vår hemsida www.tele2.com. 2/2	2.1875
Idag skall jag försöka att lära lite om patellaluxation, hur känner man? hur duktiga är veterinärerna? hur mycket kan veterinärerna i andra länder? kan man känna redan på valparna? Får tikar mer felet, än hanhundar? dåligt vinklade hundar får de oftare felet? Vi uppfödare har ett ansvar att jobba seriöst med vår stam! SKK säger endast hundar med normala knäleder ska gå i avel och en hund med kliniska symptom av patellaluxation är aldrig lämplig i aveln, oavsett vilken grad vid undersökningen. hundens egen patellagrad är dock ett relativt osäkert mått på dess avelsvärde, skk,s ord . Att vi med dvärghundar ser lite mellan fingrarna är för att vi tycker det inte är så stort problem för att papillonen är så lätt. (men det har blivit ett större problem för att veterinärerna råder ägarna att operera knäet, vilket blir dyrt) Läs punkt 12 om arvet. Polygent och troligt enkelt reccesivt , kan det bli index reglerat ? var hamnar vi då? 1. Hur lär man sig att känna om hunden har felet? Hur är knäet uppbyggt? 2. Hur kan en hund som har ua på sina knän, längre fram i livet hoppar knäet ur? 3. Kan vi lita på våra veterinärer? Hur ofta bommar dom ? 4. Hur mycket kan veterinärerna i andra länder? 5. Kan man känna på valparna? 6. Får tikar mera felet än hanhundarna? 7. Hur är det med dåligt vinklade hundar får de oftare felet? 8. Vi har ett stort ansvar att jobba seriöst med vår stam 9. Vad säger skk 10. Vad säger rasklubben, patella undersökning. 11. Det vi ser på avelsdatan är att det är många som använder okända mot u.a (antagligen är det sådana som vet om statusen på sin hund, men inte vill visa detta, vill jobba själv. MEN om så är fallet ANVÄND den hunden 1 gång max 2 ggr. 12. Skk säger, precis som avelsarbetet med HD bör även hänsyn tas till hela familjebilden ( hur mycket fel av detta ligger i stamtavlan på tiken samt tilltänka hanhunden, de räknar ut ett index ) om det skulle bli så, så måste vi tänka till redan nu. 13. Inget förbud, men använd en sådan hund 1 gång max 2 gånger. 14. Kollade på chihuahua, där de har tvång på att ha ett resultat innan man får registrera valparna, men inget förbud att använda 1 eller 2 med felet mot ua. Men kollar man på deras statistik har de inte kommit någon vart. 15. Alltså värdera ert djur noggrant HAR hon eller HAN så mycket fördelar att det väger upp problemet? Det är bara du som uppfödare, att kunna värdera ditt eget djur. Att man inte gör avelsförbud är för att inte begränsa avelskvoten alldeles för mycket, samt begränsa uppfödaren! Men man vet inte i framtiden kanske index kommer, och då gäller det att våra tavlor är så fria som möjligt.	2.421875
Policy för alkohol, tobak, doping och narkotika i Ås IF Som idrottsförening med en stor ungdomsverksamhet har vi i Ås IF ett särskilt ansvar gällande bruk av alkohol, tobak, dopningsmedel och narkotika. Vi vill därför i vårt dagliga arbete medverka till att skapa en positiv utveckling av samhället och aktivt ta ställning mot det som är skadligt för hälsan och beroendeframkallande. Alkohol ska inte förekomma bland ledare eller aktiva i samband med barn- och ungdomsverksamhet. * Ledare och tränare ska vara uppmärksamma på att det finns barn och ungdomar som har föräldrar med missbruksproblem och att dessa barn och ungdomar kan behöva speciellt stöd. * Det gäller t.ex. under träningsläger och tävlingar eller resor till och från dessa. Företrädare, ledare och tränare ska vara medvetna om sin roll som förebilder. * Ledare, tränare och aktiva ska vara medvetna om att ju högre alkoholintag desto mer försämrar det nyttan av träning samt prestationsförmågan. Skaderisken ökar också. Ås IF vill ha tobaksfria idrottsmiljöer och tobak ska inte förekomma i samband med barnoch ungdomsverksamheten. * Företrädare, ledare och tränare ska vara medvetna om sin roll som förebilder. De ska vara medvetna om tobaksbrukets negativa inverkan på hälsa och bör avstå tobaksbruk i samband med Ås IF´s ungdomsverksamhet. * Föreningens verksamhet ska bedrivas i rökfria lokaler och anläggningar. Doping och narkotika ska inte förekomma inom Ås IF. Inom all svensk idrott råder nolltolerans mot narkotika/doping och det gäller även vår förening. * Får någon i föreningen kännedom om att narkotika används ska detta anmälas till polismyndighet och/eller social myndighet. * Varje enskild idrottare är själv ansvarig för att känna till och följa dopingreglerna. De flesta kända narkotiska preparat ingår också som en del av dopingreglerna.	2.65625
Pressmeddelande 2018-12-07 Tilläggsprospektet har upprättats med anledning av det offentliggörande som gjordes den 27 november 2018 där Bolaget offentliggjorde att de ingått avsiktsförklaring att licensiera AI databearbetningsteknik till ett nordamerikanskt företag. Tilläggsprospektet har godkänts av Finansinspektionen och kommer att finnas tillgängligt på Unibaps hemsida (www.unibap.com) och Mangolds hemsida (www.mangold.se) samt kommer att göras tillgängligt på Finansinspektionens hemsida (www.fi.se). Investerare som före offentliggörandet av detta tilläggsprospekt har gjort en anmälan om eller på annat sätt samtyckt till köp eller teckning av de värdepapper som omfattas av Prospektet har enligt 2 kap. 34 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument rätt att återkalla sin anmälan eller sitt samtycke till och med den 11 december 2018 (det vill säga inom två arbetsdagar från offentliggörandet av tilläggsprospektet). Återkallelse ska ske skriftligen till Mangold Fondkommission AB, ämne: Unibap, Box 556 91, 102 15 Stockholm, Sverige eller via e-post till [email protected]. Det datum för återkallelse som tas i beaktande är det datum då posten stämplat brevet eller när e-posten inkommit till Mangold. Investerare som har tecknat units genom förvaltare ska kontakta sina förvaltare gällande återkallelse. Teckning som ej återkallas kommer att förbli bindande och om investerare önskar kvarstå som tecknare av aktier behöver denne ej vidta några åtgärder. För mer information, vänligen kontakta: Fredrik Bruhn Verkställande direktör [email protected] +46 70 7833215 Detta pressmeddelande är inte ett erbjudande att teckna units i Unibap och investerare ska inte teckna eller förvärva några värdepapper annat än på grundval av informationen i prospektet. Varken uniträtter, betalda tecknades units ("BTU"), nyemitterade aktier eller teckningsoptioner har rekommenderats eller godkänts av någon amerikansk federal eller delstatlig värdepappersmyndighet eller tillsynsmyndighet. Inga uniträtter, BTU, nyemitterade aktier eller teckningsoptioner har registrerats eller kommer att registreras enligt United States Securities Act från 1933 i dess nuvarande lydelse, eller enligt annan tillämplig lag i USA, i Australien, Hong Kong, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore, Sydafrika eller i något annat land där Företrädesemissionen eller distribution av pressmeddelandet strider mot tillämpliga lagar eller regler eller förutsätter att ytterligare prospekt upprättas, registreras eller att någon annan åtgärd företas utöver vad som krävs enligt svensk rätt. Pressmeddelandet, liksom prospektet, anmälningssedeln och andra till Företrädesemissionen hänförliga handlingar, får följaktligen inte distribueras till någon sådan jurisdiktion. Bolaget har inte ansökt om godkännande av något erbjudande till allmänheten avseende de värdepapper som hänvisas till i detta pressmeddelande i något annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ("EES") än Sverige. I andra medlemsländer i EES kan därför värdepapperna endast erbjudas till (i) en kvalificerad investerare såsom definierat i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG ("Prospektdirektivet") eller (ii) någon som faller under artikel 3(2) i Prospektdirektivet. Detta pressmeddelande kan innehålla viss framåtriktad information som återspeglar Unibaps aktuella syn på framtida händelser samt finansiell och operativ utveckling. Ord som "avses", "kommer", "bedöms", "förväntas", "kan", "planerar", "uppskattar" och andra uttryck som innebär indikationer eller förutsägelser avseende framtida utveckling eller trender, utgör framåtriktad information. Framåtriktad information är till sin natur förenad med såväl kända som okända risker och osäkerhetsfaktorer eftersom den är avhängig framtida händelser och omständigheter. Framåtriktad information utgör inte någon garanti avseende framtida resultat eller utveckling och verkligt utfall kan komma att väsentligen skilja sig från vad som uttalas i framåtriktad information. Denna information, de åsikter och de framåtriktade uttalanden som återfinns i detta pressmeddelande gäller enbart vid detta datum och kan ändras utan underrättelse därom. Unibap lämnar inga utfästelser om att offentliggöra uppdateringar eller revideringar av framåtriktad information, framtida händelser eller liknande omständigheter annat än vad som följer av tillämplig lagstiftning. Kort om Unibap Bolaget är ett modernt IT-bolag som ligger i framkant med integration av AI-lösningar och robotik. Unibap digitaliserar industrins produktion och tillverkning genom att göra blinda robotar seende i kombination med mänskliga förmågor för kvalitetsavsyning och automatisering. Bakgrunden till Unibap är erfarenheter från mångårig utforskning av rymden, av tillverkning av ruggade industridatorlösningar och robotiklösningar. För mer information, vänligen besök Bolagets hemsida unibap.com. Mangold Fondkommission AB, tel. +46 8 5030 1550, är Bolagets Certified Adviser.	0.988281
FAKTAARK Kvalitetskrav: armaturer, ljuskällor och belysningsstyrning Detta Faktaark är framtaget för projektet "Lighting Metropolis - Green Economy". Nedanstående listade kvalitetskrav avser minimikrav och poängkrav, som ska uppfyllas vid drift- och underhåll samt utbyte av vägbelysning inom ____________________ kommun. Evalueringsprocessen av minimikrav och poängkrav framgår av förfrågningshandling. Dokumentationskrav D: Datablad B: Beräkning \| IP-klass 1) \| \|---\| \| IK-klass (<4 meter) 1) \| \| IK-klass (> 4 meter) 1) \| \| Isolationsklass 1) \| \| Omgivningstemperatur \| \| Relativ luftfuktighet \| \| Överspänningsskydd (typ II, Inline) 2) \| \| Korrosionsklass 3) \| \| Livslängd (armaturer/LED) 4) \| \| Livslängd (driver) 4) \| \| Garanti \| \| Effektivitet (lm/W – ut ur armatur) \| \| Effekt per km väg (W/km) \| \| Årlig energiförbrukning (kWh/år) \| \| Färgåtergivningsindex (Ra - huvudled) 5) \| \| Färgåtergivningsindex (Ra – lokalgator och GCM- \| \| Korrelerad färgtemperatur (Kelvin) 6) \| \| Färgtolerans, MacAdam (SDCM) 6) \| \| Flimmer (Pst LM) 7) \| \| Stroboskopeffekt (SVM vid maximal last) 7) \| \| Belysningsklass (GCM-väg) 8) \| \| Belysningsklass (lokalväg) 8) \| Poäng- 2020-02-24 Version 0.1 Handläggare: ASE/ ÅGD Granskare: JA \| Belysningsklass (huvudled) 8) \| \|---\| \| D-klass (GCM-väg och lokalgata) 8) \| \| G-klass (vägarmatur för lokalgata) 8) \| \| G-klass (vägarmatur för huvudled) 8) \| \| CLO (Constant Light Output) \| \| Dimring, ljusdämpning \| \| Belysningsstyrning \| \| Befintligt belysningsstyrningssystem \| \| Trådlös kommunikation \| \| Zhaga-sockel \| Hänvisningar 1) SS 436 40 00 Elinstallationer för lågspänning - Utförande av elinstallationer för lågspänning 2) SS-EN 61643-11 utg 2:2013 Överspänningsskydd för lågspänning - Del 11: Överspänningsskydd anslutna till lågspänningsnät Prestanda och provningsmetoder 3) SS-EN 1670:2007 Byggnadsbeslag - Korrosionsmotstånd - Krav och provningsmetoder 4) SS-EN 62717, utg 1:2017 Belysningsmateriel - Lysdiodmoduler (LED) för allmänna belysningsändamål - Prestandafordringar 5) CIE 1995. CIE 13.3-1995. Method of Measuring and Specifying Colour Rendering Properties of Light Sources 6) CIE 1931 (x,y) chromaticity diagram 7) SS-EN 61000-3-3, utg 3:2013 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) - Del 3-3: Gränsvärden - Begränsning av spänningsfluktuationer och flimmer i lågspänningsdistributionssystem förorsakade av apparater med märkström högst 16 A per fas utan särskilda anslutningsvillkor 8) VGU, Publikation 2020:029, Trafikverket Referenser http://www.premiumlightpro.dk/vejbelysning/vejledning-og-kriterier/ https://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/lcc/lcc-kalkyler/utomhusbelysning/	1.945313
Grundskolan - Elevstatistik Läsåret 2019/20 Visar uppgifter för: skolenheten Internationella Engelska Skolan Krokslätt Antal elever åk 8 5 744 3 703 1 994 47 4 306. Till riksnivå Till länsnivå Till kommunnivå Rapportbeskrivning och deﬁnitioner etc. Rapporten visar antal elever och andel ﬂickor i förskoleklass samt antal elever, andel ﬂickor, andel med utländsk bakgrund respektive andel med föräldrar med eftergymnasial utbildning i grundskolan fördelat per årskurs. Uppgifterna avser oktober det valda året. Utländsk bakgrund innebär att eleverna är födda utomlands eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Elever som saknar uppgift om personnummer räknas i denna statistik till elever med utländsk bakgrund. Att uppgift om personnummer saknas kan bland annat bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. Övriga elever hamnar i gruppen med svensk bakgrund, även om de har en utlandsfödd förälder. Observera att uppgifter avseende kön, utländsk bakgrund samt föräldrarnas utbildningsnivå dubbelprickas om de baseras på färre än 10 elever. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Undantaget är elever på sameskolan där alla uppgifter prickas om de baseras på färre än 10 elever. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Uppgifterna Andel med utländsk bakgrund och Andel med föräldrar med eftergymnasial utbildning presenteras från och med år 2009. Nytt från läsåret 2017/18 är att statistik om elever i konfessionella skolor samlas in på individnivå. Dessa uppgifter ﬁnns inte rapporterade för sameskolor. Antal elever i förskoleklass redovisas i denna databas från och med läsåret 2007/08. Mellan 2007/08 och 2011/12 saknas uppgifter om elever i förskoleklasser som kommunen har ett övergripande ansvar för men som drivs av annan huvudman än kommunen samt förskoleklasser belägna i anslutning till specialskolor och grundsärskolor. Göteborg, samtliga huvudmän Göteborg, kommunal huvudman Göteborg, enskild huvudman Göteborg, internationella skolor enskild huvudman Antal elever åk 9 5 673 3 618 1 987 68 4 022.	2.078125
HSB BRF STENVIK, OXELÖSUND 3 ROK, 94,5kvm LGH NR: 09 HUS: A, VÅNING 3 Ovanstående lägenhetsritning går ej att förändra utöver det som redovisas. OBS! Kvadratmeter i rummen utgör inte hela bostadsytan. hsb.se	1.015625
Grundskolan - Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9 Svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska Läsåret 2018/19 Visar statistik för: skolenheten Internationella Engelska Skolan Skärholmen Fördelat efter: typ av huvudman Vald typ av huvudman: Enskild Rapporten visar statistik om det ﬁnns minst 15 elever i årskurs 9 med både slutbetyg och provbetyg i ämnena svenska, matematik eller engelska. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyget Lika Högre 59,8 29,7 60,2 30,1 52,3 32,8 55,0 37,5 Riket, Enskild Stockholm, Enskild Sverige AB, Enskild Skärholmen, Enskild Rapportbeskrivning och deﬁnitioner etc. Samtliga uppgifter avser elever i årskurs 9. * Antal elever med provbetyg och slutbetyg * Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyget Antal elever som har både provbetyg och slutbetyg i åk 9. Andel elever som har fått lika eller avvikande slutbetyg jämfört med provbetyget. För varje elev har avvikelsen mellan slutbetyg och provbetyg beräknats. Lika, dvs. ingen avvikelse, betyder att eleven har fått samma slutbetyg som provbetyg. Högre betyder att slutbetyget är ett eller ﬂera betygssteg över provbetyget. Lägre betyder att slutbetyget är ett eller ﬂera betygssteg under provbetyget. I svenska och engelska bedöms och betygsätts varje delprov separat. Resultaten på de olika delarna vägs sedan samman till ett sammanvägt provresultat, ett provbetyg. För att få ett provbetyg ska eleven ha deltagit i samtliga delprov. I matematik ges inga delprovsbetyg. För att få ett provbetyg i matematik ska eleven ha deltagit i samtliga delprov.	2.46875
Lärlingar i Malmö 1750–1900 Arbetarhistorisk konferens i Landskrona, 23–24 maj 2019 Lars Edgren, Lunds universitet Den text som här följer är första utkastet till en längre uppsats om lärlingar. Den färdiga versionen är tänkt att bestå av tre delar: 1/ en kvantitativ och socialhistorisk undersökning av lärlingssystemets utveckling i Malmö. Det är den del som finns i en första version här. 2/ en bearbetning av arbetarminnen Nordiska muséets arkiv för att belysa arbetsrelationerna inom hantverket. 3/ en diskussion av lärlingsfrågan i politiken, där mästarnas organisationer pläderade för en lärlingslag. I dagsläget har jag inte inarbetat vare sig svensk eller internationell forskning. För svensk del är det främst forskning om yrkesutbildning som är relevant. Texten är under arbete. Får ej citeras utan författarens medgivande! Att vara lärling har historiskt sett varit en vanlig erfarenhet för unga män i städer över hela Europa. Lärlingssystemet var viktigt för överföringar av kvalificerade kunskaper i många yrken, men lärlingar vara också en viktig del av arbetskraften i hantverk, manufaktur och industri. Trots detta har lärlingar sällan blivit föremål för historiska studier. Syftet med detta papper är att ge ett bidrag till kunskapen om lärlingssystemets förändringar inom svenskt stadshantverk från 1700-talet fram till 1800-talets slut. Därmed fångas också övergången från skråorganiserat hantverk till näringsfrihet. Begreppet lärling Överföring av kunskap mellan generationer har alltid skett så att barn och ungdomar har lärt genom att utföra arbete tillsammans med äldre, yrkeskunniga personer. Detta kan sägas vara kärnan i en lärlingsrelation. Relationen bygger på ett byte: lärlingen överlåter arbetskraft i utbyte mot att kunna förvärva yrkeskunskap. I denna elementära form kan många former av ungdomsarbete betecknas som lärlingsskap även om ingen särskild överenskommelse reglerade förhållandet mellan lärare och lärande. När arbetsprocessen blivit mer avancerad och specialiserad har behovet att reglera relationen mellan parterna i denna relation ökat. Detta kunde ske genom lagstiftning. I de europeiska stadshantverket reglerades lärlingarnas förhållanden genom skråsystemet. Men också andra regleringar förekom. Välkänd är The Statute of Artificers i England från 1563 där lagen stadgade att den som självständigt skulle utöva ett yrke skulle ha fullgjort en lärlingstid om sju år. De senaste decenniernas forskning om skråorganiserat hantverk i Europa har reviderat tidigare uppfattningar som betonat de skrånas negativa roll för ekonomisk tillväxt. I detta sammanhang har särskilt skrånas roll för att säkra tillgången till kvalificerad arbetskraft betonats. 1 Skrånas regleringar kunde hantera det dilemma som uppstod genom det grundläggande utbytet av utbildning mot arbetskraft. Genom att binda lärlingen för en viss lärotid säkrades att mästaren kunde dra nytta av arbetskraften även sedan lärling förvärvat tillräcklig skicklighet för att utöva yrket. Att lärlingssystemet verkligen fungerade för att överföra yrkesskicklighet kan inte betvivlas. Bevarade hantverksprodukter vittnar om den höga nivån på forna tiders hantverksutbildning. Detta hindrar inte att regleringen av lärlingsutbildningen också öppnade för ojämlika maktförhållanden. Var den lärotid som lärlingen bands på verkligen den för utbildningen nödvändiga? Lärotider varierade i stor utsträckning. Den i England påbjudna lärotiden på sju år måste ha varit orimlig i många yrken. I regleringen av lärlingars villkor öppnades också möjligheten för mästare att utnyttja lärlingar som en billig arbetskraft. I min avhandling hävdade jag att det fungerade just så inom hantverket i Malmö under det tidiga 1800-talet. Jag menade mig kunna visa att antalet lärlingar var alltför stort i förhållande till den tänkbara efterfrågan på yrkesutbildade arbetare, alltså på gesäller. Många lärlingar avslutade aldrig läran och av de som blev gesäller lämnade många arbetet inom ramen för det skråorganiserade hantverket. Jag skulle idag måhända bedöma yrkesutbildningens roll för de unga männen något mer positivt. De 1 Stephan R Epstein and Maarten Prak, "Introduction: guilds, innovation and the European economy, 1400-1800", Guilds, Innovation, and the European Economy, (Stephan R Epstein and Maarten Prak, red.), 2008 skråorganiserade hantverkarna mötte hela tiden konkurrens inte bara från olagligt arbetande så kallade bönhasar, utan också från många anställda inom krigsmakten och vid statliga och kommunala verk. Många av de utlärda har säkert fortsatt att utöva sitt yrke även om det skett utanför de etablerade verkstäderna. Lärlingsutbildningen har på det sättet bidragit till yrkeskunskapen i samhället utöver skråhantverkets eget behov. Att regleringen av relationerna mellan mästarna och arbetarna har varit en central uppgift för de svenska skråämbetena har jag tidigare framhållit. 2 Detta gällde både gesäller och lärlingar. Ett motiv för den svenska statsmakten att uppmuntra skråorganiseringen har också varit omsorgen om yrkesskickligheten. Men om det nu förhöll sig så, vad hände med lärlingssystemet när skråorganisationen i Sverige avvecklades, först genom hantverksordningen 1846 och sedan genom näringsfrihetsreformen 1864? Detta papper avser att ge ett bidrag till besvarandet av denna fråga. Den fråga som här står i centrum är den socialhistoriska frågan om lärlingssystemets kvantitativa utveckling i Malmö från mitten av 1700-talet fram till slutet av 1800-talet. Den lagliga regleringen Det svenska stadshantverket var reglerat genom rikslagstiftning, ett av allt att döma unikt förhållande inom det europeiska hantverket. Den första allmänna skråordningen utfärdades 1669, men den vanliga uppfattningen är att det var först i och med 1720 års författning som regleringen uppnådde rimlig effektivitet. Lagstiftarens ambition var att skåorganiseringen skulle omfatta alla hantverkare i de svenska städerna. I ett yrke med tre mästare i en stad skulle ett ämbete bildas. Var mästarna färre, skulle de tillhöra ett ämbete i en annan stad. 3 Förhållanden mellan mästare och lärlingar reglerades i tre artiklar i 1720 år allmänna skråordning. I artikel IV stadgades att pojkar skall antas i läran genom att personligen inställa sig inför ämbetet och där inskrivas. Någon möjlighet för flickor att antas fanns inte. Inskrivningen vid ämbetet kunde föregås av en två månaders prövotid, då mästaren kunde bedöma om 2 Här måste stöd in. 3 Ernst Söderlund, Hantverkarna, del 2. Stormaktstiden, frihetstiden och gustavianska tiden, 1949 pojken hade anlag för yrket. Läran skulle vara mellan tre och fem år men ämbetena fick möjlighet att lämpa tiden av olika orsaker. Artikel IX, vilken innehöll 4 punkter tog också upp några punkter som gällde lärlingars villkor. I den första punkten föreskrevs att en mästare kunde hålla så många lärlingar som han förmådde lära. Detta var en av de punkter i ordningen som stred mot skråämbetenas ofta visade ambitioner att begränsa konkurrensen mellan mästarna. Ett sätt att göra detta var att begränsa antalet lärlingar som en mästare kunde hålla. I punkten stadgas också att lärlingarna framförallt skulle vara infödda i landet. Stadgandet att "…den dem til sit Handtwärcks-lärande icke tilstädia will, skal af Borgmästare och Råd alfwarligen … straffas…" torde ha syftat till att säkra att det fanns tillgång till lärlingar. Punkten syftar tydligen till att säkra överföringen av hantverkskunnande till så många inhemska pojkar som möjligt. Den andra punkten är ofta citerad eftersom den ger en inblick i lärlingarnas arbetsvillkor: "En Läro-poike, som af Mästaren niuter Kost, Kläder och Husrum, bör wäl löpa Mästarens ärender, doch med mått, och han mäst brukas til det han lära angår." Det var vanligt att lärlingen förväntades hjälpa till med allmänna hushållssysslor. Punkten syftade till att begränsa detta, men i praktiken innebar den nog snarast en legitimering av detta bruk av arbetskraften. Den tredje punkten förbjuder misshandel av lärpojkarna. Att husaga var tillåten hindrade inte att det fanns gränser för denna. "Jngen Mästare, mindre hans Gesäller, må uti dryckenskap eller eljest af blotta ondska slå och oskiäigen handtera någon Läro-poike…". Genom att lagstiftaren såg ett behov att uttryckligen stadga detta, kastas också ljus över lärlingarnas villkor. Det är värt att notera att det särskilt underströks att gesäller inte fick utöva sådant våld. Den fjärde punkten stadgar att ingen mästare fick avskeda en lärling i förtid utan skäl som prövats av skråämbetet. Artikel IX är huvudsakligen utformad som ett skydd för lärlingarna men genom att demonstrera de risker de var utsatta för vittnar den också om de ofta hårda villkor lärlingar kunde leva under. De allra flesta hantverkare i städerna lydde under skråordningen, men det fanns vissa undantag. Textiltillverkningen reglerade genom 1734 års hallordning och under denna räknade också några andra hantverk. Även hallordningen reglerade lärlingarnas förhållande. Någon inskrivning skulle inte göras. Mästare och lärlingar skulle skriva kontrakt vilka skulle inlämnas till hallrätten, som var ansvarig för tillsynen. Lärlingar kunde börja redan vid 10 eller 12 års ålder och läran kunde vara mellan 5 och 8 år. Anpassning kunde ske, men ingen skulle lära mindre än 3 år. (21/5 1734, art 6:2). I övrigt var bestämmelserna mycket likartade. Dessa villkor gällde under hela den sena skråtiden. De äldre författningarna ersattes 1846 med en fabriks- och hantverksordning. Genom denna förordning upphävdes skråämbetena, men det var inte tal om fullständigt näringsfrihet. För den som önskade driva en hantverksverkstad med anställda arbetare krävdes i de allra flesta hantverksyrken också i fortsättningen avlagt mästarprov. Mästaren skulle även fortsättningsvis inneha burskap. Obligatoriska hantverksföreningar fyllde en övervakande roll och skulle bland annat granska avlagda mästarprov. Enligt förordningen skulle lärlingarnas förhållande regleras genom kontrakt mellan mästaren och lärlingens målsman. Den uppnådda åldern skulle vara 12 år och kontraktet kunde gälla upp till myndighetsåldern, som vid denna tid var 21 år för män. Dock hade en lärling som uppnått 18 års ålder och kunde visa sig äga tillräcklig skicklighet i yrket rätt att få gesällbrev. Ett tidigare kontrakt bröts då. Det bör understrykas att en föregående lärlingstid inte var en förutsättning för att bli gesäll. Det skulle räcka med tillräckliga yrkeskunskaper. En myndig person kunde själv skriva ett lärlingskontrakt vilket dock högst fick gälla på tre år. I förordningen stadgades böter för den som bröt ett sådant kontrakt. Lärlingar skulle endast användas för sådant som tillhörde yrket om inte kontraktet uttryckligen stadgade något annat. I en lång paragraf inskärptes mästarens "faderliga ansvar" att vårda sig om arbetarnas bästa. Efter regleringen 1846 fanns alltså inget ämbete som kunde vaka lärlingsrelationen. I stället överläts den åt kontrakt, vilkas giltighet garanterades av statsmakten. Denna ordning blev dock kortvarig. Redan 1864 genomfördes en näringsfrihetsreform vilken innebar en i princip fri etableringsrätt utan krav på visad yrkesskicklighet. Samtidigt försvann alla hänvisningar till de gamla beteckningarna för hantverkets arbetare, alltså till lärlingar och gesäller. Villkoren mellan idkare och arbetare skulle regleras genom fria kontrakt vilka fick gälla på högst tre år. Kontrakt med omyndig arbetare skulle slutas med målsman och fick inte gälle längre än till uppnådd myndighetsålder. Åldersgränsen på 12 år bibehölls. En ny reglering innebar förbud för nattarbete för arbetare under 18 års ålder. Idkarens faderliga ansvar inskärptes, om än i kortare ordalag, men i gengäld stadgades det nu också om bötesbelopp om bestämmelserna inte följdes. Den lagliga utvecklingen under 1800-talet innebar att lärling som en lagligt förankrad institution försvann. Arbetare skulle anställas genom fria individuella kontrakt, där lagstiftaren endast engagerade sig genom att begränsa den maximala längden. Rätten att teckna kontrakt för omyndiga arbetare tillhörde målsman. Källorna till kunskapen om hantverkets utveckling För studier av hantverkets numerära utveckling finns det tre huvudkällor: 1. Den officiella hantverksstatistiken 2. Kyrkobokföringen. Husförhörslängderna skulle förteckna hela befolkningen. De låg till grund för de folkräkningar som gjordes vart tionde år med början 1860. Folkräkningarna är enkla att använda eftersom de förtecknar alla personer vid en given tidpunkt. I de förda längderna är det svårt att se exakt när personer flyttat ut eller in. 3. Mantalslängderna. Dessa gjordes upp i slutet av varje år inför det kommande årets taxering. De grundades på mantalsuppgifter som lämnades in av hushållsföreståndare. Arbetsgivare skulle uppge vem de hade anställda. Alla dessa material har sina svårigheter. Magistraten i städerna hade ansvar för hantverksstatistiken. Även sedan hantverksidkarnas skyldighet att ha burskap upphävts 1864 kvarstod en anmälningsplikt. Det är alltså anledning att tro att magistraten hade goda möjligheter att veta vem som anmält sig för att driva verkstad. Mindre säkert är hur många som faktiskt anmälde att de arbetade för egen räkning. Det förefaller rimligt att tro att många hantverkare som arbetade för egen räkning åtog sig tillverkning direkt för kunder utan att för den skulle han anmält sig som yrkesidkare. Likväl torde detta ändå röra främst ensamarbetare. Sannolikt ger hantverksstatistiken en god bild av antalet verkstäder med anställda arbetare. Svårare är dock att veta om uppgifterna om antalet anställda arbetare stämmer. Det måste ha varit svårt att samla in denna information. Misstanken måste vara att antalet arbetare som uppges i hantverksstatistiken är underskattat. Uppgifter om lärlingar och gesäller försvinner ur statistiken efter 1864 då begreppen försvinner ur lagstiftningen. Hantverksstatistiken ger därefter inga upplysningar om lärlingarnas antal. Folkräkningarna innehåller uppgifter om titlar. Hantverkare anges i allmänhet med yrkestitel sammankopplad med ställning i yrket, till exempel skomakarmästare, skomakargesäll, skomakarlärling eller skomakararbetare. Men det var inte alls ovanligt att bara yrkestiteln användes, vilket gör det omöjligt att veta om det rör sig om idkare eller arbetare. Dessutom är det viktigt att notera att titlarna inte nödvändigtvis speglade innehavarens försörjning. Titlar var ett sätt att markera status och ställning. En hantverkare som ägde ett hus kunde mycket väl tituleras "husägare" om detta uppfattades som en högre status. Det är inte heller givet vem det var som bestämde den titel som användes i längderna, om det var prästen eller den som var föremål för registrering. Att vara hantverkare var dock en rimligt statusfylld ställning. Det är sannolikt snarare så att gesäller som inte längre arbetade inom hantverket behöll en titel som de var berättigade till och som markerade en högre status än en vanlig arbetare. Det finna alltså anledning att misstänka att husförhörslängderna överskattar antalet yrkesverksamma hantverkare i en stad. Sannolikt är mantalslängderna det material som ger bäst möjligheter att komma åt hantverket. Genom att arbetsgivare skulle lämna in uppgifter om anställda arbetare gavs bättre möjligheter att faktiskt fånga hur många som var yrkesverksamma. Tidigare jämförelser pekar också på att mantalslängderna är det bättre materialet för att fastställa en yrkesstruktur. Men inte heller i detta material kan alla arbetare knytas till verkstäder. Frågan om hur många hantverkare som fanns i till exempel Malmö vid en viss tidpunkt är delvis illusorisk. Den förutsätter att individer arbetade heltid med en given yrkesverksamhet. Sannolikt var arbetsförhållande mycket mer komplicerade än så. Tillgången till arbete växlade över säsongen. Under lågsäsong har arbetare hittat andra sätt att försörja sig. I många yrken måste man tänka sig att arbetare har växlat mellan att ta lönarbete eller arbeta för egen räkning under tider när ingen anställning fanns till förfogande. Trots dessa svårigheter ska jag här göra ett försök att ge kvantitativa mått över hantverkets utveckling genom tvärsnitt från 1753, 1820, 1845, 1860 och 1880. De tre första åren bygger på de databaser jag upprättade i samband med mitt avhandlingsarbete. För 1753 hade jag bara tillgång till mantalsskrivningen, vilken gav begränsad information. Åren 1820 och 1845 byggde på en kombination av de tre ovan nämnda källserierna. År 1860 bygger däremot endast på folkräkningen och hantverksstatistiken. År 1880 är det åter tal om en kombination av folkräkning och mantalslängd. Anledningen till att detta blev nödvändigt var att folkräkningens titlar ofta var mycket ofullständiga. En jämförelse med de titlar som användes i mantalslängden och i mantalsuppgifterna blev därför nödvändig. De är min bedömning att materialet är bra när det gäller att fånga idkare som hade anställda arbetare. Jag bedömer också att antalet lärlingar är rimligt väl fångat. Att vara lärling var knappast en titel som det fanns anledning att behålla när personen inte faktiskt var lärling. Som det snart ska framgå var också de flesta lärlingar inneboende hos mästare vilket gör det mindre sannolikt att de inte också var lärlingar. Den stora svårigheten när det gäller att bedöma hantverkets omfattning utgörs av gesällerna. Hur många av dem som återfinns med denna titel i längderna försörjde sig verkligen genom sitt hantverk? Hur många var anställda och hur många har arbetat för egen räkning? Hur många behöll en titel som de uppfattade som statusfylld? Hantverkets utveckling i Malmö 1753–1880 Den kvantitativa utvecklingen för hantverket i Malmö som den kan avläsas i mina data sammanfattas i tabell 1. Den måste läsas mot bakgrund av alla de osäkerheter som framgått av den nyss förda diskussionen. Hantverkarnas antal enligt siffrorna öka med ungefär sex gånger. Relativt folkmängden är dock hantverkarna som flest 1753. Mellan åren under 1800-talet sker ingen markerad förändring. Störst andel har hantverkarna 1860, andelen 1880 är något högre än 1820. Att den tidiga industrialiseringen inte innebar någon markerad tillbakagång för hantverket är välkänt. Antalet verkstäder ökar däremot inte alls i samma takt som antalet hantverkare. Tabellen går inte att omedelbart använda för att beräkna verkstadsstorlek under senare delen av 1800-talet, men den ökning verkstadsstorleken som är säkerställd mellan 1753 och 1845 måste ha fortsatt därefter. Det är dock värt att notera att mästarna både 1860 och 1880 varit ungefär en sjättedel av samtliga hantverkare. Efter skråsystemets upphörande går det inte längre att nöja sig med att registrera de tre grupperna lärlingar, gesäller och mästare. Allt fler personer återfinns i längderna med enbart yrkestitel, något som förekommer redan 1860 men är mycket vanligt 1880. Det bör noteras i att i den utsträckning de återfinns som idkare i hantverksberättelserna har jag räknat dem som mästare. Det är också tydligt att många gesäller inte kan knytas till en arbetsgivare, vilket gör att det inte går att avgöra om de verkligen försörjt sig genom hantverksarbete. År 1860 finns gruppen självförsörjare, alltså personer som utnyttjade Fabriks- och hantverksordningens rättighet att fritt försörja sig på ett hantverk utan anställda arbetare. Kanske är många av hantverkarna 1880 snarare självförsörjare än mästare och arbetare? Värt att notera är att Kommerskollegiums statistik ger avsevärt lägre siffror för hantverket är mina databaser. Skillnaden är markerade redan 1860 och mycket stor 1880. Skillnaden ligger i antalet arbetare. År 1880 redovisar hantverksberättelsen färre än 1 000 arbetare. Lärlingar i Malmö 1753–1880 Av tabell 1 framgår också antalet lärlingar i Malmö vid de fem nedslagspunkterna. Deras antal ökar medan deras andel av samtliga hantverkare minskar. Deras antal svarar dock tämligen väl mot antalet mästare. År 1845 är de som flest i förhållande till verkstäderna, men 1890 är de fortfarande bara något färre än antalet verkstäder. Jag argumenterade i min avhandling för att lärlingar i betydande utsträckning användes som en billig arbetskraft i verkstäder. En viktig del av argumentet för denna tolkning var att lärlingarna var alltför många i förhållande till verkstädernas behov av utbildad arbetskraft. Som framgår av tabellen fanns det fler lärlingar än gesäller i Malmö år 1753. Efter seklets mitt förändrades dock denna proportion. Gesällerna och hantverkare med enbart yrkestitel är nu mer än fyra gånger som många. Det kan alltså finnas anledning att tro att de färdigutbildade lärlingarna hade större möjlighet att försörja sig i det yrke de lärt. Slutsatser måste dock dras med stor försiktighet. Vi vet alltför lite om omfattningen av den hantverksproduktion som ägde rum utanför det officiellt erkända hantverk som fångas i min statistik. På samma sätt vet vi alltför lite om hur många av de hantverkare som ingår i min databas 1880 faktiskt försörjde sig. En slutsats som däremot kan dras med större säkerhet är att hantverkslära spelade en mindre roll för unga män i slutet av 1800-talet än i mitten av 1700-talet. År 1820 var 31 procent av unga män i Malmö i ålder 15 till 19 år lärlingar. Motsvarande tal 1845 var 37 procent. Även jag saknar siffror för befolkningen åldersstruktur 1860 och 1880 måste andelen unga män i hantverkslära ha minskat. Ett mer differentierat näringsliv och måhända nya utbildningsmöjligheter har erbjudit alternativ till hantverkslära. I tabell 2 görs en jämförelse av ålder för lärlingarna i Malmö under de fyra undersökta åren på 1800-talet. Tvärsnittet för 1753 ger inte användbar information på individnivå. Som framgår är det inga stora förändringar. Att minimiåldern för att skriva kontrakt sänktes efter 1846 har inte haft någon betydelse. Lärlingar under 15 års ålder blir snarast allt mer ovanliga. De allra flesta är under hela tiden mellan 15 och 19 år, och mot periodens slut blir det ovanligare att finna lärlingar som är över 20 år. Under skråtiden bodde de allra flesta lärlingar i sina mästares hushåll. Både i skråordningen och hallordningen stadgades det visserligen uttryckligen att detta inte var nödvändigt, men med undantag för de två stora byggnadsyrken, murare och timmermän, var det mycket ovanligt med lärlingar som bodde utanför mästares hushåll under skråtiden. Av tabell 3 framgår det att detta mönster ännu var helt dominerande 1860. Av de 40 lärlingar som bildade eget hushåll detta år 37 murare eller timmermän. Bland de 13 lärlingar som bodde hos föräldrar tillhörde emellertid sex andra yrken än de två nämnda bygghantverken. De är ett tidigt tecken på att kravet att lärlingen skulle ingå i hushållet börjat upplösas. År 1880 har denna utveckling tagit stora kliv. Än är det vanligast med hushållsgemenskap men 44 procent av lärlingarna finns nu i andra hushåll än mästarens. Det vanligast är att de bor hemma hos sina föräldrar. Det är alltså en snabb förändring som pågår, men det är en förändring som inte gäller alla hantverksyrken på samma sätt. Under hela perioden avviken murarna och timmermännen. Redan 1753 var många av de två yrkenas lärlingar gifta med egen hushållsbildning. År 1820 hade yrkenas lärlingar en medelålder på 30 år, närmare hälften var gifta. Ännu 1845 och 1860 är det dessa yrken som helt dominerar bland lärlingar utanför mästarnas hushåll. År 1880 är det många andra yrken där lärlingarna inte längre flyttat in hos mästarna. En undersökning på de enskilda yrkenas nivå blir meningslös eftersom många av stadens yrken bara har enstaka lärlingar. Jag har valt att undersöka de tio yrken som haft flest lärlingar för en utförligare analys. Det visar sig att dessa yrken svarar för 72 procent av Malmös lärlingar. Hushållsbildningen för dessa lärlingar framgår av tabell 4. Som synes är det några yrken där inneboendet fortfarande är en tydlig norm. Samtliga bagarlärlingar liksom de allra flesta skomakare och tunnbindare bor hos mästare. Helt annorlunda ser det ut bland murare, boktryckare och slaktare. Tryckerierna hade vid denna tid alltmer kommit att drivas som storskaliga verksamheter med en omfattande mekanisering. Likväl förblev hantverkstraditionerna starka. Ett tecken på att dessa försvagades kan vara att många av de lärlingar som ingår i min databas titulerades boktryckerielev i mantalslängden, snarare än boktryckarelärling. Slakteri var också ett yrke som förändrats. Det drevs vid denna tid fortfarande småskaligt. Att traditionella former inte längre iakttogs visas av att de traditionella hantverkstitlarna inte användes. De som jag har med i databasen som lärlingar bär i materialet titeln "slaktardräng". Fyra yrken befinner sig någonstans mitt emellan dessa ytterligheter: smeder, målare, snickare och bleckslagare. Åtminstone målare och bleckslagare torde huvudsakligen ha arbetat med byggnadsverksamhet vilket kan förklara att deras yrken mer påminner om de två stora traditionella byggnadsyrkena. Skillnaderna mellan olika yrken alltså tämligen stora. Det är inte enkelt att hitta en förklaring till dessa skillnader. Det förefaller som om det skulle vara en rimligt att förvänta sig att hantverkare som drev större verksamheter slutade att inhysa lärlingar, medan hantverkare som drev verksamheten med få arbetare bibehöll mer traditionella arbetsformer. Men även de mest välbeställda idkarna kunde inkvartera lärlingar. Så hade till exempel garverifaktorn Frost, en av stadens allra högst taxerade hantverkare, fyra lärlingar inneboende, liksom kakelugnsfabrikören Åkesson. Två tredjedelar av de inneboende lärlingarna i staden var inhysta hos den högst taxerade fjärdedelen av idkarna. Ungefär detsamma gäller om man granskar de företag som hade flest anställda. Guldsmeden Ekholm hade 20 anställda arbetare; två av dem var lärlingar i hans hushåll. Smedmästaren Nordström med likaledes 20 arbetare, hade fyra lärlingar i sitt hushåll. Något som däremot har påverkat lärlingens boendeform är om lärlingen var född i Malmö eller ej. Även om så många som 31 procent av de Malmöfödda lärlingarna bodde hos mästare, så gällde detta för 69 procent av de lärlingar som var födda utanför staden. Detta talar för att många av de senare lärlingarna faktiskt flyttade in till staden i samband med att de började läran och att en sängplats hos mästaren då framstod som ett enkelt och praktiskt sätt att lösa bostadsfrågan. Men att så många som var tredje Malmöfödd lärling också bodde hos mästaren visar att detta inte kan ha varit den enda faktorn. Lärlingarna var 1880 fortfarande unga pojkar och ynglingar. De var ännu en viktig del av arbetskraften inom hantverket. I genomsnitt gick det fortfarande nästan en lärling för varje hantverksidkare i staden. Men däremot utgjorde de en betydligt lägre andel av alla hantverkutbildade i staden, vilket måhända har gjort att lärlingens möjlighet att i framtiden arbeta inom det yrke han lärt har varit bättre vid denna tid än under skråtiden. Detta skulle kunna tyda på att utnyttjandet av ungdomsarbete inte var lika uttalat som det tidigare varit. I samma riktning pekar det förhållandet att allt fler lärlingar inte längre bodde hos sin mästare. Innebörden av detta måste ha varit att arbetstiden på ett tydligare sätt avgränsades från fri tid, vilket bör ha inneburit att lärlingarna inte längre i samma utsträckning användes för allmänna hushållsgöromål. Något som också kan tänkas ha varit gynnsamt för lärlingarna var att hantverkarhushållen vid denna tid sällan innefattade gesäller. Den tendens till självständig hushållsbildning bland gesäller som påbörjats under skråtiden hade år 1880 helt slagit igenom. Som framgått är det inte lätt att säga hur många hantverkgesäller det fanns i Malmö då (jfr tabell 1), men som säkrare betraktar jag uppgiften att det fanns 105 gesäller som var inneboende hos sina mästare. Detta att jämföra med 252 lärlingar. Eftersom en del av lärlingarnas utsatthet under skråtiden hade att göra med att även gesällerna ansåg sig kunna beordra lärlingarna att utföra uppgifter, finns det nog fog för att förmoda att livet var lugnare för en lärling som inte behövde dras med en gesäll i hushållet. De kvantitativa uppgifter jag redovisat i detta papper säger inte mycket om hur yrkesutbildningen gestaltade sig. Att näringsfriheten medförde att den legala basen för lärlingskapet försvann, innebar uppenbarligen inte att institutionen försvann. Det är min avsikt att gå vidare med lärlingarna genom att dels använda uppteckningar av hantverkares minnen från den sena skråtiden, minnen som då inte bara berör Malmö. Jag ska också gå vidare med den organiserade hantverksrörelsens kritik av lärlingsutbildningen. I den diskussionen framgår att många mästare var missnöjda med att möjligheterna att binda lärlingarna till sig var otillräckliga. Införandet av en särskild lärlingslagstiftning var ett viktigt mål för. En sådan kom dock inte att realiseras. Tabell 1. Hantverkets numerära utveckling i Malmö 1753–1880, fördelat efter ställning i yrket. Källa: Databaser upprättade av författaren på grundval av husförhörslängder, mantalslängder, mantalsuppgifter och hantverksberättelserna inskickade av magistraten till Kommerskollegium. Folkmängd enligt tabellverket och folkräkningarna. Tabell 2. Lärlingarnas ålder i Malmö 1820–1880 Källa: författarens databaser. Tabell 3. Hushåll som lärlingarna ingår i 1820–1880 Källa: författarens databaser. Tabell 4. Hushåll 1880 för lärlingar i de tio yrken som haft flest lärlingar. Källa: författarens databaser. Referenser Epstein, Stephan R, and Maarten Prak. "Introduction: guilds, innovation and the European economy, 1400-1800". Guilds, Innovation, and the European Economy, (Stephan R Epstein and Maarten Prak, red.). Cambridge: Cmbridge University Press, 2008, s. 1-24 Söderlund, Ernst. Hantverkarna, del 2. Stormaktstiden, frihetstiden och gustavianska tiden. Den svenska arbetarklassens historia. Stockholm: Tiden, 1949.	3.46875
Skolblad avseende Internationella Engelska Skolan Jönköping Skolbladet presenterar den valda skolenhetens senast publicerade statistik. Uppgifterna avser elever, modersmålsundervisning, lärare, nationella prov, terminsbetyg och slutbetyg. Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Vissa uppgifter presenteras endast i grafer eller diagram, för att inte uppgifterna ska kunna härledas till enskilda individer. Med lägeskommun avses samtliga skolenheter i kommunen, oavsett typ av huvudman, om inget annat anges. Faktaruta Faktarutan visar en del av de mått som finns under olika rubriker i skolbladet för den valda skolenhetens senast publicerade statistik. Beroende på att olika mått publiceras vid olika tillfällen så kan läsåret skilja sig åt mellan måtten. 49 60 26 \| Skolenheten \| Lägeskommunen \| \|---\|---\| \| 855 \| 15 151 \| \| 47 \| 49 \| \| 64 \| 63 \| \| 57 \| 25 \| \| Skolenheten \| Lägeskommunen \| \| . \| 77,6 \| \| 14,1 \| 11,3 \| \| Skolenheten \| Lägeskommunen \| \| 74,2 \| 80,7 \| \| Skolenheten \| Lägeskommunen \| \| 84,8 \| 80,5 \| \| 90,2 \| 88,2 \| \| 259,0 \| 234,6 \| * På grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen under årskurs 6 är det här måttet inte direkt jämförbart mellan skolenhet, lägeskommun och riket. Hänsyn ska tas till att det kan skilja sig åt, hur många ämnen eleverna i genomsnitt har läst mellan skolenhet, lägeskommun och riket. Antal elever läsåret 2019/20 Uppgifterna avser elever på skolenheten den 15 oktober. Elever i förskoleklass ingår ej i totalen för skolenheten. De ingår inte heller i några andra uppgifter i detta skolblad. \| \| Totalt \| Flickor \| Pojkar \| \|---\|---\|---\|---\| \| Årskurs 1 \| 51 \| 23 \| 28 \| \| Årskurs 2 \| 48 \| 14 \| 34 \| \| Årskurs 3 \| 49 \| 27 \| 22 \| \| Årskurs 4 \| 121 \| 52 \| 69 \| \| Årskurs 5 \| 120 \| 72 \| 48 \| \| Årskurs 6 \| 119 \| 49 \| 70 \| \| Årskurs 7 \| 116 \| 56 \| 60 \| \| Årskurs 8 \| 115 \| 54 \| 61 \| \| Årskurs 9 \| 116 \| 58 \| 58 \| \| Totalt \| 855 \| 405 \| 450 \| Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 2019/20 Diagrammet nedan presenterar andelen elever som är berättigade till modersmålsundervisning. Som jämförelsemått presenteras kommunsnittet för samtliga skolenheter i den valda skolenhetens kommun samt rikssnittet (samtliga skolenheter). Uppgifterna samlas in 15 oktober. Lärare läsåret 2019/20 Nedanstående tabell redovisar personalstatistik de senaste fyra åren för skolenheten med snitt för lägeskommunen och riket som jämförelse. Uppgifterna är insamlade 15 oktober och avser personal som fanns på skolenheten vid mättillfället. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. \| \| Samtliga lärare \| \| \| \| Lärare med pedagogisk högskoleexamen \| \| \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| \| Heltids- tjänster \| Antal elever per heltidstjänst \| \| \| Heltids- tjänster \| Andel lärare heltidstjänster \| \| \| \| \| \| Skol- enheten \| Läges- kommunen \| Riket \| \| Skol- enheten \| Läges- kommunen \| Riket \| \| 2019/20 \| 60,8 \| 14,1 \| 11,3 \| 12,2 \| . \| 0,0 \| 85,2 \| 80,9 \| \| 2018/19 \| 57,4 \| 14,6 \| 11,3 \| 12,1 \| . \| 0,0 \| 85,7 \| 80,9 \| \| 2017/18 \| 64,2 \| 13,0 \| 12,0 \| 12,1 \| . \| 0,0 \| 87,0 \| 81,3 \| \| 2016/17 \| 66,9 \| 12,5 \| 11,7 \| 12,0 \| . \| 0,0 \| 87,0 \| 82,2 \| Samtliga lärare: Heltidstjänster - Totalt antal lärare med pedagogisk högskoleexamen som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster Heltidstjänster - Totala antalet lärare som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster, oavsett vilket ämne läraren undervisar i Lärare med pedagogisk högskoleexamen: Antal elever per heltidstjänst Samtliga lärare Lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel lärare heltidstjänster Terminsbetyg per ämne i årskurs 6, läsåret 2018/19 Nedan presenteras den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne för elever i årskurs 6. Resultaten avser terminsbetygen den 18:e juni och visas för den valda skolenheten tillsammans med lägeskommunen och riket. Samtliga elever i årskurs 6 ingår. Betygen sätts utifrån betygsskalan A-F, där A-E står för godkänt betyg och F står för ej godkänt betyg. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Det markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Dessutom finns elever med uteblivet betyg pga. anpassad studiegång. Genomsnittlig betygspoäng visar elevernas genomsnittliga betyg omvandlat till poäng. Betyget omvandlas till poäng genom att betygssteget A blir 20 poäng, B blir 17,5 poäng, C blir 15, D blir 12,5, E blir 10 och F blir 0 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 och den lägsta är 0 poäng. En hög genomsnittlig betygspoäng innebär att en högre andel elever har höga betyg jämfört med en låg genomsnittlig betygspoäng. Elever med streck eller anpassad studiegång ingår inte i beräkningen av genomsnittlig betygspoäng. Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 individer, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. \| Ämne \| Skolenheten \| \| \| Lägeskommunen \| \|---\|---\|---\|---\|---\| \| \| 2016/17 \| 2017/18 \| 2018/19 \| 2018/19 \| \| Bild \| 16,0 \| 14,3 \| 15,0 \| 13,8 \| \| Engelska \| 17,1 \| 17,1 \| 17,5 \| 14,8 \| \| Hem- och konsumentkunskap \| 15,8 \| 15,1 \| 14,8 \| 14,2 \| \| Idrott och hälsa \| 14,7 \| 13,8 \| 14,4 \| 14,3 \| \| Matematik \| 13,9 \| 13,6 \| 13,2 \| 13,2 \| \| Moderna språk som elevens val \| 13,9 \| 13,6 \| . \| . \| \| Moderna språk som språkval \| 13,9 \| 13,6 \| 16,6 \| 14,5 \| \| Modersmål \| 15,5 \| 15,9 \| 14,6 \| 15,1 \| \| Musik \| 15,3 \| 15,7 \| 16,6 \| 14,1 \| \| Naturorienterande ämnen (blockbetyg) \| . \| . \| . \| 12,4 \| \| Biologi \| 15,1 \| 14,3 \| 13,6 \| 13,5 \| \| Fysik \| 14,8 \| 13,5 \| 14,9 \| 13,5 \| \| Kemi \| 14,1 \| 13,2 \| 12,9 \| 13,1 \| \| Samhällsorienterande ämnen (blockbetyg) \| . \| . \| . \| 11,3 \| \| Geografi \| 14,9 \| 12,2 \| 14,9 \| 13,6 \| \| Historia \| 13,4 \| 11,1 \| 13,9 \| 13,4 \| \| Religionskunskap \| 14,5 \| 13,5 \| 14,6 \| 13,7 \| \| Samhällskunskap \| 13,6 \| 11,5 \| 13,2 \| 13,5 \| \| Slöjd \| 16,8 \| 15,0 \| 14,1 \| 13,9 \| \| Svenska \| 14,2 \| 13,4 \| 14,0 \| 13,7 \| \| Svenska som andraspråk \| 8,6 \| 7,2 \| 7,0 \| 9,1 \| \| Teckenspråk \| . \| . \| . \| . \| \| Teknik \| 15,2 \| 13,4 \| 15,3 \| 13,5 \| Slutbetyg per ämne i årskurs 9, läsåret 2018/19 Nedan presenteras den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne för elever i årskurs 9. Resultaten avser slutbetygen den 18:e juni och visas för den valda skolenheten tillsammans med lägeskommunen och riket. I redovisningen ingår samtliga elever i årskurs 9. För läsåret 2015/16 ingår samtliga elever exklusive elever som har okänd bakgrund. Betygen sätts utifrån betygsskalan A-F, där A-E står för godkänt betyg och F står för ej godkänt betyg. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Det markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Dessutom finns elever med uteblivet betyg pga. anpassad studiegång. Genomsnittlig betygspoäng visar elevernas genomsnittliga betyg omvandlat till poäng. Betyget omvandlas till poäng genom att betygssteget A blir 20 poäng, B blir 17,5 poäng, C blir 15, D blir 12,5, E blir 10 och F blir 0 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 och den lägsta är 0 poäng. En hög genomsnittlig betygspoäng innebär att en högre andel elever har höga betyg jämfört med en låg genomsnittlig betygspoäng. Elever med streck eller anpassad studiegång ingår inte i beräkningen av genomsnittlig betygspoäng. * Publiceringen av slutbetyg per ämne i årskurs 9 2015/16 skiljer sig från tidigare år. Förändringarna gjordes med hänsyn till att det under läsåret hade invandrat många barn som börjat i årskurs 9. När en nyanländ elev börjar skolan sent på terminen (läsåret) har läraren ofta lite eller ingen information alls om elevens kunskaper i ett ämne. Anledningen till att förändra redovisningen av statistiken var att skolor och kommuner haft svårt att hantera betygssättningen för de mest nyanlända eleverna. Vi såg bland annat att schablonmässiga lösningar där t.ex. alla nya elever rapporterats med betyget F, att alla elever rapporterats med streck eller att alla elever rapporterats med anpassad studiegång. Ändå gäller samma bestämmelser om betygssättning för nyanlända elever som för alla andra elever. Ämnesbetygen, dvs beräkningen av genomsnittligt betygspoäng i respektive ämne, påverkas olika beroende på om en elev angivits ha F jämfört med streck eller anpassad studiegång. Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 individer, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. \| \| Genomsnittlig betygspoäng \| \| \| \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| Ämne \| Skolenheten \| \| \| Lägeskommunen \| Riket \| \| \| 2016/17 \| 2017/18 \| 2018/19 \| 2018/19 \| 2018/19 \| \| Bild \| 16,4 \| 15,2 \| 15,6 \| 14,7 \| 14,7 \| \| Biologi \| 16,8 \| 16,2 \| 15,6 \| 14,1 \| 13,5 \| \| Engelska \| 17,8 \| 17,3 \| 17,5 \| 14,8 \| 14,5 \| \| Fysik \| 15,9 \| 15,6 \| 15,5 \| 13,8 \| 13,2 \| \| Geografi \| 15,9 \| 14,5 \| 15,2 \| 13,8 \| 13,8 \| \| Hem och konsumentkunskap \| 16,9 \| 16,3 \| 15,8 \| 14,7 \| 14,7 \| \| Historia \| 16,1 \| 14,9 \| 14,2 \| 13,9 \| 13,8 \| \| Idrott och hälsa \| 15,5 \| 14,3 \| 15,6 \| 14,4 \| 14,6 \| \| Kemi \| 16,2 \| 15,4 \| 14,9 \| 13,7 \| 13,1 \| \| Matematik \| 13,3 \| 13,7 \| 12,1 \| 12,4 \| 12,0 \| \| Moderna språk, språkval \| 15,5 \| 15,3 \| 16,2 \| 14,7 \| 14,4 \| \| Modersmål \| 16,6 \| 16,5 \| 17,0 \| 16,7 \| 16,5 \| \| Musik \| 15,5 \| 14,9 \| 15,2 \| 14,3 \| 14,7 \| \| Religionskunskap \| 15,2 \| 14,7 \| 14,5 \| 13,8 \| 13,7 \| \| Samhällskunskap \| 15,8 \| 15,3 \| 14,2 \| 14,0 \| 14,0 \| \| Slöjd \| 17,8 \| 16,5 \| 16,5 \| 14,9 \| 14,8 \| \| Svenska \| 15,1 \| 15,4 \| 15,1 \| 14,3 \| 14,2 \| \| Svenska som andraspråk \| 10,4 \| 11,1 \| 10,3 \| 8,8 \| 8,0 \| \| Teknik \| 16,5 \| 16,6 \| 16,5 \| 14,4 \| 13,9 \| Slutbetyg i årskurs 9, sammanfattande mått läsåret 2018/19 Nedan presenteras resultaten som genomsnittligt meritvärde, andelen elever som nått kunskapskraven i alla ämnen och behöriga till yrkesprogram för den valda skolenheten de senaste fem åren. Det genomsnittliga meritvärdet om 17 ämnen visas sedan 2015, innan dess var det som 16 ämnen. Som jämförelse visas resultat för lägeskommunens samtliga skolenheter respektive samtliga skolenheter i riket. Resultaten presenteras även fördelat efter kön. Resultaten avser slutbetygen den 18:e juni. I redovisningen ingår samtliga elever i årskurs 9. Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som läst moderna språk som språkval (sedan 2015). Elevens betyg omvandlas till betygsvärdena (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det högsta möjliga meritvärdet är 340 respektive 320 beroende på om eleven har 17 eller 16 godkända ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är elever som har godkänt betyg (A-E) i samtliga ämnen som de skulle ha fått slutbetyg i. Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. \| \| Skolenheten \| Lägeskommunen \| Riket \| \|---\|---\|---\|---\| \| Resultatmått \| 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19 \| 2018/19 \| 2018/19 \| \| Genomsnittligt meritvärde (17/16 ämnen) \| 272,6 271,1 270,2 258,5 259,0 \| 234,6 \| 229,8 \| \| - flickor \| 283,2 282,6 279,3 264,3 276,1 \| 249,7 \| 243,3 \| \| - pojkar \| 260,9 257,2 252,1 251,8 241,2 \| 220,4 \| 217,0 \| \| Andel (%) som nått kunskapskraven i alla ämnen \| 92,4 90,0 86,4 88,9 84,8 \| 80,5 \| 75,5 \| \| - flickor \| 92,8 93,9 85,5 88,9 93,0 \| 85,2 \| 78,3 \| \| - pojkar \| 91,9 85,2 88,1 88,9 76,4 \| 75,9 \| 72,8 \| \| Andel (%) behöriga till yrkesprogram \| ~100 ~100 89,6 94,9 90,2 \| 88,2 \| 84,3 \| \| - flickor \| ~100 100,0 86,7 ~100 ~100 \| 91,0 \| 85,8 \| \| - pojkar \| ~100 ~100 ~100 ~100 83,6 \| 85,6 \| 82,9 \| Slutbetyg i årskurs 9 över tid, t.o.m. våren 2018/19 Nedan presenteras grafer som visar genomsnittligt meritvärde för den valda skolenheten, andel elever som var behöriga till gymnasieskolans nationella program och andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Uppgifterna visas dels som total för skolenheten och fördelat efter kön. Jämförelsemått är lägeskommunens samtliga skolenheter och samtliga skolenheter i riket. Uppgifterna är insamlade i juni. I redovisningen ingår samtliga elever i årskurs 9. Genomsnittligt meritvärde* Andel (%) elever som var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram Andel (%) elever som nått kunskapskraven i alla ämnen Totalt Flickor * Från och med våren 2015 är genomsnittligt meritvärde max 17 ämnen Nationella prov i årskurs 3, läsåret 2018/19 Nedan presenteras deltagande och resultat från delproven i de nationella proven i årskurs 3. Nationella prov ges i grundskolans årskurs 3 i svenska/svenska som andraspråk och matematik. Samtliga andelar beräknas utifrån antalet elever som rapporterats in i samband med insamlingen av de nationella proven. Som jämförelse visas resultat för lägeskommunens samtliga skolenheter respektive samtliga skolenheter i riket. Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Prickade värden visas inte i grafer. \| Ämne/delprov \| Skolenheten \| \| Läges- kommunen \| Riket \| Skolenheten, jämfört med samtliga skolenheter i riket \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| Matematik \| \| \| \| \| \| \| Muntlig kommunikation \| 48 \| 89,6 \| 95,2 \| 93,1 \| \| \| Tals inbördes relation, positionssystemet \| 48 \| 81,3 \| 91,1 \| 86,3 \| \| \| Förståelse för räknesätt \| 48 \| 89,6 \| 93,7 \| 90,4 \| \| \| Tid, volym \| 48 \| 83,3 \| 91,6 \| 88,8 \| \| \| Enkla problem \| 48 \| 70,8 \| 89,4 \| 86,2 \| \| \| Skriftliga räknemetoder, addition \| 48 \| 75,0 \| 94,1 \| 89,3 \| \| \| Skriftliga räknemetoder, subtraktion \| 48 \| 64,6 \| 87,1 \| 79,2 \| \| \| Mönster, matematiska likheter \| 48 \| 95,8 \| 96,7 \| 94,3 \| \| \| Huvudräkning och likhetstecknets betydelse \| 48 \| 97,9 \| 94,5 \| 91,0 \| \| \| Svenska \| \| \| \| \| \| \| Tala: muntlig uppgift \| 25 \| 100,0 \| 98,9 \| 97,8 \| \| \| Läsa: berättande text \| 25 \| 96,0 \| 96,6 \| 94,5 \| \| \| Läsa: faktatext \| 25 \| 88,0 \| 96,9 \| 94,6 \| \| \| Enskild högläsning \| 25 \| 92,0 \| 96,9 \| 95,4 \| \| \| Enskilt textsamtal \| 25 \| 100,0 \| 98,8 \| 97,0 \| \| \| Skriva: berättande text \| 25 \| 80,0 \| 95,9 \| 91,5 \| \| \| Stavning och interpunktion \| 25 \| 96,0 \| 95,6 \| 90,3 \| \| \| Skriva: faktatext \| 25 \| 100,0 \| 96,7 \| 94,9 \| \| \| Svenska som andraspråk \| \| \| \| \| \| \| Tala: muntlig uppgift \| 23 \| 100,0 \| 96,5 \| 91,6 \| \| \| Läsa: berättande text \| 23 \| 91,3 \| 81,3 \| 73,0 \| \| \| Läsa: faktatext \| 23 \| 95,7 \| 85,2 \| 74,5 \| \| \| Enskild högläsning \| 23 \| 95,7 \| 91,4 \| 82,6 \| \| \| Enskilt textsamtal \| 23 \| 95,5 \| 93,3 \| 85,2 \| \| \| Skriva: berättande text \| 23 \| 87,0 \| 91,0 \| 82,0 \| \| \| Skriva: stavning och interpunktion \| 23 \| 91,3 \| 88,3 \| 75,8 \| \| \| Skriva: faktatext \| 23 \| 95,7 \| 89,5 \| 80,3 \| \| Nationella prov i årskurs 6, läsåret 2017/18 Nedan presenteras deltagande och resultat från de nationella proven i årskurs 6. Nationella prov ges i grundskolans årskurs 6 i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Samtliga andelar beräknas utifrån antalet elever som rapporterats in i samband med insamlingen av de nationella proven. Genomsnittlig provbetygspoäng beräknas genom att elevernas provbetyg omvandlas till poäng. Provbetyget omvandlas till poäng genom att betygssteget A blir 20 poäng, B blir 17,5 poäng, C blir 15, D blir 12,5, E blir 10 och F blir 0 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 och den lägsta är 0 poäng. Genomsnittlig provbetygspoäng visar det genomsnittliga provbetyg på skolenheten, i lägeskommunen eller riket, för elever som har provbetyg A-F. Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Grafer visas inte om de borde prickas. * För svenska respektive svenska som andraspråk visas andel utifrån de som enligt betygsregistret följer respektive kursplan Nationella prov i årskurs 9, läsåret 2017/18 Nedan presenteras deltagande och resultat från de nationella proven i årskurs 9. Nationella prov ges i grundskolans årskurs 9 i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt i ett naturorienterande ämne och ett samhällsorienterande ämne. Samtliga andelar beräknas utifrån antalet elever som rapporterats in i samband med insamlingen av de nationella proven. Genomsnittlig provbetygspoäng beräknas genom att elevernas provbetyg omvandlas till poäng. Provbetyget omvandlas till poäng genom att betygssteget A blir 20 poäng, B blir 17,5 poäng, C blir 15, D blir 12,5, E blir 10 och F blir 0 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 och den lägsta är 0 poäng. Genomsnittlig provbetygspoäng visar det genomsnittliga provbetyg på skolenheten, i lägeskommunen eller riket, för elever som har provbetyg A-F. Varje skolenhet tilldelas genom urval som representerar riket, ett nationellt prov i ett av de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi, samt ett av de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Det finns inget resultat för de naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen för lägeskommunen då urvalet inte är utformat för det. Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Grafer visas inte om de borde prickas. Under vårterminen 2018 fanns indikationer på att vissa av de nationella delproven i årskurs 9 hade varit åtkomliga på förhand. Skolverket rekommenderade då att skolan skulle använda ersättningsprov om man fick kännedom om att provet eller delar av provet blivit känt bland eleverna på skolan. Resultaten från ersättningsprov samlas inte in. Istället gavs instruktionen vid insamling av resultaten att ange att "eleven ej deltagit", vilket syftar på att ordinarie prov inte använts. För provbetyget i matematik är den totala andelen elever som har rapporterats in som "eleven ej deltagit" så stor (närmare 76 procent) att resultaten inte kan publiceras med den kvalitet som gäller för officiell statistik enligt 3 a § lagen (2001:99) om den officiella statistiken. * För svenska respektive svenska som andraspråk visas andel utifrån de som enligt betygsregistret följer respektive kursplan Sida 10 av 12 Relationen mellan nationella prov och terminsbetyg i årskurs 6, läsåret 2018/19 Här presenteras resultaten för jämförelsen av provbetyget med terminsbetyget i svenska, matematik och engelska. Resultaten avser terminsbetygen och provbetygen 18 juni. Som jämförelse visas resultat för lägeskommunens samtliga skolenheter respektive samtliga skolenheter i riket för de tre senaste åren. I statistiken ingår skolenheter som har minst 15 elever i årskurs 6 med både terminsbetyg och provbetyg i ämnena svenska, matematik och engelska. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. \| \| Skolenheten \| \| \| \| Lägeskommunen \| \| \| \| \| \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| \| Antal elever med provbetyg och termins- betyg \| Andel (%) elever med lägre, lika eller högre terminsbetyg jämfört med provbetyget \| \| \| Antal elever med provbetyg och termins- betyg \| Andel (%) elever med lägre, lika eller högre terminsbetyg jämfört med provbetyget \| \| \| Antal elever med provbetyg och termins- betyg \| \| \| \| \| \| Lägre \| Lika \| Högre \| \| Lägre \| Lika \| Högre \| \| Lägre \| Lika \| \| Engelska 2018/19 \| 118 \| 11,0 \| 82,2 \| 6,8 \| 1 554 \| 16,2 \| 77,7 \| 6,1 \| 108 168 \| 17,4 \| 76,3 \| \| Engelska 2017/18 \| 115 \| 24,3 \| 62,6 \| 13,0 \| 1 420 \| 18,7 \| 76,8 \| 4,6 \| 103 435 \| 18,8 \| 75,1 \| \| Engelska 2016/17 \| 118 \| 43,2 \| 53,4 \| 3,4 \| 1 453 \| 15,3 \| 78,9 \| 5,8 \| 102 947 \| 19,0 \| 74,5 \| \| Matematik 2018/19 \| 115 \| 3,5 \| 77,4 \| 19,1 \| 1 547 \| 4,2 \| 75,5 \| 20,3 \| 108 642 \| 4,1 \| 74,5 \| \| Matematik 2017/18 \| 116 \| 6,9 \| 63,8 \| 29,3 \| 1 442 \| 4,3 \| 76,4 \| 19,3 \| 104 177 \| 4,8 \| 72,4 \| \| Matematik 2016/17 \| 118 \| 4,2 \| 60,2 \| 35,6 \| 1 466 \| 4,9 \| 66,4 \| 28,7 \| 103 447 \| 4,7 \| 69,9 \| \| Svenska 2018/19 \| 95 \| 10,5 \| 69,5 \| 20,0 \| 1 372 \| 10,8 \| 71,6 \| 17,6 \| 94 599 \| 9,9 \| 72,0 \| \| Svenska 2017/18 \| 95 \| 25,3 \| 62,1 \| 12,6 \| 1 260 \| 11,4 \| 72,9 \| 15,7 \| 91 070 \| 11,3 \| 70,6 \| \| Svenska 2016/17 \| 82 \| 17,1 \| 68,3 \| 14,6 \| 1 265 \| 6,6 \| 70,9 \| 22,5 \| 91 398 \| 8,1 \| 68,5 \| Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9, läsåret 2018/19 Här presenteras resultaten för jämförelsen av provbetyget med slutbetyget i svenska, matematik och engelska. Resultaten avser slutbetygen och provbetygen 18 juni. Som jämförelse visas resultat för lägeskommunens samtliga skolenheter respektive samtliga skolenheter i riket för de tre senaste åren. Det finns inget resultat för de naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen och lägeskommunen då urvalet inte är utformat för det. I statistiken ingår skolenheter som har minst 15 elever i årskurs 9 med både slutbetyg och provbetyg i ämnena svenska, matematik, engelska och det tilldelade naturorienterande samt samhällsorienterande ämnet. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Högre 12,8 13,0 13,3 39,3 39,0 27,5 28,7 29,8 24,3 17,3 22,0 19,9 38,2 30,1 \| Skolenheten \| \| \| \| Lägeskommunen \| \| \| \| \| \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| Antal elever med provbetyg och slutbetyg \| Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyget \| \| \| Antal elever med provbetyg och slutbetyg \| Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyget \| \| \| Antal elever med provbetyg och slutbetyg \| \| \| \| \| Lägre \| Lika \| Högre \| \| Lägre \| Lika \| Högre \| \| Lägre \| Lika \| \| 110 \| 9,1 \| 88,2 \| 2,7 \| 1 424 \| 7,9 \| 78,7 \| 13,4 \| 96 640 \| 12,9 \| 74,3 \| \| 111 \| 7,2 \| 91,9 \| 0,9 \| 1 387 \| 12,1 \| 70,1 \| 17,8 \| 84 636 \| 13,9 \| 73,1 \| \| 120 \| 7,5 \| 91,7 \| 0,8 \| 1 324 \| 12,1 \| 75,3 \| 12,6 \| 92 140 \| 13,0 \| 73,7 \| \| 110 \| . \| 79,1 \| 20,9 \| 1 452 \| 1,4 \| 61,1 \| 37,5 \| 99 564 \| 1,0 \| 59,6 \| \| 122 \| . \| 65,6 \| 34,4 \| 1 345 \| 1,0 \| 63,5 \| 35,5 \| 91 856 \| 1,4 \| 59,5 \| \| 94 \| 14,9 \| 63,8 \| 21,3 \| 1 286 \| 8,1 \| 60,9 \| 31,0 \| 87 212 \| 9,0 \| 63,5 \| \| 90 \| 8,9 \| 70,0 \| 21,1 \| 1 003 \| 10,5 \| 62,2 \| 27,3 \| 76 256 \| 10,6 \| 60,7 \| \| 96 \| 17,7 \| 49,0 \| 33,3 \| 1 105 \| 7,8 \| 56,2 \| 36,0 \| 67 663 \| 9,5 \| 60,7 \| \| 103 \| 3,9 \| 74,8 \| 21,4 \| . \| . \| . \| . \| 33 413 \| 7,1 \| 68,6 \| \| 111 \| 10,8 \| 81,1 \| 8,1 \| . \| . \| . \| . \| 32 813 \| 15,4 \| 67,3 \| \| 124 \| 8,1 \| 64,5 \| 27,4 \| . \| . \| . \| . \| 29 705 \| 10,7 \| 67,3 \| \| 110 \| 7,3 \| 89,1 \| 3,6 \| . \| . \| . \| . \| 25 635 \| 7,9 \| 72,2 \| \| 108 \| 0,9 \| 57,4 \| 41,7 \| . \| . \| . \| . \| 25 089 \| 6,2 \| 55,6 \| \| 124 \| 19,4 \| 66,9 \| 13,7 \| . \| . \| . \| . \| 22 572 \| 5,5 \| 64,4 \| Sida 11 av 12 Definitioner Skolbladet ".." "." Anmälningar Analysstöd Huvudman Kommunkod Lägeskommun Skolenhet Skolenkäten Skolform Typ av huvudman Eftergymnasialt utbildade föräldrar Utländsk bakgrund Visar den senast publicerade statistiken för den valda skolenheten. Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Skolinspektionen tar emot anmälningar om brister i en verksamhet. De flesta anmälningarna kommer från föräldrar eller elever och kan gälla kommunala eller fristående skolor. Anmälningarna kan till exempel handla om att ett barn eller en elev utsätts för kränkningar, inte får tillräckligt stöd eller inte får tillgång till barnomsorg eller utbildning. Pdf-dokument med förklaringar och definitioner av måtten samt annat som ger läsaren stöd att göra analyser. Avser den organisation, företag eller myndighet som har ansvaret för verksamheten. Är en fyrsiffrig kod som används för att identifiera kommuner. Här avses samtliga skolenheter i kommunen, oavsett typ av huvudman, om inget annat anges. Varje skolenhet ska ha en rektor som ansvarar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Det ska i alla situationer vara tydligt för elever och personal vem som är ansvarig rektor för den skolenhet de tillhör. En elev kan bara ha en rektor (gäller inte inom vuxenutbildningen) medan en lärare som undervisar i flera skolenheter kan ha fler än en rektor som chef. Skolenkäten är en del av Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Enkäten används för att samla in synpunkter från elever, föräldrar och den pedagogiska personalen, som ett underlag inför bedömningen av skolan. Det svenska skolväsendet spänner från förskola till vuxenutbildning. Skolformerna är - förskolan och förskoleklassen (frivillig) - grundskola, grundsärskolan, specialskolan (obligatorisk i nio år, tio för specialskolan) - Gymnasieskolan (frivillig), Ungdomar som har avslutat grundsärskolan har rätt att gå gymnasiesärskolan som är fyraårig. - Varje kommun ska också erbjuda vuxenutbildning Kommunal, enskild eller staten Elever som har minst en förälder som har eftergymnasial utbildning. Begrepp Definition Utländsk bakgrund innebär att eleven är född utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Övriga hamnar i gruppen med svensk bakgrund, även om de har en utländsk förälder. Okänd bakgrund, dvs elever som saknar personnummer ingår i gruppen utländsk bakgrund. Sida 12 av 12	1.984375
Effektiv industrirengöring och fordonstvätt _______________ POWER CLEAN är ett kraftfullt och alkaliskt rengörings- och avfettningsmedel speciellt lämpat för industriell rengöring och fordonstvätt. - Stor genomträngningsförmåga. - Avlägsnar effektivt olja, fett och annan smuts. - Kan användas på alla hårda ytor som metall, plast, betong, gummi, sten, målade ytor etc. - Miljöanpassad. Innehåller inga aromatiska lösningsmedel. Användningsområde _______________ Avfettning och rengöring av golv, skåp, maskiner, plåtar och andra detaljer som förekommer inom industrin. Även utmärkt för fordonsrengöring och fasadtvätt. POWER CLEAN Bruksanvisning _______________ Blanda POWER CLEAN med vatten enligt dosering. Tvätta av med svamp eller blötlägg/spraya ut blandningen på det som ska rengöras. Låt verka. Skölj med vatten eller torka med trasa. Dosering - spädes med vatten:	1.65625
Välkommen till Livets möjligheter 2022 Den 24-25 oktober 2022 anordnar Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) konferensen Livets möjligheter på Clarion Hotel i Stockholm. Temat för konferensen är "Livslångt lärande för personer med flerfunktionsnedsättning, anhöriga, professionella och beslutsfattare". Under de två dagarna kommer deltagarna få ta del av föreläsningar och samtal som vi hoppas kan ge ny kunskap och inspiration. Konferensen vänder sig främst till anhöriga, personal och beslutsfattare. Läs mer på Nka:s webbplats (Klicka här)	1.25
Genomförandeplan inom äldreomsorgen Rutinen baseras på SOSFS 2014:5 6 kap 2§ - "Genomföra insatser" Enhetschefen ansvarar för att genomförandeplanen upprättas enligt följande: - Genomförandeplan ska upprättas i Procapita alternativt Lifecare för alla brukare inom 14 dagar. Kontaktman/vice kontaktman ska omgående kontakta ny brukare och tillsammans med denne upprätta genomförandeplanen - Att genomförandeplanen är upprättad och datum för detta ska dokumenteras i den sociala dokumentationen i Procapita alternativt Lifecare. - Genomförandeplanen ska godkännas och signeras av den enskilde, om den enskilde inte skrivit under ska anledning till detta framgå - Genomförandeplanen ska följas upp en gång per halvår, eller vid någon förändring. Detta ska dokumenteras i den sociala dokumentationen i Procapita alternativt Lifecare. - I samband med upprättande eller uppföljning av genomförandeplan ska kontaktmannen se över så att information under personfliken stämmer utifrån instruktioner i manual för Lifecare utförare. " Av genomförandeplanen ska det framgå: - när, var och hur en beviljad insats ska utföras - vilka mål som gäller för insatsen eller delar av den - annan information som är av vikt vid utförandet - på vilket sätt brukaren har deltagit i planeringen - vilka personer som har deltagit i planeringen - när genomförandeplanen har fastställts	1.242188
Slutliga Villkor AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ) (The Swedish Covered Bond Corporation) 1,00 % Säkerställt Obligationslån med återbetalningsdag den 21 juni 2023 Följande slutliga villkor ("Slutliga Villkor") gäller för 1,00 % Säkerställt Obligationslån med Återbetalningsdag den 21 juni 2023 - Lån nr 144 ("Lånet") som AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ), med parallellfirma The Swedish Covered Bond Corporation, (org. nr. 5566459755) ("SCBC"), emitterar på kapitalmarknaden enligt avtal med nedan angivna/angivet Emissionsinstitut. För Lånet skall gälla Allmänna Villkor daterade 15 maj 2006, införlivade genom hänvisning i SCBC:s grundprospekt avseende Obligationslåneprogram för kontinuerlig utgivning av Säkerställda Obligationslån, daterat den 17 juli 2020 ("Prospektet") samt nedan angivna kompletterande Slutliga Villkor. Begrepp som inte är definierade i Slutliga Villkor skall ha samma innebörd som i Allmänna Villkor. De Slutliga Villkoren och har utarbetats enligt artikel 8.4 i Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG. Dessa Slutliga Villkor måste läsas tillsammans med Prospektet och dess tillägg samt de eventuella dokument som infogats däri genom hänvisning för att få fullständig information om SCBC och erbjudandet om Lånet. Dokumenten finns tillgängliga på www.sbab.se. Villkor för Säkerställda Obligationslån (gemensamma för lån med fast eller rörlig ränta) Lånenummer: 144 ISIN-kod: SE0011167428 Euroclear nr: 182007218 Lånedatum: 21 juni 2017 Likviddag: 15 maj 2018 Startdag för ränte- beräkning: 21 juni 2017 Lånebelopp: Lånebeloppet fastställs när försäljningen av Säkerställda Obligationer avslutas. Lånebeloppet kommer att användas i SCBC:s löpande rörelse (i) Utökad volym under Lånet: 500 000 000 SEK (ii) Total utestående volym under Lånet: 21 302 000 000 SEK Valör: 2 000 000 SEK eller hela multiplar därav Valuta: SEK Återbetalningsdag: 21 juni 2023 Amortering: Ej tillämpligt Preskription: I enlighet med Allmänna Villkor § 8 Bestämmelser om räntebetalningar: I enlighet med Allmänna Villkor § 5 Clearing: Euroclear Sweden AB Räntekonstruktion: Fast ränta Dagberäkningsmetod: 360/360 Emissionsinstitut: Danske Bank A/S, Danmark, Sverige Filial, Nordea Bank Abp, Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), Svenska Handelsbanken AB (publ) och Swedbank AB (publ) Kompletterande försäljningsrestriktioner: Ej tillämplig Återbetalningskonstruktion: Varje Säkerställd Obligation återbetalas på par (d.v.s. med ett belopp motsvarande dess nominella belopp) Börsregistrering: NASDAQ Stockholm AB Tidigaste dagen för upptagande till handel: 15 maj 2018 Uppskattning av sammanlagda kostnader i samband med upptagande till handel: 4 000 SEK per år Rådgivare omnämnda i Slutliga Villkor Ej tillämpligt Namn och adress till betalnings- och depåombud: Ej tillämpligt Rättigheter: Representation av Fordringshavare: Typ och klass av Lån: Ensidig skuldförbindelse, registrerad enligt lag (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, utgiven av SCBC i enlighet med dessa villkor och förenad med förmånsrätt i SCBC:s säkerhetsmassa enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. Om annan än Fordringshavare önskar utöva Fordringshavares rättigheter under Lånet eller rösta på Fordringshavarmöte, ska sådan person kunna uppvisa fullmakt eller annan behörighets- handling utfärdad av Fordringshavaren eller en kedja av sådana fullmakter och/eller behörighetshandlingar från Fordrings-havaren. En Fordringshavare kan befullmäktiga en eller flera personer att representera Fordringshavaren avseende vissa eller samtliga Säkerställda Obligationer som innehas av Fordrings-havaren. Envar sådan befullmäktigad person får agera självständigt och äger rätt att delegera sin rätt att företräda Fordringshavaren. I enlighet med Allmänna Villkor § 4 Totalt antal Säkerställda Obligationer som tas upp till handel: Fastställs när försäljning av Säkerställda Obligationer avslutas. Ytterligare villkor för Säkerställt Obligationslån med fast ränta Räntesats: 1,00 % årlig ränta Ränteförfallodagar: 21 juni varje år med start den 21 juni 2018 (med hänsyn tagen till §5 st. 3 i Allmänna Villkor) Ytterligare villkor för Säkerställt Obligationslån med rörlig ränta Ej tillämpligt Övrigt Kreditbetyg: Aaa från Moody's Investors Service España, S.A Beslut till grund för emissionen: Ej tillämpligt Intressen: Utöver eventuella avgifter som betalas till Emissionsinstituten är SCBC inte medveten om att någon person har något intresse i eller har en intressekonflikt som har betydelse för emissionen. Emissionsinstituten och bolag närstående till dem har varit, och kan komma att bli, engagerade i rådgivning till och bedriva annan affärsverksamhet med SCBC och bolag närstående till SCBC. Information från tredje man: Ej tillämpligt SCBC bekräftar härmed att ovanstående Slutliga Villkor är gällande för 1,00 % Säkerställt Obligationslån med Återbetalningsdag den 21 juni 2023 – Lån nr 144 tillsammans med Allmänna Villkor och förbinder sig att i enlighet därmed återbetala lånet och erlägga ränta. SCBC bekräftar vidare att alla väsentliga händelser efter datumet för Prospektet som skulle kunna påverka marknadens uppfattning om SCBC har offentliggjorts. 2020-08-28 Solna AB SVERIGES SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER (publ) THE SWEDISH COVERED BOND CORPORATION	1.015625
Kyrkogårdsförvaltningen ASKGRAVPLATS Beställning av inskription Kvarter Plats nr Galärvarvskyrkogården Den avlidnes personnr ☐ Jag bekräftar att gravsättning bokats Inskription Namn Födelsedatum DD MM ÅÅÅÅ Dödsdatum DD MM ÅÅÅÅ Ombudets / Beställarens namn Relation till avliden Ombudets / Beställarens adress Ombudets / Beställarens postadress Telefon dagtid E-post Undertecknad beställer härmed inskription och är införstådd med de regler som gäller för askgravplats. Datum Ombudet / Beställarens personnr Ombudet / Beställarens namnteckning För information om behandling av personuppgifter hänvisas till www.stockholm.se/dataskydd Ifylles av kyrkogårdsförvaltningen Best inkom Beställd Godkänd Mottagen Gravs dat REGLER FÖR ASKGRAVPLATS GALÄRVARVSKYRKOGÅRDEN Gravskick Gemensam askgravplats är ett begränsat område avsett för gravsättning av aska efter avlidna. Gravskicket medför inte gravrätt. Området ges en speciell utformning och har en gemensam smyckningsplats. Platsen för gravsättningen markeras med en granithäll. På granithällen ingraveras de gravsattas namn, födelse- och dödsdatum. Förvaltningen ansvarar för att gravområdet behåller sin utformning i 25 år efter den sista gravsättningen inom askgravplatsen. Gravsättning Aska gravsätts i tyghölje. Anhöriga får vara med vid gravsättningen. Skötsel och smyckning Kyrkogårdsförvaltningen sköter gravområdet, inklusive gemensam smyckningsplats. Besökare får hedra de avlidna med snittblommor. All smyckning ska ske vid den särskilt iordningställda smyckningsplatsen. Gravljus kan mellan 1 oktober och 31 mars placeras på för gravljus iordninggjord plats inom askgravplatsen. På granithällar och mark får ingen smyckning ske. Avgift Vid gravsättning i askgravplats debiterar förvaltningen en avgift. I avgiften ingår inskription samt underhåll av densamma. I avgiften ingår även tyghöljet för askan. Bokning Bokning av gravsättning görs via förvaltningens telefonnummer 08 508 301 93. Gravsättning i askgravplats sker normalt under perioden 1 maj – 30 september. Ombud Vid upplåtelse av askgravplats ska ett ombud utses av de anhöriga. Ombudet har till uppgift att i samråd med kyrkogårdsförvaltningen bestämma vilka ytterligare som ska gravsättas i gravplatsen.	2.09375
Medlemsbrev 3/2021 Hej alla medlemmar! Kom med och påverka vår verksamhet. Har du någon NPF- fråga du själv vill driva eller vill att vår förening skall driva så kom med på vårt digitala vårmöte den 24 maj kl 18.30 Vi behöver respons från er medlemmar för att göra vår verksamhet bättre. Vad vill vi uppnå? på vilket sätt? och hur skall vi komma dit? Hur kan vi få fler unga som äldre att engagera sig i vår/ föreningens verksamhet? Vi kommer också att få en kort föreläsning av Ylva Watkins som berättar om Gymnastics Ålands verksamhet för barn med särskilda behov på vårmötet Vi träffas på Zoom ( ladda ner Zoom-applikationen gratis från följande adress https://zoom.us/download ) med insläpp redan 18.15 och på följande möteslänk: https://us02web.zoom.us/j/81088711990?pwd=dmg0RmlNWjFQZnJIZVBFemM3YmZldz0 9 Meeting ID: 810 8871 1990 Passcode: 055132 Du kan kopiera webbadressen ovan och klistra in den i din webbläsare eller zoomapplikation och frågar den efter mötes id eller möteskod så finns den också ovan. Se till att din mikrofon och video i din laptop/ tablet/ Ipad eller mobiltelefon får användas av Zoom under detta möte sedan kan man unmuta eller muta både video och mikrofon under mötets gång Vi kommer också förstås att som brukligt är behandla tråkigare saker som verksamhetsberättelse och bokslutet och verksamhetsgranskningsberättelsen för 2020. Vi i styrelsen hoppas på din närvaro på vårt vårmöte Anmälan sker till e-postadress: [email protected] Tillsammans blir vi starkare Mariehamn den 28 april 2021 Ålands Autismspektrumförening rf:s styrelse Ålands Autismspektrumförening r.f. Verksamhetsberättelse år 2020 Föreningens syfte: är att såsom medlemsförening inom Ålands handikappförbund r.f. befrämja och övervaka de allmänna samhälleliga rättigheterna och jämlikheten för personer med olika former av autismspektrumtillstånd samt deras familjer. Sprida kännedom om och öka förståelsen för de svårigheter funktionsnedsättningen medför och för deras närstående. Att företräda de funktionsnedsattas och deras närståendes intressen i samhället. Samarbeta med myndigheter och sammanslutningar för att bereda de funktionsnedsatta vård och habilitering, utbildning på de funktionsnedsattas egna villkor, sysselsättning och arbete och boende som är anpassat till individens behov och förutsättningar. Verka för upprättande av stöd för erforderliga verksamheter och boendeformer. Verka för bästa möjliga förhållanden för barn, ungdomar och vuxna, så att de i största möjliga utsträckning kan leva ett så för individen meningsfullt liv som möjligt i samhället. Främja forskning rörande autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Följa upp arbetet inom autismområdet och ha kontakter både med riket och internationell nivå. Året har präglats starkt av coronapandemin (covid-19) och de restriktioner som både Finlands regering och Ålands landskapsregering infört under året vilket betytt att en hel del av våra evenemang fått ställas in. Föreningens styrelse 2020: Henrik Lagerberg, ordförande, Sonja Winé, vice ordförande, Gun Lagerberg sekreterare, Kati Eriksson kassör, och ordinarie medlemmar Marika Österlund Jansson, Anna Wennström., Martina Eklund, Dexter Mäkelä och Ann-Cathrine Renfors Suppleanter, Björn Wennström, Henrik Löthman och Martin Nylund Verksamhetsgranskare: Mia Hanström ordinarie Styrelsemöten: Under året har föreningen hållit 10 ordinarie beslutförda styrelsemöten och mötena har hållits både digitalt och i fysisk form Vårmöte: Föreningens stadgeenliga vårmöte hölls den 17 juni på Ålandsvägen 40 Höstmöte: Föreningens stadgeenliga höstmöte hölls den 16 november på Ålands Hotell- och restaurangskola Arbetsgrupper: " Vuxna med Autism " Kati Eriksson och Anna Wennström " Årets Autismkämpe " Marika Österlund Jansson " Skolgårdslärare" Sonja Winé " Fun–kalas" Sonja Winé " En resursskola varför händer inget " Sonja Winé, Henrik Lagerberg Facebooksidor: Under året har föreningen administrerat en facebook-sida för en föräldragrupp (sluten grupp) och styrelsen (sluten grupp) administrerad av Henrik Lagerberg och en öppen facebook- sida under namnet Ålands Autismspekrumförening rf , och administratör har varit hela styrelsen 2020. Föreningen har också haft en facebooksida för ungdomar med Aspergers syndrom, administrerad av Moa Gestberg. Föreningsinformation: Ålands Autismspektrumförening har en hemsida under Ålands handikappförbund med kort information om föreningen Föreningen har tryckt upp en medlemsvärvningsbroschyr i olika omgångar med information om vår förening som distribuerats till deltagare under evenemang som föreningen ordnat under året 3 medlemsbrev har skickats ut under året Aktivitet: Styrelsen har bjudit in Landskapsregeringens utbildningsminister Annika Hambrudd till en diskussion om föreningens önskan om en statistikundersökning om grundskolan och NPF på sitt möte den 20 januari 2020. Det lutar nog mot att Landskapsregeringen enligt Annika Hambrudd eventuellt skulle kunna göra denna undersökning i egen regi. Mötet diskuterade också behovet av en resursskola på Åland, en oberoende Skolinspektion, och att öppna upp möjligheten för åländska elever att studera på särgymnasium i Sverige. Ålands Autismspektrumförening höll ett samarrangemang med Folkhälsan, Ung Resurs, Pusselfamiljen med rubriken " ADHD/ NPF och missbruk " den 23 januari 2020 med psykiatriker Lotta Borg Skoglund på kvällen riktat till anhöriga och föräldrar eller personer med egen diagnos i självstyrelseauditoriet (nästan fullsatt) och en föreläsning på dagen riktat till yrkesverksamma (fullsatt) Den 3 mars uppvaktade några medlemmar i Ålands Autismspektrumförening utbildningsminister Annika Hambrudd på Ålands Landskapsregering med en namninsamling om 674 namnunderskrifter och ett upprop för ett resurscenter/ resursskola på Åland Föreningen firade Internationella Världsautismdagen den 2 april och " Årets autismkämpe 2020 med personlig uppvaktning hemma hos årets pristagare Malin Rajalin, lärare av styrelsemedlem Sonja Winé och årets hedersomnämnande med uppvaktning av styrelsemedlem Martina Eklund hos årets pristagare Ann Aaltonen och vars uppvaktningar har fått mycket uppmärksamhet på vår förenings öppna facebook och i andra medier Under oktober har medlem Catrin Jansson hållit tre föreläsningar under rubriken " Autism ett inifrån perspektiv " om sin autism både fysiskt den 8.10 på Ålands Hotell- och restaurangskola och digitalt den 12.10 och den 27.10 ca 250 personer deltog totalt Den 22 oktober mellan kl. 13.00- 15.00 hölls en fysisk föreläsning med skolgårdslärare Gustav Sund från Stockholm/ Huddinge om ledda rastaktiviteter på Ålands Lyceum hörsal (ca 50 deltagare) Den 1 november höll föreningen ett Fun-kalas för föräldrar och barn på Uncan i Mariehamn (ca 14 deltagare inklusive föräldrar) Den 16 november ordnade föreningen en debattkväll i Ålands Hotell och restaurangskolas matsal om en resursskola på Åland med utbildningsminister Annika Hambrudd, lärare Henrik Löthman, rektor Pia Axberg , kommundirektör Eva Widgren och social och miljöminister Anette Holmberg Jansson (ca 40 deltagare) Representation: Föreningen har under året varit representerad i Ålands Handikappförbund med Sonja Winé som ordinarie ledamot och Gun Lagerberg som personlig suppleant Sonja Winè har varit föreningens ordinarie representant i Handikappförbundets yttrandegrupp och tillgänglighetgrupp och med Anna Wennström som suppleant Föreningen är med i Arbetarnas bildningsförbund (ABF-Åland) och kan därför hålla styrelsemöten / möten på Ålandsvägen 40 i "Föreningarnas hus" mot en skälig kostnad Ekonomi: Föreningen beviljades 6000 euro i PAF- bidrag för sin ordinarie verksamhet av Ålands Landskapsregering. Föreningens FO-nummer är: 2674577-2 Medlemsantal: Vid årsskiftet hade föreningen 195 medlemmar STADGAR FÖR ÅLANDS AUTISMSPEKTRUMFÖRENING R.F. Fastställda vid föreningens första årsmöte den 23 mars 2014 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1 §. Föreningens namn är Ålands Autismspektrumförening r.f. Föreningens hemort är Mariehamn. Föreningens språk är svenska. SYFTE OCH VERKSAMHETENS ART 2 §. Föreningens syfte är att såsom medlemsförening inom Ålands handikappförbund r.f. Befrämja och övervaka de allmänna samhälleliga rättigheterna och jämlikheten för personer med olika former av autismspektrumstörning samt deras familjer. 3§ 1. Sprida kännedom om och öka förståelsen för de svårigheter funktionshindret medför och för deras närstående 2. Att företräda de funktionshindrades och deras närståendes intressen i samhället. 3. Samarbeta med myndigheter och sammanslutningar för att bereda de funktionshindrade vård och habilitering, utbildning på de funktionshindrades egna villkor, sysselsättning och arbete och boende som är anpassat till individens behov och förutsättningar. 4. Verka för upprättande av stöd för erfoderliga verksamheter och boendeformer. 5. Verka för bästa möjliga förhållanden för barn, ungdomar och vuxna, så att de i största möjliga utsträckning kan leva ett så normalt liv som möjligt i samhället. 6. Främja forskning rörande autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 7 Följa upp arbetet inom autismområdet och ha kontakter både med riket och internationell nivå. STÖD FÖR VERKSAMHETEN 4 §. Föreningen kan äga för sin verksamhet nödvändig fast och lös egendom. Föreningen har rätt att ta emot donationer och testamenten. Föreningen kan ordna basarer. lotterier och penninginsamlingar inom sitt verksamhetsområde. Föreningen kan också idka inkvarterings- och förplägnadsrörelse. MEDLEMMAR 5 §. Till ordinarie medlem i föreningen kan godkännas enskild person som vill befrämja föreningens syfte, i enlighet med 2 § i stadgarna. Till understödande medlem kan godkännas enskild person eller samfund eller stiftelse som äger rättsförmåga och vill stöda föreningens verksamhet. Ordinarie medlem och stödande medlem godkänns av föreningens styrelse. Till hedersmedlem kan kallas enskild person, som på ett synnerligen förtjänstfullt sätt har påverkat föreningens verksamhet. Hedersmedlem kallas av föreningens möte. 6 §. Varje medlem i föreningen erlägger för varje kalenderår en medlemsavgift, vars storlek bestäms av föreningens höstmöte. Medlemsavgiften kan vara olika stor för olika medlemsgrupper. 7 §. Föreningens medlemmar kan efter behov bilda oregistrerade avdelningar, grupper och klubbar, vilkas verksamhetsregler godkänns av styrelsen. 8 §. Medlem kan avgå ur föreningen genom att meddela om det skriftligen till föreningens styrelse eller ordförande. Medlem kan också meddela om sitt utträde vid föreningens möte, varvid det nedtecknas i protokollet. Utträdet träder i kraft efter det att meddelande därom inkommit. Styrelsen kan utesluta en medlem, som inte längre uppfyller förutsättningarna för medlemskap eller vars verksamhet inom föreningen eller utanför densamma märkbart skadat föreningen. Medlem kan besvära sig om uteslutningsbeslutet genom att lämna ett skriftligt besvär till föreningens styrelse inom trettio (30) dygn från det att hen har fått vetskap om ärendet. Besväret bör behandlas på första möjliga föreningsmöte. FÖRVALTNINGSORGAN 9 §. Beslutanderätten i föreningen utövas av föreningens möte. Föreningens möten är höstmötet och vårmötet. Föreningen representeras av och dess ärenden sköts av styrelsen som väljs av höstmötet. 10 §. Höstmötet hålls mellan oktober och december och vårmötet hålls mellan januari och april. Närmare tidpunkt för höstmötet och vårmötet bestäms av styrelsen. Extra möte hålls ifall föreningens möte eller styrelse anser det påkallat eller om minst en tiondel (1/10) av föreningens röstberättigade medlemmar kräver det skriftligen för att behandla ett speciellt ärende. I så fall skall mötet hållas inom sextio (60) dygn från det vederbörlig begäran inkommit till styrelsen. 11 §. Kallelse till föreningens möte bör skickas till medlemmarna per post eller kungöras i en bestämd tidning eller via e-mail, minst 14 dagar före mötet. I kallelsen bör nämnas de ärenden som kommer att behandlas. 12 §. Vid föreningens möte har varje ordinarie medlem en (1) röst. Understödande medlem har yttranderätt, men inte rösträtt vid mötet. Då understödande medlem är en juridisk person bör dess representant ha vederbörlig fullmakt. Ärendena avgörs vid omröstning med absolut majoritet, ifall inte annat bestäms i dessa stadgar. Då rösterna faller jämnt avgör mötets ordförandes röst, men vid omröstning med slutna sedlar och vid val avgör lotten. Vid val blir de valda som har fått flest röster. Omröstningen är öppen om inte någon begär sluten omröstning och begäran understödes. Val förrättas med slutna sedlar. 13 §. Vid höstmötet behandlas följande ärenden: 1. Mötets öppnande 2. Val av styrelseordförande och övriga ordinarie styrelseledamöter samt suppleanter för dessa; 3. Val av föreningens verksamhetsgranskare och deras suppleanter; 4. Godkännande av budgeten och verksamhetsplanen för följande verksamhetsår; 5. Beslut om storleken av de arvoden som utbetalas åt styrelseledamöterna och funktionärerna; 6. Val av eventuella fest-, ordnings- och andra kommittéer; 7. Beslut om på vilka platser och i vilka tidningar meddelande om avdelningsmöten skall publiceras; 8. Behandling av övriga frågor som tas upp vid mötet. 14 §. Vid vårmötet behandlas följande ärenden: 1. Framförande av bokslutet och verksamhetsberättelse samt verksamhetsgranskarnas utlåtande; 2. Fastställande av bokslut och beviljande av ansvarsfrihet för de räkenskapsskyldiga 3. Övriga frågor som tas upp på mötet. Alla föreningens medlemmar har rätt att framlägga motioner för föreningens möte. Motionerna skall i skriftlig form tillställas styrelsen senast en månad före mötet. Om mötet så beslutar kan ett brådskande ärende genast tas upp till behandling och avgörande, om det inte är fråga om ett ärende vars behandling förutsätter omnämnande i möteskallelsen. STYRELSE 15 §. Till styrelsen hör ordförande samt minst två och högst åtta (8) övriga medlemmar samt minst en (1) och högst sex (6) suppleanter. Ordförande och styrelsens väljs för ett kalenderår i sänder. 16 §. Styrelsen sammankommer på kallelse av ordförande eller då denne har förhinder, av viceordförande. Styrelsen bör också sammankallas om minst hälften av styrelsemedlemmarna kräver det. Suppleanterna har yttranderätt på styrelsens möten. Då styrelsemedlem har förhinder att delta i styrelsens möte kallas en suppleant in. Då styrelsemedlem endast är fysiskt förhindrad att delta i styrelsens möten kan styrelsemedlemmen tillåtas att medverka på distans med dator via nätet eller telefonkonferens men i realtid om styrelsen godkänner det . Styrelsen är beslutförd då ordförande eller viceordförande och minst hälften av de övriga styrelsemedlemmarna är närvarande. Närvarande räknas också med rösträtt den styrelsemedlem som medverkar på mötet på distans med dator eller via telefonkonferens. Vid styrelsens möte har varje medlem en röst. TECKNANDE AV FÖRENINGENS NAMN 17 § De som får teckna föreningens namn Föreningens namn tecknas av styrelsens ordförande, vice ordföranden, sekreterare eller kassör, var för sig. RÄKENSKAPSPERIOD OCH VERKSAMHETSGRANSKNING, ÄNDRING AV FÖRENINGENS STADGAR OCH UPPLÖSNING AV FÖRENINGEN 18 § Räkenskapsperiod och verksamhetsgranskning Föreningens räkenskapsperiod är ett kalenderår. Bokslutet jämte nödvändiga handlingar och styrelsens verksamhetsberättelse skall överlämnas till verksamhetsgranskarna senast tre veckor före vårmötet. Verksamhetsgranskarna skall ge sitt utlåtande skriftligen till styrelsen senast två veckor före vårmötet. 19 § Ändring av stadgarna och upplösning av föreningen Beslut om ändring av stadgarna eller upplösning av föreningen skall fattas vid föreningens möte med minst tre fjärdedels (3/4) majoritet av de röster som getts vid omröstningen. I möteskallelsen skall nämnas om ändring av stadgarna eller upplösning av föreningen. Då föreningen upplöses används föreningens tillgångar för att främja föreningens syfte på ett sådant sätt som bestäms av det möte som fattar beslutet om upplösningen. Om föreningen blir upplöst används tillgångarna för samma ändamål. 20 § Övrigt I övrigt följs föreningslagen. Verksamhet Intäkter 2021	1.828125
Malmö stad Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 Protokollsutdrag Sekreterare............................................ Pernilla Mesch Ordförande........................................... ………………………………… Katrin Stjernfeldt Jammeh Underskrifter Justerande........................................... ………………………………… Sammanträdestid 2019-03-26 kl. 10:15-10:30 Plats Stadshuset vån 7, 7046 Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (Ordförande) Roko Kursar (L) (1:e vice ordförande) Torbjörn Tegnhammar (M) (2:e vice ordförande) Övriga närvarande Andreas Norbrandt (Stadsdirektör) Tomas Bärring (Chefsjurist) Pernilla Mesch (Sekreterare) Utses att justera Torbjörn Tegnhammar Justeringen Protokollet omfattar §199 Torbjörn Tegnhammar § 199 Miljöredovisning 2018 - Uppföljning av miljöprogram för Malmö stad 20092020 STK-2019-164 Sammanfattning Miljönämnden har översänt rapporten "Miljöredovisning 2018 – Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020" till kommunfullmäktige för information och som underlag till framtida beslut. Rapporten redovisar vad som uppnåtts i arbetet med Malmö stads miljömål. Av redovisningen framgår att inget av de fyra övergripande miljömålen för Malmö bedöms kunna uppnås fullt ut i utsatt tid. Flertalet av nyckeltalen utvecklas på ett positivt sätt, dock inte tillräckligt snabbt för att målen ska kunna nås i tid Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige lägger Miljöredovisning 2018 – Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020 till handlingarna. 2. Kommunfullmäktige uppmanar stadens nämnder och kommunala bolag att använda Miljöredovisning 2018 – Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020 som underlag i framtida verksamhetsplanering och vid framtagande av nya styrdokument. Beslutsunderlag - G-Tjänsteskrivelse KSAU 190325 Miljöredovisning 2018 - Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad - Miljönämnden beslut 190122 §14 med Särskilt yttrande (SD) - Tjänsteskrivelse miljöförvaltningen - Bilaga 1 Miljöredovisning 2018 - Bilaga 2 Underlag till Miljöredovisning 2018	1.101563
Malmö stad Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdestid 2022-11-03 kl 13:00-19:10 Plats Sessionssalen, Rådhuset Utses att justera Janne Grönholm Farishta Sulaiman Justeringen 2022-11-16 Protokollet omfattar §20 Underskrifter Sekreterare Louise Lagerlund Ordförande Carina Nilsson Anja Norberg Sonesson, §§ 16, 20, 26 och 27 Justerande Janne Grönholm Farishta Sulaiman Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) Farishta Sulaiman (M) Magnus Olsson (SD) Andréas Schönström (S) Rickard Åhman Persson (SD) Mohamed Yassin (MP) Carin Gustafsson (V) Roko Kursar (L) Josefin Anselmsson Borg (M) Carina Nilsson (S) (Ordförande) Emelie Nyman (C) Sedat Arif (S) Anja Nordberg Sonesson (M) (Andre vice ordförande) Showan Shattak (V) Tony Rahm (M) Anders Pripp (SD) Mubarik Mohamed Abdirahman (S) Boel Pettersson (V) Stefana Hoti (MP) Amani Loubani (S) Helena Nanne (M) Michael Hård af Segerstad (SD) Bengt-Göran Svensson (S) Sadiye Altundal (V) Håkan Fäldt (M) Olga Krivtsova (S) Jacqueline Maly (SD) Juan-Tadeo Espitia (S) John Eklöf (M) Anton Sauer (C) Anders Skans (V) Shler Murad Bradostin (S) Jörgen Grubb (SD) Surra Al Sakban (MP) Sanna Axelsson (S) Gunilla Ryd (V) Peter Ollén (M) Nima Gholam Ali Pour (SD) Arwin Sohrabi (S) Sara Wettergren (L) Christina Wessling (S) Linda Obiedzinski (M) Anfal Saad Mahdi (V) Lisbeth Persson Ekström (SD) Jan Olsson (S) Helena Grahn (M) Susanne Jönsson (S) Anders Andersson (V) Dündar Güngör (S) Anders Olin (SD) Janne Grönholm (MP) Albin Schyllert (M) Hanna Sandberg (S) ersätter Frida Trollmyr (S) Nadjam-Ud-Din Malik (S) ersätter Anders Rubin (S) Nils Anders Nilsson (S) ersätter Sofia Hedén (S) Marie Tanndal (S) ersätter Björn Gudmundsson (S) (Vice ordförande) Haqvin Svensson (M) ersätter John Roslund (M) Malin Ahlström (M) ersätter Noria Manouchi (M) Lars-Johan Hallgren (SD) ersätter Stefan Robert Plath (SD) Nina Jakku (V) ersätter Emma-Lina Johansson (V) Ej tjänstgörande ersättare Peter Johansson (S) Amanda Johannesson (S) Birgit Hansson (S) Sven-Erik Rasmusson (S) Nicola Rabi (M) Ingrid Anna-Lisa Gunnarson (M) Bo Mats Brogren (M) Darko Simic (M) Amanda Traneborn (M) Jenny Bengtsson (SD) Bo Stefan Claesson (SD) Maria Dexborg (V) Lisa Stolpe (V) Marek Lakatos (V) Tobias Petersson (V) Malte Roos (MP) Kay Lennart Wictorin (C) Martin Molin (C) Övriga närvarande ``` Louise Lagerlund (Sekreterare) Pernilla Mesch (Nämndsekreterare) Magdalena Bondeson (Enhetschef) Jonas Rosenkvist (Avdelningschef) Tova Svensson (Praktikant) Martin Ljungberg (Nämndsekreterare) Julia Campbell (Nämndsekreterare) Aron Regnéll (M) (Politisk sekreterare) Nichlas Holmgren Gellersten (SD) (Politisk sekreterare) Tena Kotvas (L) (Politisk sekreterare) Matilda Klefström (L) (Politisk sekreterare) Adrian Kasperczyk (L) (Politisk sekreterare) Per Lilja (M) (Revisor) ``` § 20 STK-2021-546 Uppdrag budget 2021 - Kommunstyrelsen, med berörda nämnder och relevanta myndigheter, ges i uppdrag att växla upp arbetet med att komma åt strukturer runt välfärdsfusk och den svarta ekonomin i Malmö Sammanfattning I Malmö stads budget 2021 fick kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder och relevanta myndigheter, i uppdrag att växla upp arbetet med att komma åt strukturer kring väl-färdsfusk och den svarta ekonomin i Malmö. I ärendet redogörs för arbete som genomförts och påbörjats inom ramen för uppdraget samt konstaterade och förväntade effekter. Stadskontoret bedömer att berörda nämnder har genomfört ett omfattande och aktivt arbete i enlighet med budgetuppdraget. Arbetet har också fortsatt under 2022 och det bedöms utvecklas ytterligare kommande år med de insatser som satts. Förslaget är att redovisningen godkänns som återrapportering av budgetuppdrag 2021. Beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Kommunfullmäktige godkänner kommunstyrelsens återrapportering av uppdrag budget 2021 om att tillsammans med berörda nämnder och relevanta myndigheter växla upp arbetet med att komma åt strukturer kring välfärdsfusk och den svarta ekonomin i Malmö. Beslutsgång Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), Roko Kursar (L) och Michael Hård af Segerstad (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Under överläggningen i ärendet yttrar sig även Helena Nanne (M). Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag till beslut. Reservationer och särskilda yttranden Till kommunfullmäktiges beslut i ärendet har Håkan Fäldt (M) inkommit med ett särskilt yttrande. Det särskilda yttrandet intas som bilaga 5 till kommunfullmäktiges protokoll. Beslutet skickas till Samtliga nämnder och bolag Beslutsunderlag * Förslag till beslut KS 221012 §351 med särskilt yttrande från (M) och (SD) * Förslag till beslut KSAU 220926 §520 med särskilt yttrande från (M) * G-Tjänsteskrivelse KSAU 220926 Återrapportering uppdrag budget 2021 växla upp arbetet med att komma åt strukturer kring välfärdsfusk och den svarta ekonomin i Malmö Särskilt yttrande Kommunfullmäktige 2022-11-03 Ärende 8. Uppdrag budget 2021 - Kommunstyrelsen, med berörda nämnder och relevanta myndigheter, ges i uppdrag att växla upp arbetet med att komma åt strukturer runt välfärdsfusk och den svarta ekonomin i Malmö Moderaterna noterar att Malmös styrande minoritet nu anslutit sig till den politik som Moderaterna drivit under många år. Vad som är värt att notera är att inte minst Socialdemokraterna tidigare varit stora motståndare till just de åtgärder som nu genomförs. När Moderaterna velat värna skattebetalarnas pengar och samtidigt motverka den svarta ekonomin och det utbredda bidragsfusket har Socialdemokraterna svartmålat och kallat det för att sparka på de som ligger, nu har verkligheten kommit i kapp Socialdemokraterna och de har till stor del anslutit sig Moderaternas politik. Håkan Fäldt (M) Malmö stad Stadskontoret Datum 2022-09-21 Vår referens Henrik Heyman Ekonom [email protected] Uppdrag budget 2021 - Kommunstyrelsen, med berörda nämnder och relevanta myndigheter, ges i uppdrag att växla upp arbetet med att komma åt strukturer runt välfärdsfusk och den svarta ekonomin i Malmö STK-2021-546 Sammanfattning I Malmö stads budget 2021 fick kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder och relevanta myndigheter, i uppdrag att växla upp arbetet med att komma åt strukturer kring välfärdsfusk och den svarta ekonomin i Malmö. I ärendet redogörs för arbete som genomförts och påbörjats inom ramen för uppdraget samt konstaterade och förväntade effekter. Stadskontoret bedömer att berörda nämnder har genomfört ett omfattande och aktivt arbete i enlighet med budgetuppdraget. Arbetet har också fortsatt under 2022 och det bedöms utvecklas ytterligare kommande år med de insatser som satts. Förslaget är att redovisningen godkänns som återrapportering av budgetuppdrag 2021. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige godkänner kommunstyrelsens återrapportering av uppdrag budget 2021 om att tillsammans med berörda nämnder och relevanta myndigheter växla upp arbetet med att komma åt strukturer kring välfärdsfusk och den svarta ekonomin i Malmö Beslutsunderlag * G-Tjänsteskrivelse KSAU 220926 Återrapportering uppdrag budget 2021 - växla upp arbetet med att komma åt strukturer kring välfärdsfusk och den svarta ekonomin i Malmö Beslutsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskott 2022-09-26 Kommunstyrelsen 2022-10-12 Kommunfullmäktige 2022-11-03 Beslutet skickas till Samtliga nämnder och bolag Tjänsteskrivelse 1 (14) Ärendet I Malmö stads budget 2021 fick kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder och relevanta myndigheter, i uppdrag att växla upp arbetet med att komma åt strukturer kring välfärdsfusk och den svarta ekonomin i Malmö. Arbetet har huvudsakligen bedrivits inom ramen för Handlingsplan - Att förebygga och hantera ekonomisk brottslighet och oegentligheter i välfärden som godkändes av kommunstyrelsen vid sammanträde 2020-08-19 (STK-2019-1285). Kommunstyrelsen beslutade också att uppmana nämnder och helägda bolag att i relevanta delar och erforderlig omfattning bedriva fortsatt utvecklingsarbete inom de områden som omfattas av och redogörs för i handlingsplanen, och gav i uppdrag till stadskontoret att bedriva fortsatt utvecklingsarbete och uppföljning samt stödja nämnder och helägda bolag i arbetet med att förebygga och hantera ekonomisk brottslighet och oegentligheter i välfärden. Föreliggande återrapportering utgår från återrapportering av handlingsplanen till kommunstyrelsen i januari 2022, med vissa uppdateringar och kompletteringar. Handlingsplan - Att förebygga och hantera ekonomisk brottslighet och oegentligheter i välfär- Handlingsplanen består av fyra delområden och togs fram i samverkan enligt nedan (i fetstil samordnande förvaltning): den Otillåten påverkan och interna oegentligheter: Stadskontoret (säkerhet, ledningsstab, juridik) grundskoleförvaltningen (HR), arbetsmarknads- och socialförvaltningen (boende och etablering, överförmyndare), funktionsstödsförvaltningen (juridik, kvalitet och utveckling) Inköp och upphandling: Stadskontoret (upphandling, ekonomiredovisning, ekonomisk styrning, säkerhet) hälsa, vård och omsorgsförvaltningen (ekonomi), Skatteverket (insatsen förebygga), arbetsmarknads- och socialförvaltningen (boende och etablering) Enskilda: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen (strategisk avdelning, analys, controller, ekonomiskt bistånd), funktionsstödsförvaltningen (myndighet och socialpsykiatri, kontroll), MKB (oriktiga hyresförhållanden och bosocial utveckling), polisen (bedrägerisektion), Skatteverket (insatsen förebygga samt folkbokföring), Försäkringskassan (kontrollenhet), Migrationsverket, Arbetsförmedlingen Företag och föreningar: Fritidsförvaltningen (föreningsavdelningen), miljöförvaltningen (Tryggare Malmö), stadskontoret (omvärld och näringsliv, företagande och entreprenörskap), Skatteverket (insatsen förebygga), arbetsmarknads- och socialförvaltningen (arbetsmarknad, tillstånd), Arbetsförmedlingen. Mål Det övergripande målet för arbetet är att skapa strukturer och processer som förebygger, upptäcker och åtgärdar brott och oegentligheter inom välfärdssystemet, genom: * Rätt stöd/bistånd/bidrag till/avtal med rätt person/verksamhet/företag/förening. * De förebyggande processerna inom områdena otillåten påverkan och interna oegentligheter, inköp och upphandlingar, enskilda samt rörande företag och föreningar ska förbättras. * Stadens medarbetare ska veta vad otillåten påverkan och interna oegentligheter innebär och vilket ansvar som utifrån det vilar på dem. * Att förebygga genom att säkerställa så att medborgare/brukare/företag som nyttjar kommunens tjänster eller har transaktioner med kommunen får korrekt och användarvänlig info som underlättar för dem att göra rätt. Samverkan med myndigheter och andra organisationer Samverkan på olika nivåer med relevanta myndigheter och andra organisationer är en förutsättning för framgång inom de olika delarna av handlingsplanen, och många av dessa medverkade också vid dess framtagande. Under året har denna samverkan fortsatt och har som mål att utbyta erfarenheter och kunskaper som är relevanta för att förebygga, förhindra, upptäcka och hantera brott i välfärden, men också att tillsammans hjälpas åt att identifiera områden där samverkan är helt nödvändig. Inledningsvis har det handlat mycket om att lära om varandras uppdrag, hur respektive organisation arbetar med dessa frågor, vilken information som finns och får/kan/ska delges andra och hur den kan användas. Detta görs genom att ta fram uppdrag för operativa arbetsgrupper för att utveckla nya former för samarbete kring gemensamma områden. Det kan exempelvis handla om att få grepp om olika upplägg eller tillvägagångssätt som används för att på felaktiga grunder eller genom bedrägligt beteende avsiktligt tillskansa sig bidrag eller förmåner. Här kan nämnas ett regeringsuppdrag 1 till Skatteverket kring att förebygga felaktigheter i folkbokföringen, där Malmö var en av åtta medverkande kommuner. I projektets slutrapport konstateras bland annat att: * Då uppgifterna från folkbokföringen används som underlag för beslut och åtgärder i olika samhällsfunktioner är pilotprojektets slutsats att det måste finnas ett tydligt gemensamt ansvar för en korrekt folkbokföring. * Kommunernas behov och förväntningar på Skatteverkets folkbokföringsverksamhet kan inte tillgodoses fullt ut med nuvarande rättsliga och resursmässiga förutsättningar. * Stora positiva effekter kan uppnås genom att öka kunskapen i kommunerna och deras invånare om folkbokföringen i allmänhet och dess koppling till missbruk av välfärdssystemen i synnerhet. * Då underrättelseskyldigheten enligt § 32 c folkbokföringslagen (1991:481) är relativt ny anser Skatteverket att kommunerna behöver fortsätta arbeta med tolkning och tillämpning av lagstiftningen. Skatteverket och de medverkande kommunerna fortsätter erfarenhetsutbyte efter projektslut kring effektiva arbetssätt och trender och tendenser i tillvägagångssätt för att felaktigt komma åt 1 Skatteverket fick i februari 2021 i uppdrag av regeringen att genomföra ett pilotprojekt för att samverka med ett antal frivilliga kommuner för att minska felaktig folkbokföring. Uppdraget återredovisades i juni 2022. Rapport här: https://skatteverket.se/download/18.1df9c71e181083ce6f621a/1654254816291/Slutlig%20rapport_pilotprojekt% 20felaktig%20folkbokf%C3%B6ring%20220530%20(002).pdf bidrag och förmåner från det allmänna, snedvrida konkurrens etcetera. För att bygga upp kunskap deltar också Malmö stad i olika nätverk i Sveriges kommuner och regioners (SKR) regi och erfarenhetsutbyte sker också löpande med andra kommuner som kommit långt inom olika områden i handlingsplanens delar. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Länsstyrelsen är också viktiga källor för kunskapsinhämtning, nätverkande och som dialogpartner. Genomförande av handlingsplanen – status inom de olika delområdena Nedan redogörs för statusen i arbetet med att genomföra handlingsplanens fyra delområden; otillåten påverkan och interna oegentligheter, inköp och upphandling, enskilda samt företag och föreningar. Otillåten påverkan och interna oegentligheter I handlingsplanen beskrivs sex områden: 1. Metodstöd 3. Riktlinjer 2. Kommunikationsinsatser 4. Bisysslor 6. Inköpsprocessen 5. Rekryteringsprocessen Metodstöd Metodstöd är tänkt att vara en "verktygslåda" för att sprida kunskap om risker på området, vad som kan hända och metoder för att inventera och analysera risker. Det handlar alltså mycket om att förebygga och förhindra, men det behövs också stöd för att upptäcka och hantera när det kan finnas misstanke om oegentligheter. Utmaningen är att hitta metoder som fungerar och håller över tid. Stadskontoret har inhämtat kunskaper genom litteraturstudier och kontakter och nätverkande med myndigheter och andra organisationer. Genom föreläsningar och andra utbildningsaktiviteter med ledande experter inom berörda områden har kunskap och erfarenheter från Malmö stad och andra organisationer delats med förvaltningar och bolag. Kring otillåten påverkan, som definieras som hot, våld, trakasserier, skadegörelse och korruption, gjordes en kommungemensam internkontrollgranskning under 2020 som syftade till att ta reda på om det finns medvetenhet om förekomst och beredskap att hantera fall av försök till otillåten påverkan i nämnder och bolag 2 . Granskningen visade att det finns många goda exempel på fungerande rutiner och systematik i arbetet med frågorna i nämnderna och bolagen, erfarenheter att ta till vara i det fortsatta arbetet på kommunövergripande nivå. Granskningen i sig bidrog till att lyfta frågan och höja beredskapen i nämnder och bolag, vilket förbättrade förutsättningarna för att de åtgärder som genomförts och planeras får avsedd och önskad effekt. 2 Uppföljning av intern kontroll 2020 STK-2021-84 Nästa steg är att anpassa, paketera och tillgängliggöra kunskapen och att hitta sätt att utveckla och hålla frågorna levande. Detta kan ske genom handböcker, presentationsmaterial, filmer etcetera, men även genom att ändamålsenliga nätverk med nödvändiga kompetenser etableras. Nätverk blir en viktig del i att hålla frågorna levande och att tillsammans dra lärdom och utveckla arbetet utifrån erfarenheter från sådant som hänt, både internt och i andra organisationer. Kommunikations- och utbildningsinsatser I samverkan med förvaltningar och bolag har en kortare animerad film tagits fram. Ambitionen är att filmen ska väcka intresse för och höja kunskap kring det ansvar som följer med att arbeta i offentlig sektor, bidra till eftertanke och minska risk för korruption och oegentligheter. Inte minst handlar det om att förebygga att fel begås utan uppsåt. Tanken är att filmen ska kunna användas som underlag för diskussioner på arbetsplatser och i ledningsgrupper. Den information som finns på stadens intranät har visat sig vara i behov av vissa justeringar vad gäller innehåll och formuleringar. En del ändringar har gjorts och fler kommer att göras och det är viktigt att den information som finns hålls uppdaterad och kan kompletteras efterhand som nya erfarenheter vinns. Översyn av riktlinjer Det har konstaterats att de riktlinjer som finns publicerade i stadens intranät är giltiga, men till viss del är något föråldrade med bland annat hänvisningar till relativt gamla rättsfall. I förhållande till arbetsinsats har utveckling av metodstöd (ovan) bedömts ha större effekt för att förebygga och förhindra att fel begås eller inte upptäcks, varför arbete med detta prioriterats under året. Vad i riktlinjerna som skulle kunna behöva justeras bedöms bli tydligare i takt med att frågor kring bekämpning av oegentligheter och korruption aktualiseras. Bisysslor Bisysslor har pekats ut som en stor risk kopplat till korruption och oegentligheter. Ur Statskontorets skrift Offentliganställdas bisysslor: En studie av hanteringen av bisysslor i myndigheter, kommuner och regioner: Av tidigare granskningar framgår också att offentliganställdas bisysslor är ett område där risken för korruption och oegentligheter är förhöjd 3 . Inom ramen för kommunens gemensamma arbete med intern kontroll genomfördes en kommungemensam granskning av hantering av bisysslor under 2021. Syftet med granskningen var att undersöka i hur stor utsträckning bisysslor anmäls, om interna rutiner i förvaltningar och bolag finns och följs, om dokumentation görs, och vad som kan behöva åtgärdas om det visar sig finnas brister 4 . Granskningen resulterade i att kunskapshöjande åtgärder kommer att vidtas och att åtgärder vidtas för att förenkla för medarbetarna att anmäla bisyssla. En uppföljande granskning kommer att göras 2025 i syfte att undersöka om vidtagna åtgärder haft avsedd effekt. 3 I Statskontorets rapport hänvisas till exempelvis Brå 2007:21. Korruptionens struktur i Sverige. "Den korrupte upphandlaren" och andra fall om mutor, bestickning och maktmissbruk, s. 130–143 och Statskontoret 2015:23. Myndigheters arbete för att förebygga och upptäcka korruption. 4 Statskontoret menar i sin rapport Offentligt anställdas bisysslor - En studie av hanteringen av bisysslor i myndigheter, kommuner och regioner att det är vanligt att kommunerna har cirka 12–13 procent anställda med bisysslor. En revisionsrapport från Uppsala kommun våren 2020 pekar i samma riktning. Rekryteringsprocessen I handlingsplanen anges behov att utreda om det finns behov att komplettera rekryteringsprocessen kopplat till tjänster med särskilt känsliga arbetsuppgifter. Det finns risk för ekonomisk skada för kommunen och att beslutsprocesser kan påverkas för att gynna enskilda eller organisationer otillbörligt, vilket i sin tur negativt påverkar förtroendet för kommunen och offentlig sektor i stort. Erfarenheter från andra organisationer och rapportering i medierna 5 visar på konstaterad förekomst, men inte omfattning. Det här behöver utredas ytterligare. Avvägning behöver göras av risk (sannolikhet och konsekvens) mot vad tillkommande kontroller skulle innebära. Det behöver klargöras vad som får göras (juridiskt) och om och i så fall vilka kontroller som skulle kunna göras för att minska risken att individer som kan skada organisationen får anställning. Det är också viktigt att öka medvetenhet om risker och vad som skulle kunna hända i syfte att uppnå ökad vaksamhet och beredskap. Risker kopplade till inköpsprocessen De risker som avses här är inköp för kommunens pengar men som inte tillför organisationen värde, utan görs för att direkt eller indirekt gynna den som gör inköpet och/eller leverantör/betalningsmottagare. Ett sätt att upptäcka förekomst är att genom automatiserade kontroller av fakturor, transaktionslistor och betalningsströmmar hitta avvikande inköpsmönster som kan indikera att saker inte står rätt till. Genom litteratur och utbildningsinsatser har kunskap börjat byggas upp kring hur sådana kontroller kan göras, vilka "de röda flaggorna" är, vilka tillvägagångssätt som förekommer och är vanliga, men även kring agerande vid misstanke om oegentligheter. Dessa kunskaper behöver bli en del av metodstöd och det får fortsatt bevakas vilka tekniska lösningar som kan vara till stöd för att upptäcka avvikande inköpsmönster. Inköp och upphandling Insatser inom området inköp och upphandling syftar till att identifiera och genomföra möjliga åtgärder för att motverka att Malmöbornas resurser gynnar tvivelaktiga leverantörer eller går till osäkra affärer. Begreppet tvivelaktiga leverantörer innefattar leverantörer där Malmö stad känner till, eller fått indikationer om, ett tvivelaktigt agerande. Ett sådant agerande kan avse exempelvis skattebrott eller arbetsmiljöbrott. Begreppet tvivelaktiga leverantörer kan även innefatta leverantörer vars företrädare har agerat tvivelaktigt tidigare eller leverantörer som har samröre med tvivelaktiga underleverantörer. Osäkra leverantörer kan avse tidigare okända leverantörer, eller som i vart fall inte kan anses 5 https://sverigesradio.se/artikel/7556737, https://www.hemhyra.se/nyheter/skapade-falsk-kotidbostadsformedlare-doms-i-unikt-rattsfall/, https://www.lt.se/2016-02-19/handlaggare-for-bygglovmisstanks-hafuskat. Exemplen syftar till att visa på förekomst. Det är inte klarlagt huruvida just dessa fall hade kunnat förhindras med utökade kontroller inför anställning. utgöra säkra leverantörer. Stadens inköpsverksamhet bör vara rustat för att agera redan när det föreligger indikationer som talar för att en leverantör anses osäker. Osäkra affärer avser de fall där avsteg görs från stadens rutiner och riktlinjer för inköp, eller där leverantörer agerar inom branscher som har identifierats som riskbranscher för osunda marknadsförhållanden. Stadskontoret avser att återkomma med ärende kring förslag till förändringar i riktlinjer till Malmö stads inköpspolicy kopplat till några av de åtgärder som redovisas nedan. Certifierade beställare Syftet med insatsen är främst att skapa förutsättningar för att de som gör inköp i Malmö stad har den kunskap som krävs för att inköpen ska ske på korrekt sätt. Detta minskar risken för inköp från oseriösa aktörer. Dessutom kan gemensamma strukturer för utbildning och support bidra till en mer effektiv inköpsverksamhet. En kartläggning har genomförts för att få en bild av nuläge och vilka åtgärder som skulle kunna stärka stadens beställarorganisation. Nulägesbeskrivningen har förankrats hos berörda tjänstepersoner, och i nästa steg ska en rad åtgärdsförslag för att stärka stadens beställarorganisation förankras och beslutas. Därefter kommer en detaljerad projektplan tas fram och åtgärderna kommer att genomföras med början under 2022. Gemensam avtalsdatabas En förstudie har genomförts i syfte att utreda förutsättningarna för en gemensam avtalsdatabas i Malmö stad, med huvudsyfte att minska brott i välfärden. Genom att tillgängliggöra stadens inköpsavtal för den som har ett inköpsbehov minskar risken att göra fel till exempel genom att få en tydlig överblick över gällande avtal. För att uppnå detta behöver avtalsdatabasen vara så komplett som möjlig och systemlösningen behöver ha ett värde för Malmö stads medarbetare. Upphandling ska enligt plan ske under hösten/vintern 2022–2023 och därefter påbörjas implementering. Bättre möjligheter för inköpsanalys Inköpsanalys (eller spendanalys) kan sägas vara ett sätt att rita upp sin inköpskarta, som sedan används som hjälpmedel för att formulera inköpsstrategier. Syftet med en inköpsanalys är alltså att förstå det historiska inköpsmönstret och exempelvis se hur stora en organisations inköpskategorier är, graden av avtalstrohet, vilka delar av organisationen som köper från de olika leverantörerna och mycket annat. Därifrån kan sedan avstamp tas inför framtiden för att exempelvis göra förutsägelser om framtida volymer, lägga budgetar på ett bättre sätt, planera inköpsprojekt, öka avtalstroheten och så vidare. I arbete med att förbättra inköpsanalyser har konstaterats att staden har tillgång till följande information/data: 1. Varor som köps via e-handeln/marknadsplats. Här finns detaljerad statistik kring vad, vem och när något köps. 2. Varor och tjänster som köps på avtal men som inte går via ehandeln/marknadsplats Här finns statistik som visar vilket belopp som betalats ut till leverantören. För att se vad som köpts måste varje enskild faktura granskas. Från de flesta avtalsleverantörerna finns statistik att tillgå. 3. Varor och tjänster som köps utan avtal Här finns statistik som visar vilket belopp som betalats ut till leverantören. För att se vad som köpts måste varje enskild faktura granskas. Efter att ha konstaterat ovan har fokus legat på att få tag i bättre och mer data i synnerhet avseende inköp som inte görs via e-handel/marknadsplats. De uppgifter/data det handlar om är framförallt fakturarader, det vill säga information om vad som köpts och á-priser (artikelnivå), men även avtalsnummer. Detta kommer vidareutvecklas under 2022. En teknisk lösning för att sammanställa och presentera data från elektroniska fakturor förvaltningsvis, och därmed förenkla analyser, har tagits fram. Ökad e-handel Som ett led i att kvalitetssäkra stadens inköp bör fler avtal läggas i stadens e-handelssystem. Inköp som sker via Malmö stads e-handelssystem säkerställer att beställningar av varor och tjänster görs från leverantörer som har tecknat avtal med Malmö stad. Samtidigt innebär det bättre möjlighet till inköpsanalyser och en förenklad, och automatiserad fakturahantering där inköpsorder kan matchas direkt mot faktura och därmed spåras i ekonomisystemet. Projektet för ökad e-handel har i förstudien kartlagt nuvarande ekonomisystemavtal, en enkät har ställts till frekventa beställare och en workshop har genomförts med upphandlare. Lärdomar och slutsatser från förstudien har resulterat i en vägledning riktad till upphandlare, främst på stadskontoret. Vägledningen beskriver hur respektive upphandlingsprojekt ska angripa frågorna kring e-handel i upphandlingens respektive fas; planering, upphandling, avtal och uppföljning. Utgångspunkten i vägledningen är att alla varor och tjänster som upphandlas ska avropas via ehandelssystemet. Endast om det är säkerställt att inköp via e-handelssystemet inte är möjligt i det aktuella avtalet medges avsteg från huvudregeln. Vägledningen och det nya arbetssättet kommer att implementeras successivt i samband med att nya upphandlingar görs och nya avtal tecknas. Leverantörskontroller Malmö stad hanterar i genomsnitt 5 000 6 nya leverantörer årligen, där merparten endast skickar en eller ett par fakturor. Gemensam avtalsdatabas, större andel inköp genom e-handel, certifierade beställare och bättre möjligheter för inköpsanalyser kommer minska antal leverantörer och därmed antal leverantörskontroller. Ett stort antal leverantörskontroller behöver ändå göras och därför har en kommungemensam rutin tagits fram. Rutinen ska skapa förutsättningar för en god leverantörskontroll som stödjer verksamheterna vid upphandlingar och inköp. En god leverantörskontroll säkerställer att Malmö stad gynnar en sund konkurrens och minskar risken för att 6 I handlingsplanen nämns siffran 13 000 nya leverantörer per år. Det har visat sig att den siffran även omfattar medarbetare som läggs upp som leverantörer i ekonomisystemet i samband med ersättning för personliga utlägg. Likaså registreras leverantör som byter betalsätt (exempelvis nytt bankgiro) ofta som ny leverantör. Även 5 000 är ett mycket stort antal utifrån risker och behov av kontrollåtgärder. inköp görs från oseriösa aktörer, vilket i förlängningen bidrar till att minska risken för brott i välfärden. Under våren och sommaren 2021 arbetade en projektgrupp med insamling och kartläggning av befintliga skrivningar, rutiner och riktlinjer i staden. I detta arbete har projektet haft kontakt med andra kommuner och myndigheter samt gjort en del omvärldsspaning på området. En kommungemensam rutin har därefter tagits fram. Rutinen visar ett arbetssätt och metod för kontroll och innehåller bland annat en verktygslåda och vägledning för den som utför kontrollen. Successivt införande kommer att ske under 2022. Rutinen kommer löpande följas upp, anpassas och justeras. Enskilda Bidrag och stöd till enskilda avser här i första hand ekonomiskt bistånd (arbetsmarknads- och socialnämnden) och assistansersättning (funktionsstödsnämnden). Handlingsplanen utgår i den del som handlar om enskilda från fyra övergripande områden; förebygga, kunskapsutveckla, samverka och kontrollera. Här beskrivs utvecklingen inom dessa. Inom såväl arbetsmarknads- och socialförvaltningen som funktionsstödsförvaltningen har särskilda resurser avsatts för att på olika sätt arbeta med att uppmärksamma, förebygga och hantera ekonomisk brottslighet i välfärden. Förebygga Inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen har återkommande utbildningsinsatser som riktar sig till samtliga medarbetare i förvaltningen samt fördjupade utbildningar som riktar sig framförallt till beslutsfattare inom ekonomiskt bistånd tagits fram och lanserats under 2021. Utbildningarna syftar till att stärka kunskapen kring de underrättelseskyldigheter (kring felaktiga utbetalningar samt felaktigheter i folkbokföringen) som trätt i kraft de senaste åren samt förvaltningens arbete i frågorna. De fördjupade utbildningarna syftar till att stärka beslutsfattande socialsekreterares kunskaper kring området för att förebygga felaktiga utbetalningar i ett tidigt skede och säkerställa att rätt bistånd utgår till rätt person. Inom funktionsstödsförvaltningen har en särskild grupp med representanter från förvaltningens olika avdelningar bildats där de återkommande går igenom ärenden, tillvägagångssätt, juridiska frågeställningar samt aktualiserar nya utredningar. Samverkan över avdelningsgränserna bidrar till att felaktigheter förebyggs. I snitt har förvaltningen mellan tre och fem granskningsärenden igång som kommer från olika impulser som kommer via personal, tips utifrån, kontrollgruppen och frågor från bolag. Impulserna kan vara ganska svårvärderade under arbetets gång. Kunskapsutveckla Utöver ovan beskrivna informations- och utbildningsinsatser sker ett kontinuerligt kunskapsutbyte i dialog med berörda myndigheter samt förvaltningar och bolag inom Malmö och i andra kommuner. Kunskapsutveckling sker också genom deltagande i relevanta lokala och nationella nätverk, exempelvis ett nationellt nätverk kring felaktiga utbetalningar inom ekonomiskt bistånd och andra liknande nätverk via SKR. Utifrån identifierade riskområden förs en kontinuerlig dialog med verksamheten för att möjliggöra ett systematiskt arbete med att identifiera och genomföra nödvändiga utbildningsinsatser. Samverka I samverkan med statliga myndigheter och andra samarbetspartners har det framgått att det finns stora behov av att få veta mer om respektive verksamhet. Det har också framkommit att det finns ett fortsatt behov av att verka för att de lagstadgade underrättelserna myndigheter emellan görs. Tydliggörande av kontaktvägar, vilken information som är relevant för vem och bättre förståelse för varandras uppdrag och arbetssätt är förutsättningar för att utveckla effektiva och hållbara processer. De som avsiktligt begår välfärdsbrott, enskilda såväl som företag, har ofta god kännedom om var det finns brister i kontrollsystemen. Inte sällan beror brister på att flera olika organisationer är involverade ("stuprör"). Genom en väl utvecklad samverkan minskas utrymmet att tillskansa sig stöd, bidrag eller andra förmåner på felaktiga grunder. På operativ nivå sker kontinuerlig samverkan med Försäkringskassan, Polis och Skatteverket. Syftet med samverkan är dels att säkerställa att viktig information utifrån lagstadgade underrättelseskyldigheter lämnas och tas emot på erforderligt sätt, dels för kunskapsutbyte inom berörda områden. Samverkan och samarbeten inom staden och med andra kommuner utvecklas successivt. Bland annat deltar arbetsmarknads- och socialförvaltningen i miljöförvaltningens arbete med Tryggare Malmö. Kontrollera Inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen och funktionsstödsförvaltningen har särskilt avsatta resurser tillsatts med ett tydligare ansvar att kontrollera och identifiera misstänkta bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. En särskild arbetsgrupp tar emot impulser om misstänkt felaktiga utbetalningar. Gruppen, som successivt utökats och hösten 2022 uppgår till nio handläggare, samordnar dels att relevant information kommer berörda handläggare tillhanda och beaktas i fortsatt biståndshandläggning, dels att nödvändiga utredningar inleds. Dessa kan leda till polisanmälningar för misstänkt bidragsbrott och återkrav. Under 2021 gjordes 47 polisanmälningar om ett samlat värde på drygt 4,5 mnkr. I genomsnitt gjordes under året 51 återkrav per månad enligt Socialtjänstlagen 9 kap 1 § 7 . Här kan det röra sig om att sökande oavsiktligt lämnat fel uppgifter, men också ärenden där det finns misstanke om bidragsbrott. Återkraven uppgick till 10 mnkr (inklusive de 4,5 mnkr i polisanmälningarna enligt ovan). Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har inom ramen för sitt arbete med intern kontroll 2021 granskat följsamhet mot Bidragsbrottslagen (2007:612) 6 § vid misstanke om brott. Resultatet visade att misstänkta bidragsbrott polisanmäls och att antalet åtalsunderlåtelser och beslut om åtal tyder på att förvaltningen har god grund för de ärenden som anmäls. Resultatet visade också att ärenden som varit föremål för fördjupad utredning i hög grad inte längre är aktuella för 7 SoL 9 kap 1 § Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § betalats ut obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Lag (2015:970). ekonomiskt bistånd. Arbetet bedöms därmed bidra till att säkerställa att rätt bistånd utgår till rätt personer. Fortsatt utvecklingsarbete ska säkerställa att misstänkta bidragsbrott uppmärksammas i ett tidigare skede. Funktionsstödsförvaltningen har inrättat en särskild grupp, kontrollgruppen, där myndighet, ekonomifunktion och förvaltningsjurist ingår. Gruppen gör månatligen fördjupade granskningar av utbetalningar till olika assistansbolag utifrån stickprov och utifrån olika former av impulser. De förbättrade och fördjupade kontrollerna har lett till ett stort antal krediteringar och bestridanden av fakturor från assistansbolag och har bidragit till att förbättra det förebyggande arbetet och därigenom förhindrat felaktiga utbetalningar. Kontrollgruppens arbete har gjorts känt inom förvaltningens verksamheter men även gentemot Försäkringskassan. Signaler till kontrollgruppen kommer in från verksamhet och handläggare inom funktionsstödsförvaltningen, men även från andra myndigheter. De fel som upptäcks och utreds kan handla om såväl oavsiktliga som uppsåtliga fel. I några fall har polisanmälningar om misstänkt bidragsbrott gjorts och det förekommer också anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg för vidare granskning av bolagens lämplighet att utföra personlig assistans. Företag och föreningar Med företag och föreningar avses här företag och föreningar som erhåller bidrag från kommunen eller som genom så kallade IOP 8 (idéburet offentligt partnerskap) ingått avtal med kommunen för att bedriva viss verksamhet. De förvaltningar inom kommunens som betalar ut bidrag till föreningar och företag är fritidsförvaltningen, kulturförvaltningen, arbetsmarknads- och socialförvaltningen, funktionsstödsförvaltningen och stadskontoret. Dessa förvaltningar samarbetar i de här frågorna i det så kallade bidragsnätverket, ett samarbete som fördjupats och utvecklats under senare år. Gemensamt boknings- och bidragssystem samt gemensamma granskningsprocesser och uppföljningssystem Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 25 april 2019 om att ett gemensamt boknings- och bidragssystem för stadens bidragsgivande förvaltningar ska införas. Med ett gemensamt bidragssystem och föreningsregister skapas en gemensam grundkontroll av de föreningar som får bidrag från staden. Det blir dessutom möjligt att kontrollera i vilken utsträckning och för vad föreningarna har fått bidrag från andra förvaltningar än den egna. Med gemensamma regler och rutiner för bokning av lokaler bör förvaltningarna även samordna systematisk kontroll och uppföljning. 8 Ur ärendet Återrapportering av inventering av idéburet offentligt partnerskap i Malmö stad (STK-2016-1105): IOP är en överenskommelse mellan en eller flera organisationer inom idéburen sektor och en eller flera offentliga aktörer. Det är en modell som bygger på samverkan och partnerskap när varken traditionella föreningsbidrag eller upphandling är den mest lämpliga formen för syftet med samverkan. Istället för att en offentlig instans beställer och granskar och en eller flera idéburna organisationer utför, syftar partnerskapet till att ge idéburna organisationer möjlighet att på ett självständigt och självstyrande sätt vara en aktör […] i utvecklingen av välfärden, utan att bli en underleverantör till det offentliga. Partnerskap riktar sig till idéburna organisationer som bedriver en verksamhet som inte konkurrerar med företag, vare sig på privata marknader eller på uppdrag av offentlig sektor. Bokningsdelen avser föreningar och andra som bokar kommunala idrottsanläggningar driftsattes i november. Nya bokningar kommer successivt läggas in i det nya systemet. Exempelvis har de flesta föreningar redan säsongsbokningar i nuvarande system. Bidragsdelen har satts i drift under våren 2022 för fritidsförvaltningens föreningar. Planen är att övriga förvaltningar därefter successivt går in i systemet. Målsättningen är att få en helhet och att det ska vara möjligt för de bidragsbetalande förvaltningarna att följa varandras utbetalningar, föreningars ansökningar etcetera. Fritidsförvaltningen har upphandlat konsulter som har i uppdrag att granska ett antal föreningar där kriteriet är att föreningen har beviljats minst 1 mnkr från Malmö stad och att minst två förvaltningar är bidragsgivande. Alla bidragsgivande förvaltningar har tillsatt handläggare som sitter i en gemensam arbetsgrupp. Utifrån granskningsresultaten, som ska vara klara under hösten 2022, kommer förslag presenteras kring hur en gemensam granskningsprocess bör se ut. Gemensamt system och rutiner kommer att möjliggöra fortsatt förbättringsarbete. Dels kommer informationstillgången bli bättre (mer och kvalitativt bättre information), dels genom att nya kunskaper och erfarenheter tillkommer som resultat av det arbete som konsulterna gör och som bidragsnätverket bidrar till och är delaktiga i. Efter hand som gemensamma system och rutiner kommer på plats frigörs dessutom successivt mer tid för utvecklingsarbete inom övriga utvecklingsområden inom handlingsplanen, exempelvis kring arbetsmarknadsfrågor. Enklare och tydligare kommunikation gentemot föreningslivet Respektive förvaltning arbetar kontinuerligt med att utveckla kommunikationen mot föreningslivet. Erfarenheter från införande av nytt system och nya rutiner, samt den förbättrade tillgången till information och gemensam kunskap som byggs upp kommer användas i arbetet med bättre och mer likvärdig kommunikation gentemot föreningslivet. Tryggare Malmö Samarbetet med Tryggare Malmö har förbättrats, förtydligats och utvecklats successivt. Exempelvis sker detta genom kontakter i samband med granskningar av föreningar som mottar bidrag från kommunen och det förekommer att föreningar spärras för bidrag efter tillsyn från Tryggare Malmö. Ett initiativ har tagits för att vidareutveckla arbetsformer och organisering kring välfärdsfusk och den svarta ekonomin, att med utgångspunkt i det arbete och de metoder som idag används för myndighetsgemensam tillsyn, bredda till att bättre fånga upp signaler om välfärdsbrottslighet och arbetslivskriminalitet. I ett första skede handlar det om att öka förståelsen internt mellan berörda förvaltningar kring uppdrag och utmaningar med att förebygga och upptäcka fel. Det handlar bland annat om att tydliggöra vilken information som finns, vem som kan behöva den, vilken information som är tillåten att dela utifrån gällande rätt och hur informationsutbyte kan förenklas. I nästa steg behöver undersökas hur informationsutbyte med relevanta myndigheter kan utvecklas. Sedan tidigare har fritidsförvaltningen etablerat kontakter med Polisen och Skatteverket. Informationsutbyte med Skatteverket sker i båda riktningarna och granskningar av föreningar har ibland föranletts av impulser från myndigheten. De positiva erfarenheter som finns bör kunna användas i arbete med att vidga och involvera fler förvaltningar och verksamheter. Företag och föreningar – övriga delar I handlingsplanen beskrivs behov att utreda hur och på vilket sätt de bidragsgivande förvaltningarna ska kunna jobba med idéburet offentligt partnerskap (IOP) och andra närliggande typer av avtal samt att det eventuellt finns ett behov av resurser i form av juridisk hjälp. En övergripande bedömning är att de risker som i nuläget finns för välfärdsbrottlighet kopplat till IOP, i förhållande till övriga delar av handlingsplanen, är relativt begränsade. Den juridiska hjälp som finns bedöms för närvarande vara tillräcklig. Genom befintlig internkontrollprocess bevakas förändringar i riskbilden. Det finns också en del som handlar om att samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, arbetsmarknads- och socialförvaltningen och fritidsförvaltningen avseende arbetsmarknadsåtgärder där föreningar utgör arbetsgivare behöver utvecklas. Det här är något som kommer att vidareutvecklas. Under 2021 har utveckling av samarbete och förståelse för uppföljning och kontroll prioriterats. Under 2022 har samarbete kring arbetsmarknadsfrågor med arbetsmarknads- och socialförvaltningen för att framför allt få bättre dialog med Arbetsförmedlingen fördjupats. Övrigt Flera nämnder lyfter arbete som gjorts och åtgärder som vidtagits för att minska risken för felaktiga utbetalningar. Några exempel utöver vad som lyfts fram och beskrivits ovan: * Förskolenämnden har gjort en översyn av befintliga rutiner för utbetalning till fristående verksamheter, huruvida de följs och är ändamålsenliga, och gjort erforderliga förtydliganden. Även rutiner för att säkerställa korrekta utbetalningar till fristående huvudmän i andra kommuner har setts över och ändrats. * Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden och funktionsstödsnämnden har infört kontroll av utdrag ur polisens belastningsregister före erbjudande om anställning. Avsikten är att öka känslan av trygghet hos brukare och patienter, samt att minska risken för brott mot boende och hemtjänsttagare. * Kulturnämnden hanterade under 2021 ett konkret ärende, då ett beviljat stöd återkrävdes med hänvisning till demokrativillkoren i Malmö stads regler och riktlinjer för stöd till idéburen sektor. Ärendet initierades genom tips från en extern källa och bedömningen baserades på skriftliga underlag och möten med den aktuella föreningen. Förvaltningen inhämtade även synpunkter från stadsjuristen. Processen fungerar som ett vägledande exempel. * Stadsbyggnadsnämnden lyfter i sin årsanalys för 2021 att olovliga boenden och samlingslokaler som försvunnit under året, efter samordnad tillsyn och kontroller (Tryggare Malmö), företrädesvis har funnits i äldre verksamhetsområden kring centrum och i öst där det verkar finnas god tillgång till lediga och förhållandevis billiga lokaler. Vidare lyfts att de som arbetar inom Tryggare Malmö upplever att en större andel av de olovliga boendena verkar vara kopplade till tillfälliga arbetstillfällen, exempelvis säsongsarbete inom lantbruk och byggnadsarbete. Lagstiftningsfrågor I handlingsplanen påtalas behov att utreda de begränsningar som finns i berörda myndigheters lagstiftning avseende möjligheterna till samarbete och informationsutbyte i syfte att förebygga och motverka felaktigheter. Medarbetare vid flera av de myndigheter Malmö stad samverkar med ger uttryck för att sekretesslagstiftningen medför svårigheter i arbetet med att förhindra välfärdsbrottslighet. Enligt rapporten Välfärdsbrott och otillåten påverkan - Från bidragsfusk till systemhotande brottslighet 9 från SKR uppges sekretesslagstiftningen av många kommuner vara ett hinder i arbetet mot välfärdsbrott. Det noteras också ett behov av att lyfta LOU 10 :s begränsningar att motverka affärer med tvivelaktiga leverantörer gentemot lagstiftaren. Det bör undersökas vilka möjligheter som finns att tillsammans med andra upphandlande myndigheter, liksom Upphandlingsmyndigheten, uppmärksamma lagstiftaren på behovet av att förenkla för upphandlande myndigheter att exempelvis utesluta leverantörer och häva avtal. Det kan också finnas andra områden där lagstiftningen kan försvåra arbetet mot välfärdsbrottslighet. Här behövs fortsatt kunskapsutveckling och diskussion kring om och hur dessa frågor ska drivas mot lagstiftaren. Ett antal statliga utredningar med syfte att stärka arbetet mot välfärdsbrottslighet har genomförts och pågår. De förändringar som föreslås, och i den mån dessa slutligen kommer innebära förändrad lagstiftning, kommer påverka kommunsektorns arbetssätt och möjligheter att förebygga, förhindra, upptäcka och hantera såväl bidragsbrott som andra typer av oegentligheter som exempelvis kan leda till snedvriden konkurrens eller att människor utnyttjas. Visselblåsarfunktion Från och med juli 2022 har en visselblåsarfunktion inrättats i Malmö stad. Syftet är att förbättra möjligheterna att få signaler om missförhållanden och oegentligheter som inträffar och som inte fångats upp och förebyggts, förhindrats eller upptäckts i befintliga system och processer. Förutom att fånga upp oegentligheter som inträffat kommer visselblåsarfunktionen också sannolikt fungera förebyggande genom att risken för upptäckt ökar. Stadskontorets bedömning och förslag Med hänvisning till ovanstående redovisning bedömer stadskontoret att kommunstyrelsen och berörda nämnder har genomfört ett omfattande och aktivt arbete i enlighet med budgetuppdraget. Arbetet har också fortsatt under 2022 och det bedöms utvecklas ytterligare kommande år med de insatser som satts. Stadskontoret föreslår därför att redovisningen godkänns som återrapportering av budgetuppdrag 2021. Ansvariga Per-Erik Ebbeståhl Avdelningschef Magdalena Bondeson Sektionschef Andreas Norbrant Stadsdirektör 9 Rapporten är resultatet av en intervjustudie som bygger på att kommuner och regioner till SKR lyft fram att de upplever ökat problem med välfärdsbrott och otillåten påverkan. 10 Lag (2016:1145) om offentlig upphandling	1.109375
Protokoll från styrelsemöte F8–VT15 Alumnirummet, kl. 12.15 onsdagen den 11 mars 2015 § 1 O.F.M.Ö. Ordförande Linus Blomgren förklarade mötet öppnat. § 2 Närvaro Linus Blomgren Daniel Damberg Sara Månsson t.o.m. §11 Fredrik Andréen Blomdell Hampus Näsström Christina Rönngren t.o.m. §11 Linus Hamlin t.o.m. §11 Eric Johansson t.o.m. §12 Björn Franck Magnus Wallgren Alice Herdenberg Anna Svensson t.o.m. §18 Jacob Adamowicz t.o.m. §16 Alexander Pieta Theofanous t.o.m. §16 Victor Lantz Helena Hallefjord § 3 Adjungeringar Alla som skrivit upp sig på närvarolistan samt som inte var ständigt adjungerade eller styrelseledamöter adjungerades. § 4 Val av justerare Kassör Fredrik Andréen Blomdell utsågs att, jämte ordförande Linus Blomgren, justera protokollet. § 5 Godkännande av dagordning Styrelsen beslutade att godkänna dagordningen som den låg. § 6 Meddelanden Överfös Linus Hamlin meddelade att det skulle vara styrelsehäng med -sektionen i Mattehuset samma kväll samt att caféet var stängt. Ordförande Linus Blomgren meddelade att föset var färdigt med valet av faddrar. Cafémästare Magnus Wallgren meddelade att han undrade om någon visste något om den mystiska röran i caféet. § 7 Beslutsuppföljning Taget Beslut Ansvarig Redovisning Alkomätare: Ordförande Linus Blomgren lade fram priser för alkomätare: ett alkolås att installera i Berit skulle kosta cirka 11 000 kronor plus 1 000 kronor för montering, medan en lös alkomätare skulle kosta cirka 2 000 kronor. Styrelsen diskuterade huruvida detta var ett problem som berättigade inköp i ovanstående prisklass och beslutade att inte köpa in en alkoholmätare att stryka punkten från beslutsuppföljningen. Regler samt lagar för bil: Prylmästare Eric Johansson meddelade att försäkringen skulle gälla även utanför Sverige och överfös Linus Hamlin fyllde i att Berit även uppfyllde gällande lagar i till exempel Tyskland, varför något hinder för att taga Berit utomlands icke ﬁnnes. Styrelsen beslutade att häva förbudet mot använding av Berit utanför Sverige från F7–VT15 och låta utlandsresor godkännas av endera bilförmannen eller styrelsen att stryka punkten från beslutsuppföljningen § 8 Arbetsgruppsrapporter och redovisningar Inga arbetsgruppsrapporter eller redovisningar fanns att taga upp. § 9 Inspektor Ordförande Linus Blomgren meddelade att -sektionens inspektor professor Kalle Åström hade valts till TLTH:s inspektor varför han inte ämnade ställa upp till omval på sektionen. Blomgren eftersökte förslag på efterträdare. Vice kårordförande med utbildningsansvar Alexander Pieta Theofanous menade att formella krav på vem som kan väljas till inspektor inte ﬁnnes men att styrelsen bör taga fram en kravproﬁl: vad vill sektionen ha ut av inspektorn. Styrelsen diskuterade möjliga efterträdare till professor Åström. Utbildningsminister Christina Rönngren föreslog Martin Magnusson. § 10 Utskottsrapporter Sanningsminister Hampus Näsström meddelade att sektionsfotograferna hade tagit CV-fotograﬁer under FARAD och att sanningsspridarna hade haft mycket att göra. Näsström meddelade också att arkivarierna hade arbetat. Likabehandlingsordförande Helena Hallefjord meddelade att likabehandlingsutskottet hade framtagit 2015 års likabehandlingsplan tillsammans med ordförande och utbildningsminister. Hon medddelade också att en ﬁlmkväll hade anordnats, att utskottet hade medverkat till funktionärsutbildningen samt stått och informerat i Mattehuset. Hallefjord berättade även om de diskussionskvällar för sektionens utskott, som skall hållas under den fjärde läsperiodens första veckor. Övriga utskottsrapporter ﬁnnes i bilaga 1. § 11 Regeluppdatering Sektionen har ett antal regler angående sektionens lokaler och egendom, varom beslut ankommer styrelsen. * Regler för hur sektionstermer skall översättas till engelska * Regler för städning * Regler för funktionärers access till sektionens lokaler * Regler för Syster Kents * Regler för -bilen * Regler för kandidaturprocessen * Regler för uthyrning * Regler för Hilbertrummet * Regler för teknologers byggade i Mattehuset Styrelsen beslutade att uppdatera regler för hur sektionstermer skall översättas till engelska, regler för funktionärers access till sektionens lokaler, regler för städning samt regler för Syster Kents enligt bilaga 2–5 att riva upp regler för Hilbertrummet. § 12 Val av nyckelpigor för läsperiod fyra Cafémästare Magnus Wallgren nominerade: * Amelia Andersdotter * Stefan Fridlund, n14 * Ivar Vänglund, 14 * Maria Anghel, 13 * Lukas Wendt, n13 Styrelsen beslutade att välja ovanstående till nyckelpigor för läsperiod fyra. § 13 Nyckelpigekickoff Cafémästare Magnus Wallgren meddelade att han ämnade hålla en kickoﬀför tillträdande nyckelpigor och behövde pengar till mat. Styrelsen beslutade att avsätta upp till 150 kronor ur kontot för styrelsen disponibelt till mat till nyckelpigekickoﬀen. § 14 Quickster Styrelsen diskuterade användingen av Quickster för betalning till nollningsevent. Styrelsen ställde sig positiv därtill. § 15 Tältnöjen på INGvasion Överfös Linus Hamlin berättade om planer på att i anslutning till INGvasion anordna tältnöjen. § 16 -sektionens faktura -sektionen, som äger rättigheterna till :eﬀet, hade fakturerat sektionen 163,14 för bruk av :eﬀet. Styrelsen diskuterade hur -sektionen skulle betalas. Styrelsen menade att betalning borde ske med samma – utländska – mynt som förra året, då dessa vanns av en före detta :are varpå de skänktes tillbaka till sektionen. § 17 Övrigt Ordförande Linus Blomgren meddelade att arbetsgruppen för SaFt behövde boka alumnirummet och caféﬂyglarna under SaFt-helgen. Styrelsen beslutade att låta arbetsgruppen göra detta. § 18 Nästa möte Nästa möte sattes till onsdagen den 25 mars klockan 12.15 i Alumnirummet. § 19 O.F.M.A. Ordförande Linus Blomgren förklarade mötet avslutat. I sektionsstyrelsens tjänst, Linus Blomgren Ordförande Daniel Damberg Sekreterare Fredrik Andréen Blomdell Justerare Bilaga 1 Utskottsrapporter Studierådet Studierådets arbete tuﬀar på. Sedan den sist skrivna utskottsrapporten så det har genomförts läsperiodsmöten, den har även bokats i en del CEQ-möten. Programmeringskvällesansvariga har spikat upplägg och ett preliminärt datum för hur och när programmeringskvällen ska genomföras. Den kommer att handla främst om wordpress. Vi håller även på att spåna fram en specialiseringsworkshop. Utbildningsministern ska också ta tag i arbetet att rekrytera externa represetanter. Arbetet med FpT går bra, Linnea har rekryterat tillräckligt med faddrar och går på massa möten med projektgruppen. Mitt i all tentahets så bjöd studierådet in till en lyckad studiekväll i måndags. Över 70 personer var i mattehuset och pluggade tillsammans. Riktigt kul att se! Arbetet i kårens kollegier går ﬁnﬁnt! Prylmästeriet Arbetet med accesser och nycklar har fortsatt, nycklar till Den Kongliga Ambassaden har samlats in och nya acesser till det nya Salto-låset delats ut. Planering inför den kommande cykelﬁxardagen har påbörjats till följd av det nya ﬁna vädret. Spindelmännen har färdigställt det nya fräna bilbokningssystemet, startat upp det gamla bildarkivet igen och allmänt understött sektionens medlemmar. F-ixarna och Prylmästarn har haft en överrasknings-funktionärsövning då en av anslagstavlorna lossnade och väggmonteringen har nu förstärkts avsevärt. Dessutom har arbete påbörjats av F-ixarna att konstruera en låda med fackindelning åt KM. Fabian har entledigats som bilförman och hans arbete har varit ovärderligt, hoppas Asien är god mot honom. Hans arbetsuppgifter har fördelats på Prylmästarn och F-ixarna och planering av arbetsfördelning och rutiner har påbörjats fram till dess att ny Bilförman valts. Näst på tur står en reparation av de skador som Berit ådrog sig när Spegatspexarna våldförde sig på henne. Sexmästeriet I lv 6 lagade vi mat åt faradjobbare på tisdagen, lagade lunch åt företagsrepresentanter på onsdagen och höll i farad-pub samma kväll. Puben gick plus vilket kändes king. På helgen var mästarna i Rostock med mästarna -14. Det var både kul och givande och ingen blev rånad. På tisdagen i lv 7höll vi i en pub i samband med fösets temasläpp och bjöd på grekiskt käk (ish). Det var kul och det kom mycket folk vilket också var kul. På lördagen höll vi en kick-oﬀför hela sexet. Det var också svinskoj (tyckte mästarna i alla fall). Vi började med 2 timmars utbildning med a-cert snabbspolat, brandsäkerhet, genongång av de nyskrivna riktlinjerna för sexmästeriet och lite olika cases, vilket nog var halvkul och framför allt förhoppningsvis väldigt givande. Därefter lekte vi lekar med fokus på team building, sexmästeri och alice i underlandet. På kvällen hade vi middag och häng och fest på lopthet. Förutom detta har jag gått på många möten med 6-koll och ØPK och preliminärpreliminärbestämt när F skall ha sina nollningssittningar med Linus inteBlomgren (vi har dock inte fått besked på hur det preliminärblir än) och planerat diverse pubrundor (nästa blir den 10/4 och skall hållas i mh med a-sek) och ET-slasquer. Jag har även bokfört och sökt tillstånd och skrivit en prislista för sexets alla grejer och sådant. Slutligen planerar vi för fullt inför kommande evenemang, såsom fetsm (21/4), alumnipub (31/3) och FPT's ﬁnsittning (16/4). Hilbert Café I caféet har vi planerat inför läsvecka 1 då vi ska ha en specialvecka med lite olika coola grejer. Det mesta är hemligt än så länge men till exempel ska vi ha premiär för skyltar till mackor och för kylplattorna. Vi träﬀade en utesäljare från Svensk cater för att förhandla om rabatter och pratade då om möjigheten att beställa kaﬀe hos dem till rimligare priser och ﬁck insyn i rabbaterna som vi redan har. I cafékollegiet har vi börjat planera caféfesten. Föset Föset har sedan förra utskottsrapporten hunnit med att anordna ett temaslpp i samarete med sexmsteriet, samt intervjua alla som sökt till faddrar, pussla ihop och meddelat alla sökande. Föset har även fått sin första sponsor (Tetra Pak) säkrad tack vare FNU. I övrigt så fortsätter arbetet med att planera och förbereda inför nollningen. Läsvecka 4 Sedan senaste utskottsrapporten har sektionens lager av prylar och märken inventerats av mig och mina två Nasare. Vi har gott om t-shirts och mögmärken, men eventuellt behöver muggar och vissa märken köpas in innan sommaren. I slutet av veckan hann Reiseleiters även sprida lite kärlek i Mattehuset med nybakade kärleksmums, sång- och diktogram och Alla Hjärtans dag-kort. Läsvecka 5 Under tisdagslunchen i veckan satt Nasarna och krängde F-prylar och ﬁna märken för glatta livet och drog en liten summa. Ännu en Orange Tuesday, som Nasarna kallar konceptet, planeras och kommer förmodligen äga rum någon av de första veckorna nästa läsperiod. Veckan bjöd i övrigt på planeringsmöten inför DÖMD-kön och Stiligveckan samt ett SÅS-tack som jag höll mig långt ifrån. Läsvecka 6 Sjätte läsveckan gick vårens Stiligvecka av stapeln med enastående resultat. En mysig måndag med Top Hat, ouverallpyssel och popcorn följdes av en sportig tisdag med Idrottsutskottet och cricket i sann brittisk anda. Onsdagen uppmuntrade folk att piﬀa till sig och socialisera med företag och institutioner under FARAD. Afternoon Tea på torsdagen bjöd på en sockerchock utan dess like men var oerhört populärt och ﬂer än ett da capo hördes efter föreställningens slut. Kanske kan vi arrangera en Afternoon Teasdag (läs tisdag) under läsperiod 4? Veckan avslutades storstilat med en Fabulöst Fin Frack-Fredag och bubbel för de högtidsklädda. Under veckan inleddes ett litet samarbete med Sångförmännen eftersom de vill uppdatera sångböckerna, bl. a med ett nytt register där det faktiskt står sidnummer samt en Vett och Etikett-del och ett par nyskrivna sånger. Målet är att tilläggen på ett par sidor ska kunna tryckas och delas ut under FETSMen. Helgen bjöd på en pizzakväll med Reiseleiteriet följt av en diskussion kring deras image och alkoholkultur. Som vanligt gör de som jag vill utan att jag ens behöver yttra mig och Reiseleiters 2015 kommer förhoppningsvis ha det bästa ryktet denna förryckta del av utskottet någonsin skådat. Läsvecka 7 Veckan dominerades av förberedelser för torsdagens DÖMD-kö som förﬂöt smärtfritt i källaren. F kommer åka tillsammans med E i tre stora bilar, varav en Beerit, och ha en förbaskat trevlig helg i Linkan. En något sliten Kulturminister höll ett spånar-möte med Reiseleiteriet under fredagen då idéer kring påskpyssel och Imperialborg diskuterades. Båda evenemangen kommer planeras i närmare detalj under möten senare i läsvecka 8. Läsvecka 8 På AktU-mötet som inledde veckan angavs Emma Törner som F-sektionens representant till en projektgrupp som under nästa år ska arrangera sektionsöverskridande lekar och tävlingar. Projektet är i uppstartsläget och mycket mer info ﬁnns inte just nu. Veckan kommer även att bjuda på ett par planeringsmöten med utskottets olika delar där evenemangsplaner för nästa läsperiod tas fram. Jag har också börjat rota i ouverallbeställning och ska någon gång under veckan kontakta Ouverallansvariga på alla sektioner samt företaget som vi beställt ifrån tidigare år. ad interim Utskottsrapport NU 2015-03-10 Alla i utskottet har tagit ansvar och initiativ. En del av utskottets ordinarie arbetet har hamnat lite i bakgrunden senaste tiden då det har varit mycket fokus på Farad. VI har skapat ny kontakt med några nya företag och organisationer. Marknadsföringen för Triathlons Consultant Preparation Program som har varit igång senaste tiden gick inte som planerad då det enbart kom in en ansökan. Detta har NU sysslat med den senaste månaden. * Jobbat vidare med alumniverksamheten. * Vi har ringt ihop på fredagar. * Marknadsföringskampanj för Triathlons Consultant Preparation Program. * Haft veckomöten. * Den 24 februari var utskottet på jätte-IKK anordnad av kåren, där ﬁck vi utbildning om bla employer branding och deltog i en workshop. * Informationsdokument om -sektionen är klart så det kan skickas ut till nya företag vi kontakter. * Skrivit kontrakt med Tetra Pak för nollningen 2015. Detta kommer FNU att syssla med de kommande veckorna. * Arbeta vidare med kontakter som skapats senaste tiden. * Jobba vidare på ett bra samarbete med Föset mht sponsring av nollingen. * Rulla igång marknadföringen av managementkonsult företaget Quartz+Co. * Få upp information på hemsidan om näringslivsutskottet och vad vi erbjuder. * Ta kontakt till så många företag som möjligt. Benjamin Kahalani Näringslivsansvarig 2015 Christina Rönngren Utbildningsminister Eric Johansson Prylmästare Alice Herdenberg Sexmästeriet Magnus Wallgren Cafémästare Linus Hamlin Överfös Björn Franck Kulturminister Regler för hur sektionstermer skall översättas till engelska Syfte Vid publicerandet av den första internationella vecktorn stod det klart att sektionen behöver en enhetlig lista över sektionstermers oﬃciella engelska översättning. Detta för att underlätta komunikation på engelska med exempelvis utbytesstudenter inom -sektionen. Ordlistan följer så långt som möjligt brittiska konventioner vad stavning och grammatik anbelangar. Regler * Hilbert Älg – Hilbert Elk * Reglemente – Regulations * Stadgar – By-laws * Policyer – Policies – Höstterminsmöte – Autumn General Meeting * Sektionsmöte – General Meeting – Vårterminsmöte – Spring General Meeting – Extrainsatt sektionsmöte – Extraordinary General Meeting * Hedersledamot – Honorary Member * Särskilda ledamöter – Titular Member * Inspektor – Inspector * Funktionärer – Oﬃcials – Styrelsen – The Board of Directors ∗ Kärnstyrelsen – Core Directorate ∗ Vice ordförande – Deputy Chairman(-woman) ∗ Ordförande – Chairman(-woman) of the Board ∗ Kassör – Chancellor of the Exchequer ∗ Programkontakt – Delegate to the Board of Directors for the f, π or n Programme ∗ Sekreterare – Permanent Secretary – Cafémästeriet – Hilbert Café Cafémästare – Managing Director of Hilbert Café ∗ Nyckelpiga – Ladybug ∗ Vice cafémästare – Operating Director of Hilbert Café – Föset ∗ Överfös – Kulturministeriet – Ministry of Culture ∗ Cofös ∗ Kulturminister – Minister for Culture ∗ Idrottsförman – Sports foreman ∗ Vice kulturminister – Deputy Minister for Culture ∗ Atlet – Athlete ∗ Sångarstridsförman – Sångarstrid Overseer ∗ Reiseleiter ∗ Köransvarig – Choir-master ∗ Turmpetare – Trumpeter ∗ Mysig – Cosy ∗ Fanbärare – Standard-bearer ∗ Tandemgeneral – Tandem General ∗ Karnevalsansvarig – Carnival overseer ∗ Stilig – Stylish – Medaljkommittén – Committee of Medals and Honours ∗ Fjulnisse – Fanta's little helper ∗ Sektionshärold – Chief Herald at Arms – Näringslivsutskottet – Industry Connections Committee ∗ Persevant – Pursuivant ∗ Näringslivsansvarig – Head of Industry Connections ∗ Projektledare FARAD – Project Manager of FARAD ∗ Vice näringslivsansvarig – Deputy Head of Industry Connections ∗ Ledamot i FNU – Member of the Industry Connections Committee ∗ Alumniansvarig – Head of Alumni Connections ∗ Projektgruppsledamot FARAD – Member of the FARAD Team – Prylmästeriet – Oﬃce of the Chief Caretaker of the F-Guild ∗ Prylmästare – Chief Caretaker ∗ Bilförman – Car Supervisor ∗ Fixare – Caretaker ∗ Spindelman – Spider-Man – Sanningsministeriet – Ministry of Truth ∗ Sanningsminister – Minister of Truth ∗ Arkivarie – Archivist ∗ Sanningsspridare – Minion of Truth ∗ Sektionsfotograf – Guild Photographer ∗ vonTänenredaktör – Editor of von Tänen ∗ von Tänen ∗ Redaktionsmedlem i von Tänen – Member of the Editorial Staﬀof von Tänen – Sexmästeriet – Oﬃce of the Master of the Household ∗ Sexmästare – Master of the Household ∗ Matriser – Cooks ∗ Köksmästare – Chef ∗ Hovmästare – Head Waiter ∗ Pubmästare – Pub-keeper ∗ Servrar – Servers ∗ Pubjobbare – Bartenders ∗ Sångförman – Master of Ceremonies ∗ DJ[F] – Studierådet – Students' Educational Council ∗ Utbildningsminister – Minister for Education ∗ Studierådsledamöter – Members of the Educational Council ∗ Studierådsordförande – President of the Educational Council (for f, π or n) ∗ Representant i strategigruppen för TLTH:s utbildningsutskott – Representative to the strategy group of the Education Committee of TLTH ∗ Världsmästare – Representative to the International Aﬀairs Committee of TLTH ∗ Kursombud – Course representative ∗ Flickor-på-Teknis-ansvarig på F – Flickor-på-teknis Overseer at F – Likabehandlingsutskottet – Committée for Student Equality ∗ Likabehandlingsordförande – President of the Committée for Student Equality – Representant i TLTH:s valnämnd – Representative to the Elections Board of TLTH ∗ Ledamot i likabehandlingsutskottet – Member of the Committée for Student Equality – Revisorer – Auditors – Valberedningen – Nominating Committée ∗ Valberedningsledamot – Member of the Nominating Committée – Fullmäktigeledamöter – Members of The Representative Council of TLTH – Externa representanter – External representatives Regler för funktionärers access till sektionens lokaler Syfte Accessreglerna reglera vilka funktionärer som skall ha access till vad. Sektionen har ett antal utrymmen som är låsbara med så kallade salto-, trac- eller vanliga hänglås. Saltooch traclås är lås som man öppnar med sitt LU-kort medan hänglås (ö)ppenbarligen kräver en nyckel. Den största skillnaden mellan salto- och traclås är att det förstnämnda inte är uppkopplat till en databas utan kräver en manuell laddning av kortet för att användas. Salto kan inte heller tidbegränsas utan kräver manuell hantering medan timelox klarar detta. Prylmästaren hanterar salto- och hänglåsaccesser samt kassaskåpsnycklar, ordförande hanterar trac åt sektionen. Syftet med att begränsa accessen till sektionens utrymmen är att * begränsa risken för stöld och skadegörelse. * begränsa risken att den dagliga verksamheten på sektionen och i huset hindras eller störs. * begränsa risken för otillåten användning/förtäring av sektionens materiel. Regler En deposition på 200 kronor skall erläggas då en funktionär hämtar ut nyckelar. Vid uthämtning av större nyckelknippor skall en deposition på 500 kronor erläggas. \| Funktionär \| Sex \| A \| Käl \| Am \| C \| CF \| CK \| SK \| P \| K \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| Ordförande \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Vice ordförande \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Sekreterare \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Kassör \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Revisor \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Sammank. valber. \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Sexmästare \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Hovmästare \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Köksmästare \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Pubmästare \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| DJ[F] \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Kulturminister \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Vice kulturmin. \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Idrottsförman \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Karnevalsans. \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Tandemgeneral \| \| \| \| * \| \| \| \| \| \| \| \| Sanningsminister \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Sanningsspridare \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Arkivarie \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Sektionsfotograf \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Prylmästare \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Fixare \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Bilförman \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Spindelman \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Utbildningsmin. \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Näringslivsans. \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Vice näringslivsa. \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Projektl. FARAD \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Cafémästare \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Vice cafémästare \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Nyckelpiga \| \| \| \| \| * \| * \| * \| \| \| \| \| Överfös \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| Teckenförklaring Sex Sexförrådet A Arkivet Käl Källaren Am Kongl. Ambassaden C Caféet CF Caféförrådet CK Cafékylen SK Syster Kents (styrelserummet) P Pubförrådet K Kassaskåpet funktionären har access under hela sin mandatperiod. * access begränsas till läsperiod då funktionären är verksam. ** access är tidsbegränsad och gäller under läsperiod fyra och läsperiod ett. Städregler Alumnirummet och Hilbertrummet * Vem ska städa? – Först och främst, de som hållit festligheter där. – Om det inte är städat efter en fest är det styrelsens uppgift att säga till de som haft festligheter. – I samband med caféstäd samlas styrelsemedlemmar och mästare från sexet för att städa sektionens lokaler och rengöra golvet i Alumnirummet och Hilbertrummet. * Kvarglömda prylar – Kvarglömda prylar lägges i bortsupethyllan i södra delen av Hilbertkorridoren. Bortsupethyllan * Användning – Kläder och mindre prylar av ringa värde. – Allt som hittas i MH placeras där. Nyckelpigor och styrelseledamöter förväntas ta extra ansvar. * Rensning – Utlyses veckan innan tentamensvecka. – Tömmes under caféstäd av styrelsen och inbjudna övriga. – Allt överblivet, som kan skänkas, skänkes till välgörenhet. Resten förintas. Sångbokshyllan * Funktion – Alla böcker man hittar läggs här så att de inte ligger och skräpar eller råkar hamna i bortsupethyllan. – Sångbokshyllan hanteras av sångförmännen. Hilbertkorridoren * Vem ska städa? – Nyckelpigan ansvarar för att kartong och sopsäckar från dagen slängs. Cafémästaren ansvarar som alltid för att nyckelpigorna gör sitt jobb. – Styrelseledamöter med städvecka ansvarar för att ta reda på vem som är skyldig till skräp i Hilbertkorridoren och säger då till den skyldige att städa undan. – Om det är en enkel nedsmutsning kan styrelseledamöterna med städvecka givetvis städa undan det själv. – Ansvar implicerar att arbetet även kan delegeras, bara det utförs. Syster Kents * Vem ska städa? – Styrelsen ska städa SK varje vecka. – Sekreteraren ansvarar för att ett städschema upprättas. * Vad ska göras? – Torka ur mikrovågsugnen. – Plocka iordning. – Töm soptunnan och pappersåtervinningen. – Sopa golvet. – Släng skräp. – Moppa golvet och torka av bordsytorna vid behov. Källaren * Vem ska städa? – De som har uppehållit sig i källaren har ansvar att städa efter sig. Regler för Syster Kents Allmänna regler * Kontorsmateriel ska inte lämna rummet. Engånsmaterial (papper, kuvert, etc.) får heller inte användas för privat bruk. * Det ska hållas tomt under skrivborden, så att man kan sitta och arbeta vid dessa. * Pappersavfall slängs i pappersåtervinningen. * Saker som inte hör hemma på SK skall inte deponeras på SK. Väskor ställs i hallen. * Övrigt avfall slängs i återvinningskärlen i Hilbert Café. * Telefonen är till för sektionsarbete, och lånas ej ut. * Kopiatorn är en service som alla medlemmar kan använda mot en avgift på en krona per sida. Datorer * Datorerna är till för sektionsarbete. * Datorerna ska inte användas till att spela spel.	1.476563
Styrenhet Ergo 7 är tillsammans med handenhet 951-0012 och sammankopplingssats 951-0102 speciellt framtagen för lägesställaren Ergo Control. Det finns också en programväljare 951-0104 som tillbehör. Styrenheten innehåller följande funktioner: - 32 optoisolerade digitala ingångar. - 16 reläutgångar. - 4 analoga utgångar 0-10 volt. - 4 positionsräknare. - Säkerhetskrets för nödstopp via två externa kontaktorer. - Säkerhetskrets för pedal. - Optoisolerad kommunikation med handenhet. - Com-port för anslutning till PC. Används med programmet ErgoCom. - 2 tidreläer för övervakning att maskinen stoppar inom 0,5 sek. - Minne för 1000 automatsteg vilka kan delas upp i flera program. - Minne för parameterinställningar som exempelvis acceleration- och retardationsramper. En Ergo Control lägesställare har normalt tre axelrörelser. X, Y och Z. En fjärde axel, F, kan agera parallell följare (eget stativ) till X-axeln. Positionsräknare håller kontinuerligt reda på alla axlars läge. Med nyckeln i PROG-läge kan man med handenheten köra alla axlar till valfritt läge. Dessa lägen kan lagras i upp till 1000 minnesplatser. Varje minnesplats lagrar position och önskad hastighet för alla axlar samt en funktionskod. De 1000 minnesplatserna kan delas upp i flera program om man kör olika arbeten i maskinen och där funktionskoder styr var programmet börjar och slutar. De hastighetsvärden som lagras är normalt satta till 100% men kan reduceras om man har tunga eller stora objekt i maskinen. Med nyckeln i AUTO-läge kör maskinen till de lagrade lägena i varje programsteg (minnesplats) när man trycker ner pedalen. Ett steg för varje pedaltryck. Maskinen stannar när programstegets lägen har uppnåtts men stannar också om man släpper upp pedalen. Vid nytt tryck på pedalen gör då maskinen färdigt rörelsen. Säkerhetskretsar för nödstopp och pedal uppfyller gällande normer med dubblerade kretsar och övervakning. Om en brytande krets falerar låser sig maskinen till dess felet är åtgärdat. IOTEC AB Domarringen 22, 804 33 GÄVLE 026-66 00 00 www.iotec.se Tekniska data Styrenhet Kopplingspanel mm IOTEC AB Domarringen 22, 804 33 GÄVLE 026-66 00 00 www.iotec.se	2.265625
SÄKERHETSDATABLAD Utgiven: 2006-09-11 Version: 1.0 Omarbetad: 1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget ORION 728 Spray Internova Svenska AB Svedjevägen 6 894 35 SJÄLEVAD Tele 0660-29 70 50 Telefon vid olycksfall : 112 (Begär giftinformationscentralen) Användningsområde: Smörjfett i sprayförpackning 2. Sammansättning/uppgifter om beståndsdelar Riskfraser i klartext: R12 = Extremt brandfarligt, R53 = Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön, R65 = Farligt: kan ge lungskador vid förtäring, R66 = Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor, NC = ej klassificerad (not classified) Anm 1. Innehåller butadien i en så låg halt (< 0,1 %), att ämnet inte klassificeras som mutagent/cancerframkallande. 3. Farliga egenskaper Hälsa Klassificering: UPPREPAD KONTAKT KAN GE TORR HUD ELLER HUDSPRICKOR. Avfettar huden vilket kan ge rodnad och hudsprickor. Inandning av höga halter kan ge huvudvärk, trötthet och illamående. Miljö Produkten är inte miljöfarlig, men innehåller ett miljöfarligt ämne i låg halt. Brand Klassificering: EXTREMT BRANDFARLIGT. Tryckbehållare. Sprayflaskan får inte utsättas för temperaturer över +50°C. 4. Första hjälpen Inandning Frisk luft och vila. Hudkontakt Tag av förorenade kläder. Tvätta huden med tvål och vatten. Stänk i ögonen Skölj med vatten. Kontakta läkare om besvär kvarstår. Förtäring Drick mjölk eller vatten för att späda ut produkten. Framkalla ej kräkning. Kontakta läkare om besvär kvarstår. 5. Brandbekämpningsåtgärder Släckmedel Släck med pulver, koldioxid eller skum. Använd ej sluten vattenstråle. Behållare i närheten av brand bör flyttas eller kylas med vatten. Speciella faror Brand kan ge upphov till tjock kompakt rök. Exponering för sönderfallsprodukter kan vara hälsofarligt. Skyddsutrustning för brandmän Använd rökdykningsutrustning (branddräkt, tryckluftsapparat) vid släckning av brand som skydd mot rök/gaser. 6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Personskydd Miljöskydd Se "personlig skyddsutrustning" avsnitt 8. Förhindra utsläpp i avlopp av större mängd. Vid större spill kontakta räddningstjänsten. Saneringsmetod Mindre mängd spolas bort med mycket vatten – större mängd vallas in med sand, jord eller liknande och samlas upp. Uppsamlat material hanteras enligt avsnitt 13. 7. Hantering och lagring Hantering Behållare hålles så långt möjligt slutna. Se till att luftväxlingen är god i lagret och på arbetsplatsen. Lagring Förvaras svalt och torrt och på avstånd från brandkällor. Skyddas från direkt solljus. Sprayflaskan får ej utsättas för temperaturer över +50°C. 8. Begränsning av exponeringen/personligt skydd Förebyggande åtgärder Se till att luftväxlingen är god. Undvik inandning av dimma eller spray och direktkontakt med produkten. Mekanisk ventilation och punktutsug kan behövas. Försiktighet med rökning, eld, gnistor eller svetsning. Personlig skyddsutrustning Skyddshandskar, av t ex polyvinylacetat, och ögonskydd vid risk för direktkontakt eller stänk. Hygieniskt gränsvärde Ej angivet (enl. AFS 2005:17) 9. Fysikaliska och kemiska egenskaper Utseende Lukt Kokpunkt, ºC Relativ densitet, kg/m 3 Löslighet i vatten Halvflytande fett i aerosolform Petroleum < 0 (drivgas) 840 Olöslig 10. Stabilitet och reaktivitet Förhållanden som bör undvikas Material och kemiska produkter som bör undvikas Farliga omvandlings- produkter Undvik antändningskällor. Sprayflaskan får ej utsättas för temperaturer över +50°C. Starka oxidationsmedel. Vid förbränning bildas irriterande rök och giftig gas av bl.a. koloxider. 11. Toxikologisk information Inandning Inandning av höga halter ånga eller dimma kan ge huvudvärk, yrsel, trötthet och illamående. Risk även för att reaktionsförmåga och minne försämras. Hudkontakt Avfettar huden vilket kan ge rodnad, hudsprickor och vid långvarig eller upprepad kontakt eksem. Stänk i ögonen Förtäring Stänk i ögonen kan orsaka mild ögonirritation. Kan eventuellt orsaka irritation i svalg och slemhinnor. 12. Ekologisk information Isoparaffiner, C11-15 Miljöfarligt ämne, Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön Akuttoxicitet Biologisk nedbrytbarhet Bioackumulering LC50, vattenlevande organismer: >100 mg/l Potentiellt svårnedbrytbart. Potentiellt bioackumulerande. Samlat omdöme Produkten ärinteklassificerad som miljöfarlig. 13. Avfallshantering Avfallskod: 15 01 11 (förklaring: Förpackningsavfall; även tomma tryckbehållare). Utgör farligt avfall (SFS 2001:1063, Avfallsförordning). Om spill eller avfall ej kan återvinnas i egen regi (obs! tillståndskrav) kontakta av kommunen eller länsstyrelsen godkänd entreprenör. Tömningsanvisning för förpackning Om förpackningen ska lämnas till materialåtervinning måste den tömmas ordentligt. Sprayburkar ska vara pystomma eller punkterade (om man lämnar flera samtidigt). Hantering av emballage Väl tömda sprayburkar är inte farligt avfall. Internova Svenska AB är anslutna till REPA, det bolag som ansvarar för insamling etc. av använda förpackningar. För frågor om lokal insamling - ring REPA, telefon: 0200-88 03 10. 14. Transportinformation Landtransport ADR/RID UN-nr: UN1950 Benämning: Aerosoler, brandfarliga Klass: 2 Klassificeringskod: 5F Sjötransport IMDG-koden UN-No.: UN1950 Proper shipping name: AEROSOLS IMO-class: 2 Subsidiary risk: - Packaging group: - EmS: F-D, S-U Marine pollutant: - Flygtransport DGR UN-No.: UN1950 Proper shipping name: Aerosols, flammable Class: 2.1 Subsidiary risk: - Packing group: - 15. Gällande föreskrifter Klassificering och märkning enligt KIFS 2005:5 och KIFS 2005:7 Farosymbol F+ (EXTREMT BRANDFARLIGT) Risk-fraser: R12-66 EXTREMT BRANDFARLIGT. UPPREPAD KONTAKT KAN GE TORR HUD ELLER HUDSPRICKOR. Skydds-fraser: S(2)-23 (Förvaras oåtkomligt för barn). Undvik inandning av ånga/dimma. Innehåller: Butan Ytterligare information: Tryckbehållare. Får ej utsättas för direkt solljus eller temperaturer över +50°C. Får ej punkteras eller brännas. Gäller även tömd behållare. Spraya inte mot öppen låga eller glödande material. Förvaras åtskilt från antändningskällor - Rök inte. Förvaras oåtkomligt för barn. 16. Annan information	2.96875
FUB-Samverkan 2015-05-07 Närvarande: Mattias Melin FUB, Roger Moberg FUB, Anna Bunninger och Monica Svensson Jönköpings kommun. 1. Anna Bunninger hälsar alla välkomna till dagens möte och förklarar mötet öppnat. 2. Dagordningen för mötet godkänns och inga övriga frågor finns för dagen. 3. Minnesanteckningarna från föregående möte redovisades och godkänndes. 4. Genomförandeplaner. FUB kommer i höst att ha genomförandeplan som tema på sitt medlemsmöte. Jönköpings kommun kommer gärna och berättar om den genomförandeplan som används i verksamheten. Roger återkommer med tid och plats. 5. Arbetsgrupp sociala aktiviteter. Anna förtydligar uppdraget gällande denna arbetsgrupp, vilket handlar om den ersättning som kommunen ger personal i samband med olika aktiviteter. De sociala aktiviteterna utgår alltid från brukarens behov. 6. Översyn av handkassa. Funktionshinderomsorgen gör en översyn hur och till vad hushållskassorna ska användas. Kommunens önskemål är att FUB är delaktiga i detta arbete. Roger tar med sig denna fråga och återkommer till Anna eller Monica. 7. Bussutredningen. Den 1 juni räknar funktionen med att bussarna ska kunna användas av alla verksamheter. 8. Boendekommitté. FUB efterfrågar om insatsbeskrivningarna är beslutade. Anna informerar om att detta tas upp i socialnämnden i maj. Anna och Monica redovisar vad som tagits upp i VIP när det gäller boendeformer för Funktionshinderomsorgen. Information delges även om planeringen för det nya boendet på Kärrhöksgatan 70. 9. Pärlan (daglig verksamhet) är inte ändamålsenlig sedan många år tillbaka, arbete pågår med att hitta en lösning för detta. 10. Delaktighetsmodellen. Anna redovisar den information som projektledningen lämnat till Jönköpings kommun vilket innebär att de avser att lämna samarbetet med Jönköpings kommun. Kommunen tycker att det är olyckligt att man lämnar projektet utan att samtliga varit delaktiga i detta beslut. Kommunen har efterfrågat vad projektets första två år ha inneburit för brukarna och var det ytterligare året ska leda till. Under mötet visar det sig att brukarvägledarna inte har fått någon information om detta. Anna har fortsatt kontakt med projektledningen. 11. Övriga frågor. Information har lämnats av Anna till alla enhetschefer om den verksamhet som fritidsgänget ordnar. Mattias framför att det är många FUB-medlemmar som efterfrågar en höjning av dagersättningen. Anna noterar detta men informerar samtidigt att Socialtjänsten har ett uppdrag att ha en budget i balans vilket gör det svårt att höja ersättningen då detta inte är en lagstadgad ersättning. 12. Nästa möte är på Hoven, Trull 2015-10-22 kl.15.30–17.00. 13. Anna Bunninger avslutar dagens möte. Vid anteckningarna Monica Svensson	1.304688
Stor optimism hos 35-årsjubilerande FVB – Samtliga områden som vi arbetar inom är just nu på världens agenda, så det råder en spirande optimism i företaget, säger Leif Breitholtz, nybliven vd på FVB. Företaget har i år 35-årsjubileum och har sedan starten haft svarta siffror. Förutsättningarna för fortsatt bra lönsamhet är goda och Leif Breitholtz tror på tillväxt inom samtliga verksamhetsområden. Idag har FVB totalt drygt 100 personer anställda och exporterar kunskap över hela världen. Det började dock i betydligt blygsammare skala. Birger Abrahamson, konstruktionschef på Tekniska Verken i Västerås (numera Mälarenergi), startade företaget Fjärrvärmebyrån (numera FVB) tillsammans med tre unga ingenjörer. Året var 1970 och Sverige, liksom övriga världen hade en stor tro på el och framförallt kärnkraft. Trots det satsade FVB på lösningar inom fjärrvärme. Västerås hade börjat bygga ut fjärrvärme redan på 1950talet så erfarenheterna fanns på området. På 70-talet skedde en utbyggnad av fjärrvärme utanför storstäderna och FVBs kunskaper efterfrågades. Företaget har därefter växt i långsam takt, framförallt organiskt, men även genom mindre förvärv. Idag arbetar 83 personer på FVB i Sverige och företaget ägs av sin personal. FVB har också kontor i USA och Canada, där det arbetar 25 personer. Det är inte bara personalstyrkan som har vuxit sedan 1970, det har även inriktningen på verksamheten gjort och innefattar numera även kyla, kraftvärme och process. Fjärrkyla på frammarsch 1991 ﬁ ck FVB göra den första utredningen för fjärrkyla i Sverige. Det var en generell utredning med Västerås som pilot område. Ett år senare togs Sveriges första fjärrkyleanläggning i drift i Västerås. Idag har ett 30-tal platser över hela landet fjärrkyla motsvarande nästan 700 GWh. ropa och USA till Mellanöstern, säger Leif Breitholtz. Intresset är stort även för värme och kraftvärme, både i Sverige och utomlands. FVB arbetar med hela kedjan från produktion, via distribution till slutanvändning av energi. – Vi ser en enorm expansion inom fjärrkyla och där är FVB den ledande konsulten. Specialistkunnandet inom kyla gör oss attraktiva över hela värden, från Eu- – På energiområdet råder en optimism just nu. I Sverige märks det framförallt hos fjärrvärmebolagen där det skett en inten- siv utbyggnad de senaste åren, särskilt i värmeglesa områden. Många energibolag planerar också att bygga ut kraftvärme, säger Leif Breitholtz. FVBs erfarenheter av produktion och distribution från energibranschen öppnade möjligheterna att utveckla detta och and ra mediaﬂ öden inom industrin. Idag har företaget kunder inom många industrig renar som stål, skog, tillverkande och annan processindustri. Inom detta kundsegment märks ett allt större intresse för optimering av sina anläggningar och energieffektivisering. Miljön allt viktigare – Det ﬁ nns många drivkrafter i samhället just nu som vill ha satsningar på miljövänliga och energieffektiva lösningar, både politiskt och hos våra kunder. Vi märker en stor efterfrågan inom dessa områden; inte bara från energiföretag utan även från industri och fastighetsbolag, avslutar Leif Breitholtz. FVB-Nytt nr 17, november 2005 FVB Sverige ab, Isolatorvägen 8, 721 37 Västerås. Tel. 021-81 80 50. Fax 021-81 14 55. www.fvb.se 1 Hallå där Leif Breitholtz, nybliven vd på FVB, Du är vd på FVB sedan den 1 oktober. Berätta i korthet om din yrkesbakgrund. – Jag är utbildad till högskoleingenjör inom kraft- och värme på Mälardalens Högskola i Västerås. När jag var klar med mina studier började jag arbeta på kraftvärmeverket på Mälarenergi, först som utredningsingenjör och därefter som utvecklingsingenjör. Jag arbetade där under tolv år och jobbade mycket med stora miljöprojekt, kraftvärmeutredningar, avtalsfrågor m m, vilket var lärorikt och spännande. 1997 började jag som projektledare på FVB. De skulle satsa extra mycket på kraftvärmeområdet, vilket passade mig väl. Vad ﬁ ck dig intresserad av jobbet som vd? – Det var inget jag hade siktat på. Men när man år 2002, såg mig som en potentiell kandidat och erbjöd mig befattningen som vice vd, tog jag chansen utan längre betänketid. Det som ﬁ ck mig intresserad var framförallt att jag tycker det är roligt att se människor utvecklas. Vi har en bra personal med stort engagemang och drivkraft, vilket gör att det ﬁ nns goda förutsättningar för företaget att växa. Att leda ett konsultbolag med dess speciella affärslogik ser jag också som väldigt spännande. Vad förväntar du dig av det nya jobbet? – Det är en stor utmaning, vilket jag ser som positivt. En stor uppgift är att tillsammans med mina medarbetare fortsätta att utveckla FVB som en marknadsledande konsult inom våra verksamhetsområden. Jag tror på en fortsatt bra utveckling för företaget. Vad innebär det för FVB att det har blivit en ny vd? Björn Andersson, som varit vd sedan 1987, kommer att arbeta kvar i företaget. Vad blir hans nya roll? – Troligtvis kommer det inte att märkas så mycket. Jag kommer givetvis att sätta min prägel på ledarskapet, men jag kommer att jobba vidare från den positiva plattform som vi har. Eftersom jag har jobbat som vice vd i ﬂ era år har det format arbetet under lång tid, så vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen. Det blir inga förändringar enbart för förändringarnas skull, vilket annars är vanligt när det kommer nya chefer. – Björn blir vår förste seniorkonsult och där kommer vi att använda hans erfarenhet och kunskap maximalt. Han fortsätter att vara ordförande för våra nordamerikanska bolag och blir också ansvarig för marknadsområdet utland. Björn kommer att stötta vårt marknadsarbete i Sverige – det gäller att utnyttja hans stora nätverk. Dessutom ska han vara projektansvarig i framförallt projekt inom distributionsteknik. Presentation av tre i styrelsen 1. Du är en av de externa styrelsemedlemmarna i FVB, berätta i korthet om din yrkesbakgrund. 2. Vad kan du bidra med i styrelsen? 3. FVB fyller 35 år i år och har svarta siffror sedan starten. Vad är din förklaring till den goda lönsamheten? 4. Vad anser du vara viktigast för FVB just nu? 5. Din framtidsvision av FVB under de närmaste åren? Thomas Gustafsson Ordförande 1. Jag är civilingenjör inom elteknik med lång erfarenhet av olika managementbefattningar inom stora, medelstora energibolag. kompetens inom speciﬁ ka områden och en lång och bred erfarenhet från mängder av uppdrag. Nöjda kunder är naturligtvis A och O för ett konsultbolag. För det andra så har FVB en unik laganda och en delaktighet som ger ett starkt engagemang i verksamheten. Och för det tredje så är FVB ett mycket välskött företag med en ledning som har en strategi som går ut på att utveckla företaget långsiktigt och lönsamt, och de agerar också därefter. Just nu är jag nätchef på Vattenfall Eldistribution AB. 2. Allmän klokskap, struktur och erfarenhet, men också att jag har ett brett kontaktnät i branschen. 3. Det beror framförallt på följande tre faktorer: en bra mix av kundförtroende, väl avvägd kompetens och ett stort personalengagemang. 4. Att sprida affärerna till ﬂ er affärsområden och till ﬂ er kunder. 5. Jag ser en konsolidering av nya marknadssegment och en spridning i Sverige. 2 FVB-Nytt nr 17, november 2005 Ingalill Östman Ledamot 1. Jag är civilingenjör i botten (maskinteknik). Sedan tre år tillbaka är jag informationsdirektör för ABB Sverige och ansvarig för både intern och extern information samt marknadskommunikation. Jag har en lång historik inom ABB bland annat som marknadschef på Robotics i Sverige och chef för konsultenheten Management Consultants. Jag har drygt 10 års erfarenhet som managementkonsult och var under några år även konsult och vd för en reklambyrå utanför ABB. 2. Jag hoppas att jag kan se på verksamheten med fräscha "utomstående" ögon, hjälpa till att ifrågasätta det invanda och inspirera till att tänka i nya banor. Dessutom vill jag bidra med min konsulterfarenhet för att till exempel hitta bra processer för att idka merförsäljning och återanvända kompetens på ett effektivt sätt. Tills sist har jag naturligtvis fokus på marknads- och imagefrågorna som ligger mig varmt om hjärtat. 3. För det första så beror det på FVBs duktiga konsulter. De har både en djup 4. Dels så behöver kundbasen breddas något ytterligare, vilket redan är på god väg att ske. Dessutom behöver de bli ännu bättre på att återanvända erfarenheter från tidigare genomförda projekt för att få "repeatförsäljning", alltså utnyttja samma lösningar till ﬂ er kunder. Till sist bör de ta mer betalt och efterstäva att i större omfattning debitera utifrån värde snarare än nedlagda timmar. Men i huvudsak är det bara att köra på, de är så duktiga redan. 5. Jag ser ett FVB som är något större än i dag och som har växt organiskt i lugn takt. Verksamheten ligger i topp bland konsultbolag beträffande lönsamhet och duktiga konsulter står i kö för att få anställning. Jag ser också att verksamheten utomlands har utvecklats inom FVBs kärnområden. Fortsättning Stor höjdskillnad i Jönköping – annorlunda utmaning för FVB I Jönköping pågår just nu byggandet av ett nytt kraftvärmeverk. Höjdskillnaden mellan kraftvärmeverket och det beﬁ ntliga fjärrvärmenätet i centrum är mer än 100 meter. FVB är ansvariga för projektering och byggnation av transiteringsledning. Att få hett vatten att distribueras vid en sådan stor höjdskillnad är en annorlunda utmaning. Kraftvärmeverksbygget startade i mars 2004 och ska vara klart sommaren 2006. För Jönköping Energis del innebär det att de kan minska användningen av små anläggningar som idag har olja som bränsle. Även en äldre biobränsleeldad anläggning kommer att användas i mindre utsträckning. – Vi kommer att minska oljebehovet och få en förnyad produktion. I den nya anläggningen blir det 100 procent avfall. Genom att vi har avfall som bränsle så har vi valt att lägga anläggningen utanför centrum. Ledningen från kraftvärmeverket till Sven-Arne Paulsson Ledamot 1. Jag är civilingenjör och har lång erfarenhet inom programutveckling, vilket jag har arbetat med på ASEA och Celpap. Jag har också varit affärsområdeschef inom skogsindustrin på ABB, varav tre år i USA och vd för Rema Control, som arbetade med processtyrning inom skogsindustrin. Idag är jag ansvarig för nyföretagande på Teknikbyn – en teknologipark i Västerås. Jag arbetar dessutom som programdirektör för KK-Stiftelsen. 2. Kunskap inom automation och IT, internationell marknadsföring, skogsindustri samt entreprenörskap och lärande organisation. 3. Företaget har en positiv spiral som bygger på en bra stämning hos personalen, starkt kunnande, stark förankring på marknaden genom sin kunskap och sin marknadsnisch. Detta har lett till nöjda kunder. 4. Att behålla stämningen och klara föryngringen, klara internationella konkurrensen, främst Europa samt ha en hög kunskapsnivå om nya energikällor och energifrågor. 5. Att företaget ska vara en ledande kunskapskonsult inom energi på de Europeiska och Nordamerikanska marknaderna. centrum är totalt 13 km lång och det har krävts en del speciallösningar, framförallt beroende på den stora höjdskillnaden, berättar Ulrika Gotthardsson, informatör på Jönköping Energi. Kreativa lösningar krävdes Och visst har det behöfts kreativa lösningar. Det kan Lennart Larsson, byggprojektledare från FVB, vittna om. – Vi är ansvariga för rörledningen, byggnation över en bro, pumpstationer och tryckväxlingsstationer. Vi har fått lösa byggnationen på lite annorlunda sätt på ﬂ era platser på grund av höjdskillnader, men också för att vi har korsat vattendrag och vägar. Rörens dimension DN600 med en ytterdiameter på 800 mm medför också att vi ställts inför problem som är annorlunda än vid mera "normal" fjärrvärmebyggnation. Transiteringsledningen ska bland annat gå via en rörbro och ovanpå den ska det bli en cykel- och gångväg. I projekteringsfasen har vi arbetat tillsammans med Vägverket Konsult som bland annat hjälpt oss med projektering av bron och massberäkningar för markarbetet, säger Lennart Larsson. nal användes styrd borrning på totalt 140 meter. Metoden innebär att ett borrhuvud styrs via en styrplatta från marken under exempelvis ett vattendrag. Borrhuvudet ger ett smalt hål vilket sedan vidgas med en rymmare. Samtidigt som rymmaren dras igenom hålet kan ett rör dras med. – Den största utmaningen har dock varit att anpassa trycket mellan kraftvärmeverket och det beﬁ ntliga fjärrvärmenätet i Jönköping. För att lösa det problemet har Jönköpings Energi anlitat Ola Rossing vid Hydroram AB i Göteborg som tagit fram den tekniska lösningen. Distributionen av fjärrvärmevattnet sker genom en pumpstation, placerad ungefär mitt på transiteringsledningen, med symmetrisk pumpning både på framledning och returledning. I leveranspunkten till Jönköpings fjärrvärmenät ﬁ nns en tryckväxlarstation som har till uppgift att förhindra att för stort tryck uppstår i systemet. I den ﬁ nns det pump och reglerventiler. Med hjälp av pumpen och strypning i ventilerna anpassar man tryck och ﬂ öde till behovet i Jönköpings nät i centrum, berättar Lennart Larsson. Arbetet med att lägga ledningen sker under ett års tid, med start i våras. För att få ledningen från kraftvärmeverket och ner till Jönköpings centrum har man vid fyra platser fått använda så kallade schaktfria rörförläggningsmetoder. Under E4:an och under en mindre gata har man använt sig av rörtryckning, vilket innebär att ett stålrör trycks genom marken med hjälp av en tryckluftsdriven "hammare". Under en ka- Stoppar vattenﬂ ödet direkt – Eftersom det är ett enormt tryck i ledningarna måste vi ha ett säkerhetssystem i fall det skulle inträffa något fel i pumpstationen, så i tryckväxlarstationen ﬁ nns det snabbstängningsventiler som kan stoppa vattenﬂ ödet mellan kraftvärmeverket och det övriga nätet med omedelbar verkan, avslutar Lennart Larsson. FVB-Nytt nr 17, november 2005 3 Två fjärrkylsystem blev ett i Stockholm På tio år har fjärrkylan i Stockholm växt från 0 till 210 MW. Efterfrågan är som störst i citykärnan och för att öka kapaciteten har det centrala nätet byggts samman med det från Södermalm. Här har FVB haft en central roll. Nu ﬁ nns planer på att bygga ett dygnslager i ett bergrum på Kungsholmen, för att kunna klara den ökade efterfrågan. Expansionen inom fjärrkyla har varit enorm sedan starten 1992 och då särskilt i Stockholm. Försäljningen av fjärrkyla har hela tiden ökat och den ﬁ nns nu tillgänglig i hela innerstan. Begränsningen har istället handlat om tillgången på kyla. Det senaste steget var att binda samman det centrala systemet med det på Södermalm genom en ledning på totalt 3 km, vilket skedde förra året. Tekniska utmaningar – Det var ett mycket intressant jobb, framförallt ur teknisk synvinkel. Ledningarna är förlagda dels i starkt traﬁ kerade gator och beﬁ ntliga ledningstunnlar i berg och dels i Mälarens vatten. Vi korsar Riddarfjärden med 2 rör, dimension 800 med en längd av 1200 m. par, vilket är ett dyrare alternativ, säger Anders Hill, projektansvarig för fjärrkyla på Fortum Värme. Dygnslagring av kallt vatten Då efterfrågan på fjärrkyla ökar i Stockholmsområdet planerar Fortum Värme redan för nya lösningar. Denna gång handlar det om dygnslagring av kallt vatten. På Kungsholmen, i centrala stan, planerar energibolaget att bygga ett dygnslager i ett bergrum på 40 000 kubikmeter. Det leder till att man slipper bygga ut mer produktionskapacitet. På nätterna ﬁ nns det alltid ett överskott av kyla, då laddas dygnslagret. Under eftermiddagarna då efterfrågan är stor använder man det kylda vattnet från lagret. En miljökonsekvensbeskrivning är gjord och ansökningar är inlämnade till miljödomstolen. – I projektet ingår även en reversibel pumpstation. Reversibel betyder att den tryckstegrar i båda riktningarna, dock ej – För vår del innebär detta att vi klarar toppbehovet av fjärrkyla, vilket är några veckor om året. Sammankopplingen av systemen leder också till att vi får en energieffektiv produktion. Sommartid exporteras kyla från Södermalm till city, då det är effektbrist i city. Under resten av året distribueras det kylda vattnet till Södermalm, eftersom vi har billigare produktion i city där stora delar kommer från frikyla. På Södermalm är det däremot värmepum- – Vi hoppas få besked därifrån runt årsskiftet, så att vi snart kan börja bygga dygnslagret, avslutar Anders Hill. Ledningen ligger som en lång vågbrytare framför Riddarholmen innan den sänks i djupet. FVB skänker 10.000:- till Barncancerfonden I år skickar vi inte ut några traditionella julkort eller julgåvor. Istället har vi beslutat att skänka 10.000 kronor till Barncancerfonden. Men vi passar naturligtvis på att tillönska er alla en riktigt trivsam och God Jul 2005 och ett Gott Nytt 2006! 4 FVB-Nytt nr 17, november 2005 samtidigt berättar Pär Christiansson, delprojektledare på FVB för distributionsdelen. FVBs projektansvarige Leif Israelsson berättar att en av de stora utmaningarna ligger i att samköra det totala nätet optimalt – och att hitta en bra driftplanering för att utnyttja produktionen på bästa sätt. För detta har det förutom ovan nämnda pumpstation krävts en tryckväxlarstation samt ett nytt tryckhållningssystem. Goda förutsättningar för kraftvärme i Strängnäs – nu återstår ett beslut Fjärrvärmen i Strängnäs har på kort tid byggts ut kraftigt och nu behövs ökad produktion. FVB anser att förutsättningarna för att expandera fjärrvärmesystemet och att bygga ett kraftvärmeverk i Strängnäs är väldigt goda. Än är dock inte investeringsbeslut fattat, men styrelsen för Strängnäs Energi är eniga och vill bygga. – Fjärrvärmen har byggts ut snabbt och intensivt, så nu har hela centrum fjärrvärme och nya kunder strömmar fortfarande in. Vår produktionskapacitet består av ett lapptäcke av små pannor. Vår strategi var att bygga en produktionsanläggning när vi hade byggt ut fjärrvärmen i centrum, så helst hade vi velat ha kraftvärmeanläggningen klar nu. Vi följer vår strategi, men anläggningen kommer att vara klar senare än vi tänkt oss, säger Jan Levin, fjärrvärmechef på Strängnäs Energi. uppdraget av Strängnäs Energi AB att utföra en förstudie för att belysa de ekonomiska förutsättningarna för ett kraftvärmeverk i Strängnäs. Förstudien visade på en god potential för ett nytt kraftvärmeverk, vilket ledde fram till fördjupade studier kring bränslen samt teknikval. Styrmedel styrde rätt Från början fanns det inga planer på att bygga ett kraftvärmeverk, utan endast en hetvattencentral, men då ﬂ era styrmedel ändrades till kraftvärmens fördel ville Strängnäs Energi undersöka möjligheterna att bygga kraftvärme. I slutet av 2003 ﬁ ck FVB, i konkurrens med ﬂ era konsultbolag, – Nu är hindren för att bygga och driva ett kraftvärmeverk borta. Kraftvärmebeskattningen är ändrad, det ﬁ nns förslag om att förlänga elcertiﬁ katsystemet till 2030, även systemet med utsläppsrätter kan bli förlängt och skatteförslaget i BRAS-utredningen drabbar inte vårt projekt. Dessa förändringar gör det intressant med kraftvärme, säger Jan Levin. Stark tillväxtregion – Energipolitiken i Sverige och inom hela EU styr mot uthålliga och miljövänliga energilösningar. Här är kraftvärme och koldioxidmagra produktionssystem i fokus, säger Leif Breitholtz på FVB som varit ansvarig för förstudierna, och fortsätter: – Förutsättningarna att bygga kraftvärme i Strängnäs är mycket goda, bland annat för att det är en stark tillväxtregion. Satsningen är helt i linje med samhällets krav på miljövänlig och effektiv energiproduktion. Enligt de bränslestudier som FVB har genomfört så har en samförbränningsanläggning som kan eldas med en bred bränslemix stora fördelar och passar väl i Strängnäs, då det inte ﬁ nns någon sådan motsvarande anläggning i samma re g ion. Det i sin tur leder till korta transporter av bränslet. Huvudbränslet ska bestå av utsorterade fraktioner av returträ, pap- per och plast, men även biobränsle direkt från skogen kommer att användas. Ånga till industrin Samförbränningspannan ger möjlighet att elda returfraktioner med relativt höga ångdata, vilket ger bra elutbyte. Detta tillsammans med ångleveranser till industrin ger anläggningen goda ekonomiska förutsättningar. – Att kunna leverera ånga till industrin är bra för de har ett ångbehov till sina processer, vilket behövs oberoende av utetemperaturen. Det gör att vi kan nyttja kraftvärmeverket och vår personal maximalt. Samtidigt ﬁ nns det en ekonomisk risk med att ha stora leveranser till industrin då de kan förändra sin produktion med mera. Här väger dock möjligheterna betydligt tyngre än riskerna, säger Jan Levin. Än är det dock inte helt klart att kraftvärmebygget blir av. Styrelsen för Strängnäs Energi står enhälligt bakom beslutet att bygga kraftvärmeverket. Nu återstår endast ett beslut i kommunfullmäktige, vilket ska ske innan årsskiftet. Om byggnationen av kraftvärmeverket genomförs, blir det den största investeringen i Strängnäs kommun någonsin. Kostnaden för att bygga kraftvärmeverket är 400 miljoner kronor. Faktaruta Om kommunfullmäktige i Strängnäs säger ja till kraftvärmeverket kommer byggnationen att starta redan vid årsskiftet och målsättningen är att vara klar vid årsskiftet 2007/2008. Kraftvärmeverket kommer att producera 120 GWh fjärrvärme, 55 GWh industriånga och 48 GWh el. Anläggningen kommer kraftigt att reducera oljeanvändningen i Strängnäs. Exempelvis så innebär ångleveranserna till industrin en reduktion av olja med 6000 kubikmeter om året. – Vi är väldigt nöjda med FVBs arbete. De har fötterna på jorden och hög kunskapsnivå. Leif Breitholtz som varit projektansvarig har lång erfarenhet av att jobba på ett kraftvärmeverk, vilket är oerhört värdefullt, säger Jan Levin, fjärrvärmechef på Strängnäs Energi. FVB har handlagt miljöärendet med upprättande av miljökonsekvensbeskrivning och till ståndsansökan. Miljötillstånd beräknas att erhållas under november. FVB ansvarar också för den pågående processupp handlingen, vilken nu är inne i slutfasen och förhandlingar med leverantörer pågår. Välkommen till FVBs monter A 09:34 på fjärrvärmemässan 22–24 november FVB-Nytt nr 17, november 2005 5 Lönsamt att kyla tvättställ – på rätt sätt – Med tanke på de allt högre energipriserna, borde vi ha gjort det här för länge sedan. Genom att ta vara på vår spillvärme sparar vi årligen 1–1,5 miljoner kronor, säger Björn Fylke, miljöchef på Ifö Sanitär AB i Bromölla. Bakom projektet står FVB, som konstruerat och dimensionerat återvinningsanläggningen samt även levererat och programmerat det kompletta styrsystemet. Ifö är Nordens största tillverkare av VVSprodukter i porslin, plast och metall för badrum och kök. I Bromölla ﬁ nns huvudkontoret och där tillverkas 1,1 miljoner "pjäser" årligen. Då sanitetsporslinet är färdiggjutet och torkat ska det glaseras. Därefter ska de brännas, vilket sker i 100 meter långa, gasoleldade, så kallade tunnelugnar där topptemperaturen är 1200 °C. Skålar och cisterner (till toalettstolar) samt tvättställ åker igenom ugnarna på vagnar. På väg ut ur ugnarna ska porslinspjäserna kylas. Tidigare har den varma kylluften som kommer från tunnelugnarnas kylzoner blåst rakt ut över taket på fabriken. 200° varm luft på totalt 3,6 GWh åkte årligen rakt ut i genom taket. Detta samtidigt som Ifö köpte stora mängder fjärrvärme. Stor besparingspotential – Vi förstod att det fanns en stor besparingspotential och pengar att tjäna, så vi tog kontakt med FVB som hade varit med och projekterat fjärrvärmesystemet i Bromölla och de har varit ansvariga för hela projektet. Kostnaden var 2,3 miljoner kronor, vilket vi sparar in på drygt ett år, så det har varit ett lönsamt projekt, säger Björn Fylke. – Vi har jobbat med ﬂ era projekt med spillvärmeåtervinning tidigare, så vi visste att det fanns goda effektiviseringsmöjlig- heter på Ifö, säger Stefan Winkler, projektansvarig på FVB. FVB har arbetat från ax till limpa i detta projekt. Det har innefattat en systemkonstruktion av spillvärmelösningen, projektering, framtagning av inköpsunderlag, programmering av styrsystem och slutligen drifttagning av hela anläggningen. luften efter värmeväxlaren används också direkt för uppvärmning av lokaler. Det har lett till en stor kostnadsbesparing eftersom man kan använda mer av sin egen värme och inte behöver köpa så mycket fjärrvärme, säger Stefan Winkler och fortsätter: – Ugnarna används dygnet runt cirka 11 månader om året, så det fanns mycket värme att använda. Vi ﬂ yttar över värmen från kylluften till det interna värmenätet via en värmeväxlare. En del av den avkylda – Då luften till avkylningen är helt ren så går den väldigt bra att använda. Det kommer även stora mängder rökgas från ugnarnas brännzoner, men dessa rökgaser innehåller vissa föroreningar som försvårar värmeåtervinning. Vi genomför nu en förstudie med nyttan av rökgaserna, så på sikt kanske även den kan återvinnas. Installationer med värmeväxlare för att ta vara på all den varmluft som tidigare blåstes rakt ut över taket. Minskad energinota för Timråbo För bostadsbolaget Timråbo är driftkostnaderna en stor utgiftspost. FVB, som vann en upphandling för några år sedan, kommer fram till 2007 att arbeta med framförallt energieffektiviseringar på värmesystemen. Uppföljningar från åtgärder genomförda 2004 visar på att Timråbos investeringar inom energieffektivisering har en återbetalningstid på mindre än två år. Timråbo förvaltar 1900 lägenheter och 135 lokaler, vilka totalt förbrukar 24 GWh fjärrvärme om året. FVB har i en förstudie tagit fram vilka åtgärder som behöver genomföras för att minska driftkostnaderna, vad investeringen är för dessa och vilken besparing det ger. Projektet löper under cirka fyra år och inför varje budgetår beslutar Timråbo hur mycket pengar de vill investera i effektiveringsåtgärder. Efter att åtgärderna är genomförda görs en uppföljning där besparingen veriﬁ eras. 6 FVB-Nytt nr 17, november 2005 – De åtgärder vi gjorde under 2004 på delar av beståndet har vi följt upp och de visar att Timråbo gör en besparing på 1700 MWh per år, vilket innebär 18–19 procents minskad energiförbrukning. I pengar motsvarar det cirka 700 000 kronor per år. Det ger en mycket bra avkastning på insatt kapital, säger Stefan Ellmin på FVB. De åtgärder som görs är unika för varje fastighet, men i de ﬂ esta fall behöver en eller ﬂ era av följande åtgärder genomföras: * injustering av radiator- och VVC-system * installation av referensgivare * driftoptimering * åtgärdande av kortslutningar av vattenﬂ öden * dimensionering och byte av styrventiler * injustering av tilluftsaggregat. FVB utbildar driftpersonalen – Vi är totalenteprenörer i detta arbete och där ingår även utbildning av driftpersonalen, vilket är en mycket viktig del. Genom att höja deras kompetens och gå igenom vilka åtgärder som har genomförts, ﬁ nns det goda förutsättningar att bibehålla den effektivisering som har gjorts, avslutar Stefan Ellmin. Åter varmt inomhus i Moldavien Hur värmer man upp fastigheter i ett land där fjärrvärmesystemet har kollapsat och där människor har kupévärmare i sina bostäder för att få det varmt? Och vad får det kosta? FVB ﬁ ck i uppdrag av den moldaviska regeringen att ﬁ nna svaren på detta. Moldavien med sina fyra miljoner invånare blev vid Sovjetunionens fall ett av Europas fattigaste länder. Det ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina. Landet är numera en självständig republik, men fram till 1991 var det en del av Sovjetunionen. Det var under Sovjetunionens styre som fjärrvärmesystemen i landet byggdes upp. I så gott som alla städer fanns fjärrvärme, vilka ﬁ ck spillvärme från olika industrier, men genom Sovjetunionens fall föll också industrierna och därmed också fjärrvärmesystemen. – Fjärrvärmen självdog och under ﬂ era år var stora delar av landet ouppvärmt, berättar Leif Eriksson, som sedan år 2000 deltar i FVBs arbete i Moldavien. De första uppdragen FVB ﬁ ck var att utreda vilka uppvärmningsalternativ det fanns i Moldavien samt göra en detaljstudie i fem städer vad det skulle kosta att förbättra värmesystemen i offentliga byggnader. – En av slutsatserna var att det mest optimala, ur energisynpunkt, var att elda gas i blockcentraler eller i individuella system. Detta eftersom fjärrvärmesystemen var så föråldrade och det skulle leda till stora förluster i systemen. Landet är transiteringsland för naturgas, så möjligheterna att öka användningen av naturgas var goda. – Efter att vi genomfört den utredning som är ett villkor för att erhålla lån av Världsbanken är vi engagerade i genomförandefasen med bland annat förfrågningsunderlag, kontraktsskrivning, besiktning, överföring av ny teknik och förslag på systemtänkande, säger Leif Eriksson. Att använda biomassa i stor utsträckning var inte möjligt eftersom de har mycket dålig tillgång till skogsbränsle, säger Leif Eriksson. Redan nu har naturgasledningar byggts ut till de ﬂ esta städer och i sjukhus, vårdcentraler, skolor och andra offentliga byggnader förbättras uppvärmningssystemen rejält. FVB kommer att vara på plats fram till 2007 då den sista etappen ska var avslutad. Den omfattar upprustning av värmesystemen i skolor i hela landet. Fem år efter att studierna startade, har Moldavien fått 25 miljoner dollar i lån av Världsbanken för att investera i eldistribution och värme. Även Sverige har bidragit genom ett omfattande biståndsprogram via SIDA. Gaseldad panncentral som försörjer större skola, vårdcentral och omgivande hyreshus. Fjärrvärmen synliggörs på EU-nivå – De ﬂ esta värmemarknader är lokala och det ﬁ nns ingen sammanställd beskrivning över hur den totala värmemarknaden i Europa ser ut. Det har jag i uppdrag att göra för Euroheat och EU-kommissionen och rapporten är klar vid årsskiftet. För fjärrvärmens del är detta oerhört viktigt, för det synliggör fjärrvärmen vilken annars ofta glöms bort, säger Sven Werner på FVB och adjungerad professor på Chalmers. – Fjärrvärmen har de egenskaper som EU efterfrågar. Den bygger på att ta vara på energi som annars går förlorad, det går till stor del att använda inhemska bränslen, det är lokalt och förhållandevis småskaligt. Trots det glöms fjärrvärmen bort i många diskussioner som förs på EU-nivå, säger Sven Werner vidare och fortsätter: – Fjärrvärmen ﬁ nns i omkring 30 länder i Europa och de senaste 15 åren har fjärrvärmen varit konstant. I de nordiska länderna så byggs fjärrvärmen ut, men totalt så växer den inte. Fjärrvärmen måste synliggöras! Sven Werner har tilldelats Hallands Akademis pris på 100 000 kronor för sina insatser inom biobränsle, fjärrvärme och spillvärme. Hallands Akademi, en akademi för kultur och näringsliv, bildades 1998 med syfte att "sprida glans och ljus över den Uppdraget att beskriva strukturen på värmemarknaden i Europa ingår i det intelligenta energiprogrammet, vilket är ett EU-program. Uppdraget är uppdelat på två rapporter. Den första rapporten är den beskrivande delen över hela värmemarknaden i Europa. Den andra rapporten ska beskriva konsekvenserna om fjärrvärmen fördubblas avseende miljö (framförallt koldioxidutsläpp), energieffektivisering och leveranssäkerhet. Den andra delen ska vara klar i maj 2006. Sven Werner ser stora brister när det gäller faktakunskapen om just fjärrvärme, vilket han tycker är oroväckande. – Allt större del av regelverket för värmemarknaden tas internationellt genom EU, medan fjärrvärme agerar lokalt. Om inte de som bereder och beslutar om regelverken ens känner till fjärrvärme ﬁ nns en risk att beslut som tas är dåliga för fjärrvärmeföretagen, vilket är kan få negativa konsekvenser för miljön, produktionen etc. Det är därför av stor vikt att fjärrvärmebranschen syns och kan visa på att den kan hjälpa till och lösa ﬂ era av de energiproblem som EU står inför, avslutar Sven Werner. Sven Werner prisbelönt halländska vitterheten, främja halländsk identitet och sammanhållning samt understödja forskning och utveckling i Halland." Priser delas ut inom fyra områden och i år delades för första gången ett nyinstiftat pris ut inom energi och miljö. Det är instiftat av Hallands Akademi och Stora Enso. – Det är roligt att insatser inom energiområdet prisas och det här är ett sätt att uppmärksamma fjärrvärmen, säger en glad Sven Werner. FVB-Nytt nr 17, november 2005 7 NYA medarbetare Leif Flysjö Fredrik Johansson Leif har en magisterexamen inom energi. Han kommer närmast från egen verksamhet, arbetade dessförinnan som platschef under 12 år inom byggbranschen. Leif finns på vårt Boråskontor och kommer att arbeta med energiutredningar och projektledning. Johanna Sjöbäck Johanna har en civilingenjörsexamen, KTH, i maskinteknik med inriktning mot energiteknik, kraft- och värmeproduktion. Magnus Folkjern Magnus kommer direkt från Mälardalens Högskola i Västerås där han läste byggnadsingenjörs-programmet med inriktning mot konstruktion. Patrik Enqvist Fredrik kommer direkt från Mälar dalens Högskola där han läste energiingenjörsprogrammet med inriktning mot kraft och värme. Han är anställd på vår industrigrupp i Västerås och kom- mer främst att arbeta med utredningar och projektering. Patrik kommer direkt från Mälardalens Högskola i Västerås där han läste energiingenjörsprogrammet med inriktning mot kraft och värme. Han är anställd på vårt Västeråskontor och kommer att arbeta med projektering av energisystem. Daniel Nilsson Han är anställd på vårt Västeråskontor och kommer att arbeta med projektering av energisystem. Lars Osseén Daniel kommer direkt från KTH med en högskoleingenjörsexamen i maskinteknik. Hon är sedan maj anställd vid vårt Stockholmskontor där hon arbetar med projektering av energisystem och energiutredningar. Lars har driftingenjörsexamen från KTH, kraft och värme. Han kommer närmast från egen konsultverksamhet, där han arbetet med produktions- och biobränslefrågor. Lars är anställd vid vårt Sundsvallskontor sedan 1 augusti och kommer att arbeta med uppdrag inom värme- och kraftvärmeproduktion. Han är sedan april anställd vid vårt Stockholmskontor där han arbetar med projektering av energisystem och utredningar. \| KAN \| \| \| \| \| NERO- FEMMA \| ”KRAFTIG” UTGIFT \| FICK- UR \| BYGG- STENEN \| TITTA \| RESERV- MAMMA \| MEGA- BYTE \| FANTOM- HÄST \| EPOKER \| RELI- GIONS- LÄRD \| RÖKS GÄRNA \| REGIO- NER \| SITTER UPPÅT VÄGGARNA \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| SANK- MARKER \| \| \| \| \| \| \| \| GER NU GRÅ- VÄDER \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| KVINNA \| \| \| \| STÅR I BÖRJAN \| \| TA TAG \| \| \| OR \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| BLI FYLLD \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| ELEMENT \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| PLATS FÖR SKUTA \| \| \| \| \| BE- STÄMMER LISA \| \| DÄRI FINNS BLAREN \| \| POTATIS- VATTEN \| ÖVER- VÅNING \| \| BÄR BÄR LÅDA \| \| \| KJOL- PLAGG \| \| IN- TAGNA \| SÄLJS I FLASKA \| \| DÅD \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| EN ARK VAR \| \| \| \| \| BALANS- KONST- NÄR \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| SPRÄNG- STOFF \| \| SPÄN- NING \| \| \| \| \| \| TÄT \| \| \| \| INTE SAMS \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| OOOO \| \| \| YR \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| ADVOKAT- KUND \| \| \| \| \| \| DANS \| \| \| \| \| \| \| \| ÖSTDAM \| \| \| \| \| \| \| \| BAS I VERK \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| TOPP- DIRIGENT \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| RÄKNAR TID- NINGAR \| \| \| GUL RÖD \| \| \| \| TYDER \| \| \| \| \| ÅTER- \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| HAR MOD ATT \| \| \| \| BO \| \| \| HEDER \| SEGEL- BÅTS- SVÄNG \| TRO \| \| ÄLDRE MÅTT \| \| \| \| SKIV- FORM \| LÄNGDER \| \| \| \| \| \| \| \| GAS \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| TIPS \| \| \| \| \| \| \| \| TRÄD- INNEHAV \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| ÖVER GÅRDEN \| \| \| VIND- BY \| \| ÄVENTYR \| TÖS MED RYSK KLANG \| \| \| \| \| \| KAN VARA LÄNGE \| \| \| OVAN \| \| \| © SAMSON 021-137410 \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| \| ANA \| \| \| \| ENGELSK PUNKT \| \| \| \| VASST VERKTYG \| \| \| \| Här kommer FVB-krysset nr 17. Lösningen sänder du in senast den 16 december 2005 till: FVB Sverige ab, Isolatorvägen 8, 721 37 Västerås. Fem vinnare premieras! Namn: Adress: Tel: 8 FVB-Nytt nr 17, november 2005	2.109375
30 augusti 2023 MEDLEMSBREV 3 2023 Hej alla kära Vänner Hoppas sommaren varit precis så lång och behaglig som man önskar. Från början var det ju så varmt och torrt att våra gräsmattor på landet var alldeles gula och vi hoppades på lite regn, och det kom! Nu hoppas vi att september blir en varm och skön månad med härliga kvällar när man kan sitta ute. Vi planerar för höstens programaktiviteter. Det känns extra viktigt att hålla igång verksamheten när ArkDes stängt för att öppna i helt ny skepnad i juni nästa år. Vi hoppas förstås på förhandsvisningar för Vänföreningens medlemmar under arbetets gång! I september kommer Daniel Johansson från Byggfenomen att göra en repris på den uppskattade visningen av den märkliga blå villan i Djursholm och Klas Ruin på Spridd kommer att visa den Kasper Salinprisnominerade ombyggnaden av Sankt Paulskyrkan vid Mariatorget. I oktober kommer Anders Bergkrantz att ta oss med på en dagsutflykt till Lövsta - Torsåker, där han lett om- och nybyggnader i över 30 år. Vi återkommer om detta när förutsättningarna är spikade. I mitten av oktober åker somliga av oss till Arkitekturbiennalen i Venedig. Resan är fullbokad men det kan uppstå extraplatser vid återbud. PROGRAM September - Oktober ALICE'S NATIONAL ROMANCE WITH MODERNITY ytterligare en visning av den blå villan i Djursholm Intresset för visningen av den blå villan i Djursholm i våras var så stort att alla inte kunde komma med. Vi inleder därför hösten med en repris. Den blå villan ligger mitt i Djursholms mest centrala villakvarter. Det är ett hus som syns direkt, det avviker från allt annat både genom sin färg och sin gestalt. Den ligger på en tomt som är avstyckad från en äldre fastighet med ett bostadshus från 1905, där beställaren av den blå villan är uppvuxen. Projektet påbörjades 2014 och stod klart 2018. Huset ritades av arkitekterna Daniel Johansson och Philip Bergerhof på Byggfenomen. Här ett utdrag från deras beskrivning av projektet i Arkitektur nr 1 2023: "Områdets nationalromantiska prägel i både arkitektur och landskap utmanas idag av nya ideal som märks i en utglesad växtlighet, terrasser, pooler, garage och hårdgjorda ytor. Vid första besöket var tomten tillsluten bakom en hög granhäck som tycktes ha skyddat trädgården från samtiden och låtit tidigare generationers ambitioner växa samman och över den. Uppväxten i trädgården beskrevs som en "saga" eller Alice i underlandet- tillvaro där granhäckar, bersåer och flerhundraåriga träd skapat utrymme för fantasi och lek. Beskrivningen var inte bara en möjlig framställning om platsens romantiska arv, utan också en god grund för vår arkitektur, som aktivt försöker skapa en bildverkan som måste tolkas genom mänsklig inlevelse och föreställningsförmåga. För att behålla trädgården intakt är inom- och utomhusprogram samlade i en monolitisk gest. Vår ambition var att använda ett etablerat och vardagligt byggnadsmaterial och korsa dess begränsning med sagans frihet…." I samma nummer av Arkitektur kommenterar Tor Lindstrand, arkitekt och kritiker, bland annat huset så här: " Detta är, trots att det ligger i Djursholm inget exklusivt lyxbygge. Men det vittnar om ett nära och tillåtande samarbete mellan beställare och arkitekt där intelligens och kreativitet har förvandlat en begränsad ekonomi till maximal arkitektur." Daniel Johansson kommer att berätta om projektets bakgrund och genomförande. TID OCH PLATS: TIsdag den 12 september, kl 17.00 - 19.00 (ca). Götavägen 22, Djursholm. Med kollektivtrafik finns minst två alternativa sätt att ta sig dit; 1, Från Östra Station med Roslagståg nr 27, 28 eller 29. Kliv av vid Djursholm Ösby och gå sedan 1,4 km till Götavägen 22. 2, Tunnelbanans Röda linje från Tekniska högskolan till Danderyds sjukhus. Byt där till buss 601 mot Svalnäs. Kliv av vid Stockhagen och gå sedan 580 meter till Götavägen 22. Båda alternativen tar drygt en halvtimme. OBS! Anmälan och avgift Eftersom det var så många som ville komma till visningen i maj upprättade vi en reserv- eller väntelista. Skulle det bli lika många igen tycker vi att ni som hamnade på vårens väntelista har förtur, men ni måste komma in med ny anmälan! Antalet deltagare till visningen är begränsad till 25 personer. Anmälan via mail. Avgift 100:-/person, betalas i förväg via BG eller Swish, men först när plats bekräftats. MÖTESPLATS MARIATORGET - ombyggnad av Sankt Paulskyrkan Arkitektkontoret Spridd vann 2017 tävlingen för Stockholms Stadsmission om ombyggnad av Sankt Paulskyrkan från 1870-talet vid Mariatorget. Klas Ruin var ansvarig arkitekt och nyinvigningen ägde rum 2022. Projektet var ett av fyra som nominerades till Kasper Salinpriset för 2022. Juryns motivering löd som följer: "En äldre frikyrka vid Mariatorget i Stockholm är en kombination av återställande, ombyggnad och invändig nybyggnad, med syftet att skapa en välkomnande och omhändertagande miljö för utsatta personer i vårt samhälle. Projektet bejakar i sin arkitektur ett komplext möte mellan det gamla och det nya. Ibland sömlöst, ibland med friktion och kontrast. Kring byggnaden formas rum som väver samman intilliggande platser, som Mariatorget och en nyanlagd park på lokal nivå, men även stadsrum på urban nivå. Interiört utmanas den tydliga byggnadstypologin av en nybyggnad som hanterar intrikata tekniska lösningar men även ger byggnaden fler rum för verksamhetens användning. Projektet inkluderar även drastiska och orädda förflyttningar av historiska byggnadselement. En egensinnig helhet gestaltas, präglad av värme och omsorg. Resultatet är en välkomnande mötesplats i staden som genomförts med stort engagemang och med social hållbarhet som ledstjärna och fokus." Stadsmissionen fokuserar sin verksamhet återbruk och second hand i vid mening; av bruksföremål och samtidigt med en social agenda med målet att allt och alla har rätt till en andra chans - oavsett nivå på slitage. Åsa Paborn, som är direktör för Stockholms Stadsmission uttrycker det som: "Genom ombyggnationen har byggnaden fått nytt liv och blivit en plats för möten, gemenskap, samhällsengagemang och kulturupplevelser - en plats som förkroppsligar vår vision om ett mänskligare samhälle för alla." Några klipp från arkitektens beskrivning: "En bärande idé i projektet är de två nya öppna och flexibla torg som ombyggnationen erbjuder: ett yttre torg som är en mötesplats för stadens puls möter Stockholms Stadsmissions verksamhet samt ett interiört torg där kyrksalen blir ett samlande nav kring vilket nya rum, matsal och arbetsplatser grupperas. Omgestaltningen går i dialog med den befintliga byggnaden och ger plats för anspråkslösa möten samtidigt som andligheten i dagens byggnad behålls. Ombyggnationen innebär en radikal omvandling av kyrkorummet som delvis profaniserats genom vridningen av hela kyrkorummet. Samtidigt innehåller omvandlingen en motsatt rörelse mot en ny sakralitet och en fritt gestaltad återkoppling till den nygotiska originalarkitekturen vars inklädnad, ytskikt och nyansrika färgsättning utraderats under tidigare ombyggnationer. Nya byggnadsdelar som tillförts i kyrkan och den befintliga arkitekturen har omgestaltats i nära dialog med den nygotiska originalarkitekturen. Befintliga byggnadselement som takstolar, kapitäl, pilastrar och lampetter omplaceras eller byggs om och reaktiveras i en helt ny rumsordning och ythantering" Klas Ruin kommer att visa byggnaden och berätta om processen. TID OCH PLATS: Onsdag den 20 september, kl 17.00 - 19.00 (ca). Mariatorget, Stockholm. OBS! Anmälan och avgift Antalet deltagare till visningen är begränsad till 20 personer. Anmälan via mail. Avgift 100:-/person, betalas i förväg via BG eller Swish, men först när plats bekräftats. 18:e ARKITEKTURBIENNALEN I VENEDIG Från slutet av maj till slutet av november äger den 18:e arkitekturbiennalen i Venedig rum, med temat FRAMTIDENS LABORATORIUM. Kurator för årets biennalen är Lesley Lokko, född i Skottland men uppvuxen i Ghana. Hon är arkitekt, akademiker, pedagog och bästsäljande romanförfattare. Lesley Lokko är grundaren av African Futures Institute, etablerat i Accra, Ghana 2020, som en skola för forskning om arkitektur och som en offentlig evenemangsplattform. 2015 grundade hon Graduate School of Architecture i Johannesburg och har undervisat och föreläst i Storbritannien, USA, Europa, Australien och Afrika. Lesley Lokko har mottagit ett antal utmärkelser för sina bidrag till arkitektutbildning. (se vidare hennes introduktion Biennalen Architettura 2023 \| Introduktion av Lesley Lokko (labiennale.org) BK Travel arrangerar en resa för ArkDes Vänner till Venedig i oktober. Vi kommer att ha en för ändamålet synnerligen väl lämpad ciceron med oss, Hans Lepp, italiensktalande museiman, kulturattaché, ordförande i föreningen Pro Venezia och mycket annat. TID: 12-15 oktober Program, kostnader och övriga resevillkor har tidigare skickats ut i ett separat utskick och finns även på föreningens hemsida. Sista anmälningsdag var den 9 maj och resan är fulltecknad. Man kan dock anmäla intresse att följa med om det skulle bli återbud. Observera att anmälan görs direkt till BK Travel. [email protected] VAD MER....? MAILADRESSER Vi försöker spara in på kopiering och portokostnader. Så, om ni får detta medlemsbrev som traditionell ytpost, skicka oss gärna en mailadress för framtida utskick. Det är även enklare och snabbare att informera om vad som händer och eventuella ändringar via mail. ANMÄLAN TILL PROGRAM Anmälan görs, om inte annat anges, helst via mail till föreningen: [email protected]. Kansliets telefon är för närvarande ur funktion! Vid förhinder att delta i anmält program vänligen meddela kansliet så snart som möjligt, så att andra kan ges plats. MEDLEMSAVGIFT 2023 Om man inte redan gjort det så är det hög tid att betala in årets medlemsavgift, 2023, om man även i fortsättningen önskar få dessa medlemsbrev, delta i föreningens aktiviteter och inte minst ha fortsatt fritt inträde till i alla fall Moderna Museet när ArkDes håller stängt. Årets medlemsavgift är samma som förra året: Enskild medlem 400:-. Parmedlemmar 600:- Meddela oss gärna om man trots detta inte önskar kvarstå som medlem. BETALNINGAR Betalning av medlemsavgift liksom för avgiftsbelagda program görs, om inte annat anges, till föreningens BG 5481-5634, eller Swish 123 386 03 68. Var noga med att ange namn och vad betalningen avser. ArkDes - VAD HÄNDER? ArkDes har nu stängt, för att öppna åter i juni 2024. Under ombyggnationen ska ett nytt museum ta form och ge plats för nya möjligheter och upplevelser för museets besökare. Stort fokus kommer att läggas på öppna, välkomnande mötesplatser, plats för tillfälliga utställningar, större utomhusytor och mer utrymme för lek. I hjärtat av det som blir det nya ArkDes ges plats för museets världsunika samling med över fyra miljoner objekt. Föremål ur svensk designhistoria, arkitekturritningar och skisser, fotografier, personliga anteckningar och mycket mer. Samlingsutställningen, som ska ersätta den permanenta utställningen från 1998, presenterar 150 år av svensk arkitektur och design, från 1880 fram till idag med fokus på berättelserna om det som byggde det moderna Sverige. Här ges även utrymme för aldrig tidigare visade objekt samt historierna och ritningarna av det som inte blev av. Mer info om ArkDes i förvandling, planerna för framtiden och arkitektuppdraget finns på ArkDers hemsida. Där kan man även prenumerera på ArkDes' nyhetsbrev för löpande info om vad som händer. Café Blom Café Blom kommer att ha öppet varje dag utom måndag mellan 10.00 och 18.00, tisdag och fredag till 19.00. Soliga dagar är uteserveringen en oas på Skeppsholmen. Med medlemskort i ArkDes Vänner har man dessutom 10% rabatt på allt utom alkoholhaltiga drycker På ArkDes hemsida finns alla uppgifter om aktuella utställningar och kalender med alla aktiviteter på museet. Där kan man även anmäla intresse att få ArkDes nyhetsbrev, för löpande info. Äntligen höst………. Pia Kjellgren Schönning Ylva Lagerquist Klas Schönning c/o ArkDes Box 16410 103 27 Stockholm Telefon: 08 611 35 96 (tillfälligt ur funktion) BG 5481-5634 Swish 123 386 03 68 www.arkitekturensvanner.se	2.078125
Malmö stad Serviceförvaltningen Datum 2022-11-21 Vår referens Andreas Ganslandt Förvaltningsjurist [email protected] Granskning av dataskyddsarbete SN-2022-211 Sammanfattning Malmö stadsrevision har granskat efterlevnaden av dataskyddsförordningen, GDPR, hos ett antal av stadens nämnder, bland annat servicenämnden. Syftet med granskningen var att bedöma om nämnderna säkerställde ett ändamålsenligt dataskyddsarbete. Utifrån rapporten beslutade servicenämnden den 29 mars 2022, § 34, att lämna ett yttrande med förslag på åtgärder som nämnden skulle genomföra under 2022 med utgångspunkt i de rekommendationer som stadsrevisionen lämnade. Nu har det blivit dags för nämnden att följa upp arbetet med åtgärderna som vidtagits under 2022 i ett yttrande till stadsrevisionen. Förslag till beslut Servicenämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande. Beslutsunderlag - Följebrev Granskning av dataskyddsarbete - Granskning av dataskyddsarbete - Tjänsteskrivelse Granskning av dataskyddsarbete - Beslut servicenämnden 2022-03-29 §34 Granskning av dataskyddsarbete - Servicenämndens yttrande över Granskning av dataskyddsarbete - Tjänsteskrivelse Remiss om Granskning av dataskyddsarbete - Förslag på yttrande Uppföljning av granskning av dataskyddsarbete Beslutsplanering Servicenämndens ordförandeberedning 2022-03-07 Servicenämndens arbetsutskott 2022-03-17 Servicenämnden 2022-03-29 Servicenämndens ordförandeberedning 2022-11-28 Servicenämndens arbetsutskott 2022-12-05 Servicenämnden 2022-12-14 Beslutet skickas till Stadsrevisionen Tjänsteskrivelse Ansvariga Lena Lundin, avdelningschef, kansli- och utvecklingsavdelningen Louise Strand, servicedirektör	1.570313
2022-06-29 Pedagogisk grundsyn - i och utanför klassrummet Att förbättra världen kräver kunskap om hur världen ser ut. Detta är en del av bildningsbegreppet, som består av många delar: Deltagarna och jämlikheten JF:s studenter kallas deltagare. I begreppet deltagare ligger en förväntan på aktivitet och närvaro. Motsatsen till deltagare är kund, som blir serverad. På JF servar personalen inte sina deltagare. På JF hjälps alla åt: "Alla tillsammans - det finns inget annat sätt!" har sedan 70-talet varit en slogan som använts på JF. Den innebär att alla i miniatyr-samhället JF vinner på att samarbeta. Med dagens klimatsituation är det mer tydligt än någonsin att det också gäller i samhället utanför JF. JF förnekar därmed inte att personal och deltagare har olika roller, kompetenser och maktpositioner. Vi tar ansvar för att följa de beskrivningar som ges åt föreningsmedlem, styrelseledamot, rektor, lärare, servicepersonal och kursdeltagare. Personalen tar ansvar för sin egen position och identitet i relation till deltagarna, men är beredd att göra förändringar för att sträva mot jämlikhet. Även i undervisningen är ambitionen att åskådliggöra maktförhållanden och privilegier i samhället och få alla att inse sin egen position i förhållande till dessa. Så parallellt med att JF är en vanlig arbetsplats, är JF en ovanlig arbetsplats där alla på lika villkor respekteras i sitt sökande efter att nå JF: s vision. I den bemärkelsen är alla deltagare. JF är en plats för vänligt bemötande, men inte en kravlös plats. Personalen på JF ställer både frågan hur den kan hjälpa till, men också hur deltagaren kan delta i arbetet med JF: s vision. Den muntliga relationen mellan lärare och deltagarna Folkhögskolans särart är inte bara mötet mellan människor utan också det speciella samtal mellan människor som leder fram till nya kunskaper och insikter. För att ringa in detta speciella samtal använder forskaren Tina Kindeberg begreppet "den muntliga relationen". Den muntliga relationen mellan lärare och deltagare ger förutsättningar för ett brett och djupt lärande som JF benämner bildning. 2022-06-29 Kindebergs tankar bygger på Aristoteles (300-talet f. kr.), som förutsatte att kunskaper i retorik var centrala för läraren. Aristoteles menade att fokus på den muntliga relationen mellan lärare och deltagare borde vara viktigast i klassrummet och det som ger liv åt undervisningen och deltagarnas kunskapsinhämtning. Aristoteles hävdade att utbildning som innehöll retorik, definierad av Kindeberg som den muntliga relationen, var central för ett samhälles utveckling och förbättring. Till skillnad från Aristoteles synsätt ansåg hans lärare Platon att pedagogik handlade om att lära sig det redan kända. Redan så här tidigt i historien ser vi alltså en motsättning mellan en mer kollektiv och individuell syn på utbildning och mellan bildning och förmedlingspedagogik. Folkbildning lyfter både kollektivet och bildningen. Som tillägg till Kindeberg och Aristoteles lägger JF också stor vikt vid den muntliga relationen mellan olika deltagare, som det kunskapande samtalet. Skolans roll är att ge förutsättningarna för mötet deltagare - olika som lika emellan. Samtalet i klassrummet På JF utgår vi från att det finns olikheter i tankesätt, livserfarenheter och värderingar när vi får en ny grupp. För att dessa olikheter ska kunna mötas på ett konstruktivt sätt krävs förståelse, gemenskap och sammanhållning. Vi strävar efter att låta praktik föregå teori. Detta för att undvika ett onödigt fokus på olikheter i tankesätt. Samtalet strävar efter att uppnå förståelse för olikheter. Förståelse är viktigare än att övertyga andra om sin egen åsikts förträfflighet. Genom handling sammansvetsas gruppen och därefter finns bättre förutsättningar för kvalitativa samtal. Vi utgår ifrån att åsikter och ståndpunkter är något som kan förändras och utvecklas i mötet med andra. Därför definierar/identifierar vi inte en människa endast utifrån vilka åsikter den säger sig ha vid ett specifikt tillfälle. Samtalet mellan deltagare är viktigt, även om framtidsvisionen nedan fokuserar pedagogens roll i förhållande till andra deltagare. Pedagogisk grundsyn - kortversionen 2022-06-29 Pedagogen på JF har ett samhällsförbättrande uppdrag. Pedagogen har ett uppdrag att utveckla medborgarnas lärande och personlighet. Som stöd till deltagarens lärande använder pedagogen sin egen personlighet och dialogen. Undervisningen hos oss kännetecknas av den muntliga relationen mellan lärare och deltagare, samt mellan deltagare och deltagare. Den muntliga relationen i undervisningen är den viktigaste pedagogiska metoden. Pedagogen arbetar med att organisera den muntliga relationen genom att - utöver förmedla - också sondera och kommentera. Pedagogens kunskaper, färdigheter och personlighet leder, visar och skapar bildningen. I bästa fall ger läranderesultatet - förutom kunskaper - en känsla av mening, trovärdighet och tillit. Pedagogen har ett ämnes-, aktivitets-, relations- och resultatansvar. Deltagarens ansvar är att delta aktivt. Pedagogen på JF strävar efter att vara förebild - genom sin egen pågående bildningsresa. Pedagogens bildningsintresse är relationellt, moraliskt och politiskt. Hen strävar efter både klokskap, visdom och vältalighet/gestaltning. Pedagogens kunskapsbas finns därför inom såväl vetenskap, politik, reflektion som i berättandet och andra konstnärliga uttrycksformer. Pedagogen på JF är engagerad i frågor som rör feminism, mångfald och klimat. Kännetecknande för undervisningen i klassrummen på JF är sammanfattningsvis: * samarbeten; i klassrummet och mellan kurserna * att den muntliga relationen i undervisningen är den viktigaste pedagogiska metoden * att teori varvas med praktik; studiebesök är vanliga. * att digitala verktyg varvas med analoga * att kunskap alltid placeras in i ett sammanhang * delaktighet och ansvar * tematiska studier/ett ämnesövergripande fokus * källkritik * lusten att hitta konstruktiva lösningar på svåra problem * möjligheter att testa olika arbets- och examinationsformer * förekomsten av berättelsen och andra konstnärliga uttrycksformer 2022-06-29 * fokus på kursdeltagarens drivkraft, lust att lära, kreativitet och välmående	3.53125
Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2015 ref. 40 Målnummer: 5395-14 Avdelning: Avgörandedatum: 2015-06-15 Rubrik: En fysioterapiverksamhet som bedrivs i bolagsform har överlåtits enligt reglerna om s.k. ersättningsetablering i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Hela ersättningen för verksamheten har beskattats hos bolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: Lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi Rättsfall: REFERAT Av en ansökan hos Skatterättsnämnden från Per Westling Physio AB (Physio) om förhandsbesked angående inkomstskatt framgick bl.a. följande. A blev ansluten till försäkringskassans ersättningssystem för legitimerade sjukgymnaster 1988. Fram t.o.m. 1994 bedrev han verksamhet som sjukgymnast (fysioterapeut) genom en enskild firma. - Sedan 1995 bedriver A verksamheten i det egna bolaget Physio. Vid bytet av verksamhetsform överlät A samtliga tillgångar i verksamheten till Physio. I överlåtelseavtalet sägs bl.a. att A även överlåter/upplåter sin anslutning till ersättningssystemet samt att A tillika överlåter rätten till ersättning som kan komma ifråga för anslutningen till ersättningssystemet. - Efter överlåtelsen är det Physio som har beskattats för de tjänster som A har utfört i bolaget. Det gäller också den del av ersättningen som landstinget efter fakturering betalat till bolaget. - Physio överväger att sälja den bedrivna verksamheten så att en förvärvare kan överta och fortsätta med fysioterapiverksamhet. Hela ersättningen ska tillfalla bolaget. Ingen betalning ska utgå till A personligen. - Physio ville veta om bolaget ska beskattas för hela den ersättning som ska utgå när bolaget överlåter verksamheten. Såväl sökanden som Skatteverket ansåg att det var bolaget som skulle ta upp ersättningen till beskattning. Skatterättsnämnden (2014-09-26, André, ordförande, Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Hellenius, Lundström, Påhlsson) yttrade: Förhandsbesked - Physio ska ta upp hela ersättningen till beskattning. - Motivering - - - Skälen för avgörandet - Regler om ersättning för fysioterapi - I lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi finns bestämmelser om vissa ersättningar till fysioterapeuter i privat verksamhet (fysioterapiersättning). Av lagen framgår bl.a. att det är landstinget som ska svara för fysioterapiersättning som inte täcks av patientavgiften och att fysioterapiersättning endast lämnas till den som har samverkansavtal med landstinget. Enligt övergångsbestämmelser till 1993 års lagstiftning har också fysioterapeuter som tidigare var anslutna till försäkringskassans ersättningssystem rätt till fysioterapiersättning från landstinget. - Sedan den 1 april 2009 finns i 5 a-g §§ särskilda regler om så kallad ersättningsetablering. Bestämmelserna innebär att en fysioterapeut som är verksam med rätt till ersättning enligt lagen och som avser att överlåta sin verksamhet, ska anmäla till landstinget om han eller hon i samband med överlåtelsen vill säga upp sin rätt till ersättning och möjliggöra för annan fysioterapeut att få ingå samverkansavtal med landstinget med motsvarande villkor. - Efter en sådan anmälan ska landstinget publicera en ansökningsinbjudan och, sedan ansökningstiden gått ut, fatta beslut om att ingå samverkansavtal med den sökande som erbjudit högst pris för verksamheten och som uppfyller vissa angivna krav. Landstinget ska därefter utan dröjsmål underrätta sökandena och den överlåtande fysioterapeuten om ett beslut att ingå samverkansavtal. Av regelverket följer att det då är upp till http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/Referat_Visa.jsp 2016-02-08 den överlåtande fysioterapeuten att fullfölja överlåtelsen av verksamheten, varefter landstinget ingår samverkansavtalet. - I författningskommentaren poängteras bl.a. att bestämmelserna innebär att den övertagande vårdgivaren inte övertar rätten till ersättning på grund av det civilrättsliga överlåtelseavtalet (jfr prop. 2008/09:64 s. 72). - Skatterättsnämndens bedömning - Frågan i ansökan är ställd för att få klarhet i om A riskerar att bli beskattad för den del av ersättningen som kan anses motsvara rätten att få fysioterapiersättning från landstinget. - För privatpraktiserande fysioterapeuter som har rätt till fysioterapiersättning för utförd vård ger de särskilda reglerna om ersättningsetablering en form av garanti vad avser rätten till offentlig ersättning vid en framtida överlåtelse av verksamheten (jfr a. prop. s. 47). - En sådan garanti har typiskt sett ett ekonomiskt värde. Bestämmelserna om ersättningsetablering är emellertid utformade så att det inte finns någon möjlighet att överlåta en etableringsrätt separat. Det innebär att det värde som anses hänförligt till etableringsrätten kommer att ingå i ersättningen för överlåtelsen av verksamheten. - Verksamheten ska i det här fallet överlåtas av Physio. Med hänsyn härtill och vad som anförts i övrigt ska hela ersättningen vid avyttringen av verksamheten tas upp till beskattning av bolaget. Skatteverket överklagade förhandsbeskedet och yrkade att det skulle fastställas. Physio medgav Skatteverkets yrkande. Högsta förvaltningsdomstolen (2015-06-15, Jermsten, Knutsson, Nymansson, Bull, Classon) yttrade: Skälen för avgörandet Högsta förvaltningsdomstolen gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. Mål nr 5395-14, föredragande Ingrid Björnsson Sökord: Förhandsbesked, inkomstskatt; Inkomst av näringsverksamhet Litteratur: http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/Referat_Visa.jsp 2016-02-08	1.664063
"Min ljuva ungdomstid" Del 3 Jag har med glädje konstaterat at mina tidigare små artiklar i RöstångaBygden rönt ett stort intresse hos både läsare från min "egen tid", men även yngre och många har kommit med frågor om tider, och platser för olika händelser. Indianer och vita. En återkommande undran från barnbarn är: Farfar / Morfar, vad gjorde ni egentligen när du var liten? Jag brukar sammanfatta det så här: Försök att tänka er att det fanns inte TV, inte Mobil i alla dess former, inte datorer med Internet och facebook m.m. Inte något av allt detta behövdes för att styra oss till vad vi skulle sysselsätta oss med. I viss mån blev det styrning av föräldrarna som bestämde att du skall göra det eller så och så. Självklart visste vi inte så mycket om världen "utanför vår egen". Men behövde vi det? - Vi uppfann själva vad som skulle ske med lekar och allt annat och det är just detta som gett mej alla dessa fantastiska minnen att tänka tillbaka på. Jag tycker vi börjar med ett, det var en lek som kallades "sparka burken" Det gick till så här att vi befann oss alla, tjejer och grabbar, det kunde vara 10-15 st. på en gårdsplan och där placerades en plåtburk. Sedan valdes en ut till att vakta denna. Övriga skulle då springa och gömma sig och den här vaktaren skulle leta upp dem, en och en. Det var ett stort område, vi höll till på alla tre gårdarna i Härsnäs by. Fick vaktare då syn på någon så sprang han till burken och trampade på den och skrek namnet på den upphittade. Denne var då tagen och fick ställa sig i burkens bo. Nu var det så att kunde någon utan att bli tagen, hinna fram till burken och sparka undan denna, då blev alla i boet fria och kunde gömma sig igen. Vi gömde oss i stallen hos kor eller hästar, på logen med halmbalar eller bland höbalar, hos grisarna, ja, t.o.m. i hönshuset. Det var inte konstigt att Alfred Olsson, han ägde en av gårdarna, kom ut en kväll, när vi lekte som allra värst, och talade om för oss att ta det lite lugnt. Vi skulle tänka på att djuren, och då särskilt hästarna som arbetat hårt hela dagen behövde vila på kvällen. Vi grabbar var väl inte så snälla precis när vi gömde oss bland hästarna, för dit vågade knappast flickorna gå in. Men det var så att tjejerna var alltid två att vakta och leta upp. Vad jag minns var det aldrig något förbud att leka på gårdarna. Det var en annan av våra vilda lekar. Den kunde börja på lördagseftermiddagen efter skolan slutat. Då samlades vi i någon av skogarna och delade upp oss i två läger Ett med indianer och "Gula Handen" i spetsen och ett med t-ex. "Buffalo Bill" som var vita. Sedan var det till att börja bygga "hydda" som då var en hel del tjocka pinnar resta mot varandra så att det bildades ett indiantält. Det kläddes med ris och mossa. Och inne i det var granris som golv. Vapen måste tillverkas om det inte redan var gjorda. Det var pilbågar och pistoler. Allt gjordes av trä efter bästa förmåga, tjejerna fick vi hjälpa lite grand. När allt var klart då var det ofta mörkt och vi gjorde oss klara för att övernatta, inte flickorna för dom föredrog att sova hemma. Det kunde vara nog så spännande under natten, räven ylade och en uggla kunde ge konstiga ljud ifrån sig och skogsmöss prasslade sidan om där man låg. Nästa morgon det var då striderna skulle utkämpas. Nu gällde det att ta reda på var motståndarna hade sitt läger. Det som var toppen av all djärvhet, det var om någon kunde ta sig dit och kanske riva deras "hydda", då var en stor del av striden vunnen. Det var kanske lite väl riskfyllt när det sköts med pilar mot varandra, men reglerna var självklara, aldrig för närma, och var man " skjuten ", då fick man återvända till lägret. Ja, så kunde det pågå en hel dag och vid kväll då kunde det säkert räknas tvåsiffrigt i antal km. man sprungit kors och tvärs i skogarna. Vad man åt?, jo kanske en bit stekt fläsk som var med hemifrån och så drack man vatten ur en bäck, allt på indianvis. Jag måste berätta vad som kan inträffa; Jag hade som idol, och vars roll jag gärna tog på mej vid våra lekar, det var "Sheriffen i Tombstone", Wyatt Earp. Ända tills följande inträffade. Min far hade i sin ungdom köpt en sporttidning som hette Swing och handlade mycket om boxning, dessa sparade tidningar läste jag om och om igen. Jag kunde allt om många boxare från 1920-talet. Om Jack Dempsey, Gene Tunney, Max Schmeling, Jack Sharkey och just den sistnämnde var en av mina favoriter som i en match om världsmästerskapet blivit diskvalificerad av domaren och jag tyckte det var så orättvist. Och än värre blev det när det framkom att domare i matchen var ingen mindre än Wyatt Earp. Från den dagen jag läst 3 Född 1848 i Illinois. Earp var sheriff i den lilla staden Tombstone i Arizona. Även känd som hasardspelare, buffeljägare, salongägare och guldgruvarbetare. Wyatt blev allmänt känd i och med revolverstriden vid O.K.Corral tillsammans med två av sina bröder. Denna händelse och Wyatt själv blev omskriven i böcker och senare gjordes flera filmer. Trots att Earp var med i flertalet skottlossningar undkom han alltid helt oskadd. Han avled 80 år gammal i Los Angeles 1929. detta, växlade jag till en annan idol. Men tidningen Swing som min far väl förvarat, dem hade jag mycket glädje av, och som far brukade säga, bara läs, så övar du dej i läsning och stavning på samma gång. Sommarkoloni i Vejbystrand. På sommarlovet 1945 då var jag tio år och åkte till Vejbystrand och var på koloni i nästan 5 veckor. Det var Onsjö Härad som tillsammans med Röda Korset drev en sommarlovskoloni för barn inom Onsjö Härad. Strax efter skolavslutningen åkte jag och några kamrater från Röstånga och Billinge tåg till Ängelholm och sedan buss till Vejbystrand och så var vi där vid ett stort långt brunt hus med stora vita grindar med text och rött kors på. På långsidan av huset var det en lång öppen veranda och där var det alltid servering av mat och dryck utom vid dåligt väder, då var det inomhus. Vi var ca 4 30 barn i åldern 7-14 år och blev placerade i sovsalar med egen säng och ett litet skåp. Det var en Föreståndarinna och tre "systrar", detta var i regel sjuksköterskor under utbildning, som "skötte om oss" Det var ganska sträng disciplin man fick veta vad som skulle göras och inte göras. Jag tyckte mycket om kollo och var där under flera sommarlov. Så här såg en vanlig dag ut: Kl. 07,00 var det uppstigning, tvättning (i kallt vatten) och påklädning. Sängen skulle bäddas och det skulle var snyggt. Någon syster kom in och tittade på alla bäddar, någon fick bädda om, men när alla var klara tog vi plats vid långbord på verandan och där var det en tallrik havregrynsgröt med en klick sirap i mitten, ett glas mjölk och en vetebulle. Alla skulle äta upp vad man fick, ibland kunde det dröja ganska länge innan alla var klara så att vi fick lämna bordet. Efter detta var det till att med hjälp av räfsa och korgar, snygga till på hela gårdsplanen och den var inte liten. Det var där vi spelade fotboll och gungade och alla andra lekar förekom. Kl. 10,00 var det uppställning på två led och under sång marscherade vi mot havet, ungefär en km. Detta med att bada i salta böljor var just en av de stora anledningarna att jag frivilligt vistades på "kollo" Det var annat än hem- ma i gamla Härsnäsbadet. Kl.12,00 var vi tillbaka och då var det middagsmål. Det kunde vara bruna bönor med fläsk eller Kålsoppa, maten var alltid bra och god tyckte jag, men andra hade en annan uppfattning. Kl. 12,45 tog vi plats i våra sängar (ovanpå) för nu var det en timmes middagsvila med fördragna gardiner och under absolut tystnad. Sedan blev det tid för lite lek till 14,30, då var det tid för ett glas mjölk och två vetebullar på matplatsen, och kl.15,00 avmarsch till havet och bad. Kl. 18,00 var det kvällsmat bestående av en mugg med chokladmjölk. Smörgås, grovt bröd med ost och en med fint bröd och hackade grönsaker t.ex. Efter detta var det "fri timme" då kunde man vara i samlingssalen och lyssna till systrarna som alltid hade något skoj på gång, eller roa sig själv. Kl. 20,30 var det tid att krypa ner under filten i sin säng och kl. 21.00 skulle det var tyst och släckt. Detta var en vanlig vardag, men på söndagar var det alltid ordnat mycket skoj. Som att spela fotbollsmatch mot någon av övriga kolonier som fanns i närheten. Det var Falun-kolonin, Björnekulla och många andra. Vid andra tillfällen kunde vi vara i Italienska ängen och leka en stor del av dagen. En "högtidsdag" inträffade under hela 5-veckors vistelsen och det var en söndag då våra föräldrar fick besöka oss mellan kl. 10,00-15,00. Detta medförde visserligen ett stort arbete för våra "systrar" som bestod i att trösta gråtande barn, då främst flickorna, när klockan slog tre och grindarna stängdes bakom föräldrarna. En av mina vistelser i Vejbystrand föranledde mej att i skolan skriva en uppsats och denna tyckte min lärarinna var så bra att den läste hon upp, men efteråt förmanade hon och sade att vi skall nog inte skicka Leif till Vejbystrand fler gånger, därför han kommer nog bara ihåg alla roliga episoder misstänker jag. Jag kunde kanske hålla med henne till en viss del. En oväntad upplevelse Nu är jag hemma , sommarlov och lek är det som gäller. Tidigt en vacker söndagsmorgon 1945 beger jag mej till Pålsagården, denna är sterbhus till Christianssons gård, det är där några av mina bästa kamrater, Lille-Bror och Hasse bor. Fadern heter Karl Johansson och det är honom jag möter när jag kommer in på gården. Just då var vårt förhållande det bästa och han hälsar med; Jaså är det du som kommer? Ja, blir mitt svar vi ska ut i skogen och leka. Kom in ska du få frukost vi sitter och äter. Jag tar plats vid det stora runda bordet i köket. Där sitter Kalle, Bertil, Lille-Bror, Hasse, Alvar, mor Ellen och så då Karl. Alla äter under tystnad och när vi är färdiga så reser sig Karl, det tackas för maten på sedvanligt vis och så säger han, Ja nu skall vi ut på "stora stycket" och hacka betor och så pekar han på mej med orden, det är lika bra att du följer med. Nu tycker kanske någon att jag skulle sagt att du kan hacka dina betor själv, men så enkelt var det inte, därför att detta hade fört med sig att vårt goda förhållande hade klippts av och jag hade inte kunnat visa mej i Pålsagården mer det året. Det var bara till att ta skeden i vacker hand. Vi kröp alla i betstycket hela dagen i gassande sol. Lite fika blev det vid middagstid och kl. sex på kvällen då var jag hemma. Mor och far sitter i köket med mat. Mors fråga blir naturligtvis: Var har du hållit hus hela dagen? Svar; jag har varit ute på "stora stycket" och hackat betor med Karl Johansson. Det var bra gjort sade far, nu kom du lagom till kvällsmat. Så enkelt var det. Men i fortsättningen var jag lite bättre förberedd på Karl Johanssons överraskningar. Grävlingjakt. I Uggleröd vid Söderåsens fot ligger en vacker dalgång, som på gammalt Härsnäs-språk alltid kallats "Ularedalen" och vid denna var i min ungdom en stor granskog och i denna fanns 5 det en massa grävlinggryt. Det hade vid olika tillfällen lockat oss med att försöka fånga en sådan best. Sagt och gjort, jag, Tor och LilleBror satte i gång förberedelser för detta. En vacker kväll med månsken var tiden inne. Vi samlades hemma hos mej, far såg att något var på gång och undrade vad som stod på. Vi skall ut i skogen för att fånga en grävling. Fars kommentar blev direkt: ni vet väl vad som gäller vid möte med sådana farliga djur, då måste man ha knäckebröd i stövelskaften för om dom biter så släpper dom inte taget förrän det knakar. Mor gav oss motvilligt lite torrt bröd och knäckebröd. Vi gav oss iväg till Ularedalen, mörkt som i en säck, nu var det stora moln som skymde månen, klockan var närmare midnatt, för det var just vid den tiden grävlingarna gav sig ut på jakt. Vi hittade ett stort gryt med en rejäl öppning. Månen tittade fram ibland och vi hade gjort en stor lassoögla på ett rep som vi lade över öppningen. Vi väntade, tysta som möss och tiden gick, många 6 konstiga ljud hördes från olika håll i skogen. Tor var inte riktigt i vår ålder så han kände sig inte så väl till mods, som han hade trott. Men så plötsligt känner jag något vid min fot och sakta tar jag ficklampan och tänder den. En stor grävling står där, Lille-Bror och Tor flyger upp, jag tappar ficklampan men vi hör hur ett antal grävlingar far ner i olika grythål, det hade säker varit 5-6 stycken runt omkring oss. Jag hittar ficklampan och repet och med språng ger vi oss iväg från platsen. Vi tyckte nog att granskogen var ganska stor innan vi hittade våra cyklar och begav oss hem. Far vaknade då jag kom in i huset och han steg upp lite yrvaket och frågade: Nå hur många tog ni? Inga, blev svaret, dom låg och sov alla. Ja, det är nog bäst att du gör också, ni får försöka en annan gång. Minnesanteckningar i oktober 2012 av Leif Persson	3.140625
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA CANCERRESAN LÄTTNAVIGERAD – www.cancerresan.se Under arbetet med "Den ofrivillige resenären" har vi mött cancerberördas engagemang och idérikedom. Då väcktes tankar om vad genuint patient- och närståendeinflytande handlar om: Du som är cancerberörd är specialist på dig själv och de behov du har. Du har dessutom "resenärens" perspektiv och därmed en unik kompetens för vad som kan förbättra den resa som cancerberörda måste göra. Egentligen borde det vara du som berättar för vården och samhället hur det bör vara och fungera. Samtidigt är det vår upplevelse att det sällan är så, och att denna kompetens inte tas tillvara inom forskning, vårdutveckling och samhällsplanering. Det kan vi tillsammans ändra på! Vi tror att det finns otroligt många bra idéer "där ute" – idéer som kan forma projekt – projekt som kan göra cancerresan mer lättnavigerad för alla berörda. "Den ofrivillige resenären" är början på ett arbete för att aktivt kunna ta tillvara dina och andra cancerberördas erfarenheter, idéer och engagemang. Webbplatsen www. cancerresan.se utgör navet för det arbetet och där kan du: * Hitta formulär och annat material som tillhör boken. * Återkoppla vad du tycker om boken, genom att lämna ris och ros, och diskutera och lämna förslag på stöd, tjänster och funktioner. * Stötta och medverka i projektet som driver fram utvecklingen av cancerresan utifrån cancerberördas perspektiv. Hjärtligt välkommen in för att påverka och arbeta tillsammans med oss! DINA VIKTIGA KONTAKTER Detta formulär är till för att du enkelt ska kunna samla alla dina viktiga kontakter på ett och samma ställe. Här kan du samla telefonnummer till bland annat företagshälsovården, din vårdcentral och din rehabpersonal – de personer och instanser som är viktiga för dig under din cancerresa. Du kan dessutom lägga in kontaktuppgifter till lämpliga patient- och närståendeföreningar lokalt och nationellt. Du kan välja att fylla formuläret på nätet eller att skriva ut det för att sedan fylla i den. Ett annat sätt att använda denna lista för dina viktiga kontakter är om en utskrift infogas i fliken till boken "Den ofrivillige resenären". Då kan till exempel din kontaktsjuksköterska fyllt i vissa viktiga kontaktuppgifter i pdfformuläret för utskrift. Föreningar för mig: Min vårdcentral: Namn Telefon Eventuell vårdkontakt: Namn Telefon Roll Vid behov finns denna rehabpersonal tillgänglig: Hemsida Telefon Lokal Lokal Nationell Nationell Hemsida Telefon Lokal Lokal Nationell Nationell \| \| Namn \| Plats \| \|---\|---\|---\| \| Sjukgymnast \| \| \| \| Dietist \| \| \| \| Läkare \| \| \| \| Själavårdare \| \| \| \| Logoped \| \| \| \| Kurator \| \| \| \| Psykolog \| \| \| \| Arbetsterapeut \| \| \| \| Annat: \| \| \| \| Annat: \| \| \| Andra viktiga kontakter: \| \| Namn \| \|---\|---\| \| Företagshälsovård \| \| \| Elevhälsa \| \| \| Min närståendes kontaktsjuksköterska \| \| \| Annat: \| \| \| Annat: \| \| \| Annat: \| \|	2.09375
Datum 2020-11-06 IAF 2020/314 Arbetsmarknadsdepartementet Kommuner som utförare av tjänster åt Arbetsförmedlingen, SOU 2020:41 (dnr A2020/01492/A) Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har granskat förslagen i betänkandet utifrån myndighetens ansvarsområde. IAF har inga synpunkter på utredningens förslag. IAF vill i sammanhanget poängtera att det är av stor vikt att det finns en väl fungerande kontrollfunktion inom arbetsmarknadspolitiken, men bedömer att utredningens förslag inte påverkar Arbetsförmedlingens ansvar för kontrollarbetet. ________________________________________ I ärendet har generaldirektör Peter Ekborg beslutat. Dan Svensson har varit föredragande i ärendet. Vid beredningen av ärendet har även Lena Jarl deltagit. I den slutliga beredningen av ärendet har även enhetschef Annelie Westman deltagit. Peter Ekborg Generaldirektör Dan Svensson Utredare	0.984375
UMS evenemang Simphamn 2017 27 Maj: Vårrustning i Simphamn UMS bjuder på lunch. 23 Juni, Klassiskt midsommarﬁrande i Simpis Föranmälan via hemsidan. Kostnad 100kr Evenemangskommittén dukar upp en klassisk midsommarlunch Tårtävling för barnen Tipsrunda 30 juni-2 juli Vasa Motorbåtsklubb besöker oss. Se särskilt progr. 15 Juli, Rockin Simpis Föranmälan via hemsidan. Kostnad 170kr En riktig hårdrocksfest i Simphamn! Vi äter en god grillbuffé tillsammans och senare på kvällen brakar underhållningen loss. Helldorado kommer i sken av lampor och i en tät dimma av rök att bjuda oss på klassisk hårdrock och hård rock. Till detta arrangemang har vi även bjudit in Umeås alla vattenskoteråkare, räkna med att det blir DRAAAAG som Ingemar Anderrsson hade sagt. 22 juli, Trubadurafton och rälkfrossa Föranmälan via hemsidan. Kostnad 100kr Evenemangskommittén bjuder in till räkfrossa. Efter att vi har frossat klart så bjuder trubadur Magnus Lindblom på dom allra härligaste sommarhittsen genom tiderna. 19 aug, Surströmming i Simphamn Föranmälan via hemsidan. Kostnad 100kr Klassisk Surströmming i Simphamn. Efter att vi frossat och gottat oss åt vår egen strömming och tävlat i musikquiz med ﬁna priser så underhåller klubbens egna band Bastards på scenen fram på småtimmarna. 26 aug, Stugsista På lördagen går vi i gemensamt från Simphamn via älven upp till Umeå C. I skymmningen påbörjar vi sedvanlig båtkonvoj via Rinneln men istället för att vända går vi vidare till Simphamn där vi avslutar kvällen med Ost och Korvbricka som klubben bjuder på. 16 Sep: Vintring av Simphamn UMS bjuder på lunch.	1.007813
Riksbankens föreskrifter (RBFS 2015:1) RBFS 2015:1 om inlösen av sedlar och mynt beslutade den 18 maj 2015. Riksbanken föreskriver följande med stöd av 1 kap. 2 § fjärde stycket och 5 kap.4 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank. Sedlar som är skadade 1 § Riksbanken löser in skadade äkta sedlar under förutsättning att Riksbanken bedömer att det inte finns anledning att anta att a) sedeln härrör från brott eller brottslig verksamhet, b) sedeln löses in för att dölja att den härrör från brott eller brottslig verksamhet, eller c) sedeln lämnats in av en person som inte är rätt ägare eller företrädare för denne. Riksbanken löser in sedlarna 1. med hela beloppet om en intakt yta motsvarande minst två tredjedelar av hela sedeln återstår, eller 2. med halva beloppet om en intakt yta motsvarande mindre än två tredjedelar men mer än en tredjedel av hela sedeln återstår. Sedlar som är förslitna 2 § Riksbanken löser in förslitna sedlar enligt Riksbankens föreskrifter om kontantförsörjning under de förutsättningar som anges i 1 § första stycket. Sedlar som har förändrats eller bearbetats 3 § Riksbanken löser in äkta sedlar som har förändrats eller bearbetats endast om det kan antas att förändringen eller bearbetningen inte har skett med avsikt att sedlarnas format eller utseende ska avvika från vad som har tillkännagivits. Sedlar som har upphört att vara lagliga betalningsmedel 4 § Riksbanken löser in sedlar som inte längre är lagliga betalningsmedel under de förutsättningar som anges i 1 § första stycket. Mynt 5 § Riksbanken löser in äkta minnesmynt under de förutsättningar som anges för sedlar i 1 § första stycket. Riksbanken löser i enlighet med Riksbankens föreskrifter om kontantförsörjning in äkta minnesmynt och förslitna äkta mynt som inkommer från sådana institut som avses i 2 § samma föreskrifter under de förutsättningar som anges för sedlar enligt ovan i 1 § första stycket. I övrigt löser inte Riksbanken in mynt. Avgifter 6 § Vid ärenden om inlösen av sedlar som inte längre är lagliga betalningsmedel tar Riksbanken ut en handläggningsavgift om 100 kronor per ärende. ________	1.132813
Remiss 2022-06-27 M2022/01364 Miljödepartementet Remiss av Slutbetänkande SOU 2022:21 – Rätt för klimatet Remissinstanser 1 Avfall Sverige 2 Borås kommun 3 Botkyrka kommun 4 Boverket 5 Boxholms kommun 6 Byggföretagen 7 Byggherrarna i Sverige AB 8 Byggmaterialindustrierna 9 Chalmers tekniska högskola AB 10 De Recirkulerande Vattenbrukarna Sverige 11 Domstolsverket 12 Drivkraft Sverige 13 Energiföretagen Sverige 14 Energigas Sverige 15 Energimarknadsinspektionen 16 Eskilstuna kommun 17 Falköpings kommun 18 Fastighetsägarna 19 Finspångs kommun 20 Fiskebranschens Riksförbund Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Fredsgatan 6 E-post: [email protected] 21 FMV 22 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) 23 Forshaga kommun 24 Fortum 25 FORTV 26 FRA 27 Föreningen för Samhällsplanering 28 Försvarsmakten 29 Gotlands kommun 30 Greenpeace 31 Göteborgs kommun 32 Göteborgs universitet 33 Havs- och kustfiskarnas PO 34 Havs- och vattenmyndigheten 35 Hagainitiativet 36 Helsingborgs kommun 37 HSB 38 Hässleholms kommun 39 IF Metall 40 Innovations och kemiindustrierna i Sverige, IKEM 41 IVL Svenska Miljöinstitutet 42 Jernkontoret 43 Jönköpings kommun 44 Karlstads kommun 45 Kemikalieinspektionen 46 Klimatkommunerna 47 Konjunkturinstitutet 48 Konkurrensverket 49 Kristianstads kommun 50 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 51 Kungl. Tekniska högskolan 52 Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien 53 Kungliga vetenskapsakademin 54 Landsorganisationen i Sverige, LO 55 Lidköpings kommun 56 Linköpings kommun 57 Lomma kommun 58 LRF 59 LSU – Sveriges ungdomsorganisationer 60 Luleå tekniska universitet 61 Lunds kommun 62 Länsstyrelsen i Blekinge län 63 Länsstyrelsen i Dalarnas län 64 Länsstyrelsen i Gotlands län 65 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 66 Länsstyrelsen i Hallands län 67 Länsstyrelsen i Jämtlands län 68 Länsstyrelsen i Jönköpings län 69 Länsstyrelsen i Kalmar län 70 Länsstyrelsen i Kronobergs län 71 Länsstyrelsen i Norrbottens län 72 Länsstyrelsen i Skåne län 73 Länsstyrelsen i Stockholms län 74 Länsstyrelsen i Södermanlands län 75 Länsstyrelsen i Uppsala län 76 Länsstyrelsen i Värmlands län 77 Länsstyrelsen i Västerbottens län 78 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 79 Länsstyrelsen i Västmanlands län 80 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 81 Länsstyrelsen i Örebro län 82 Länsstyrelsen i Östergötlands län 83 Malmö kommun 84 Matfiskodlarna Sverige AB 85 Mobility Sweden 86 Mölndals kommun 87 Naturvårdsverket 88 Norrbottens Kustfiskares PO, NKPO 89 Nynäshamns kommun 90 Näringslivets transportråd 91 Olofströms kommun 92 PO Kustfiskarna Bottenhavet 93 Power Circle 94 Region Jönköpings län 95 Region Skåne 96 Region Stockholm 97 Region Värmland 98 Region Västerbotten 99 Region Östergötland 100 Renägarförbundet 101 RISE 102 Sametinget 103 Sandvikens kommun 104 Sjöfartsverket 105 Skellefteå kommun 106 SMHI 107 SmåKom 108 Skogsindustrierna 109 Skogsstyrelsen 110 Sollentuna kommun 111 Statens energimyndighet 112 Statens jordbruksverk 113 Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) 114 Stenungssunds kommun 115 Stockholm stad 116 Stockholms lokaltrafik 117 Stockholms universitet 118 Svebio 119 SveMin 120 Svensk Skaldjursodling Producentorganisation ek. för., SSPO 121 Svensk Torv 122 Svensk Vindenergi 123 Svenska bioenergiföreningen, Svebio 124 Svenska insjöfiskarnas centralförbund 125 Svensk kollektivtrafik 126 Svenska Kraftnät 127 Svenska Naturskyddsföreningen 128 Svenska Samernas Riksförbund 129 Svenskt Näringsliv 130 Sveriges Advokatsamfund 131 Sveriges allmännytta 132 Sveriges Fiskares PO, SFPO 133 Sveriges Hamnar 134 Sveriges Kommuner och Regioner 135 Sveriges lantbruksuniversitet SLU 136 Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund 137 Sweco Sverige AB 138 Swedavia 139 Swedish Pelagic Federation PO, SPFPO 140 Säffle kommun 141 Södertälje kommun 142 Tillväxtanalys 143 Trafikanalys 144 Trafikverket 145 Transportföretagen 146 Transportstyrelsen 147 Tågföretagen 148 Uniper 149 Upplands Väsby kommun 150 Uppsala kommun 151 Uppsala universitet 152 153 154 Vattenfall Vellinge kommun Verket för innovationssystem 155 VTI 156 Världsnaturfonden WWF 157 Värmdö kommun 158 Västerås kommun 159 Västtrafik 160 Växjö kommun 161 Växjö tingsrätt, mark och miljödomstolen 162 Åmåls kommun 163 Återvinningsindustrierna 164 Älvräddarna 165 Örebro kommun 166 Östersunds kommun 167 Östersunds tingsrätt, mark- och miljödomstolen Remissvaren ska ha kommit in till Miljödepartementet senast den 7 november 2022. Svaren bör lämnas per e-post till [email protected], i.remissvar@regeringskansliet och med kopia till [email protected]. Ange diarienummer M2022/01364 och remissinstansens namn i ämnesraden på epostmeddelandet. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex. Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Remissinstansens namn ska anges i namnet på respektive dokument. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Betänkandet kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Remissinstanserna kan utan kostnad beställa tryckta exemplar av betänkandet via ett beställningsformulär hos Elanders Sverige AB. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss (SB PM 2021:1). Den kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Katja Awiti Departementsråd Kopia till Elanders Sverige AB, e-postadress: [email protected]	1.804688
Reservdelar till rotator GR 30 Q Baltrotors Ring till K.T.S Maskiner Vi är till för att hjälpa Dig www.kts.se \| Försäljning 019 – 58 50 10 Reservdelar 019 – 58 50 25 Service 019 – 58 50 10 Fax 019 – 57 42 33 \| \| \|---\|---\| \| \| Försäljning 019 – 58 50 10 Reservdelar 019 – 58 50 25 Service 019 – 58 50 10 Fax 019 – 57 42 33 \| Reservdelar till rotator GR 30 Q Baltrotors \| Pos \| Reservdel nr \| Beskrivning \| \|---\|---\|---\| \| 1 \| GR 30 Q.01-01 \| Övre hus \| \| 2 \| GR 30.02 \| Nedre hus \| \| 3 \| GR 30.005 \| Rotoraxel \| \| 4 \| GR 30.006 \| Statorhus \| \| 5 \| MTR 31.03 LA \| Slangskydd \| \| 6 \| GR 30.007 \| Vinge \| \| 7 \| MTR 30.011 \| Shims \| \| 8 \| MTR 30.013 \| Bricka \| \| 9 \| MT 0205 \| Nippel \| \| 10 \| 51110 \| Axiallager \| \| 11 \| MTR 100.009 \| Fjäder \| \| 12 \| GB - 6 \| Tredo-bricka \| \| 13 \| 0101-6 \| Nippel \| \| 14 \| MC6S M8X30 \| Skruv 12.9 \| \| 15 \| DIN 127 B Q8 \| Fjäderbricka \| \| 16 \| M8X70 \| Insexbult \| \| 17 \| 6 m 6X20 \| Styrsprint \| \| 18 \| 835-02 \| Tapp \| \| 19 \| 1.2.C6 \| Smörjnippel \| \| 20 \| GHH/R 40/47.5X3.2 \| Tätningar \| \| 21 \| OR 116.00X2.50 \| O-ring \| \| 22 \| TS 50/60X8 \| Tätning \| \| 23 \| VA - 50 \| V-tätning \| Försäljning 019 – 58 50 10 Reservdelar 019 – 58 50 25 Service 019 – 58 50 10 Fax 019 – 57 42 33	1.0625
Statliga myndigheter, inrättningar, affärsverk och fonder Anmälan om missbruk till Statens revisionsverk Statliga myndigheter, inrättningar, affärsverk och fonder ska utan dröjsmål underrätta Statens revisionsverk om sådant missbruk i verksamheten som riktar sig mot medel eller egendom som de förvaltar eller svarar för. Denna instruktion beskriver på vilket sätt anmälan om missbruk ska göras och varför samt vilka åtgärder som ska vidtas i anslutning till missbruk. 1 Stadgegrund Enligt 16 § i lagen om Statens revisionsverk (676/2000) ska statliga myndigheter, inrättningar, affärsverk och fonder utan hinder av sekretessbestämmelserna och utan dröjsmål underrätta revisionsverket om sådant missbruk i verksamheten som riktar sig mot medel eller egendom som de förvaltar eller svarar för. Enligt 69 b § i förordningen om statsbudgeten (1243/1992) ska varje bokföringsenhet ha en ekonomistadga och enligt Statskontorets föreskrift (Upprättande och uppdatering av ekonomistadgan, dnr VK/483/00.00.00.01/2019/27.5.2019) ska kapitlet "Åtgärder vid upptäckt av fel eller missbruk i ekonomiskötseln" ingå i varje bokföringsenhets ekonomistadga. Syftet med föreskrifterna är att säkerställa och genomföra revisionsverkets rätt att oavbrutet och omedelbart få upplysningar enligt det som föreskrivs i 90 § 3 mom. i Finlands grundlag (731/1999). Revisionsverket behöver upplysningarna dels för att bedöma behovet av revisioner och rikta in revisionerna, dels för att säkerställa att den interna kontrollen inom förvaltningen är adekvat och ändamålsenlig. När myndigheter utan dröjsmål anmäler missbruk, har de ansvariga för verksamheten även vid behov förutsättningar att vidta förhindrande och förebyggande åtgärder. Vidare anger anmälan om missbruk ett ramverk för att de instanser som enligt 17 § i lagen om Statens revisionsverk ålagts att anmäla brott ska leva upp till bestämmelserna. Revisionsverket utfärdar med stöd av 20 § 3 mom. i lagen om Statens revisionsverk följande instruktioner om tillämpning av bestämmelserna. 2 Hur ska anmälan om missbruk göras? Den anmälningsskyldiga ska utan dröjsmål underrätta revisionsverket om missbruk när den anmälningsskyldiga har fått kännedom om missbruket. Anmälan ska vara skriftlig och kan formuleras fritt antingen på finska eller svenska. Den ska lämnas i det skede då den första administrativa eller juridiska observationen av ett misstänkt missbruk har gjorts. Med den första administrativa eller juridiska observationen avses den första skriftliga bedömningen i vilken det utifrån konkreta uppgifter går att bedöma att ett missbruk sannolikt har förelegat. Anmälan ska göras senast då den part som misstänks för missbruk har hörts av myndighet med stöd av förvaltningslagen (434/2003) eller någon annan tillämplig lag. Anmälan om missbruk ska lämnas till revisionsverket oberoende av om en brottsanmälan görs i ärendet eller inte. Vid anmälan får man inte invänta resultatet av polisutredningen, åklagarens avgörande eller domstolsbeslut. Uppgifter om hur ärendet framskrider kan också vid behov lämnas till revisionsverket i efterhand. Anmälan ska innehålla en kort beskrivning av händelsen (bland annat uppgifter om eventuellt redan uppkomna eller en uppskattning av senare uppkommande direkta eller indirekta skador) samt en utredning av de åtgärder som den anmälningsskyldiga har vidtagit eller avser att vidta med anledning av missbruket. Dokument som belyser ärendet kan fogas till anmälan om missbruk. Anmälningar som lämnas till revisionsverket får inte obefogat innehålla personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter och inte heller uppgifter som gör det möjligt att identifiera den som gjort sig skyldig till missbruk. Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i dataskyddslagen (1050/2018), som preciserar och kompletterar den nationella tillämpningen av Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning (2016/679). Den som gör anmälan ska beakta eventuella sekretessbestämmelser. Anmälan om missbruk ska i första hand skickas till Statens revisionsverk i elektronisk form. Anmälan kan även skickas som ett fysiskt dokument per post eller lämnas in i revisionsverket på Porkalagatan 1, 00180 Helsingfors, arbetsdagar kl. 9–15. Dokumenten kan lämnas till receptionen på första våningen. Vid behov kan den som gör anmälan på förhand per telefon diskutera hur anmälan ska göras med den tjänsteman på revisionsverket som behandlar anmälningar om missbruk. Det går också att kontakta tjänstemannen per e-post. Aktuell kontaktinformation finns på revisionsverkets webbplats (https://www.vtv.fi/sv/vtv/klagomal-och-missbruk/). De nationella myndigheter som svarar för användningen av Europeiska unionens (EU:s) medel ska själva lämna anmälningar om missbruk och om annan regelstridighet gällande sina medel (inkomster och utgifter). De gör anmälningarna direkt via de relevanta informationssystemen hos Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) och de övriga behöriga EU-myndigheterna. Revisionsverket följer upp de till EU lämnade anmälningarna om missbruk och om annan regelstridighet i ovannämnda informationssystem. 3 Åtgärder som en anmälan om missbruk föranleder på revisionsverket Revisionsverkets mål är att allt missbruk anmäls till revisionsverket och att den myndighet som lämnar anmälan vidtar lämpliga åtgärder angående missbruket. Av denna anledning följer den tjänsteman som hanterar ärendet på revisionsverket upp hur behandlingen av missbruksärendet framskrider inom statsförvaltningen och inhämtar vid behov ytterligare utredningar om ärendet. Samtidigt vinnlägger sig revisionsverket om att skadestånd yrkas för den skada som åsamkats staten. Att missbruk förekommer inom statsförvaltningen kan vara ett tecken på brister i den interna kontrollen hos ifrågavarande myndighet. I revisionsverksamheten vinnlägger sig revisionsverket om att den interna kontrollen i ämbetsverken och inrättningarna fungerar. Utifrån anmälningarna och annan information som framkommit vid revisionerna följer revisionsverket upp och behandlar missbruk som förekommer inom statsförvaltningen och missbrukets konsekvenser för statsfinanserna. Dessutom följer revisionsverket upp och behandlar förvaltningens åtgärder för förebyggande av missbruk. 4 Anmälan om brott Enligt 17 § 1 mom. i lagen om Statens revisionsverk ska statliga myndigheter, inrättningar, affärsverk och fonder göra anmälan om brott när det gäller sådana brott i verksamheten som riktar sig mot medel eller egendom som de förvaltar eller svarar för. Anmälan om brott behöver inte göras, om gärningen med beaktande av omständigheterna ska anses vara ringa. Enligt 17 § 2 mom. i lagen om Statens revisionsverk ska revisionsverket göra anmälan om brott när det gäller sådana ovan nämnda brott som det i sin revisionsverksamhet konstaterar, om revisionsobjektet inte själv har gjort anmälan om brott. Revisionsverket behöver inte göra någon anmälan, om gärningen med beaktande av omständigheterna ska anses vara ringa. Att anmäla brott ankommer i första hand på ledningen vid ifrågavarande statliga ämbetsverk eller inrättning. Revisionsverket gör endast anmälan om brott i undantagsfall. 5 Allmänna principer för behandlingen av anmälningar om missbruk Integritetsskydd Behandling av personuppgifter omfattas av dataskyddslagen (1050/2018), som preciserar och kompletterar den nationella tillämpningen av EU:s allmänna dataskyddsförordning (2016/679). Handlingarnas offentlighet regleras i sin tur av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Enligt den allmänna dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att få tillgång till uppgifter om sig själv under de förutsättningar som föreskrivs i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Den registrerade har också rätt att yrka på att den personuppgiftsanvarige utan onödigt dröjsmål rättar bristfälliga och felaktiga uppgifter om den registrerade. Möjligheten att lämna en begäran om insyn eller yrka på rättelse beskrivs i revisionsverkets dataskyddsbeskrivning Klagomål och anmälningar om missbruk (https://www.vtv.fi/sv/anvandarvillkor-och-information-om-tjansten/). Handlingar Enligt 12 § i Finlands grundlag (731/1999) är handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Handlingars offentlighet begränsas genom i lagen föreskrivna grunder för sekretessbeläggning, såsom det i grundlagen tryggade skyddet för privatlivet (10 § 1 mom.). Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet innehåller mer detaljerade föreskrifter om offentligheten och sekretessbeläggningen av handlingar. Syftet med lagen är att öka offentligheten i myndigheternas verksamhet. De väsentliga begränsningarna av offentligheten för de anmälningar om missbruk som behandlas vid Statens revisionsverk föreskrivs i offentlighetslagen. Bland annat anmälningar om brott samt handlingar som har mottagits eller uppgjorts för förundersökning och åtalsprövning omfattas av sekretess (24 § 1 mom. 3 punkten i offentlighetslagen). Sekretessen kan även basera sig på annan orsak som föreskrivs i offentlighetslagen eller i en speciallag. Diarieanteckningar När en anmälan om missbruk anländer till revisionsverket elektroniskt eller per post eller lämnas in i revisionsverket, antecknas dokumentet i revisionsverkets diarium. Av diariet framgår också vem som behandlar ärendet och vem som leder och övervakar behandlingen. Närmare information om de uppgifter som ska antecknas i diariet, om diarieuppgifternas offentlighet och utlämnande samt om den registrerades rättigheter ingår i dataskyddsbeskrivningen, som finns att få på Statens revisionsverks registratorskontor (tfn 09 432 5809 eller [email protected]) och webbplats (https://www.vtv.fi). 6 Ikraftträdande Denna instruktion träder i kraft 1 september 2020 och ersätter den tidigare instruktionen dnr 28/01/11/29.09.2011. Helsingfors 30 juni 2020 Tytti Yli-Viikari generaldirektör Klaus H Naumanen ledande effektivitetsrevisor	1.960938
GÖTEBORGSAVDELNINGEN Projekt Din vardag - Vår politik Delrapport 2 Är blod tjockare än vatten? September – december 2011 En rapport om anhörigskap och rörelsenedsättningar Fotograf Anita Näslund 2 2 Citat från tre projektdeltagare som belyser temat "är blod tjockare än vatten" "Har du någon hjälp nu med det som din mamma gjorde?" "NEJ" "Dom försökte hindra mina föräldrar från att hälsa på mig" "Anhörigberoende har mest varit när assistansen inte har fungerat" Tack! Tack till alla som har arbetat med och varit delaktiga i projektet Din vardag-Vår politik temaområde 2 "Är blod tjockare än vatten." Utan er hade denna rapport inte blivit till! Tack till Arvsfonden, Göteborgs Stad och DHR Västra Götalands Distrikt för ekonomiskt bistånd och annat stöd, som gjort denna rapport möjlig. Rapporten kan beställas från: E-post: [email protected] DHR Göteborgsavdelningen Box 121 20 402 42 Göteborg Mobiltelefon: 0703-70 44 13 Publicerad maj 2012 Rapporten kan hämtas i PDF-format från www.dhr.se/goteborg © DHR Göteborgsavdelningen 3 Din vardag – Vår politik, ett treårigt projekt som syftar till ökad kunskap om rörelse-hindrades livsvillkor. Målet är att ta fram verktyg för att driva intressepolitiska frågor. Delrapport 2 Är blod tjockare än vatten? Innehållsförteckning 4 1. SUMMARY Your everyday - Our politics is a project conducted by DHR Gothenburg Department. The project aims to reach people with movement disabilities and work with their life stories based on themes of the Convention on Disabilities Rights. The project has implemented a story-tellingcafé and a workshop where the project participants shared their life stories. The study circle project participants worked out an analytical model in which participants placed themselves into different categories of relations. The project, financed by Arvsfonden, Your everyday life - Our politics here presents the second report, "is blood is thicker than water". The report is about being dependent on their families and how the relationship has been affected by the disability. The result is as we can see that the dependence on relatives varies depending on where in life I am and what generation I belong to. Further, we can see that society's view of disability affects the relationship between patient and relative. Changes in the social model of disability also affects the relationship between child and parent. The Theme Group also notes that "liberation" does not automatically facilitates by personal assistance: On the contrary, it is relatively common for relatives in different ways provides support for personal assistance to work, but we have also seen the opposite where the assistant is nearly allied than what the family is. 1. SAMMANFATTNING Din vardag - Vår politik är ett projekt som bedrivs av DHR Göteborgsavdelningen. Projektets syfte är att nå människor med rörelsenedsättningar och arbeta med deras livsberättelser utifrån teman i konventionen om funktionsnedsattas rättigheter. Projektet har genomfört ett berättarkaffé samt en studiecirkel där projektdeltagarna delade med sig av sina livsberättelser. I studiecirkeln arbetade projektdeltagarna fram en analysmodell där deltagarna placerade in sig i relationstyper. 5 Arvsfondsprojektet Din vardag - Vår politik presenterar här det andra temat "är blod är tjockare än vatten ". Rapporten handlar om att vara beroende av sina anhöriga och hur relationen har påverkats av rörelsenedsättningen. Resultatet är att vi kan se att beroendet av anhöriga skiftar beroende på var i livet man är och vilken generation man tillhör. Vidare kan vi konstatera att samhällets syn på funktionshinder påverkar relationen mellan brukare och anhörig. Förändringar i samhällssynen på funktionshinder påverkar också relationen mellan barn och förälder. Temagruppen konstaterar också att "frigörelseprocessen" inte automatiskt underlättas av den personliga assistansen: Tvärtom är det relativt vanligt att anhöriga på olika sätt ger stöd för att den personliga assistansen ska fungera men vi har också sett motsatsen där assistenten är närmare lierad än vad de anhöriga är. 6 2. TILL BESLUTSFATTARE Frågor att överlämna till politiker och beslutsfattare: 2.1 Samhället måste erkänna den kränkning som barn med rörelsenedsättningar utsattes för på olika institutioner fram till 1980-talet genom att t.ex. dokumentera intervjuer. 2.2 En viktig uppgift för habiliteringsverksamheterna (som redan nu borde ingå) är att arbeta för en normaliserad relation barn- vuxenförälder. 2.3 Rörelsehindrade barn som lever i en utsatt familj blir ofta symptombärare. Politiker och tjänstemän måste få en förbättrad kompetens i att se förbi funktionsnedsättningen och se till hela familjens problematik. 2.4 Assistansreformen har trots alla sina fördelar också skapat bindningar mellan anhöriga och assistansberättigade. Det är av vikt att brukare som har anhöriga som anställda assistenter får extra råd att arbeta med sin självständighet. 2.5 Den personliga assistansen är också ett verktyg för att underlätta frigörelsen från anhöriga. 2.6 Visstidsvistelser utanför det egna hemmet är av oerhörd vikt för unga personer med omfattanderörelsenedsättningar. Dessa vistelser är också ett verktyg i frigörelseprocessen och upplevs som ett andningshål under tonåren. 3. REKOMMENDATIONER 3.1 Hur materialet kan användas för beslutsfattare: - som inspiration - som beslutsunderlag - som kunskapsbas - hämta exempel ur livsberättelserna 3.2 Hur materialet kan användas för intresseorganisationer: - inspiration - som uppslagsbok - implementera metod och verktyg i verksamheten 7 4. SLUTSATSER 4.1 Relationen till anhöriga har påverkas av samhället förändrade syn på funktionshinder. Från dåtidens syn av institutionsplaceringar (Bräcke östergård, Stretered m fl.) som då ansågs nödvändiga och medförde tvångsseparationer till dagens syn där unga ser vistelser utanför det egna hemmet som ett andningshål (Ågrenska). 4.2 Livsberättelserna visar att institutionsvistelserna under 50-, 60- och 70-talen upplevdes av både anhöriga och barn som en kränkning av relationen. Det borde forskas mera i ämnet "att knyta an". 4.3 Assistansreformen kom 1994 som ett resultat av handikapprörelsens kamp. Reformen syftar till ett större inflytande över det egna livet. Anhörigas ideella och obetalda arbete blev plötsligt en yrkesroll och det påverkade relationen mellan anhörig och assistansberättigad. Ibland fick det fart på "frigörelsen" men lika ofta betydde det bara att assistansen också skapade ett ekonomiskt beroende mellan assistansberättigad och anhörig. Projektets tema har inspirerat två studenter från institutionen för socialt arbete att skriva en gemensam C-uppsats. 4.4 Under arbetets gång har projektdeltagarna förstått att det knappast finns någon forskning alls som tar upp hur vi med funktionshinder påverkas av att vara beroende av våra anhöriga. Slutsatsen är att mer forskning behövs inom området "beroende av anhöriga". 4.5 Krav på förälder ger inget dåligt samvete men förälder som får stöd av barn känner dåligt samvete. Är man född med sin funktionsnedsättning så upplevs stödet som man får av sina anhöriga som naturligt. Är man däremot förälder och behöver stöd från sina barn uppstår ofta en känsla av dåligt samvete. 4.6 I berättelserna finns en längtan efter ett oberoende som många projektdeltagare hade svårt att uppnå som tonåring eller som litet barn. Ett oberoende som många fick smak för på läger eller anläggningar typ Ågrenska. Det sågs som en befrielse, ett andningshål att vara på läger. 4.7 I projektgruppen har vi kunnat se att föräldrarna inte förväntar sig självständiga barn med ett eget vuxenliv. De borde ligga i habiliteringarnas ansvar att stödja föräldrarna till att stödja sina barn. Fortfarande än idag har anhöriga till funktionsnedsatta barn lägre ställda 8 förväntningar på självständighet än de har på syskon. Föräldrarnas låga förväntningar överensstämmer med samhällets syn. 4.8 För att främja ett gott vuxenliv bör både barn- och vuxen habiliteringarna arbeta aktivt med att stärka självkänslan både hos barn och föräldrar. 4.9 Projektdeltagarna upplever att deras anhöriga är de sista allierade, dvs. om ingen annan ställer upp vid t.ex. Försäkringskassans omprövning så ställer i alla fall de anhöriga upp! 5. SYFTE med rapporten är: - att skapa underlag för att fatta funktionshinderpolitiska beslut. - att implementera metoden i den ordinarie verksamheten inom funktionshinderföreningar. - att inspirera andra funktionshinderföreningar till intressepolitiskt arbete. 6. INLEDNING: beskrivning av projektet och temat Är blod tjockare än vatten? Beskrivning av projektet och temat "är blod tjockare än vatten" Din Vardag - Vår politik är ett projekt som drivs av DHR Göteborgsavdelningen, med stöd från Arvsfonden. Projektet syftar till att öka kunskapen om livssituationen för kommuninvånare med nedsatt rörelseförmåga samt öka medvetenheten om hur de stärker den egna makten och kontrollen över sitt vardagsliv. I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Artikel 4.3 slås det fast att staterna skall samverka med organisationer som företräder människor Temat belyser beroendet av anhöriga och hur relationen är människa till människa. 9 med funktionsnedsättningar. Ett av projektets mål är att ta fram metoder för att ge samhället och beslutsfattare ett underlag som bygger på de erfarenheter som personer med nedsatt rörelseförmåga har i sitt vardagsliv. Projektet inspirerades av en forskningsrapport från Sahlgrenska Akademin om rörelsehindrades levnadsvillkor. Ett av rapportens områden var beroendet av anhöriga vilket gjorde att ledningsgruppen för projektet kände ett behov av att fördjupa sig i ämnet att som vuxen vara beroende av sina anhöriga. Ledningsgruppen ställde sig frågan Är blod tjockare än vatten? Det blev också namnet på temat för denna rapport. Under arbetets gång har projektdeltagarna upptäckt att det knappast finns någon forskning alls som tar upp hur vi med funktionshinder påverkas av att vara beroende av våra anhöriga. Deltagarnas livsberättelser belyser att mer forskning behövs därför bidrar projektet Din vardag - Vår politik med rapporten "är blod tjockare än vatten" som ett underlag i en debatt och för kommande forskning. I FN:s deklaration om funktionshindrades rättigheter Artikel 23 slås det fast att människor med funktionsnedsättning inte får diskrimineras i frågor som gäller äktenskap, familj, föräldraskap eller personliga relationer. I Artikel 22 säger FN-konventionen att ingen människa med funktionsnedsättning får utsättas för ett godtyckligt eller olagligt ingripande i sitt privatliv. Denna rapport rör sig i en problematik mellan dessa två artiklar. Projektgruppen har under tiden september-december 2011 genomfört följande aktiviteter: - 1 studiecirkel under 10 veckor - 1 berättarkaffé - 17 studiecirkelträffar - 2 djupintervjuer med projektdeltagare - 1 gruppintervju med alla projektdeltagare Alla aktiviteter har dokumenterats och bildar underlag till denna rapport. 6.1 Kontaktuppgifter Projektledare: Håkan Högberg Telefon kansliet: 031- 367 98 30 E-post [email protected] Besöksadress DHR Göteborgsavdelningen Slottsskogsgatan 18 Postadress Box 121 20 402 42 Göteborg 7. PROJEKTETS ORGANISATION Projektägare är DHR Göteborgsavdelningen som i sin tur har utsett en ledningsgrupp. Ledningsgruppen har beslutsmandat från DHR Göteborgsavdelningens styrelse och fattar de beslut som behövs för att föra processen framåt och att de ryms inom ramen för projektets budget. Ledningsgruppen och projektledaren stämmer av projektets framåtskridande en gång i månaden. Projektledaren eller någon från ledningsgruppen har ansvaret att informera DHR Göteborgsavdelningen styrelse om projektets arbete. Viss service och administration tillhandahålls av DHR Göteborgsavdelningens kansli. Vid behov kallar projektledaren in ytterligare resurspersoner. Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder och DHR Västra Götalands Distrikt stödjer projekt Din vardag - Vår politik och de anser att projektet är mycket viktigt för DHR:s påverkansarbete. 7.1 Ledningsgrupp för Projekt: Din vardag – Vår politik Anita Näslund, verksamhetsledare, DHR Göteborgsavdelningen Elin Åkesson, vice ordförande, DHR Göteborg Håkan Högberg, projektledare Linda Karlsson, ordförande, Unga Rörelsehindrade, Göteborgsklubben Emma Rodriguez - Lundström, vice ordförande, Unga Rörelsehindrade, Göteborgsklubben Martin Ekman, controller, DHR Göteborgsavdelningen 7.2 Resurspersoner Marianne Enoksson, projekthandledare Margreth Olsson, dokumentatör 7.3 Observatörer Marie Törnbom, forskare, Institutionen för socialt arbete Göteborgs Universitet Per-Olof Larsson, forskare, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs Universitet 8. PRESENTATION AV PROJEKTET Projektet Din vardag - Vår politik innebär att DHR Göteborgsavdelningen under en treårsperiod samlar in uppgifter som synliggör invånare med nedsatt rörelseförmåga och deras erfarenheter. Projektdeltagarna ställer dessa erfarenheter till samhällets förfogande i samhällsplaneringen till exempel genom olika redovisningar och rapporter riktade till regionens och kommunens tjänstemän och politiker. Projektet Din vardag - Vår politik innebär också en organisationsutveckling för DHR genom att den metod som används i projektet överlämnas att ingå i den ordinarie DHR-verksamheten. Denna metodutveckling har även andra funktionshinderorganisationer nytta av i sitt sätt att arbeta. 8.1 Mål Målet är att ta fram verktyg för att driva intressepolitiska frågor. Projektet Din vardag – Vår politik arbetar med temagrupper för att ta fram beslutsunderlag till myndigheter och politiker. * Projektet driver tre temagrupper per år. (3 temagrupper x 3 år = 9 temagrupper) * Öka kunskapen om livssituationen för invånare med rörelsehinder genom att 90 personer arbetar i temagrupperna för att dokumentera egna och andras erfarenheter. * Årets teman är arbete/sysselsättning (delrapport 1) och beroende av anhöriga (delrapport 2) samt Etnicitet och rörelsehinder (delrapport 3). * Ökad kunskap för projektdeltagarna (90 personer) om rättigheter och skyldigheter inom sitt intresseområde. * Projektet sammanställer årligen en rapport som presenteras i seminarieform. * Projektet synliggörs genom att varje temagrupp som avslutning genomför en utåtriktad aktivitet och syns i media. * Projektet tar fram metoder och verktyg för att göra människors vardagserfarenheter till bra beslutsunderlag för samhället. * Samtliga politiker i Västra Götalandsregionen skall ha kännedom om projektet: Din vardag - Vår politik. 8.2 Bakgrund till val av tema 2: Är blod tjockare än vatten? Ytterligare en aspekt på temat är vad som händer när anhöriga saknas, inom gruppen diskuterades vilka kvaliteter i stödet som försvinner. Nedan följer en beskrivning om varför projektet valde anhörigtemat. I Marie Törnboms forskningsrapport (Rapport från Sahlgrenska Akademin om rörelsehindrades levnadsvillkor) framgick det att drygt hälften av de intervjuade upplevde att de var beroende av sina anhöriga på grund av sin rörelsenedsättning. Detta förvånade ledningsgruppen för projektet då de antog att assistansreformen och övriga insatser från LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) skulle minska beroendet av anhöriga. DHR har i princip ingen kunskap om anhörigberoende och DHR har heller inte kunskap om medlemmarnas erfarenheter och bakgrund. Projektets ledningsgrupp ser därför ett behov av att öka kunskapen både hos DHR som organisation och samhället i stort. För att kunskapen ska öka behöver samhället ta del av människors berättelser och reflektioner kring att vara beroende av anhöriga. Vi ställde oss frågan finns det en särskild kvalité i att få stöd från anhöriga eller är det en reservutgång när samhällets stöd inte fungerar. Ledningsgruppen ställde sig frågan "Är blod tjockare än vatten?" För att få svar på detta valde ledningsgruppen att rekrytera ett antal personer för en forskarcirkel. 9. METOD Efter att alla fått berätta vidtog en analyserande del där deltagarna med stöd från projektledaren och de deltagande forskarna hittat fram till gemensamma drag och fästa dessa på papper. Till skillnad från föregående tema (se rapport 1, Våga Arbeta) valde projektdeltagarna denna gång att arbeta i storgrupp. Detta tema har bearbetats som en forskarcirkel som till sin karaktär varit en studiecirkel. Den började med att låta varje deltagare fritt berätta om relationen till sina anhöriga. Grundmaterialet för studien är alltså deltagarnas narrativa berättelser. Dessa livsberättelser samt övriga cirkeldeltagares respons dokumenterades. Projektledaren genomförde dock två strukturerade gruppintervjuer dels en med två deltagare dels en med hela gruppen. 9.1 Aktionsforskning Metoden som användes kallas aktionsforskning och bygger på att projektdeltagarna forskar kring sin egen verklighet. Inom den fackliga och övriga föreningsvärlden kallas ofta metoden för "gräv där du står". Metoden kan beskrivas som att projektet arbetar med aktionsforskning utifrån deltagarnas narrativa berättelser. Projektet har arbetat med dokumenterade studiecirklar som kan sägas motsvaras av dagböckerna som används som metod i aktionsforskning. 9.2 Dokumentation Varje studiecirkelträff är dokumenterad via mötesanteckningar. När det gäller de narrativa berättelserna har varje deltagare läst och godkänt materialet kring den egna berättelsen. När det gäller de två strukturerade intervjuerna har de transkriberats från inspelat material från intervjutillfällena. Intervjuerna används sedan till att plocka citat från men har också varit viktigt för förståelsen av den mångfasetterade bild som växt fram kring relationen mellan personer med rörelsenedsättning från unga år och deras föräldrar. 9.3 Berättarkafé 5 september 2011 På berättarkafét den 5:e september kom 20 personer varav 12 personer var medlemmar i DHR. Några personer kom från Strokeforum, de hade fått sin funktionsnedsättning som äldre och de var födda på 40-talet. Det som var gemensamt med personerna från Strokeforum var att deras anhörigberoende var kopplat till vuxna barn och nära vänner, deras frågeställning var hur mycket kan jag belasta mina anhöriga utan att få dåligt samvete. För att rekrytera deltagare till projekts tema "Är blod tjockare än vatten?" bjöd Din vardag-Vår politik in till ett berättarkafé. Inbjudan skickades via facebook, e-post och annonserades via affisch. Inbjudan var öppen för alla som är intresserade av temat, dvs. du behövde inte vara medlem i DHR eller annan funktionshinderorganisation. Berättarkafét inleddes med att några deltagare delade med sig av sina berättelser och på så vis fick alla deltagare en inblick i hur projektet arbetar i studiecirkelform. Efter berättelserna gav ledningsgruppen information om projektet Din vardag – Vår politik och om anhörigtemat. Därefter fick deltagarna en inbjudan om att delta i studiecirkeln (som då inte var namngiven) och vad det innebär att delta i en forskarcirkel. Ett tio-tal dvs. drygt hälften nappade på inbjudan, dock ingen från Strokeforum, och fick datum för första studiecirkelträffen. 9.4 Studiecirkeln: Är blod tjockare än vatten? All deltagare var mycket generösa med att dela med sig av sin livserfarenhet kring temat och alla blev känslomässigt berörda och skapade en trygghet genom att stötta varandra på att sätta ord på sin erfarenhet. Studiecirkeln bestod av 11 deltagare och startade 9 september. Studiecirkeln pågick under tio veckor med sjutton studiecirkelträffar, de fyra första studiecirkelträffar användes till att höra varandras livsberättelser av att vara beroende av anhöriga. Efter alla livsberättelser började gruppen analysera innehållet i livsberättelserna. Gruppen sökte efter gemensamma erfarenheter och kom fram till att det behövdes göras två strukturerade gruppintervjuer varav en intervju fokuserade på frigörelseprocessen och en intervju syftade till att tydliggöra var och ens tillhörighet i den analysmodell som gruppen arbetade fram. Resultatet av studiecirkeln ska användas av politiker och beslutsfattare samt intresseorganisationer i sitt påverkansarbete. 10. PROJEKTDELTAGARE Här nedan följer en beskrivning av projektdeltagarna samt frågeställningar utifrån livsberättelserna. 10.1 Projektdeltagarna – Inledning Projektdeltagarna var, om man jämför med första gruppen (se Rapport 1, Våga Arbeta) mer homogen där alla förutom en person var födda med sina rörelsenedsättningar. En absolut majoritet av deltagarna har personlig assistans och detta finns med som en viktig del för deltagarna när de skulle förklara både sitt beroende som oberoende av sina föräldrar. Vidare har samtliga deltagare en skadebild som påverkar det centrala nervsystemet. Huruvida detta påverkat relationen mellan de anhöriga och projektdeltagarna är svårt att analysera då vi inte har hittat någon forskning som tittat på en grupp ur normalpopulationen. Vår känsla är dock att beroendet till primärfamiljen har ökat hos unga vuxna generellt. Men att skillnaden mellan projektdeltagarnas erfarenhet och en tänkt normalpopulation ökar ju längre in i medelåldern man kommer. 10.2 Presentation av projektdeltagarna Här presenteras projektdeltagarna i "är blod tjockare än vatten?" utifrån deras erfarenheter av beroende av anhöriga. Projektdeltagarna benämns med kön, åldersgrupp och nuläge. Observera att kön och åldersgrupp överensstämmer med verkligheten. Man 50-talist, har ingen fungerande anhörigrelation. Man 60-talist, kontakt med anhörig men har inget stöd. Kvinna 70-talist, har anhörig som arbetar som personlig assistent. Kvinna 70-talist, kontakt med anhöriga som fungerar som vikarier för assistenter. Kvinna 70-talist, kontakt med anhöriga stöd med praktisk handräckning. Man 70-talist, sporadisk kontakt i hjälp med praktisk handräckning. Man 70-talist, kontakt med anhöriga angående stöd med praktisk handräckning. Kvinna 80-talist, anhörig behjälplig enbart med ekonomi, i övrigt sporadisk kontakt Kvinna 80-talist, ingen kontakt med anhöriga. Kvinna 80-talist, kontakt med anhöriga men har inget stöd. Man 80-talist, kontakt med anhöriga för rådgivning och bollplank 10.3 Analysmodell * Livsstadier: Barn, ungdom och vuxen Projektdeltagarna har arbetat fram en analysmodell som bygger på tre parametrar: * Generation: Vilket decennium man är född * Relationstyp: Färger visar typ av beroende 10.3.1 Livsstadier Som ungdom påverkas den naturliga frigörelseprocessen av att vi lever i ett otillgängligt samhälle samt att förväntningarna på självständighet från både förälder och samhälle är lägre satta för ungdomar med nedsatt rörelseförmåga. Gruppen anser att beroendet av anhöriga påverkas av vilket livsstadium jag som individ befinner mig i. Som barn har jag per automatik ett väldigt stort behov av stöd från föräldrar. Som vuxen befinner sig de flesta av projektdeltagarna fortfarande i en frigörelseprocess, men processen kan se olika ut utifrån vilken relationstyp jag befinner mig i. Frågan som gruppen har ställt sig är: är man vuxen bara för att man har uppnått en viss kronologisk ålder? De flesta i gruppen menar att vuxenlivet börjar när du flyttar hemifrån. 10.3.2 Generation Andra viktiga faktorer är i vilken ålder projektdeltagarna får sitt första jobb eller har sin första samborelation. Livsberättelserna tydliggjorde tidigt att relationen och beroendet av anhöriga skiljer sig åt mellan generationerna. Vi ser en tydlig skillnad mellan 80-talister och resten. Vattendelaren är om du har vuxit upp på någon av de gamla institutionerna typ Bräcke Östergård eller om du har vuxit upp i din familj. 10.3.3 Relationstyp * Röd Klassiskt beroende För att markera de olika relationstyperna har vi så att säga "färglagt" citaten. Nedan följer en beskrivning på vad färgerna betyder * Svart Avståndstagande * Grön Inget beroende pga. funktionsnedsättning * Blå Där anhöriga inte fungerade 10.3.3.1 Röd: Klassiskt beroende Med klassiskt beroende menar projektgruppen en person som behöver stöd från sina anhöriga pga. sin rörelsenedsättning. I just den här gruppen är anhöriga till största delen föräldrar. Gruppen finns representerad i samtliga generationer och livsstadier. 10.3.3.2 Svart: Avståndstagande Med avståndstagande menar projektgruppen att jag som individ tar aktivt avstånd från mina anhöriga. I samtliga fall har det funnits tidiga störningar i relationen barn – förälder. Avståndstagandet har sedan också manifesterat sig i ungdomen och i vuxenlivet. Bland dem som har definierat sig som "röda" finns det flera som skulle önskat sig vara mer "svarta". 10.3.3.3 Blå: Anhöriga antingen är döda eller sjuka Projektgruppen menar att effekterna av att anhöriga är döda eller sjuka blir ett ofrivilligt oberoende. De i projektgruppen med liknande erfarenheter hade en historia av att vara "röda" eller "gröna". 10.3.3.4 Grön: Inget beroende pga. rörelsenedsättning Projektgruppen menar att innan vi började jobba med det här temat hade vi en felaktig teori om att detta skulle vara den absolut vanligaste formen bland vuxna med rörelsenedsättning. Detta var ett felaktigt antagande då det bara är två personer i projektgruppen som medvetet har plockat bort funktionshindret i relationen till nära anhöriga. De har kontakt med sina anhöriga men låter inte funktionshindret ha någon betydelse i relationen. 11. RESULTAT OCH PRESENTATION AV LIVSBERÄTTELSERNA Den ena axeln visar relationstyp (röd, svart, blå och grön) och den andra axeln visar generation decennium 50-, 60-, 70- och 80- talister. Projekt Din vardag - Vår politik väljer att presentera livsberättelserna i form av citat i en grafisk bild. En visuell bild som visar barndom, ungdom och vuxen. Relationstyp Röd Klassiskt beroende Svart Avståndstagande Blå Anhöriga döda eller sjuka Grön Inget beroende Projektdeltagare50-talist 60-talist 20 "Dom försökte hindra mina föräldrar från att hälsa på mig" 11.1 BAR "Tiden på Bräcke kändes som flera år!" "Jag fick svårt att knyta an till människor" 21 Relationstyp Röd Klassiskt beroende Svart Avståndstagande Blå Anhöriga döda eller sjuka Grön Inget beroende Projektdeltagare 22 "Mamma hjälpte mig till toaletten och allting när jag var i 20-års åldern." 50-talist 11.2 UN "Intresset för killar kom senare, smakade alkohol när jag var 26 år. 60-talist NGDOM 6 Relationstyp Röd Klassiskt beroende Svart Avståndstagande Blå Anhöriga döda eller sjuka Grön Inget beroende Projektdeltagare 24 - Har du någon hjälp nu med det som din mamma gjorde? NEJ! 50-talist 60-talist 11.3 VU XEN 11. 4 Barndom: citat, kommentar och analys 11.4.1 Institutionsvård "Dom försökte hindra mina föräldrar från att hälsa på mig". Detta citat illustrerar tydligt det trauma som personer födda med sina funktionsnedsättningar upplevde på grund av den institutionsvård samhället erbjöd personer födda på 50-, 60- och 70-talen. 11.4.2 Barns tidsuppfattning "Tiden på Bräcke kändes som flera år"! Barns tidsuppfattning skiljer sig från vuxnas tidsuppfattning. Citatet visar på detta och det är viktigt att understryka att barns tidsuppfattning är annorlunda. Tre månader på institution utan föräldranärvaro kan konkret i ett barns minne upplevas som ett halvår eller år. 11.4.3 Föräldramakt "Pappa bestämde över mamma som bestämde över mig". 26 Detta är ett typiskt patriarkalt familjesystem, men det är också ett tecken på att normaliseringsprinciperna har börjat slå igenom i samhällets syn på uppfostran av ett funktionsnedsatt barn. Från mitten av 70-talet återgavs föräldrarna ansvaret för funktionsnedsatta barns fostran. 11.4.4 Barns rätt att rymma "Man kunde inte rymma så långt när man gick med käppar". Detta citat visar att en fysisk funktionsnedsättning i sig skapar problem i frigörelseprocessen och nätverksskapandet. (Läs mer 11.5.3 Livsrum) 11.4.5 Att knyta an "Jag fick svårt att knyta an till människor". Detta med anknytningsproblem återkommer hos dem som under barndomen vistats på institution. Frågan är hur dessa anknytningssvårigheter har påverkat relationen till nära anhöriga senare i livet. Det behövs mera forskning i ämnet. 11.4.6 Bärare av problem "Mellan 10 och 16 år stängde jag in mig på mitt rum. Jag visste vad som hände därute". Det finns flera citat i materialet som skvallrar om en dålig familjerelation, ofta har då barnet med funktionsnedsättning lyfts fram som det centrala problemet. Det centrala problemet har funnits i den övriga familjen, som då egentligen var problembärare. 11.4.7 Inkludering "Jag gick i vanlig klass i hela grundskolan". 11.4.8 Nätverk "Mina föräldrar har sett till att jag har fått träffa människor sedan jag var liten". I citatet framgår inte om människor står för andra vuxna eller andra barn. Flera projektdeltagare har beskrivit att de hade ett ganska påvert nätverk med jämnåriga kamrater. Vi kan anta att detta har försvårat frigörelseprocessen. 11. 5 Ungdom: citat, kommentar och analys 11.5.1 Frigörelseprocess "Mamma hjälpte mig till toaletten och allting när jag var i 20-års åldern". 28 Detta och flera andra citat visar hur det har uppstått "störningar" i frigörelseprocessen. Ju större störningar i ungdomen ju mer störningar som vuxen i relationen till anhöriga. Hos de projektdeltagare som idag "använder" sina anhöriga för att underlätta effekterna av funktionsnedsättningen, kan vi konstatera att relationen var mindre komplicerad i barndomen. 11.5.2 Vuxenblivande 11.5.3 Livsrum "Min frigörelseprocess var inte lätt – mamma pushade mig att ta tag i beslutet". 11.5.4 Andningshål "Ågrenska var ett andningshål för mig". Citatet belyser ett försenat vuxenblivande. Vi har dock inte belägg för att denna försening är kopplad till rörelsehinder, anhörig eller vuxenblivande. Det kan lika gärna vara en generationsfråga. Ofta beskrivs svårigheter att frigöra sig från sina föräldrar som ett problem som föräldrarna är bärare av. Vi har sett att problematiken är betydligt mer komplicerad än så, dvs. att i ett samhälle som inte är tillgängligt för personer med rörelsenedsättningar och att den förhärskande attityden är tillhörandet av en svag grupp, blir frigörelsen också beroende av hur livsrummet ser ut utanför familjen. Det nya fenomenet är att behöva ett andningshål från familjen. Man kan fundera över hur stor betydelse sådana insatser som Ågrenska och lägerverksamheter betyder för frigörelseprocessen för ungdomar med rörelsenedsättningar. I berättelserna finns en längtan efter en autonomi som man hade svårt att uppnå som tonåring eller som litet barn. En autonomi som många fick smak för på läger eller anläggningar typ Ågrenska. Läs mer Rubrik 13 Faktarutor. 11.5.5 Avståndstagande "Hade jag bott kvar hade jag tagit livet av mamma". 11.5.6 Förträngning "Allt fram till gymnasiet har jag valt att lägga undan. Det gamla var då och jag lever nu"! 11.5.7 Andningshål "Jag gick gymnasiet i Angered, i RHklass och det kändes bra"! 30 Det är tydligt att de som är födda på 80-talet och har vuxit upp i familj har en annan inställning till internat än vad de har som har vuxit upp på instutition. Läs mer Rubrik 13 Faktarutor. Ibland kan ens historia vara så traumatisk att man väljer att förtränga sina barndomsminnen. Detta är inte ett helt ovanligt fenomen bland projektdeltagarna. Hur det ser ut bland personer med rörelsenedsättning som är födda på 50-talet och framåt, kan vi generellt inte uttala oss om. Mer forskning behövs. I det här citatet kan vi tydligt se hur institutionen (Riksgymnasiet) ses som ett andningshål, inte som ett övergrepp utan som ett hjälpmedel för frigörelseprocessen. Läs mer Rubrik 13 Faktarutor. 11.5.8 Normalisering "Jag har haft konflikter med mina föräldrar. De har inte haft med funk-tionshindret att göra, utan var helt vanliga ungdomsproblem". Att som tonåring ha konflikter med sina föräldrar är helt normalt. Det som är specifikt är så fort som möjligt kunna flytta hemifrån. Många tonåringar och unga vuxna med rörelsenedsättning flyttar hemifrån tidigare än jämnåriga utan funktionshinder. 11. 6 Vuxen: citat, kommentar och analys 11.6.1 Utan allierade "Har du någon hjälp nu med det som din mamma gjorde"? "NEJ". Flera i projektgruppen vittnade om att det ibland var svårt att vara utan anhöriga som allierade i kampen för ett bättre liv. 11.6.2 Omvänt beroende "Jag var mamma till min mamma". 11.6.3 Vuxenblivande "Jag flyttade från mamma när jag var 29 år". 11.6.4 Allierade "Anhörigberoende har mest varit när assistansen inte har fungerat". 32 Det omvända beroendet finns inte beskrivet i litteraturen dvs. när gamla eller sjuka föräldrar behöver stöd från sitt vuxna barn som lever med en funktionsnedsättning. Många vuxna barn som befinner sig i en sådan livssituation känner en dubbel utsatthet, dels utan föräldrarnas stöd och dels tvingas de till ett ansvar. Ett ansvar som kan vara svårt att orka med eftersom de får ta ansvar både för sin egen rörelsenedsättning och förälderns funktionshinder. Flera citat visar på ett försenat vuxenblivande. Vi har dock inte belägg för att denna försening är kopplad till rörelsehinder, anhörig eller vuxenblivande. Det kan lika gärna vara en generationsfråga. Projektgruppen har bara stött på en person där föräldrarna medvetet har stört frigörelseprocessen. Flera har beskrivit att man använder anhöriga som lierade när det övriga nätverket inte fungerar. Eftersom de flesta upplever myndigheter som motståndare så kan anhöriga vara allierade i en sådan förhandling. 11.6.5 Hälsa "Eftersom jag har varit så mycket sjuk har jag behövt dem och inte vågat revoltera"! Citatet visar att ens förhållande till anhöriga kan växla beroende på hur besvärande ens funktionshinder är. Är man inne i en period där funktionshindret stoppar så tar man hellre hjälp av föräldrar än av olika samhällsinsatser. Statens folkhälsoinstitut genomförde 2008, på regeringens uppdrag, en kartläggning av hälsoläget i Sverige hos personer med olika former av funktionsnedsättningar. Resultaten pekar på en väsentligt större ohälsa hos personer med funktionsnedsättning jämfört med befolkningen i övrigt. Vårt material ger en fingervisning om att det finns ett samband mellan hälsa och ett ofrivilligt beroende av anhöriga även i vuxen ålder. 11.6.6 I stället för anhöriga "Jag har blivit min egen psykolog, men jag behöver nog prata med någon". Bland dem som saknar kontakt med anhöriga som lierade finns en medvetenhet av avsaknad av stöd. Samma behov uttalas bland dem som har lierade anhöriga som ibland kan känna sig oroliga över vad som händer den dagen som de anhöriga försvinner eller om man vill ha en mer normaliserad relation med sina anhöriga. 11.6.7 Ensam är stark? "Jag släpper inte in mina föräldrar i någonting". idag". Assistenten är den som hjälper mig." För den här personen var det viktigt att inte släppa in föräldrarna i något som har med rörelsenedsättningen att göra utan försöker bygga upp en relation där rörelsenedsättningen saknar betydelse. Den personen använder i dag en bestämd assistent som närmaste lierad när det gäller rörelsenedsättningen. 12. ÅTERSTÅENDE AKTIVITET Inbjudna är förutom projektdeltagarna, kommunens ansvariga för anhörigstöd, Göteborgs Universitet institutionen för socialt arbete, riksdagsledamöter från Göteborgs Stad samt projektets referensgrupp.. 30 augusti genomförs ett seminarium där temat "är blod tjockare än vatten" presenteras. 13. FAKTARUTOR En beskrivning av de institutioner och skolor som projektdeltagarna har erfarenhet av. 13.1 Ågrenska Från 1978 och fram till 1987 användes Ågrenska, i barnsjukvårdens regi, till sommarvistelse för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och /eller olika sjukdomar. 1985, på initiativ av Anders Olauson, startade planeringen av "Projekt Ågrenska", ett centrum för barn med funktionsnedsättningar och deras familjer. Projektet var ett samarbete mellan Ågrenska Stiftelsen, handikapprörelsen, Göteborgs sjukvård, landstingets omsorgsverksamhet, skol- och socialnämnderna i Göteborg. Dagens Ågrenska invigdes av Drottning Silvia den 23 maj 1989. 13.2 Riksgymnasier för elever med svåra rörelsehinder. RH-anpassad utbildning finns inom den kommunala gymnasieskolan i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå. Elever från hela landet kan studera på riksgymnasierna där de tre samverkande delarna skola, habilitering och elevhem ingår. På var och en av de fyra orterna finns en huvudskola som är anpassad till personer med rörelsehinder. Lokaler för träning och habilitering på eller i nära anslutning till skolan. Elever på riksgymnasierna kan välja mellan gymnasieskolans samtliga nationella program. Om det önskade programmet inte finns på huvudskolan kan eleven läsa hela eller delar av utbildningen på en annan skola. Eleverna erbjuds en individuellt anpassad undervisning där det finns stora möjligheter att anpassa både studietakten och lärandet. Eleverna kan läsa sitt program helt integrerat i en vanlig gymnasieklass, ha vissa ämnen i en liten grupp eller enbart läsa i en liten grupp. Riksgymnasierna erbjuder dessutom förlängd studietid och de flesta elever läser gymnasiet på fyra år. 13.3 Bräcke Östergård Den diakonala rörelsen som samhällsnytta (1950-1990). I takt med att det svenska folkhemmet utvecklas uppstår den första stora identitetskrisen för den svenska diakonin. När samhället på ett mer organiserat sätt börjar ta ansvar för den sociala välfärden försvinner successivt en viktig anledning till att diakoniinstitutionerna startat. Följden blir att man håller så låg profil som möjligt, anpassar sig genom att ta uppdrag från samhället och försöker smälta in. Under denna period bygger Bräcke Diakoni upp den västsvenska barnoch ungdomshabiliteringen Bräcke Östergård. Den kristna profilen hålls nere och till slut vet de anställda knappt om de är anställda av landstingen eller diakonin. GÖTEBORGSAVDELNINGEN Vi har ny adress: Dalheimers hus, Slottsskogsgatan 12, 414 53 Göteborg tfn: 031-704 60 50 DHR Göteborgsavdelningen	2.71875
Arbetstidsförkortning Glas Innehållsförteckning Arbetstidsförkortning Glas från 2022-01-01 Bearbeta antal timmar till ackumulatorn Denna rutin ska användas för att få in de anställdas intjänade timmar för arbetstidsförkortningen. Enligt Glasmästeriavtalet intjänas arbetstidsförkortning för all arbetad tid och semester som samma år ersatts med lön. Fler detaljer kan man läsa om i avtalet. Gå till Lön - Register och löneinställningar – Ackumulatorer - Bearbeta ackumulator. * Snabbval – Välj alternativ 6 GLAS Månadslön alternativt 7 GLAS Timlön * Kontrollera att rätt avtalsområde, lönegrupp, ackumulator, datum och antal hämtas – Byt om något värde är felaktigt via sökknapp till höger om aktuellt fält * Kontrollera övriga förifyllda fält * Ange Befintligt värde plus -> * All tid och frånvaro t o m 31 december ska vara tidsregistrerad för en korrekt beräkning av antalet * För att få fram antal timmar för icke arbetade anställningsdagar, se bilaga 5 * Klicka Beräkna Om denna ruta kommer upp, svara Ja och gå till bilaga 1. På skärmen visas nu en lista på vad som ska tilldelas. Kolumner visar på vilket underlag som timmarna har beräknats från. Om man inte får med timmarna från föregående år beror det på att ackumulatorn står som Årsbunden. Man kan då ändra den till Löpande. Se bilaga 2. * Via Ändra kan man justera antalet * Gör en utskrift för kontroll och arkivering * När man är nöjd med resultatet klickar man Genomför * Svara Ja för att genomföra och tilldela antalet * Gå ur via Avsluta * Bilaga 4 visar hur ackumulatorn kopplas på lönegruppen för att visas på lönespecifikationen Att lägga in en löneart i lönebearbetningen ska enbart användas om man vill få ett konterat värde till redovisningen, således inte för att tilldela antalet. Se bilaga 3 för hantering av löneart i lönebearbetningen. Bilaga 1. Driftsättning av branschinställning Om Entré saknar en grundinställning för vilken bransch som företaget tillhör behöver det anges nu. * Klicka Nästa * Välj företagets huvudbransch GLAS via drop-downpilen * Klicka Genomför Bilaga 2. Inställning på ackumulatorn Arb_kort/Arb_kortM Efter tilldelningen av arbetstidsförkortningen vill vi att alla har samma inställning på ackumulatorn Arb_kort för timavlönade och Arb_kortM för månadsavlönade. Ändringarna som görs nu kommer inte att påverka det tilldelade antalet i ackumulatorn. Om man redan har ändrat detta så hoppar man över detta moment. Gå till Lön – Register och löneinställningar – Ackumulatorer – Söka ackumulatorer. * Stå på ackumulator Arb_kort och Arb_kortM en i taget * Klicka Ändra * Löpande ska ha en markering * Beräkning sker på rad-datum ska vara TOM * Antal som summeras är radens Antal * Gå ur med Ok * Kontrollera om det finns en löneart för tilldelning av ATF-timmar i ackumulatorns definition (den nedre rutan). I vårt exempel löneart 234. – Via Ändra, sätt slutdatum till 2021-12-31 på den eller dem – Lönearten kommer fr. o. m. 2022-01-01 inte att påverka antalet i ackumulatorn – Observera att detta endast ska fyllas i om man inte satte något slutdatum där tidigare år. Finns ett äldre datum där kan det stå kvar. Bilaga 3. Få konterad upplupen skuld via löneart Om man vill få in en värdering/kontering till redovisningen för de intjänade timmarna som man tilldelat, kan man lägga en löneart i januaris löneregistrering. Detta förutsatt att man tidigare inte har bokat upp skulden i redovisningen via till exempel ett manuellt verifikat. - Lönearten kan exempelvis heta 234 med en löneklass liknande nedan - Lönespeckod grupp4 betyder att den inte visas på lönespecen som lönerad På löneraden i löneregistreringen lägger man in det antal man tidigare tilldelade personen. Se även dokumentet ATF Saldolista Glas för att få ut en lista på aktuella kvarvarande timmar för arbetstidsförkortningen. Dokumentet finns på vår hemsida under Kundtorget/SE Entré (Klient)/Lön – Arbetstidsförkortning och Komp. Bilaga 4. Visa ackumulatorn på lönespecifikationen Ackumulatorn för arbetstidsförkortningen bör visas på lönespecifikationen. Ett tips är att lägga till texten prel. för att förtydliga för den anställde att timmarna kan komma att justeras under året. Gå till Lön - Register och löneinställningar – Löneinställningar – Skapa/Ändra lönegrupper. * Stå på lönegruppen för glasarbetare * Klicka på Lönespecifikation * Kontrollera att ackumulatorn Arb_kort ligger kopplad, annars lägg till den * Avsluta genom att klicka på Ok * Upprepa samma sak igen om flera lönegrupper används för glasarbetare Bilaga 5. Arbetstidsförkortning med avdrag för frånvaro Glasmästeriavtalet säger att arbetstidsförkortning erhålls för all arbetad tid och semester som den anställde har ersatts med lön. För icke arbetad anställningsdag görs avdrag med 1/365 av 40 timmar (citat från avtalet). En arbetstagare som fått minskad arbetstidsförkortning kan kompensera detta genom övertidsarbete. Se vidare i Glasmästeriavtalet för mer detaljerad information. För att få fram timmar för icke arbetad anställningsdag kan man skapa nedan ackumulator. Ackumulatorn används för att få fram hur många timmar som kan minskas från innevarande års tilldelade timmar för arbetstidsförkortning. Denna ackumulator kan användas löpande för avstämning under året, till exempel per kvartal, för att få en översikt om någon anställd har mycket frånvaro som påverkar de redan tilldelade timmarna. Gå till Lön – Register och löneinställningar – Ackumulatorer – Söka ackumulatorer. * Klicka Skapa ny * Lägg upp en ackumulator enligt nedan * Klicka Ändra och bocka i Årsbunden och Beräkning sker på rad-datum * Lägg in bevakning på minvärde antal 0 och max antal timmar på 40 * Bockar man i gruppen EGEN syns ackumulatorn i tidsregistreringen samt i portalen * Avsluta med Ok Lägg nu till alla lönearter för ej betald frånvaro enligt kollektivavtalets definition. Lönearterna kan heta annat i er Entréinstallation. * I den nedre delen, klicka Ny * Observera – 100 % på lönearter som ska generera minusantal men har lönehantering Bruttolön * Antals-multiplikatorn räknas om enligt avtalsformeln 1/365 av 40 timmar till 0,1095890 per dag och 0,0136986 per timme * Minskning av arbetstidsförkortningen kan kompenseras med övertidsarbete men kan aldrig överskrida 40 timmar * Brutna timmar avrundas sedan till närmast helt timtal efter avräkning från totalen Till exempel: För att se antalet avdragstimmar gå till Lön – Register och löneinställningar – Ackumulatorer – Sammanställning ackumulatorer. * Ackumulatorer – Markera den nya ackumulatorn ArbKortAvd * Urval för ackumulatorvärden – Se till att Bryt efter person är ifyllt – I Till datum skriv i datum för den t o m det datum man vill stämma av – Bocka i Tag med preliminära värden om lönen inte är avräknad vid utskriftstillfället – Klicka på Uppdatera – Skriv ut genom att klicka Utskrift	1.1875
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 100 Sammanträdesdatum Social- och arbetsmarknadsnämnden 2023-10-25 Plats och tid Stadshuset, sal Flen Kl 10:00- 16:00 Beslutande Daniel Ljungkvist (S), ordförande Björn Carlsson (C), 1:e vice ordförande Martina von Bothmer (M),tjänstgörande ersättare Hans Åfeldt (S) Jenny Nordlöf (KD) Inger Andersson (V) Roger Malm (SD), tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Ersättare Roger Bodin (S) Ersättare Gunita Persson (C) Ersättare Monica Falk (L) Ersättare Michael Lindner (MP) Christine Hallinder (SD) endast workshop Förvaltningschef Iris Pettersson Stabsenhetschef Lena Hammarbäck Avdelningschef Karin Lindgren Avdelningschef Maria Rosenqvist Utvecklare Kristian Jebeloczki Rektor Tommy Persson VUX Jessica Hellström Nämndsekreterare Carina Ericsson Ordförande Sekreterare Justerande Justeringens tid Daniel Ljungkvist Carina Ericsson Martina von Bothmer Tisdag 31 oktober 2023 Paragrafer: 49-60 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Social- och arbetsmarknadsnämnd Sammanträdesdatum 2023-10-25 Datum för anslags uppsättande 2023-10-31 Datum för anslags nedtagande 2023-11-22 Förvaringsplats Social- och arbetsmarknadsnämndens diarium för protokollet Comfact Signature Referensnummer: 98145SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2023-10-25 Förändringar i dagordningen Social- och arbetsmarknadsnämnden godkänner följande förändringar i dagordningen. Utgår: - Synpunkter , inga synpunkter inkomna. Information/diskussion - Workshop Nämndplan samt presentation nya enhetschefer - enhetschef Lena Hammarbäck - Workshop Internkontrollplan - enhetschef Lena Hammarbäck - Kvalitetsledningssystemet - utvecklare Kristian Jebeloczki - Presentation/Information dimensionering, riktlinjer och uppföljning rapporter - rektor Tommy Persson och Jessica Hellström VUX - Föredragning av ärenden - Månadsrapport september - Återrapportering av begäran om åtgärdsplan för Svenska för invandrare (SFI) - Nämndrapport 3 delår Comfact Signature Referensnummer: 98145SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 102 Sammanträdesdatum 2023-10-25 Innehållsförteckning Comfact Signature Referensnummer: 98145SE § 49 SAN/2023:12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2023-10-25 700 Månadsrapport september Social- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna månadsrapporten för september 2023, samt att överlämna den till kommunstyrelsen och kommunens revisorer. ______________________ Bakgrund Socialförvaltningen har av social- och arbetsmarknadsnämnden fått i uppdrag att sammanställa en rapport med aktuella nyckeltal avseende nämndens verksamheter varje månad. Syftet är att öka transparensen mellan förvaltning och nämnd som ett led i det pågående arbetet med att komma till rätta med nämndens ekonomiska underskott. Månadsrapporten innehåller även nyckeltal avseende kvalitetsfrågor, såsom lex Sarah. Skickas till: Kommunstyrelsen Kommunens revisorer Akt Comfact Signature Referensnummer: 98145SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2023-10-25 § 50 SAN/2023:15 000 Nämndrapport 3, delår, Social- och arbetsmarknadsnämnden Social- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna nämndrapport 3 2023 och överlämna den till kommunstyrelsen, samt att hos kommunstyrelsen äska om medel för att täcka nämndens prognostiserade underskott. att förvaltningen i målredovisningen i nämndrapport 4 2023 och framåt redovisar varför inte målen uppfyllts och vad som krävs i det fortsatta arbetet för att nå målen. att som komplement till kommunstyrelsens uppdrag (2023-10-09, KS/2023:501–042) ta fram flera olika förslag på åtgärder med beräknad kostnadsbesparing för återrapportering på nämndens första sammanträde 2024. Underlaget ska ligga till grund för politiska prioriteringar för att nå en ekonomi i balans. Till förslag på åtgärder ska bifogas en konsekvensbeskrivning. ______________________ Bakgrund Den 25 januari 2021 § 3 antog kommunfullmäktige i Flens kommun en ny styrmodell. Styrmodellen är den struktur och det ramverk som krävs för att styra Flens kommun i riktning mot visionen och de uppsatta målen. I styrmodellen fogas politik och verksamhet samman på olika nivåer i organisationen. Genom styrmodellen ska de politiska besluten få genomslag i arbetet och säkerställa att verksamheten i kommunen hålls samman. Styrmodellen ska säkerställa en ändamålsenlig uppföljning och återrapportering som relaterar till de planer, mål och uppdrag som är fastställda. Varje nämnd ska återrapportera läget i nämnden till kommunstyrelsen vid fyra tillfällen under verksamhetsåret enligt en särskild mall. Nämndrapport 1 omfattar perioden 1 januari till 31 mars. Nämndrapport 2 avser januari till 31 maj. Nämndrapport 3 tillika delårsrapport avser januari till 31 augusti och nämndrapport 4 januari till 30 oktober. Comfact Signature Referensnummer: 98145SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2023-10-25 Förslag till beslut Social- och arbetsmarknadsnämnden föreslås besluta att godkänna nämndrapport 3 2023 och överlämna den till kommunstyrelsen, samt att hos kommunstyrelsen äska om medel för att täcka nämndens prognostiserade underskott. Yrkanden Martina von Bothmer (M) och Jenny Nordlöf (KD) yrkar tillägg på förvaltningens förslag. Martina von Bothmer (M) och Jenny Nordlöf (KD) yrkar tillägg med att förvaltningen i målredovisningen i nämndrapport 4 2023 och framåt redovisar varför inte målen uppfyllts och vad som krävs i det fortsatta arbetet för att nå målen. att som komplement tillkommunstyrelsens uppdrag (2023-10-09, KS/2023:50 – 042) ta fram flera olika förslag på åtgärder med beräknad kostnadsbesparing för återrapportering på nämndens första sammanträde 2024. Underlaget ska ligga till grund för politiska prioriteringar för att nå en ekonomi i balans. Till förslag på åtgärder ska bifogas en konsekvensbeskrivning. Björn Carlsson (C), Hans Åfelt (S), Daniel Ljungkvist (S), Roger Malm (SD) och Inger Andersson (V) yrkar bifall till Martina von Bothmers (M) och Jenny Nordlöfs (KD) tilläggsyrkande. Propositionsordning Ordförande finner att det förutom förvaltningens förslag finns ett tilläggsyrkande. Vid ställd proposition på Martina von Bothmers (M) och Jenny Nordlöfs (KD) tilläggsyrkande finner ordföranden att nämnden beslutar att bifalla detsamma. Skickas till: Akt Kommunstyrelsen Comfact Signature Referensnummer: 98145SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2023-10-25 § 51 SAN/2023:13 000 Återrapportering av begäran om åtgärdsplan för Svenska för invandrare (SFI) Social- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna den redovisade åtgärdsplanen, samt att åtgärdsplanen återrapporteras till kommunstyrelsen. ______________________ Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i samband med strategisk plan 2020-2023 med budget 2022 (KF:s beslut 210920 § 99) att ge socialnämnd respektive social- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att göra en total översyn av SFIverksamheten i syfte att skapa bättre förutsättningar för individen att nå godkända resultat. Socialnämnden återremitterade ärendet till socialförvaltningen med önskan om ytterligare utredning med helhetsperspektiv och mer information angående: - SFI-verksamheten i Flen jämfört med andra kommuner - Behov och möjligheter för ökad samverkan internt och med andra aktörer - Det systematiska kvalitetsarbetet - Hur verksamheten bättre kan anpassas efter elevernas behov Ytterligare utredning med mer information lämnades in den 10 maj 2023. Därmed har social- och arbetsmarknadsnämnden behandlat att godkänna den redovisade översynen av SFI-verksamheten i Flens kommun samt att uppdraget att göra en total översyn av SFI har fullgjorts och att ärendet därmed avslutats. I kommunstyrelsens sammanträde den 26 juni 2023 konstaterades att översynen av SFI-verksamheten och den totala översynen har genomförts. Kommunstyrelsen avslutade i och med detta utredningsfasen och konstaterade att de fått de underlag som de efterfrågat. Utifrån underlaget gav kommunstyrelsen Social- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att ta fram: Comfact Signature Referensnummer: 98145SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Social- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2023-10-25 - ytterligare indikatorer i det systematiska kvalitetsarbetet som ger djupare förståelse till varför elever avbryter eller inte får godkänt i minst två kurser inom två år - en åtgärdsplan utifrån rapportens resultat i syfte att skapa bättre förutsättningar för individer att nå godkända resultat och att åtgärdsplanen återrapporteras senast december 2023 Skickas till: Kommunstyrelsen Akt Comfact Signature Referensnummer: 98145SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2023-10-25 § 52 SAN/2023:96 006 Sammanträdestider och presidium 2024 Social- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta föreliggande förslag på sammanträdesdagar och tider för social- och arbetsmarknadsnämnden samt dess presidium. ______________________ Bakgrund 7 februari Sammanträdesdagar samtliga med start klockan 10:00 20 mars 19 juni 24 april 25 september 4 december 30 oktober Presidium samtliga med start klockan 13:00 6 mars 24 januari 10 april 11 september 5 juni 16 oktober 20 november Skickas till: Akt Kommunstyrelsen Comfact Signature Referensnummer: 98145SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2023-10-25 § 53 SAN/2023:95 006 Sammanträdestider för socialutskottet 2024 Social- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta föreliggande förslag på sammanträdesdagar och tider för socialutskottet. ______________________ Bakgrund Onsdag 10 januari Socialutskottets sammanträdestider, samtliga med start klockan 14:00 Onsdag 31 januari Onsdag 13 mars Onsdag 21 februari Onsdag 3 april Onsdag 15 maj Tisdag 23 april Tisdag 4 juni Onsdag 7 augusti Onsdag 26 juni Onsdag 28 augusti Onsdag 9 oktober Onsdag 18 september Tisdag 29 oktober Onsdag 11 december Onsdag 20 november Skickas till: Akt Kommunstyrelsen Comfact Signature Referensnummer: 98145SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2023-10-25 § 54 SAN/2023:90 304 Svar på remiss av förslag till energi- och klimatplan för Flens kommun 2024–2030 Social- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget och överlämna det till kommunstyrelsen som svar på remissen. ______________________ Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade vid sitt möte 2023-09-18 § 85 att skicka förslag till energi- och klimatplan för Flens kommun 2024–2030 på remiss till interna och externa intressenter. Remissvaren ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast 2023-11-19. Socialförvaltningen ställer sig positiv till förslag till energi- och klimatplan 2024– 2030. Det är bra att planen relaterar till och vidareutvecklar insatser och åtgärder utifrån målen i hållbarhetsprogram för Flens kommun 2030. Förvaltningen uppskattar att planen hänvisar till att nämnder och bolag ska arbeta efter den redan antagna avfallsplanen 2323–2030 istället för att lägga till ytterligare åtgärder för förvaltningen att hantera. Planen skulle med fördel kunna hänvisa även till andra redan antagna styrdokument som bidrar till måluppfyllelse för planen, exempelvis resepolicy och inköpspolicy, då det underlättar genomförandet i verksamheter med andra kärnuppdrag än energi- och klimatfrågor. Beslutsunderlag - KS/2023:115 Energi- och klimatplan för Flens kommun 2024–2030 Skickas till: Akt Kommunstyrelsen Comfact Signature Referensnummer: 98145SE § 55 SAN/2023:98 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2023-10-25 799 Val av dataskyddsombud Social- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att utse Lena Lindqvist som dataskyddsombud för socialoch arbetsmarknadsnämnden. ______________________ Bakgrund Den som behandlar personuppgifter måste i vissa fall utse ett dataskyddsombud. Ombudets roll är att kontrollera att dataskyddsförordningen (GDPR) följs inom organisationen genom att till exempel utföra kontroller och informationsinsatser. Utifrån dataskyddsförordningen artikel 37 Utnämning av dataskyddsombudet så behöver social- och arbetsmarknadsnämnden utse ett dataskyddsombud. Skickas till: Integritetskyddsmyndigheten (IMY) Akt Comfact Signature Referensnummer: 98145SE § 59 Anmälningsärenden Social- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att lägga redovisade anmälningsärenden till handlingarna. ______________________ Bakgrund Samtliga redovisade anmälningsärenden under perioden 2023-09-05 – 2023-1002 finns hos socialförvaltningens nämndservice. Kommunfullmäktige - Beslut 2023-08-28 §84 begäran om entledigande från uppdraget som ersättare i social- och arbetsmarknadsnämnden Moa Thyrén (S) Förvaltningsrätten - Dom 2023-10-10, gällande Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453). Mål nummer 6687-23. - Dom 2023-10-10, gällande Ekonomisk bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453). Mål nummer 5708-23 Region Sörmland - Beslut 2023-09-08 §22/23 Sammanträdestider 2024 – nämnden för Samverkan socialtjänst och vård - Beslut 2023-09-08 §21/23 Delårsrapport 2023 – nämnden för Samverkan socialtjänst och vård - Protokoll 2023-09-08 Sammanträde med nämnden för Samverkan socialtjänst och vård Comfact Signature Referensnummer: 98145SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2023-10-25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Social- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2023-10-25 - Delårsrapport FoU i Sörmland juli 2023 - Delårsrapport Länsgemensamt regionalt stöd för samverkan kring socialtjänst och vård juli 2023 - Beslut 2023-09-12 §139/23 ansvarsfrihet för Samordningsförbundet RAR i Sörmland 2023 Viadidakt - Delårsrapport arbetsmarknadspolitiskt projekt Ungas återtåg. Projektperiod 20230601–20231231 Skickas till: Akt Comfact Signature Referensnummer: 98145SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 117 Social- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2023-10-25 § 60 SAN/2023:25 000 Delegationsbeslut Social- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att lägga redovisade delegationsbeslut till handlingarna. ______________________ Bakgrund Samtliga redovisade delegationsbeslut under perioden 2023-02-04 – 2023-10-12 finns hos socialförvaltningens nämndservice. Socialutskottets delegationsbeslut under perioden 2023-02-04 - 2023-10-12 §§ 11–111. Avdelning myndighet, enheten vuxna samt barn- och unga delegationsbeslut under perioden 2023-09-05 – 2023-10-02. Skickas till: Akt Comfact Signature Referensnummer: 98145SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 98145SE Sida 1/1	1.0625
Regler Repvägg - Bouldring och torrledning är förbjudet på repväggen - Gröntkort/röttkort krävs för säkring vid topprepsklättring och vid inkoppling till autobelay, har du endast gröntkort krävs närvaro av klättrare med grönt / rött kort eller en myndig person - Röttkort krävs för ledklättring, ledsäkring och ensamklättring i lokalen inkopplad till autobelay - Vid ledklättring får inte BKKs fasta topprep användas - Gröntkort/röttkort ska bäras synligt i selen - Spärra trasig utrustning, se krispärm vid blåskåpet - Endast flytande krita eller kritboll får användas - Tillsammans håller vi ordning i vår lokal; plocka undan efter dig och dammsug vid behov Vid tillbud och olycka ska kontakt tas till [email protected] Väl mött Styrelsen BKK	1.398438
[email protected] Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Handläggare Christin Bjuggren Telefon: 0850808015 Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2021/94 2021-11-23 Sida 1 (3) Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2021-12-16 Delegationsordning för Kungsholmens stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut 1. Kungsholmens stadsdelsnämnd delegerar samtliga beslut som delegeras till tjänsteperson, och som anges i den bilagda delegationsordningen, till förvaltningschef enligt 7 kap. 6 § kommunallagen. 2. Nämnden ger förvaltningschefen rätt att vidaredelegera ärendena till lägst den nivå som finns angiven i delegationsordningens kolumn "Lägsta nivå". 3. Beslut som delegeras ska anmälas i den ordning som anges i kolumnen "Beslutsform" i delegationsordningen. Sammanfattning Stadsdelsnämnden kan med stöd i kommunallagen uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegationsordningen behöver uppdateras. Bakgrund Stadsdelsnämndens beslutsfattande regleras i 5 kap. 2 § och 6 kap. 37-40 §§ kommunallagen (KL). Enligt reglemente för stadsdelsnämnderna 8 § är stadsdelsdirektören chef för stadsdelsförvaltningen och ansvarig för verksamheterna inför stadsdelsnämnden. Stadsdelsdirektören har fått delegation från stadsdelsnämnden att besluta i de ärenden som är förtecknade i delegationsordningen. Stadsdelsdirektören har i sin tur rätt att vidaredelegera ärenden till annan anställd vid stadsdelsförvaltningen på så sätt som framgår av delegationsordningen. Ärendet Lag om informationssamtal Vid årsskiftet börjar en ny lag om informationssamtal att gälla. Den nya lagen, SFS 2021:530, syftar till att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadsprocessen och skapa bättre förutsättningar för föräldrar att nå samförståndslösningar. Föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge ska erbjudas informationssamtal av socialtjänsten. Delegationsordningen behöver kompletteras med anledningen av den nya lagen. Äldreomsorg Socialstyrelsen har reviderat föreskrifterna om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. De reviderade föreskrifterna, HSLF-FS 2021:52, medför konsekvensändringar i delegationsordningen. Parkmiljöavdelningen Avdelningen ansvarar för frågor som rör skötsel, underhåll och investeringar i parker, grönområden, lekplatser och plaskdammar i Stockholms norra innerstad. En komplettering av delegationsordningen föreslås som innebär att parkingenjör och landskapsarkitekt får befogenhet att avropa skötsel och underhåll upp till en kostnad av 100 tkr. Parkingenjör och landskapsarkitekt föreslås även få befogenhet att göra avrop om beslutade investeringar i parker och grönområden till upp till en kostnad av 200 tkr eller 600 tkr avseende flerårskontrakt. Ärendets beredning Förslaget till ny delegationsordning har utarbetats inom stadsdelsdirektörens stab tillsammans med ekonomiavdelningen, parkmiljöavdelningen, socialtjänstavdelningen och äldreomsorgsavdelningen. Delegationsordningen har behandlats av förvaltningsgruppen den 9 december 2021. Rådet för funktionshinderfrågor och stadsdelsnämndens pensionärsråd har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ärendet. Synpunkter framgår av protokollen. Förvaltningens synpunkter och förslag Stadsdelsförvaltningen föreslår att delegationsordningen kompletteras och ändras i enlighet med ovan angivna förslag. Jämställdhetsanalys Delegationen ska vara likvärdig oavsett om beslutet delegeras till en man eller en kvinna. Ann-Christine Hansson Stadsdelsdirektör Kungsholmens stadsdelsförvaltning Bilagor Förteckning över delegerade beslut. Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2021/94 Sida 3 (3) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Ann-Christine Hansson, Stadsdelsdirektör 2021-11-25	1.726563
Limiter 2022 \| Belopp i mnkr \| Dotterbolagens förslag 2023 \| 2023 Stadens förslag \| Aktuell limit (2022) \| Förändring \| \|---\|---\|---\|---\|---\| \| Dotterbolag \| \| \| \| \| \| Svenska Bostäder \| 13 800 \| 13 800 \| 16 600 \| -2 800 \| \| Familjebostäder \| 10 100 \| 10 100 \| 9 100 \| 1 000 \| \| Stockholmshem \| 13 500 \| 13 500 \| 14 800 \| -1 300 \| \| Micasa Fastigheter \| 5 600 \| 5 600 \| 5 600 \| 0 \| \| SISAB \| 21 300 \| 21 300 \| 19 500 \| 1 800 \| \| Stockholm Vatten \| 27 000 \| 27 000 \| 24 500 \| 2 500 \| \| Stockholm Hamn \| 5 500 \| 5 500 \| 7 000 \| -1 500 \| \| Stokab \| 1 300 \| 1 300 \| 1 300 \| 0 \| \| Stockholm Parkering \| 1 900 \| 1 900 \| 1 700 \| 200 \| \| Kulturhuset Stadsteatern \| 300 \| 300 \| 250 \| 50 \| \| SGA-fastigheter* \| 3 300 \| 3 300 \| 3 300 \| 0 \| \| S:t Erik Markutveckling \| 3 800 \| 3 800 \| 3 800 \| 0 \| \| Mässfastigheter \| 700 \| 700 \| 600 \| 100 \| \| Total limitram \| 108 100 \| 108 100 \| 108 050 \| 50 \| *Stockholms Stadsteater och SGA Fastigheter lånar fr.o.m 2016 direkt av Stockholms	1.070313
Frivilliga Motorcykelkåren Malmö PROTOKOLL ORDINARIE STYRELSEMÖTE Möte: 2014-‐04 Tid: 2014-‐03-‐20, 18:00 Plats: MFFC, Husie Kyrkoväg 70,Malmö Närvarande: Anders Bjermo kårchef Mikael Larson vice kårchef Christopher Elg ledamot Rasmus Persson ledamot Lars Nagy ledamot Frånvarande: Martin Lindkvist ledamot/kassör Johan Sandström suppleant/sekreterare Jakob Forsberg suppleant Anders Hansson ledamot Övriga närvarande: Tobias Hansson, punkt 10 DAGORDNING 1. Mötets öppnande Kårchefen Anders Bjermo förklarade mötet öppnat 2. Fråga om mötet är stadgeenligt kallat Styrelsen förklarade mötet stadgeenligt kallat 3. Dagordningen godkändes 4. Ekonomi Ekonomiuppföljning bordlagd till nästa möte FMCK Riksstämma 2014 Riksstämman hålls i år i Strängnäs 2014-‐04-‐25—27 Beslut: Anders Bjermo och Rasmus Persson deltar, Rasmus deltar i funktionärsutbildningen 6. Öppet hus på Husie 17 maj Beslut: att delta och visa upp både 258 och civil enduro 7. Idrott online, medlemshantering Beslut: arbetsgrupp bestående av Martin, Lars och Mikael tillsätts för att se över medlemshanteringen i sin helhet 8. USM Beslut: att ordna ett USM under 2015 och för förberedelser påbörja planering inför tävling nästa år. Planeringsgrupp: Johan (sammankallande), Lars, Håkan och Mikael 9. Träningsläger 19 april Fortskrider enligt plan, planeringsansvariga: Håkan Ernstsson och Alice Borg 10. Representant till MFFCs styrelse Beslut: styrelsen ger Tobias Hansson uppdrag att representera FMCK Malmö i MFFCs styrelse 5. Frivilliga Motorcykelkåren Malmö PROTOKOLL ORDINARIE STYRELSEMÖTE Möte: 2014-‐04 Tid: 2014-‐03-‐20, 18:00 Plats: MFFC, Husie Kyrkoväg 70,Malmö 11. FMCK-‐tält Beslut: utökat budgetutrymme för att täcka två tält, ett 4,5x3 och ett 3x3, blå tält med gul logo, gul text på taket "fmckmalmo.se" 12. Avtal med Fortverket 2015 Miljöprövning/-‐ansökan ska inlämnas till Lunds kommun, Fortv kommer att kalla till gemensamt möte med P7 inom kort 13. Övrigt Medlemsärende hanterat Vi deltar inte i det planerade Kårchefsmötet 28-‐30 mars 14. Nästa styrelsemöte Nästa möte: MFFC, Husie Kyrkoväg 70, Malmö, 2014-‐04-‐24 kl 18:00-‐20:00 15. Mötets avslutande Mötet förklarades avslutat Anders Bjermo Kårchef, ordförande Lars Nagy Justeringsperson	1.023438
Partsgemensam kommentar gällande Överenskommelsen om Kompetens- och omställningsavtal (KOM-KR) Centrala parter har utarbetat denna kommentar till Kompetens- och omställningsavtal (KOM-KR). Kommentaren beskriver de bestämmelser i avtalet där centrala parter funnit det viktigt att ytterligare förtydliga bestämmelsens innebörd. Förhoppningen är att kommentaren ska underlätta den lokala tillämpningen av avtalet. Då samtliga bestämmelser inte kommenteras bör kommentaren läsas jämte avtalstexten för att fånga helheten i bestämmelserna. Bakgrund Centrala parter har sedan 2012, med stöd av KOM-KL (Överenskommelse om omställningsavtal), stöttat verksamheter och arbetstagare i omställning. Genom Överenskommelsen – Lokala omställningsmedel (TLO-KL) och verksamhetsanpassade turordnings- och företrädesrättsbestämmelser i Allmänna bestämmelser (AB), inleddes 2016 ett arbete med att stärka individer och verksamheter vid tidig omställning. Överenskommelsen innebar att det tillgängliggjordes medel för tidiga lokala omställningsinsatser (TLO-KL). Huvudsyftet med TLO-KL var att ställa om organisation och arbetstagare så att framtida verksamhetsbehov av kompetens tillgodosågs och att aktuella/framtida arbetsbristsituationer minimerades eller undveks. Via tidiga lokala omställningsinsatser gavs arbetstagare möjlighet till utveckling, och därmed ökad anställningsbarhet, medan arbetsgivarna fick ökade förutsättningar att möta förändrade kompetensbehov i välfärden. Via ändrade bestämmelser om företrädesrätt och turordning gavs arbetsgivarna möjlighet till att snabbare identifiera vilka arbetstagare som riskerade arbetsbrist vilket också skapade en möjlighet att snabbare sätta in omställningsinsatser. En partsgemensam utvärdering av Överenskommelsen - Lokala omställningsmedel och ändrad turordningsbestämmelse i Allmänna bestämmelser genomfördes våren 2019. Utvärderingen och utredningen " En moderniserad arbetsrätt" (Dir. 2019:17) har stärkt parternas ambition att komma överens om regler avseende turordning, företrädesrätt, kompetensutveckling och omställning som är anpassade utifrån sektorns behov och förutsättningar. Mot bakgrund av ovan inledde centrala parter förhandlingar om ett nytt omställningsavtal i april 2019. Förhandlingarna resulterade i att parterna den 4 december 2019 tecknade "Principöverenskommelse – Nytt kompetens- och omställningsavtal och därtill hörande ändringar i Allmänna bestämmelser m.m.". Principöverenskommelsen anger förändringar som parterna enats om ska tillföras ett nytt omställningsavtal, förändringar i AB samt partsgemensamma arbeten och intentioner. I och med att principöverenskommelsen tecknades blev parterna överens om att ett nytt kompetens- och omställningsavtal ska träda i kraft den 1 maj 2020. Det nya avtalet skapar förutsättningar för omställning och kompetensutveckling under hela arbetslivet samtidigt som det möter sektorns kompetensförsörjningsbehov och den allt snabbare utvecklingen av verksamheter, organisation och arbetssätt. Fokus i det nya avtalet är tidiga insatser för att möta framtida behov i verksamheten på grund av exempelvis teknikutveckling eller nya krav på yrket. Det kan också vara omskolning när ett yrke försvinner. Avtalets förebyggande insatser syftar till att snabbt kunna identifiera de som är i behov av omställningsinsatser så att arbetsgivarna ska kunna behålla kompetensen i verksamheten och undvika framtida uppsägningar. Samtidigt ska det även fortsättningsvis finnas omställningsinsatser i händelse av uppsägning på grund av arbetsbrist. Till grund för avtalet ligger bland annat KOM-KL Överenskommelse om omställningsavtal i lydelse 2016-12-07 samt Principöverenskommelse – lokala omställningsmedel och ändrad turordningsbestämmelse i Allmänna bestämmelser (AB). Genom det nya avtalet har målet nåtts att åstadkomma ett gemensamt kompetens- och omställningsavtal för den kommunala sektorn. Det nya avtalet KOM-KR ersätter därmed det gamla avtalet KOM-KL. Övergången mellan avtalen beskrivs i bilaga 2, Centrala och lokala protokollsanteckningar. Sammanfattning av avtalets innehåll Kompetens- och omställningsavtalet kan sammanfattas i nedanstående punkter: - Förebyggande insatser skapar förutsättningar för omställning och kompetensutveckling under hela arbetslivet samtidigt som de möter sektorns kompetensförsörjningsbehov och den allt snabbare utvecklingen av verksamheter, organisation och arbetssätt. - Aktiva omställningsinsatser kompletterar den allmänna arbetsmarknadspolitikens omställningsinsatser och ökar arbetstagarens möjligheter att få ett nytt arbete. Detta förutsätter arbetstagarens aktiva medverkan. - Ekonomiska omställningsförmåner ger arbetstagaren ekonomisk trygghet i omställningen vid arbetsbrist. - Arbetsgivaren finansierar förebyggande insatser, aktiva omställningsinsatser och ekonomiska omställningsförmåner som särskild omställningsersättning och kompletterande omställningsersättning genom att betala in en premie till Omställningsfonden. - Arbetsgivaren ansvarar för finansiering av lön under ledighet från arbetet samt avgångsersättning. Kompetens- och omställningsavtalet (KOM-KR) – Bilaga 1 Kapitel 1 – Inledande bestämmelser §§ 1 och 2 Syfte och målsättning Bestämmelserna beskriver avtalets syfte och målsättning. Avtalets syfte är att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov och att tillgodose verksamhetens och arbetstagarens behov av omställning. Målsättningen med avtalet är att genom förebyggande insatser, aktiva omställningsinsatser och ekonomiska förmåner med utgångspunkt i verksamhetens behov trygga arbetstagarens möjlighet till fortsatt arbete. Detta innebär att arbetstagarens möjligheter att få ett nytt arbete ökar och möjliggörs genom antingen förebyggande insatser eller genom aktivt omställningsarbete. Det innebär att arbetstagaren blir fortsatt anställd hos arbetsgivaren i någon form eller att möjligheterna att få ett nytt arbete hos en annan arbetsgivare ökar. Verksamhetens kompetensförsörjningsbehov är utgångspunkt för hur arbetstagarens möjlighet till fortsatt arbete kan tryggas. Kapitel 2 - Förebyggande insatser Kapitlet beskriver arbetsgivares möjligheter att avropa respektive ansöka om medel från Omställningsfonden för att genomföra förebyggande insatser. I kapitlet beskrivs också en rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan för vissa grupper av arbetstagare. I bilaga 6 – Centrala parters syn på förebyggande insatser finns exempel på hur den lokala hanteringen av medel till förebyggande insatser kan gå till. § 7 Medel till förebyggande insatser Mom. 1 Momentet beskriver att medel för förebyggande insatser avsätts av Omställningsfonden. Enligt centrala protokollsanteckningar enas centrala parter om en rekommendation gällande totalbelopp för medel till förebyggande insatser för varje treårsperiod, från och med den 1 januari 2021. För kommuner och regioner fördelas totalbeloppet proportionerligt till respektive arbetsgivare. För medlem i Sobona avsätts istället projektmedel som respektive medlem har möjlighet att ansöka om. Det finns därutöver en möjlighet för medlem i Sobona som ägs av en kommun eller region att göra ett gemensamt avrop om medel ihop med sin ägare. Detta som alternativ till möjligheten att ansöka om projektmedel. De centrala parterna kan besluta om annan tidsperiod än tre år. Medel som inte avropats eller ansökts om under tidsperioden återgår efter periodens slut till det gemensamma kapitalet. Användning av medel till förebyggande insatser Centrala parter beskriver hur medlen kan användas samt ger exempel på insatser som kan genomföras i avtalets bilaga 6 - Centrala parters syn på förebyggande insatser. Samverkansprocessen kopplat till medel för förebyggande insatser beskrivs i § 8. Arbetsgivaren kan ansöka om medel för kostnader för förebyggande insatser från Omställningsfonden. Observera att lönekostnader för arbetstagaren eller för eventuell vikarie inte ersätts. Möjlighet för arbetsgivare att bevilja ledighet för studier m.m. Arbetstagaren kan under en utbildningsinsats beviljas ledighet enligt ABs bestämmelse om "Ledighet för studier" eller Studieledighetslagen. Arbetsgivaren kan även bevilja arbetstagaren ledighet med bibehållen lön eller del av lön enligt samma bestämmelse i AB. Vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada För att komplettera exemplen i bilaga 6 ges här en mer ingående beskrivning av hur förebyggande insatser kan tillämpas vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada. Vid användning av medel för förebyggande insatser ska som regel arbetstagarens rehabilitering vara avslutad. Anledningen är att arbetslivsinriktad rehabilitering i huvudsak syftar till återgång i ordinarie arbete. Förebyggande insatser är i första hand avsedda för när möjligheterna i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är uttömda. I de fall arbetsgivaren kan erbjuda arbetstagaren ett annat arbete genom att först vidta en kompetens-/utbildningsinsats, är det möjligt att erbjuda förebyggande insatser även då rehabiliteringen inte är avslutad. Rehabiliteringsskyldigheten kvarstår i det fall arbetstagaren inte klarar av det nya arbetet. Förebyggande insatser kan användas i följande typsituationer avseende rehabiliteringsärenden: - Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är avslutad, återgång i ordinarie arbete är inte möjligt och arbetsgivaren har inte kunnat finna ett vakant arbete inom ramen för den genomförda omplaceringsutredningen enligt 7 § 2 st. LAS. Arbetsgivaren bedömer att det är möjligt att, via kompetenshöjande insatser, erbjuda arbetstagaren annat arbete, som arbetsgivaren vet att verksamheten i framtiden kommer ha behov av. Det behövs en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare om insatserna och i förekommande fall en överenskommelse om en ny placering. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska tillsammans lägga upp en plan för hur omställningsinsatsen ska se ut. Överenskommelsen behöver också innehålla information om hur länge insatsen ska pågå och om arbetstagaren ska stå till arbetsgivarens förfogande under tiden insatsen pågår. - Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är inte avslutad. Arbetsgivaren konstaterar att det finns ett vakant arbete. Arbetstagaren har arbetsförmåga för arbetet men saknar tillräckliga kvalifikationer för detta. Arbetsgivaren bedömer att med medel för förebyggande insatser kan arbetstagaren få den nödvändiga kompetenshöjande insats som krävs för att arbetstagaren ska få de kvalifikationer som arbetet kräver. Rehabiliteringen pausas under den tid som krävs för arbetstagaren att genomföra insatsen. Därefter utvärderar arbetsgivaren resultatet av insatsen och gör en bedömning om arbetstagaren har tillägnat sig de kvalifikationer som krävs för arbetet samt om arbetsförmåga föreligger för aktuellt arbete. Om så är fallet erbjuds arbetstagaren arbetet och ett nytt anställningsavtal träffas. I samband med detta avslutas den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. - Om arbetsgivaren bedömer att arbetstagaren, trots insatsen, inte har tillräckliga kvalifikationer för arbetet, eller att denne saknar arbetsförmåga för det tilltänkta arbetet, har arbetstagaren kvar sin ordinarie anställning och rehabiliteringen återupptas. Mom. 3 Momentet anger att det för arbetsgivare som är medlem i Sobona inte finns ett reserverat belopp, utan respektive arbetsgivare kan ansöka om projektmedel för förebyggande insatser. Omställningsfonden tar sedan ställning till ansökan om medel som kan beviljas eller avslås. Faktorer som påverkar Omställningsfonden ställningstaganden är exempelvis huruvida den föreslagna insatsen är förenlig med intentionerna i avtalet, rimligheten i insatsens omfattning i förhållande till arbetsgivarens storlek och storleken på medel som för tillfället är tillgängliga i fonden. Den totala summan för projektmedlen fastställs av styrelsen för kollektivavtalsstiftelsen Omställningsfonden enligt fondens stadgar. Hanteringsordningen mellan kommuner och regioner respektive företag som är anslutna till Sobona skiljer sig åt är för att göra det möjligt för mindre arbetsgivare att avropa medel för förebyggande insatser. Merparten av företagen anslutna till Sobona är jämförelsevis små arbetsgivare och en proportionerlig utdelning av medel skulle därför innebära obetydliga medel för mindre företag. Anmärkning Anmärkningen till momentet innebär att arbetsgivare anslutna till Sobona som ägs av en kommun eller region kan välja att göra ett gemensamt avrop tillsammans med sin ägare. Hela avropet hanteras då enligt Mom. 2. Detta innebär konkret att företaget tilldelas medel proportionerligt som alternativ till att ansöka om projektmedel. Detta möjliggör en "koncernhantering" inom en kommun eller region. § 8 Ansökan om medel för förebyggande insatser Mom. 1 Momentet beskriver hur ansökan om medel ska göras i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation. Avsikten är att hanteringen ska ske inom ramen för arbetsgivarens ordinarie samverkanssystem alternativt enligt arbetsgivarens ordinarie hantering av förhandling enligt Medbestämmandelagen (MBL). I samverkan tas hänsyn till verksamhetens förutsättningar, kompetensbehov de kommande åren samt situationen avseende tidsbegränsat anställda och långtidssjukskrivna arbetstagare. För exempel på möjliga insatser och vägledning se bilaga 6 Centrala parters syn på förebyggande insatser. Arbetsgivaren ska upprätta en handlingsplan för de förebyggande insatserna. Handlingsplanens innehåll är inte reglerat i avtalet. För fördjupad information om hur en handlingsplan kan utformas kontakta Omställningsfonden eller gå in på www.omstallningsfonden.se. Mom. 3 Momentet anger att arbetsgivaren årligen ska redovisa för de lokala arbetstagarorganisationerna hur medlen använts. Hur detta ska gå till avgörs lokalt. Mom. 4 Momentet anger att arbetsgivaren, för att kunna ta del av medel, ska lämna underlag till Omställningsfonden enligt fondens anvisningar. § 9 Individuell kompetensutvecklingsplan Bestämmelsen anger att arbetstagare har rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan om de uppfyller de kriterier som beskrivs i avtalstexten. Mom. 1 Momentet anger att en tillsvidareanställd arbetstagare som riskerar att hamna i en övertalighetssituation på grund av bristande kompetens har rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan. En sådan situation kan till exempel uppstå om arbetstagaren har en befattning som det finns ett beslut om att på sikt avveckla. Även arbetstagare med tidsbegränsad anställning har rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan om de uppfyller bestämmelsens kriterier. Momentet anger att arbetstagare med tidsbegränsad anställning efter 9 månaders sammanlagd tidsbegränsad anställning, dock senast efter 12 månader räknat från det första anställningstillfället, har rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan. Innebörden kan illustreras med följande exempel. Exempel 1: En arbetstagare anställs på en allmän visstidsanställning som sträcker sig från och med den 1 januari till och med den 30 juni ett år. Året därpå anställs arbetstagaren inom samma verksamhet på ett vikariat som sträcker sig från och med den 1 februari till och med den 31 december. Arbetstagaren har rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan redan i samband med att vikariatet tillträds eftersom det har gått mer än 12 månader från det första anställningstillfället. Exempel 2: En arbetstagare anställs på en allmän visstidsanställning som sträcker sig från och med den 1 januari till och med den 31 december. Arbetstagaren har efter den 30 september rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan då arbetstagaren uppnått 9 månaders sammanlagd tidsbegränsad anställning. Anmärkning Anmärkningen till momentet beskriver att syftet med rätten till en individuell kompetensutvecklingsplan för tidsbegränsat anställda arbetstagare är att dels säkerställa arbetsgivarens kompetensbehov dels tidsbegränsat anställda arbetstagares behov av kompetensutveckling. Anmärkningen anger även ytterligare förutsättningar för kravet på en individuell kompetensutvecklingsplan. Dessa är att den tidsbegränsat anställde arbetstagaren dels ska ha arbetat kontinuerligt i verksamheten dels har en vilja att fortsätta i anställning hos arbetsgivaren. En arbetstagare som enbart arbetat enstaka dagar inom verksamheten faller inte in under rätten till en individuell kompetensutvecklingsplan och anses alltså inte ha arbetat kontinuerligt. Då kompetensutvecklingsplanen bland annat syftar till att tydliggöra arbetstagarens kompetensutvecklingsbehov för fortsatt anställning hos arbetsgivaren är det en naturlig förutsättning att arbetstagaren ska ha en vilja att stanna kvar hos arbetsgivaren. Anmärkningen anger också att det inte finns något hinder för arbetsgivare att upprätta den individuella kompetensutvecklingsplanen vid en tidigare tidpunkt än som ovan angivits. Exempel 3: En arbetstagare anställs på en allmän visstidsanställning som sträcker sig från och med den 1 januari till och med den 10 januari. Året därpå anställs arbetstagaren på ett vikariat som sträcker sig från och med den 1 februari till och med den 31 december. Arbetstagaren har rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan först efter den 31 oktober utifrån att arbetstagaren, vid tillträde till den senaste anställningen inte kan anses tidigare ha arbetat kontinuerligt i verksamheten. En arbetstagare som inom två år efter det att hans eller hennes tillsvidareanställning upphört på grund av arbetsbrist tillträder en tidsbegränsad anställning hos arbetsgivaren har rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan. Mom. 2 Momentet anger att arbetsgivaren ska informera om arbetstagares rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan. Arbetsgivaren avgör det lämpligaste sättet att informera på. Informationen ska nå samtliga arbetstagare i målgrupperna enligt mom. 1. Det är viktigt att informationen når de arbetstagare som kan komma att uppfylla kriterierna, inklusive arbetstagare med tidsbegränsade anställningar, vare sig dessa har en fastställd sysselsättningsgrad eller om överenskommelse om arbete sker löpande utifrån tillfälliga behov i verksamheten (intermittent). Faktorer såsom variationer i medarbetares språkliga eller digitala kompetens behöver beaktas vid val av informationsväg. Information om rätten till en individuell kompetensutvecklingsplan kan exempelvis finnas som del av ett introduktionsmaterial, som information i anställningsavtalet, som en riktad information eller som en del av innehållet i medarbetarsamtal eller dylikt. Mom. 3 Momentet anger att när arbetstagaren har anmält intresse hos arbetsgivaren, ska arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren ta fram en individuell kompetensutvecklingsplan. Hur arbetstagaren anmäler sitt intresse för en individuell kompetensutvecklingsplan är inte angivet i avtalet. En arbetstagare, som uppfyller kriterierna enligt mom. 1, kan påtala sin önskan om en kompetensutvecklingsplan för arbetsgivaren. En lokal rutin kan skapas för att förtydliga hanteringen. Centrala parter konstaterar att den individuella kompetensutvecklingsplanen anpassas till respektive arbetstagare. I övrigt har parterna inte tagit ställning i frågan om kompetensutvecklingsplanens innehåll. Mom. 4 Momentet anger att arbetsgivare kan ansöka om medel för förebyggande insatser från Omställningsfonden för aktuella arbetstagare i samband med eller efter att den individuella kompetensutvecklingsplanen upprättas. Momentet syftar enbart till att belysa möjligheten att ansöka om medel för förebyggande insatser från Omställningsfonden. § 10 Stöd till lokala parter Mom. 1 Momentet anger att arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna kan söka stöd från Omställningsfonden i arbetet med förebyggande insatser. Omställningsfonden kan exempelvis ge stöd och vägledning kopplat till samtliga steg i ansökningsprocessen. Omställningsfonden kan också anlitas som leverantör och kan genomföra uppdrag såsom urvalsintervjuer, inköp av utbildningar, projektledaruppdrag samt utbildning i "svåra samtal". Mom. 2 Momentet anger att arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna tillsammans kan inhämta råd och stöd från centrala parter avseende förebyggande insatser. Här kan det till exempel handla om frågor som rör själva avtalet och dess tillämpning. Det kan också handla om hur lokala parter samverkar kring förebyggande insatser. Kapitel 3 - Aktiva omställningsinsatser § 11 Tillämpningsområde Bestämmelsen anger vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att arbetstagare ska ha rätt till aktiva omställningsinsatser samt även de tillfällen då arbetstagaren inte har rätt till aktiva omställningsinsatser. Mom. 1 För att en arbetstagare ska omfattas av aktiva omställningsinsatser enligt punkten b) krävs att en turordningslista har upprättats, att arbetstagaren ingår i turordningskretsen och att arbetstagaren och arbetsgivaren är överens om att arbetstagaren avgår på frivillig väg istället för den arbetstagare som enligt turordningslistan skulle ha avgått. Turordning kommer i regel in sent i arbetsbristprocessen, och först då det råder konkurrens om kvarstående arbeten. Omplaceringsmöjligheter till vakanta tjänster ska vara uttömda innan turordning kommer ifråga. Punkten c) förutsätter att arbetsgivaren har fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet, att omplaceringsmöjligheter hos arbetsgivaren är uttömda samt att arbetsgivaren och arbetstagaren är överens om att aktiva omställningsinsatser ska ingå i överenskommelsen. Arbetsgivaren ska varsla och underrätta om uppsägning enligt LAS. Vid begärd överläggning träffas en överenskommelse om att anställningen avslutas och omställningsinsatsen är en del av överenskommelsen. För en arbetstagare som accepterat en tidsbegränsad anställning i samband med en omplacering till följd av övertalighet anses kvalifikationsvillkoret enligt mom. 1 uppfyllt. Detta innebär att arbetstagaren även fortsatt har möjlighet att delta i aktiva omställningsinsatser. Avtalet gäller även för en tjänstledig arbetstagare som uppfyller kvalifikationskraven enligt momentet. Mom. 2 Momentet anger tillfällen då arbetstagaren inte har rätt till aktiva omställningsinsatser trots att arbetstagaren i övrigt kvalificerar sig för sådana insatser enligt mom. 1. En sådan situation är då arbetstagaren motsatt sig en övergång av anställningen (6 b § LAS) som han eller hon skäligen borde ha godtagit och som inom ett år från verksamhetsövergången blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsbristen kunde ha undvikits i det fall arbetstagaren hade tackat ja till verksamhetsövergången. Kapitel 4 - Ekonomiska omställningsförmåner Kapitel fyra är indelat i fem bestämmelser, §§ 14 - 18. § 14 Tillämpningsområde Bestämmelsen anger under vilka förutsättningar en arbetstagare har rätt till ekonomiska omställningsförmåner. Mom. 1 För att en arbetstagare ska omfattas av ekonomiska omställningsförmåner enligt punkten b) krävs att en turordningslista har upprättats, att arbetstagaren ingår i turordningskretsen och att arbetstagaren och arbetsgivaren är överens om att arbetstagaren avgår på frivillig väg istället för den arbetstagare som enligt turordningslistan skulle ha avgått. Turordning kommer i regel in sent i arbetsbristprocessen, och först då det råder konkurrens om kvarstående arbeten. Omplaceringsmöjligheter till vakanta tjänster ska vara uttömda innan turordning kommer ifråga. För en arbetstagare som accepterat en tidsbegränsad anställning i samband med en omplacering till följd av övertalighet anses kvalifikationsvillkoret enligt mom. 1 uppfyllt. Detta innebär att arbetstagaren även fortsatt har möjlighet att ta del av ekonomiska omställningsförmåner då detta är tillämpligt. Avtalet gäller även för en tjänstledig arbetstagare som uppfyller kvalifikationskraven enligt momentet. Mom. 2 Momentet anger tillfällen då ekonomiska omställningsförmåner inte gäller trots att arbetstagaren i övrigt kvalificerar sig enligt mom. 1. En sådan situation är då arbetstagaren motsatt sig en övergång av anställningen (6 b § LAS) som han eller hon skäligen borde ha godtagit och som inom ett år från verksamhetsövergången blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsbristen kunde ha undvikits i det fall arbetstagaren hade tackat ja till verksamhetsövergången. § 15 Ekonomiska omställningsförmåner under och efter anställning Mom. 2 I anmärkningen till momentet anges att LAS bestämmelser är vägledande vid en bedömning om arbetstagaren skäligen borde ha godtagit ett erbjudande om annat arbete, förutsatt att ett sådant erbjudande avser liknande arbete hos arbetsgivaren. Parternas utgångspunkt är att liknande arbete avser liknande kompetensområde, utan att innebära likvärdigt arbete, befattningsskydd eller yrkesförsäkring för arbetstagaren. Parterna vill i detta sammanhang betona vikten av att arbetsgivaren i möjligaste mån, och utifrån verksamhetens förutsättningar vid erbjudande om liknande arbete, begränsar eventuell minskning av sysselsättningsgraden. Se även punkt 3 i Centrala och Lokala protokollsanteckningar (bilaga 2 i avtalet). § 16 Lön under ledighet från arbetet Bestämmelsen beskriver under vilka förutsättningar en arbetstagare kan få lön under ledighet från arbetet för att delta i aktiva omställningsinsatser. Mom.1 Momentet beskriver att en arbetstagare behåller sin fasta kontanta lön enligt AB eller Sobonas branschavtal när han eller hon är ledig från arbetet för att delta i de omställningsinsatser som avses i detta avtal och som framgår av hans eller hennes handlingsplan för aktiva omställningsinsatser som tagits fram med stöd av Omställningsfonden. Med fast kontant lön menas månadslön samt eventuella fasta lönetillägg. De särskilda ersättningarna enligt AB eller Sobonas branschavtal ingår inte. Mom. 2 Momentet anger att inkomster från annan arbetsgivare inte avräknas från anställningsförmånerna i den uppsagda anställningen i det fall arbetsgivaren konstaterat att det inte föreligger ett behov av att arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning och därmed medger ledighet till arbetstagaren under uppsägningstiden. Detta är en avvikelse ifrån 13 § Lagen om anställningsskydd (LAS) som ger arbetsgivaren en möjlighet att avräkna sådana inkomster. § 17 Särskild omställningsersättning Mom. 1 Momentet beskriver under vilka förutsättningar en arbetstagare har rätt till särskild omställningsersättning och att det förutsätts att han eller hon är anmäld hos Arbetsförmedlingen efter det att anställningen har upphört. Det är viktigt att betona att arbetstagaren ska ha ansökt om arbetslöshetsersättning innan det kan bli aktuellt med särskild omställningsersättning, eftersom arbetstagaren annars riskerar att gå miste om arbetslöshetsersättning som han eller hon skulle vara berättigad till. § 18 Kompletterande omställningsersättning Mom 1. Momentet anger vilka villkor som behöver vara uppfyllda för att en arbetstagare ska ha rätt till kompletterande omställningsersättning enligt denna bestämmelse och att han eller hon ska ha haft en sammanhängande anställningstid hos arbetsgivaren sedan minst fem år då anställningen upphör. Arbetstagaren ska heller inte ha avvisat ett erbjudande från arbetsgivaren som han eller hon skäligen borde ha godtagit. En arbetstagare som tillträder en ny anställning med lägre sysselsättningsgrad efter det att tidigare anställning upphör antingen efter uppsägning på grund av arbetsbrist, eller efter överenskommelse med arbetsgivaren, då turordning fastställts, kan omfattas av momentet. Arbetsgivaren ska som ett första steg i övertalighetshanteringen genomföra en omplaceringsutredning med stöd av 7 § andra stycket LAS – det vill säga innan turordning fastställts. Om omplaceringsutredningen visar att en vakans finns till vilken arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer ska han eller hon, som identifierats som övertalig, erbjudas den vakanta befattningen. Erbjudandet kan innebära en ny anställning med lägre sysselsättningsgrad. Accepterar arbetstagaren sådant erbjudande om en ny anställning med lägre sysselsättningsgrad, för att undvika uppsägning på grund av arbetsbrist, kan han eller hon i avtalets mening jämställas med uppsagd arbetstagare enligt § 15 mom. 3. Detta gäller under följande förutsättningar: * Övertalighetsprocess med omplaceringserbjudande enligt 7 § andra st. LAS. * Lägre sysselsättningsgrad accepteras och ny anställning tillträds. * Företrädesrätt enligt 25 § LAS samt AB föreligger inte. * Uppsägningstid löper inte. * Arbetstagaren har rätt till och får arbetslöshetsersättning. Kapitel 5 – Finansiering Finansieringen av förmånerna enligt KOM-KR är densamma för både medlemmar i Sobona och SKR. Finansieringen är tudelad och sker i enlighet med §§ 18-19. Finansiering av förebyggande insatser, aktiva omställningsinsatser samt ekonomiska förmåner sker genom en premie medan berörd arbetsgivare ansvarar för finansiering av lön under ledighet från arbetet samt avgångsersättning. § 20 Finansiering av förebyggande insatser, aktiva omställningsinsatser samt ekonomiska förmåner Premien som finansierar insatser enligt avtalet är obligatorisk och solidarisk. § 22 Betalning av premie Bestämmelsen anger att Omställningsfonden debiterar samtliga arbetsgivare efter att ha lämnat anvisning till arbetsgivaren hur detta ska ske. Kapitel 6 - Tolkning och tillämpning Kapitlet anger att det för utlåtande avseende tolkning och tillämpning av avtalet finns en Rådgivningsnämnd. § 23 Rådgivningsnämnd Mom. 1 Momentet anger att det finns en rådgivningsnämnd med uppgift att lämna utlåtande avseende tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser på begäran av part. Med part menas de arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som tecknat detta avtal.	1.84375
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.; utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3 kap. 10 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 ska ha följande lydelse. 3 kap. 10 § Ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet har rätt till ersättning av staten om skyddsbestämmelser 1. utgör hinder för rivning av en byggnad och skadan därav är betydande i förhållande till värdet av berörd del av fastigheten, eller 2. på annat sätt innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. Ersättning enligt första stycket får, om det är lämpligt, utgå med årliga belopp med rätt för sakägaren eller staten att erhålla omprövning vid ändrade förhållanden. Medför skyddsbestämmelser att synnerligt men uppkommer vid användningen av fastigheten, är staten skyldig att lösa fastigheten om ägaren begär det. Bestämmelserna enligt första stycket tillämpas också då länsstyrelsen meddelat förbud enligt 5 §. Ersättning som därvid utgår ska, om det finns skäl, avräknas mot ersättning som sedermera kan komma att utgå med stöd av denna paragraf. Vid tillämpningen av första och tredje styckena ska, utan hinder av föreskrifterna om förlust av talan eller rätt till ersättning eller inlösen i 11 och 20 §§ eller 15 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900), även beaktas andra beslut om skyddsbestämmelser samt beslut som avses i 14 kap. 7, 10 och 12 §§ plan- och bygglagen, under förutsättning att besluten meddelats inom tio år före det senaste beslutet om skyddsbestämmelser. Denna lag träder i kraft den 2 maj 2011. 1 Prop. 2009/10:170, bet. 2009/10:CU25, rskr. 2009/10:366. 2 Lagen omtryckt 2002:620. SFS 2010:911 Utkom från trycket den 13 juli 2010 SFS 2010:911 På regeringens vägnar SVEN OTTO LITTORIN Maria Eka (Kulturdepartementet)	0.859375
Dialoger om problemlösning I förra numret började vi ett nytt tema, Dialoger om problemlösning, DPL. Vi har fått många positiva reaktioner, men ännu inga livaktiga diskussioner på vår hemsida http://namnaren.ped.gu.se Här berättar vi om några upplevelser av förra omgångens problem, som du hittar på hemsidan. En tågresa I december åkte redaktionen tåg till Stockholm för att diskutera utvecklingen av vår hemsida med representanter för Skoldatanätet. Ronnie satt och funderade på ett problem, som sedan kom in i nr 4, 1998, i DPL 1. Det handlade om en chokladglaserad kaka, kvadratisk i botten som skulle delas till 5 personer, så att var och en fick lika mycket kaka och glasyr. Varje person skulle ha en sammanhängande bit. En man på andra sidan gången sträcker nyfiket på halsen och tittar intresserat på Ronnies skissande. Plötsligt säger han: Jag vet hur man löser problemet! Ronnie tittar litet roat på honom och undrar om han inte ska beskriva problemet först? Jo, kanske det, men han vet... Ronnie berättar och när han kommer till att alla bitar ska ha lika mycket glasyr, suckar mannen och tar fram papper och penna. I början jobbar han algebraiskt med problemet, sedan med figurer. Han pratar litet då och då med oss om tolkningen av problemet. Han tar sig en sömnpaus på nästan en timme och tar sedan fram problemet igen. Jag älskar problemlösning, säger han. När jag kommer till Stockholm ska jag ge problemet till alla på kontoret. Nämnarens julkort En tradition som vi i redaktionen håller på är att varje år sända ett speciellt Nämnarenjulkort, med ett problem, till dem som vi haft närmare kontakt med t ex artikelförfattare och de som sänt oss problem det senaste året. Det brukar bli något hundratal. En del av julkorten går till personer på Peda- gogen, som inte har matematik som yrke, men som varje år ängsligt undrar, jag får väl julkort i år? Julen 1998 var julproblemet DPL, nr 1. Vi vet inte med hur många entusiaster vi diskuterat om det problemet verkligen är lösbart och hur man kan tänka. Jo, det går att lösa! Vilka ska då gå tillsammans över bron för att förlora så litet tid som möjligt? Riverdance I januari var det irländskt gästspel i Scandinavium, Göteborg. I pausen ser Göran en god vän, en journalist, som kommer fram med sin dotter och undrar om de inte kan få litet hjälp med det här kakproblemet, som hon fått i Nämnaren. Hon tycker att hon funderat tillräckligt på det och vill ha litet ledning. Olika möjligheter att ruta in kakan diskuteras och plötsligt säger vännen att hon vet, men dottern ropar: Säg inget, jag vill försöka själv! Kan alla bli problemlösare? Väldigt många är uppenbarligen intresserade av de problem vi publicerar. Men inte alla vill eller vågar berätta om sitt tänkande och sina svårigheter när det gäller att lösa problem. Många tycks tro att endera löser jag ett problem direkt eller inte alls. Att det tar tid och tankekraft kommer inte fram. Vi vill därför ännu en gång trycka på, att det är öppna processer i problemlösning vi vill stödja och stimulera med denna artikelserie. Vi har översatt och redigerat omgångens problem i munkmiljö. Något av problemen kan ha publicerats i Nämnaren tidigare. Du är mycket välkommen att kommentera problem som du känner igen eller liknande problem du mött! 6 Klosteräpplen I klostret i dalen förvaras äpplen från höstens skörd. Äpplena ligger i källaren omsorgsfullt packade i lådor. Var och en av de 117 lådorna innehåller minst 80 och högst 102 äpplen. Hur många lådor innehåller samma antal äpplen? 7 Helgad tidpunkt En vacker morgon, precis i soluppgången, började en munk klättra uppför det höga berget. Den smala stigen var bara ett par fot bred och gick i en stigande spiral runt berget upp mot det skimrande kapellet på toppen. Munken vandrade stigen uppåt med varierad fart och stannade många gånger på vägen för att vila och äta på äpplen som han hade med sig. Han nådde kapellet på toppen strax före solnedgången. 8 Abbottens lodproblem Hemkommen vill abbotten ha hjälp av munken att väga upp mjöl i hela lod med en balansvåg. Småsnåla av naturen vill de ha ett så litet antal vikter som möjligt. Vilket är det minsta antal som behövs för att väga upp påsar mellan 1 och 12 lod? Mellan 1 och 40 lod? Vad är det tyngsta munkarna kan väga på det här sättet med hjälp av 6 vikter? 9 Palindrommystik Munkarna studerar ett gammalt manuskript de hittat i klostrets källare. De fascineras särskilt av ett mystiskt problem med palindromer som ger dem sömnlösa nätter. En palindrom ger samma tal om man läser det bakifrån som framifrån t ex: 12421 och 52925 Efter tre dagars fasta och meditation återvänder munken nedför stigen till klostret. Han ger sig iväg i soluppgången, går med olika fart och många pauser – han har äpplen kvar. Hans genomsnittsfart på nervägen är något högre än på uppvägen. Om alla fyrsiffriga palindromer är delbara med 11, kan det lösa ett av problemen i det flerhundraåriga dokumentet. Är det så? Finns det något ställe på stigen där munken passerar vid precis samma tid- punkt på nervägen som på uppvägen? Dialoger om problemlösning, DPL Pröva problemen med arbetskamrater, familjen, elever och goda vänner. Bilda en dialoggrupp. Ta vara på alla tillfällen att bli road, intellektuellt stimulerad och utmanad av matematikens kreativitet i problemlösningens gemenskap! Följ och delta i DPL på http://namnaren.ped.gu.se	2.484375
Har du några frågor så är du välkommen att ringa någon i styrelsen. Ordförande Henry Remes tel: 070-5083103 Vice ordf Magnus Waltersson tel: 070-7315789 Kassör Stefan Johansson tel: 070-6306958 Sekreterare Birger Johansson tel: 076-8031400 Vice sekr Gabriel Abrahamsson/Wiklund tel: 076-8043234 Ledamöter Ulf Olsson tel: 076-1079600 Pentti Orava-Eng tel: 070-6229371 Erik Andersson tel: 073-8040840 Suppleanter Peter Hjalmarsson tel: 072-5050770 Gabriel Wiklund tel: 076-8043234 Klubblokalen hittar ni på Smedjegatan 10 (Ingång vid garagen) SPORTFISKE KLUBBEN 2019 Sommarprogram Hemsida: www.vattnan.se E-post: [email protected] Klubbvatten/Fiskekort Fångstbegränsning Redskap Fångstrapport Avgifter fiskekort Överträdelse Eld Allmänna villkor för klubbvatten Fiskekort säljes endast till medlemmar i SFK Vattnan. Kortet är personligt och skall medföras vid fiske. Köparens maka, make eller sambo och minderåriga barn (15 år) får följa med och fiska. Årskort = 3 laxfiskar per vecka. Med vecka menas måndag t.o.m. söndag. För dagkort och gästkort får 3 laxfiskar fångas per kort. I Tolsjön är fiske från flytring tillåtet. Fiske från land är också tillåtet, men båt får ej användas. Vi visar hänsyn och stör inte varandra under fisket. Kast, haspel, fluga och mete är tillåtna metoder. Ett spö får användas under fisket. IKolkenär fiske endast tillåtet från land. Endast flugspö med fluglina och fluga får användas. All mäskning är förbjudet i våra vatten. Medlemmar som fångar en fin fisk uppmanas att fotografera den och maila till [email protected] Årsfiskekort senior 400: - --- " --- junior 250: - Gäst/dagkort 150: - Brott mot gällande bestämmelser medför att rätten till fiske omedelbart förverkas. Det åligger varje medlem i klubben att förhindra otillåtet fiske, sådant skall genast rapporteras till styrelsen. Varsamhet med eld i skog och mark skall iakttagas. Använd endast iordningställda eldplatser och se till att ingen glöd kan flamma upp efter avslutad eldning. Det åligger varje medlem som eldar att kontrollera med brandkåren så att det inte råder eldningsförbud. Klubben har svårt att ordna ved. Vi uppmanar därför medlemmarna att själva ta med veden de behöver. KLUBBPROGRAM SOMMAREN 2019 Höstens aktiviteter i klubblokalen startar preliminärt i vecka 41. Den som ansluter sig till höstens kurser och ej är medlem kommer att få betala medlemsavgift Medlemsrabatter 2019 Medlemmar har rabatt i några redskapsbutiker. Se hemsidan. OBS!! Visa medlemskortet innan kassainslag. Medlemskap Ni som känner på er att ni inte har betalat medlemsavgiften för år 2019 har fortfarande möjlighet att göra detta på bankgironr: 5906–4113 Medlemsavgifter: Senior 200: - Junior 150: - Familj 250: - Fiskekortspriser: Senior 400: - Junior 250: - Gäst/dagkort 150: - Glöm inte att fylla i namn och adress på inbetalningskortet	1.671875
Lätt om odling Nr 7 • Lättodlade grönsaker Den som inte har odlat köksväxter kan ha svårt att välja bland de hundratals växtslag och sorter som finns. Det du först och främst ska tänka på vid sortvalet är detta: odla sorter du tycker om! Här rekommenderar vi en del sorter som både är lättodlade och ger god och riklig skörd. Plocksallat tvåårig och man brukar kunna skörda en del blad även på våren innan plantan går i blom. Täck med litet halm för bättre övervintring. Så inte i för kall jord. Då kan mangolden gå i blom. Att odla plocksallat är det bekvämaste sättet att få egen sallat. Du sår en gång på våren och skördar på samma plantor hela sommaren genom att plocka blad för blad. Det växer hela tiden ut nya blad efterhand som de gamla skördas. När du skördar huvudsallat tar du däremot hela plantan. Flera olika sorters plocksallat förekommer. Bowl, som har ljusgröna, krusiga blad och Amerikansk plocksallat med rödkantade blad heter två av dessa. Mangold Denna storvuxna bladgrönsak används på samma sätt som spenat men är mer lättodlad eftersom du kan skörda på samma plantor hela sommaren. Mangold får stora, krusiga blad på kraftiga, vita stjälkar. Stjälkarna kan kokas tillsammans med bladen. Du kan förvälla dem för sig och äta dem som sparris. Lämpligt radavstånd är 30–40 cm och mellan plantorna i raden 15–20 cm. Det tar ca 6 veckor från sådd till första skörd. En mer ovanlig form av mangold har röda stjälkar i stället för vita. Mangoldplantorna kan stå kvar i landet över vintern. Växten är nämligen Kålrabbi (knutkål) Kålrabbi är en snabbvuxen kålväxt. Så den i omgångar direkt på friland. Ett radavstånd på 30–40 cm och plantavstånd Mangold – både matnyttig och vacker. Utgiven av Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar och Fritidsbyar Åsögatan 149 • 116 32 Stockholm • Tel. 08-556 930 80 e-post: [email protected] • hemsida: www.koloni.org på 20–25 cm är lämpligt. Det är den uppsvällda stamdelen på kålrabbin som används. Skörda när den blivit stor som en tennisboll, sedan blir den träig och trist. Det finns både gröna och violetta sorter av kålrabbi. Kan ätas direkt som den är, i soppor eller kokt med smör. En delikatess! Grönkål Grönkål är en vitaminrik grönsak. Den är särskilt värdefull för den som har dåliga lagringsmöjligheter. Grönkål kan nämligen stå ute hela vintern om den skyddas med nät mot harar och rådjur. Du kan också ta upp plantorna med rötterna på hösten och sätta dem tätt i en låda med jord som du kan ha stående på balkongen. Grönkål sås inomhus i april och planteras ut i juni. Om du inte vill eller kan så själv så finns det ofta plantor att köpa på våren. Se till att grönkålsplantorna får vatten på försommaren, annars kan de stanna i växten. Odla grönkål med ca 40 cm avstånd mellan plantorna. Kålväxterna angrips av många skadegörare. För att skydda dem är det bra att täcka med fiberduk från sådd eller utplantering till skörd. Kålrot, majrova och rädisa hör till de mer utsatta. Marktäckning med gräsklipp runt kålplantor har visat sig ge ökad skörd och kvalitet, och i viss mån också skydd mot kålflugan. Småplantor av kål kan pudras med t ex algomin eller träaska som skydd mot jordloppan. Bönor Både vaxbönor, skärbönor och brytbönor (haricots verts) ger rik skörd. Samtliga finns både som låg- och högväxande. Höga bönor odlas på stör, ett bra sätt att Bönor på stör – spar utrymme. få mycket bönor på liten yta. Sätt tre störar i trekant med 60–70 cm mellan varje. Bind ihop dem i toppen. Så 5–6 bönor vid varje stör. Bönplantorna täcker snart störarna med sina långa, slingrande skott. Skörden i juli–augusti brukar bli mycket rik. Så inte bönor förrrän jorden blivit riktigt varm. Det brukar vara lagom i mitten av juni. Ärter Det finns många slags ärter. De vi särskilt vill rekommendera är brytärter. De har tjocka köttiga baljor som äts hela. Särskilt fina är de båda amerikanska sorterna Sugar Snap och Sugar Bon. Båda är söta i smaken. Man äter dem gärna råa direkt från plantan. Sugar Snap är högväxande, uppåt 2 m och odlas med hönsnät eller fårstängsel som stöd. Sugar Bon blir 60–70 cm hög och odlas i rader med ca 50 cm avstånd. För att ge plantorna stöd kan du sticka ner knappt meterlånga kvistar i raderna som ärtplantorna kan klättra på. Inte heller ärter ska sås förrän jorden blivit varm. Undantaget är sockerärter som kan sås tidigare på våren. Lättodlade rotfrukter Rödbetor kan gärna sås i två omgångar. Den första tidigt på våren för sommarskörd och den andra i början av juni för vintern. Rödbetor är nästan problemfria. De angrips sällan av skadegörare. På kalkrik jord kan de någon gång få skorv. Så inte för tätt. Från varje rödbetsfrö (om inte sorten är s k monogerm) kommer flera plantor och det kan bli onödigt myck- et att gallra bort. Lämpligt radav- stånd är 25 cm. Gallra till 5–8 cm mellan plantorna i ra- den. Du kan skörda för- sta gången 12–14 veck- or efter sådden. Morötter vill ha lätt jord, gärna sandig och mullrik. I hård, lerig jord orkar rötterna inte tränga ner och morötterna brukar därför bli små och missformade. Så morötter i två omgångar. Första gången så snart det går på våren. Radavståndet bör vara 20–25 cm. Sommarmoröt- Kålrot kan sås direkt på friland men det är oftast säkrare att förodla inomhus eller i drivbänk och sedan sätta ut plantorna på landet. Kålrot är bra att ha vintertid eftersom den är rik på C-vitamin. Lämpligt radavstånd 40 cm, avstånd mellan plantorna i raden 15–20 cm. Skörda kålrötterna före första frosten. Till skillnad från andra kålväxter tål kålroten inte frost. Majrova är en lättodlad rotfrukt som tillhör kålsläktet. Den odlas tyvärr alltför sällan. Den är fin att riva och använda som råkost. Rovorna kan också kokas eller stekas efter att de skivats. Majrovor sås direkt på friland på våren. Det tar 7–8 veckor innan de blir skördemogna. Låt inte majrovor växa sig större än 8–10 cm. Stora majrovor blir träiga och alltför skarpa i smaken. Lämpligt radavstånd är 20–25 cm. Plantavstånd 10–12 cm. Palsternacka sås tidigt, redan i april om det går. Det tar tid för de stora rötterna att växa färdigt. I motsats till många andra rotfrukter växer palsternacka bra på lerjord. Enda problemet brukar vara att få upp de djupt växande rötterna ur den styva lerjorden. Lämpligt radavstånd är 30–40 cm, avstånd mellan plantorna i raden 10–15 cm. Morot Morot är ingen lättodlad rotfrukt, men vi tar med den här eftersom de flesta vill ha morötter i sitt grönsaksland. ter för tidig skörd gallras till 3–5 cm avstånd. Vintermorötterna, som skall bli större, gallras till 8–10 cm avstånd. Var noga när du väljer sort, det finns speciella sommar- respektive vintersorter. Från sådd till skörd tar det ca 3 månader. Sommarmorötter kan skördas späda. Morötter angrips ofta av skadegörare. Krussjuka, orsakad av en bladloppa, samt angrepp av morotsfluga, är de vanligaste skadegörarna. Det säkraste skyddet mot både bladloppa och morotsfluga är att odla under fiberduk. Duken läggs över morotsraderna direkt efter sådden. Förankra duken genom att lägga en sträng jord över kanterna. Det måste vara tätt, minsta springa gör att insekterna kan leta sig in. Duken måste ligga löst. När blasten växer upp kan den då hålla upp den lätta duken. Inga bågar behövs. Duken ger också en viss drivhuseffekt, vilket gör att det växer bättre. Luft och vatten tränger igenom den tunna fiberduken. På sensommaren bör dock duken tas bort. Det kan bli för varmt under den och då växer bara bladen, inte rötterna. Risken för angrepp minskar också ju längre sommaren lider. Den som har stora problem med morotsflugan låter duken ligga kvar ända fram tills det är dags att skörda. Glöm inte att lyfta av duken och rensa bort ogräs då och då. Lök och purjo Lök är lätt att odla, särskilt om du sätter s k sticklök eller sättlök. Egentligen är det bara i sydligaste Sverige som man kan så lök på friland. Röd och gul matlök (kepalök) sätts ganska tätt, ca 10 cm mellan lökarna och 15–20 cm mellan raderna. Schalottenlök sätts något glesare eftersom den får flera lökar från varje sättlök. Den kräver därför mer plats. När lökbladen vissnat ned på hösten är det dags att skörda. Ta upp lökarna och lägg dem att torka utomhus men under tak i ett par veckor. Bunta sedan ihop dem och förvara dem på ett torrt, svalt ställe. Du kan också skörda lök tidigt på sommaren även om den inte nått full storlek. Purjo förodlas inomhus. Så i stora krukor eller i sålåda i februari–mars och gallra om de står för tätt. De kan annars bli för spinkiga. Toppa purjolöksplantor, både blad och rötter, vid såväl omskolning som omplantering. Så får du kraftiga plantor. Sätt ut plantorna i maj med 35–40 cm radavstånd och med 10–15 cm mellan plantorna i raden. använd planteringspinne och sätt plantorna ganska djupt – minst 5 cm djupt ska rötterna ner. Kupa gärna upp jord kring stjälkarna när purjon har vuxit till sig då blir de vitare. Purjo tål frost och kan stå ute hela vintern. För norra Sverige rekommenderas kupning. Rädisor Rädisor växer fort och kan skördas ca 4 veckor efter sådden. Då ska de skördas direkt. Får de stå kvar i landet blir de träiga och alltför starka i smaken. Så därför rädisor ofta, helst varannan vecka. Det finns flera sorter. Kryddörter Dill, persilja och gräslök bör inte saknas i någon köksträdgård. Persilja och dill sås båda tidigt på våren. Dill sår du ytterligare ett par gånger. Vill du ha krondill till kräftorna bör den sås ungefär vid midsommar. Dill för infrysning skördas mitt på sommaren när bladen är som frodigast. Persilja gror långsamt. Det dröjer länge innan du kan skörda på vårens nysådda persilja. Men växten är tvåårig och övervintrar om du vintertäcker den. På våren och försommaren kan du därför skörda persilja på fjolårets plantor. Gräslök är en perenn och kommer igen år efter år. Det finns ofta plantor att köpa. Väljer du att så själv kan du så 15–20 frön i en liten kruka inomhus i mars–april. Plantera sedan ut allt som en enda planta. Basilika är en flerårig ört som i vårt klimat måste betraktas som ettårig. Den bör förkultiveras och sedan planteras ut på en varm och fuktskyddad plats. Basilika tål inte frost. På hösten kan man ta in den för att odla vidare i kruka. Finns grön- och rödbladiga sorter. Citronmeliss (hjärtansfröjd) är en flerårig kryddväxt, härdig i nästan hela landet. Så inomhus och plantera ut eller be att få dela och ta en bit av någon bekants planta! Citronmeliss trivs bäst i lätt jord på solig plats. Bladen är goda till té, läskande drycker, sallader och såser. (se även Lätt om odling nr 27). Text: Lars-Erik Läck. Teckningar: Han Veltman Utgiven av Åsögatan 149 • 116 32 Stockholm • Tel. 08-556 930 80 e-post: [email protected] • hemsida: www.koloni.org	3.453125
2022-01-21 Exempelmall för bankers taxonomirapportering 2022 Andel av 1) NFRD = EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering som innehåller krav på hållbarhetsredovisning för vissa större företag som har fler än 500 anställda Viss kvalitativ information ska även lämnas (se artikel 10.3 d och bilaga XI i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178).	0.972656
Nordiska fornlemningar 7 – VII. Silfversaker, funna i Skåne – Återutgivning av text från 1819 av Johan Gustaf Liljegren och Carl Georg Brunius Redaktör Mikael Jägerbrand ISBN 978-91-7757-277-0 Copyright © 2017 Mikael Jägerbrand / Virvelvind Förlag, Lysekil. Den här e-boken ges ut av E-boksbiblioteket Förlag (imprint) Mer info: www.e-boksbiblioteket.se Förord I den här e-boken får du läsa om en stor silverskatt som hittades år 1816 i Kabbarp i Skåne. Ett stort antal silverföremål hittades nergrävda ute på en åker. Här får du en lista över de här forntida sakerna, bland annat halsband, spännen och små tenar som användes som betalningsmedel. Den här texten publicerades ursprungligen år 1819 i tidskriften "Nordiska fornlemningar. I-II Häftet" med rubriken "VII. Silfversaker, funna i Skåne". Författare till texten är Johan Gustaf Liljegren (1791–1837) och Carl Georg Brunius (1792–1869). Den här e-boken publicerades på sajten e-boksbiblioteket i januari 2017. Eftersom den här texten skrevs på 1800-talet så innehåller den mått, ord och personer som inte är så bekanta i dag. Därför har vi kompletterat originaltexten med en kortfattad ordlista. Du får gärna länka till den här e-boken eller skicka vidare e-boken till vänner och bekanta. Du får till och med ladda ner den och sprida den vidare på din egen sajt eller blogg – men då kan vi inte göra eventuella ändringar, rättelser eller kompletteringar. VII. Silfversaker, funna i Skåne Den här texten publicerades ursprungligen år 1819 i tidskriften "Nordiska fornlemningar. I-II Häftet" med rubriken "VII. Silfversaker, funna i Skåne". Författare till texten är Johan Gustaf Liljegren (1791–1837) och Carl Georg Brunius (1792–1869). År 1816 har en bonde i Kabbarp i Tottarps socken, Bara härad af Malmöhus Län, vid gräfning på släta marken, en aln djupt i Jorden, funnit en myckenhet små silfversaker och åtskilliga slags mynt. Storleken af fyndet kan väl ej bestämmas, heldst bonden strax hade bortlemnat några penningar, dem han ej kunde återskaffa; hvad som var i behåll (18 lod) inlöstes från bonden af H:r Professor Sjöborg som det samma för Kongl. Vitterhets-, Historrie- och Antiqvitets-Akademien uppvisade, och det densamma hembjöd. Det förvaras nu hos ÖfverIntendenten och Riddaren P. Tham på Dagsnäs. Häraf märkas följande stycken: 1. Ett halsband af vridet arbete med en dervid hängande prydnad, förseddt med hakar, hvarmed det kunde hopfästas och öppnas; till vidden jemnt passande om halsen på ett vanligt fruntimmer, och till vigten 2¾ lod. 2. Ett massivt, men enkelt arbetadt spänne med sin thorn, liknande nog de spännen, som af oädlare metall i sednare tider blifvit brukade, men saknar i de hoprullade ändarne hål att deruti indsätta ett förbruket af dem, såsom de i sednare tider begagnats, behöfligt stift. Till Vigten 1 5 / 8 lod. 3. Ett beslag af silfver. De följande äro tecknade i naturliga storleken. 4. En liten märla, som synes hört till en motsvarande hake och då kunde hafva tjenat till att dermed hopfästa kläderna, väger ½ lod. 5. 6. 7. Stycken af vridet arbete, jemte många stympade kedjor, af finare och gröfre tråd, med mer och minre konstig sammansättning. 8. En afklippt silfverten, som blifvit delad i flera finare trådar. 9. 10. 11. Stycken af uthamrade silfverstänger, dem man plägade afhugga i behöfliga delar, för att begagna i stället för prägladt mynt. 12. Ett mer utarbetadt litet silfverstycke, som synes tillhört någon prydnad. 13. En thorn, hörande till något spänne eller smycke; likaledes afklippt, troligen för ofvan nämnda bruk. Dessutom funnos äfven flera minre, sammanvridne silfvertrådar m. m., samt ett litet stycke af en mycket tunn silfverplåt, som lär utgjort någon del af ett rundt smycke och varit pryddt med fastlöddt finare arbete, hvaraf blott litet obetydligt ännu qvarsatt; några bitar, som funnos lösa och troligen hört dertill, voro för små att kunna ge begrepp om dess beskaffenhet. Sådana skatter, som träffas i jorden, utan att de blifvit i högar nedlaggde, torde blifvit nedsatta, för att derigenom undangömmas för en fiendes åtkomst; hvilket äfven skedde vikingar imellan. (jemf. Svarfd. S. c. 4.) Viktiga ord och personer Aln. Längdmått. En aln är 59 cm. Brunius, Carl Georg. [1792–1869] Konstnär, arkitekt och konsthistoriker som växte upp i ett av världens mest hällristningsrikaste områden, Tanum. Mest känd för sin bok "Försök till förklaringar öfver hällristningar" som kom 1868. Liljegren, Johan Gustaf. [1791–1837] Svensk fornforskare och riksantikvarie. Var en av landets första professionella arkeologer och var verksam som professor i ämnet vid Lunds universitet. Var en av 1800-talets främsta experter på runor och gav bland annat ut "Run-urkunder" (1833). Lod. Gammal viktenhet. Ett lod motsvarar 13,3 gram. Sjöborg, Nils Henrik. [1767–1838] Svensk historiker verksam som professor vid universitetet i Lund. Hans mest kända verk "Inledning till känne- 10 dom af fäderneslandets antiqviteter" kom 1797. Svarfd. Förkortning för den isländska vikingaberättelsen "Svarvadardalssagan". Den handlar om koloniseringen av Svarvadardalen på norra Island under 900-talet. Tham, Pehr. [1737–1820] Godsägaren Tham i Dagsnäs var en av de första som studerade Västergötlands historia. Hans mest berömda skrift är "Göthiska monumenter" från 1794. 11 Fler böcker: E-boksforlaget.se Om du gillar e-böcker om historia så kommer du att gilla utbudet hos E-boksforlaget.se Det här förlaget är specialiserat på utgivning av äldre texter om arkeologi, resor och biografier. Alla titlarna går att hitta hos de flesta e-bokhandlare, i iTunes samt på många bibliotek. Här är några exempel på titlar: Klassiska deckare * "Sherlock Holmes: Musgraves ritual" * "Sherlock Holmes: »Gloria Scott»" * "Sherlock Holmes: Beryllkronan" * "Sherlock Holmes: De fem apelsinkärnorna" * "Sherlock Holmes: De rödhårigas förening" * "Sherlock Holmes: Den avhuggna tummen" * "Sherlock Holmes: Den blå karbunkeln" * "Sherlock Holmes: Den försvunna brudgummen" * "Sherlock Holmes: Den försvunna kapplöpningshästen" * "Sherlock Holmes: Blodbokarna." * "Sherlock Holmes: Det spräckliga bandet. " * "Sherlock Holmes: Den grekiske tolken" 12 * "Sherlock Holmes: Det gula ansiktet" * "Sherlock Holmes: Det hemlighetsfulla mordet vid skogssjön" * "Sherlock Holmes: Den hemlighetsfulle patienten" * "Sherlock Holmes: Börsmäklarens biträde" * "Sherlock Holmes: En skandal i Böhmen" * "Sherlock Holmes: Krymplingen" * "Sherlock Holmes: Lorden och hans rika amerikanska brud" * "Sherlock Holmes: Mordet i Reigate" * "Sherlock Holmes: Tiggaren med den kluvna läppen" Arkeologi * "Solgudens yxa och Tors hammare" Fler titlar från E-boksförlaget.se (1899) * "Hällristningarnas ålder" (1869) * "Feniciska kolonier i Skandinavien" (1875) * "Hällristningar på Kinnekulle" (1892) * "Forntidens perioder" (1892) * "Hur gamla är hällristningarna?" (1869) * "Bohusläns bygdeborgar" (1909) * "Bohuslänska hällristningar" (1879) * "Fynden i Troja" (1878) * "Förbindelse mellan Skandinavien och vestra Europa före Kristi födelse" (1889) * "Svear och götar under folkvandringstiden" (1905) * "Husaby kyrka" (1899) * "Hällristningarna i Järrestad" (1881) * "Nordens fartyg från hednatiden" (1872) * "Anmärkningar rörande figurteckningar från forntiden" (1842) * "Grafkistor af klufna och urhålkade stockar" (1894) * "Den svenske solguden och den svenske Tyr" (1906) * "Skånska fornminnen" (1853) * "Ölands fornminnen" (1874) * "Tors hammare" (1872) * "Våra fornminnen – vad de lära oss" (1916) * "Sveriges fasta fornlämningar från hednatiden" (1901) * "Förstörda fornminnen i Bohuslän år 1924" Djur & natur * "Svenska djur i folktron" (1898) 13 * "Skäggets historia" (1893) * "Kattens kulturhistoria" (1882) * "Djurens sömn" (1889) * "Katten i forntida Egypten" (1889) * "Ett dygn på månen år 1870" * "Orkidéernas historia" (1894) * "Blomsterspråket" (1888) * "Sveriges hundraser" (1880) * "Guide till biskötsel" (1885) Kulturhistoria * "Midvinterns solfest" (1894) * "Julen på 1870-talet – Skildringar och illustrationer i svenska tidskrifter " * "Om julens härkomst" (1899) * "Julen i Skåne på 1820-talet" * "Nyaste och tillförlitligaste Drömboken" (1918) * "1870-talets bästa tips för frisyr och utseende" * "Lyxens historia" (1870) * "Gaffelns historia" (1889) * "Kanalbyggen på planeten Mars" (1888) * "Vårt solsystem" (1878) Resor * "Ett besök i Venedig år 1878" * "Strandgatan i Visby år 1879" * "Resa på Dalslands kanal år 1877" * "Nyköpings slott" (1877) * "Ett besök i Marstrand år 1882" * "Min resa i Blekinge och Kalmar år 1854" * "Resor med luftballong år 1873" Fler titlar från E-boksförlaget.se * "Runlejonet i Venedig" (1871) * "En utflykt på Mälaren år 1871" * "Skildring af Vestergötland år 1882" * "Kalmar slotts historia" (1880) * "Ett besök i Södertälje år 1881" * "En färd på Donau år 1882" * "Ringmuren i Visby" (1874) * "Fredrikstens fästning och Karl XII" (1879) * "Petras helgedomar" (1921) * "Ett besök i Boxholm år 1885" * "Skildring av Riseberga klosterruiner" (1874) * "Borgholms slottsruin" (1878) * "Rundtur i södra Frankrike år 1880" * "Ett besök på Djurgården sommaren 1868" * "Sigtunas tidiga historia" (1872) * "Helgeandskyrkan i Visby" (1878) * "Norrköpings historia" (1871) * "Ett besök i Waxholm år 1870" * "Vadstena slott" (1875) * "Skildring av Island" (1870) * "Besök på Gripsholms slott år 1895" * "Ett besök i Rom år 1870" * "Besök på Helgoland år 1874" * "Guide till Uppsala år 1875" * "Kyrkoruinen S:t Katarina i Visby" (1877) * "Gripsholms slott" (1877) * "Ett besök i Strängnäs år 1874" * "Ett besök i Visby år 1906" * "Bohus fästning" (1869) * "En resa på Rhen år 1866" * "Ett besök i Ystad år 1872" 14 Svensk geografi * "Märkliga orter i Sverige" (1883) * "Skildring av Värmland år 1882" * "Skildring av Dalälven år 1876" * "Skildring av Ångermanland 1882" * "Skildring av Bohuslän år 1882" * "Skildring av Dalsland år 1882" * "Skildring av Närke år 1882" * "Skildring av Öland år 1882" * "Skildring av Stockholm år 1882" * "Skildring av Västmanland år 1882" * "Skildring av Härjedalen år 1882" * "Skildring av Gästrikland år 1882" * "Skildring av Jämtland år 1882" * "Skildring av Göteborg år 1882" * "Skildring av Halland år 1882" * "Skildring av Blekinge år 1882" * "Skildring av Gotland år 1882" * "Skildring av Södermanland år 1882" * "Skildring av Östergötland år 1882" Vikingar * "Vikingatidens Lund och Birka" (1909) * "Jomsvikingarnas saga" (1888) * "Fyndet av vikingaskeppet i Gokstad år 1880" * "Hervars och Hedreks saga" (1888) * "Carl Larssons Uppsala-tempel" (1908) * "Sagan om Ragnar Lodbrok och hans söner" (1880) * "Sverige och vikingafärderna västerut" (1924)	2.453125
Ungnötens behandlingar och karenstider Besättning: Ägare: Man kruxar i punkten Reg, då man lagrat uppgifterna i Naseva (veterinären eller djurägaren) eller i programmet Min Gård (djurägaren). Obs! Uppgifterna överförs inte automatiskt från Min Gård till Naseva! Medicineringsdatum Beh. Reg (till exempel 2.-5.3.2016) gång Beh. kod Mediciner som använts och övriga anteckningar Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Veterinär nummer Ungnötens behandlingar och karenstider Man kruxar i punkten Reg, då man lagrat uppgifterna i Naseva (veterinären eller djurägaren) eller i programmet Min Gård (djurägaren). Obs! Uppgifterna överförs inte automatiskt från Min Gård till Naseva! Medicineringsdatum Beh. Reg (till exempel 2.-5.3.2016) gång Beh. kod Mediciner som använts och övriga anteckningar Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Karenstid dg Kött Mjölk Mjölken bör testas Djurens öronnummer eller EU-signum Läkemedlets namn, antal av läkemedel Medicineringens påbörjare Läkemedlets säljare Veterinär nummer	1.101563
Policy om Antidoping Idrottaren är skyldig att känna till och följa dopingreglerna. Enligt idrottens dopingregler är idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller intar på annat sätt. OK Ravinen följer Svenska Orienteringsförbundets antidopingprogram (ADP), som i sin tur är baserat på Riksidrottsförbundets (RF:s) antidopingpolicy. RF lutar sig i sin tur på regelverket från World Anti Doping Agency, WADA. RF:s antidopingpolicy "Allt bruk av dopingmedel är oacceptabelt. Inget idrottsresultat är så värdefullt att bruk av dopingmedel kan försvaras."Målet med idrottsrörelsens antidopingarbete är att tillförsäkra alla idrottsutövare dess självklara rätt att delta och tävla i en idrott fri från doping. För att nå målet förs kampen mot doping med olika medel på alla nivåer inom idrotten. Föreningars skyldighet enligt RF:s stadgar Följande är utdrag från RF:s stadgar som relaterar till antidopingarbetet. 8 kap Föreningarna 5 § Åligganden Förening ska 1. följa RF:s stadgar samt vederbörande SF:s stadgar och tävlingsregler samt beslut fattade av överordnat idrottsorgan, 3. på begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse ställa föreningens handlingar till förfogande, samt lämna av dessa organ begärda uppgifter, 4. samt föra medlemsförteckning, 6. På begäran av Riksidrottsnämnden eller Dopingkommissionen lämna uppgifter samt avge yttranden. Svenska Orienteringsförbundets (SOFTs) antidopingprogram. Svenska Orienteringsförbundet (SOFT) skall arbeta aktivt för en dopingfri verksamhet inom förbundet, dess specialdistriktsförbund (OF) och anslutna föreningar samt upprätthålla en uppdaterad plan för antidopingarbetet som överensstämmer med de av Riksidrottsförbundet (RF) beslutade åtgärderna för att bekämpa all typ av doping. Vidare skall SOFT samverka med det Internationella Orienteringsförbundet (IOF) och dess medlemsländer för att motverka spridning och bruk av doping för att behålla en dopingfri idrott också i framtiden. Vad är doping? WADA:s dopinglista beskriver vad som är doping inom idrotten. Listan uppdateras årligen och återfinns här: WADA Dopinglista. Den svenska idrottens dopingreglemente som utgår från World Anti-Doping Code, finns på RF:s hemsida: Idrottens Antidopingreglemente. På RF:s hemsida finner man även RödGröna listan, ett sökverktyg för utövare för att se om ett läkemedel eller en substans är förbjuden enligt antidopingreglerna: Röd-Gröna Listan. Både SOFT och Internationella Orienteringsförbundet (IOF) har anslutit sig till WADA:s Anti-Doping Kod. I samband med IOF sanktionerade arrangemang gäller IOF:s regler. Dessa finns på IOF:s hemsida. OK RAVINEN NACKA Därför är doping förbjudet Sedan lång tid tillbaka är det förbjudet med doping inom idrotten. Argumenten för det är många men kan sammanfattas i fyra punkter: * Det är fusk att dopa sig. Ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. * Det är farligt att dopa sig. Det strider mot medicinsk etik och är förenat med stora hälsorisker för individen. * Det skadar idrottsrörelsens trovärdighet. Doping är därför ett allvarligt hot mot idrotten som ungdomsorganisation och folkrörelse. * Det kan vara olagligt att dopa sig. Att hantera eller inta förbjudna preparat är enligt svensk lag förbjudet och kan ge upp till fyra års fängelse. Dispensregler Dispensreglerna har tillkommit för att idrottsutövare, som av medicinska skäl måste använda dopingklassade läkemedel, ska kunna utöva sin idrott. Löparen ansvarar själv för att söka dispens. Information om dispensreglerna finns på Riksidrottsförbundets hemsida, SOFT:s och IOF:s hemsida. För dispenser i samband med IOF-sanktionerade arrangemang gäller IOF:s regler och dispenser skall sökas via IOF. Kosttillskott RF avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. Det finns inget vetenskapligt stöd för att idrottsutövare som äter normal kost har behov av extra kosttillskott. Många preparat på marknaden är otillräckligt kontrollerade och kan innehålla dopingklassade substanser. Enligt idrottens dopingregler är idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller intar på annat sätt. Den som dopar sig riskerar alltid att straffas, oavsett orsak. Läs mer i RF:s kostrekommendationer. Dopingkontroll Dopingkontroller är tillsammans med information och utbildning de viktigaste verktygen i idrottsrörelsens antidopingarbete. Kontrollerna genomförs såväl i samband med tävling som vid träning. Dopingprov kan även tas vid andra tillfällen, t ex genom hembesök. I Sverige utförs kontrollerna av RF:s legitimerade dopingkontrollfunktionärer. Läs mer om hur det går till vid en kontroll HÄR. Positivt dopingprov och bestraffning. Vill du veta mer om vad som sker i händelse av ett positivt dopingprov inom Svenska Orienteringsförbundet kan du läsa mer om detta i SOFT:s antidopingpolicy Information och utbildning Mer information om hur du som utövare ska tänka finns i RF:s broschyr Tänk efter före. Det finns även en webbaserad utbildning du kan gå som heter Ren Vinnare. Slutord Orienteringsidrotten har som mål att både nationellt och internationellt vara helt fri från doping, och detta ska vi som förening vara en del av genom att aktivt ta avstånd från all typ av doping, men också all annan typ av fusk. Rent spel och fair play ska vara ledord i vår verksamhet. OK RAVINEN NACKA	2.890625
Svensk författningssamling Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624); utfärdad den 10 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att det i kupongskattelagen (1970:624) 2 skall införas en ny paragraf, 6 a §, samt närmast före 6 a § en ny rubrik av följande lydelse. Valuta 6 a § Samtliga uppgifter som skall lämnas enligt denna lag skall till sina belopp anges i svenska kronor. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000. På regeringens vägnar BOSSE RINGHOLM Peter Kindlund (Finansdepartementet) 1 Prop. 1999/2000:23, bet. 1999/2000:LU8, rskr. 1999/2000:127. 2 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996. SFS 2000:47 Utkom från trycket den 22 februari 2000 1	0.890625
Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö Angelica Kauntz 08-405 56 64 [email protected] Remiss av betänkandet Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö (SOU 2017:28) Remissinstanser 1 Riksrevisionen 2 Riksdagens ombudsmän (kapitel 5.3) 3 Datainspektionen (kapitel 5.3) 4 Försäkringskassan 5 Socialstyrelsen 6 Folkhälsomyndigheten 7 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 8 Myndigheten för delaktighet 9 Barnombudsmannen 10 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 11 Inspektionen för socialförsäkringen 12 Statistiska centralbyrån 13 Arbetsgivarverket 14 Statskontoret 15 Uppsala universitet 16 Lunds universitet 17 Göteborgs universitet 18 Stockholms universitet Fax: 08-411 36 16 Webb: www.regeringen.se Remiss 2017-05-17 A2017/00711/ARM Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Fredsgatan 8 E-post: [email protected] 19 Umeå universitet 20 Linköpings universitet 21 Karolinska institutet 22 Kungl. Tekniska högskolan 23 Luleå tekniska universitet 24 Karlstads universitet 25 Malmö högskola 26 Kungliga biblioteket 27 Vetenskapsrådet 28 Verket för innovationssystem 29 Diskrimineringsombudsmannen 30 Arbetsförmedlingen 31 Arbetsmiljöverket 32 ILO-kommittén 33 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 34 AFA Försäkring 35 Arbetsgivaralliansen 36 Arbetsgivarföreningen KFO 37 Arbets- och miljömedicin i Uppsala 38 Arbets- och miljömedicin Syd 39 Arbets- och miljömedicin i Linköping 40 Arbets- och miljömedicin Örebro 41 Arbets- och miljömedicin Göteborg 42 Arbets- och miljömedicin i Västerbotten 43 Centrum för arbets- och miljömedicin 44 Forum för arbetslivsforskning 45 Företagarna 46 Landsorganisationen i Sverige 47 Oxford research 48 Prevent 49 Sunt Arbetsliv 50 Svenska ESF-rådet 51 Svenskt Näringsliv 52 Sveriges akademikers centralorganisation 53 Sveriges Företagshälsor 54 Sveriges kommuner och landsting 55 Tjänstemännens centralorganisation Ni bjuds härmed att lämna synpunkter på betänkandet Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö (SOU 2017:28). Betänkandets förslag om organisering av ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö samt förslag om lokaliseringsort och verksamhetens omfattning (kapitel 3 och 4) kommer i första hand att behandlas vid en hearing den 27 juni 2017. En särskild inbjudan till hearingen bifogas till detta dokument. I inbjudan finns information om tid, plats och anmälan till hearingen. Enligt utredningens direktiv skulle förslag lämnas så att verksamheten inordnas i befintlig myndighet eller befintligt lärosäte. Vad gäller centrumets placering är regeringen därför i första hand intresserad av synpunkter på utredningens förslag om att verksamheten placeras vid ett befintligt lärosäte. Eventuella synpunkter till hearingen bör även lämnas i skriftlig form. Vi är tacksamma om ni senast samma dag skickar era eventuella synpunkter till [email protected]. När det gäller betänkandets övriga delar ska remissvaren ha kommit in till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 15 augusti 2017. Vi ser gärna att remissvaren skickas både på papper och elektroniskt som word-fil och webbanpassad pdf-fil (inte inscannad utan skapad från word). Skicka till [email protected]. Vi skulle uppskatta om filnamnet är instansens namn. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Remissinstanserna kan utan kostnad få ytterligare högst 3 exemplar av betänkandet. Exemplaren beställs hos Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm. Telefon 08-598 191 90, fax 08-598 191 91, e-post [email protected]. Ange vid beställning att exemplaren är avsedda för remissändamål. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss – hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Frågor under remisstiden kan ställas till Angelica Kauntz (via e-post [email protected] eller via telefon 08-405 56 64). Susanne Södersten Expeditionschef Kopia till Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm	1.46875
En del av sammanhanget - Chefens roll i att introducera nya medarbetare Evelina Benjaminsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Masterprogrammet i Human Resource Management and Development En del av sammanhanget - Chefens roll i att introducera nya medarbetare Part of the context - The Manager's role in introducing new employees Evelina Benjaminsson Masteruppsats i Masterprogrammet i Human Resource Management and Development Linköpings Universitet Vårterminen 2014 Handledare: Cecilia Enberg Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva hur chefer introducerar nya medarbetare och hur detta påverkar socialiseringen in i en organisation och arbetsgrupp. Studien är uppdelat i två teoretiska teman; de hårda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta är en kvalitativ studie och resultatet är baserat på sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder på att vikten vid en introduktion ligger på arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen. Introduktionerna är individualiserade men då personalomsättningen ökar så ökar även vikten av att skapa standardiserade rutiner för introduktioner. Nyckelord: Chef, introduktion, socialisering, nya medarbetare Förord Jag vill först tacka mina kontaktpersoner för visat förtroende, för ni ställt upp med stöd under hela processen och för ett smidigt samarbete. Jag vill även tacka alla informanter som ställt upp med sin tid och gjort denna uppsats möjlig. Jag vill tacka min handledare Cecilia Enberg för det stöd och den vägledning jag fått. Jag vill även tacka vänner och familj som stöttat mig genom hela processen. Jag vill ge ett extra tack till mamma som ställt upp med många bra reflektioner och funderingar och för att ha varit ett bollplank under hela arbetets gång. Linköping, 23 maj 2014 Evelina Benjaminsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ...................................................................................................................................... 1 1 INLEDNING Många organisationer, stora som små, har ofta flyktiga introduktioner med information om timmar, löner, förmåner och arbetsregler. Detta följt av introduktioner av medarbetare, rundtur i organisationen och en uppmaning till den nyanställde om att ställa frågor när de uppkommer (Cirilo & Kleiner, 2003). Cirilo och Kleiner (2003) menar att organisationer gör detta med lite eller ingen hänsyn till de tveksamheter och orosmoment som finns för den nyanställde. Samtidigt är det när en ny medarbetare får närma sig sitt nya jobb välorienterad som detta görs med en förhöjd självsäkerhet och ett större engagemang gentemot organisationen (Cirilo & Kleiner, 2003). Medarbetares engagemang genom introduktion har blivit en nyckeldel i organisationers framgång och konkurrenskraft (Saks & Gruman, 2010). Ett sätt att skapa detta engagemang är via socialisering. Att få nya medarbetare socialiserade i en organisation är en viktig del av lärande, välmående och prestation (Allen, 2006; Korte & Lin 2012). Kommer inte en medarbetare in i arbetet och organisationen så finns en risk att den nyanställde slutar inom några månader (Granberg, 2011). Forskningen kring socialisering har till största del fokuserat på individen gentemot organisationen och arbetsgruppen (Allen, 2006; Saeed et al., 2012; Saks & Gruman, 2010; Smith et al., 2012). Klein och Weaver (2000) menar att det finns fyra olika fokusområden inom forskning kring socialisering. Det första är de steg den nya medarbetaren genomgår genom processen, det andra är hur nya medarbetare lär sig att förstå sin nya miljö. Det tredje är olika praktiker organisationer använder sig av för att underlätta socialisering och det fjärde och sista fokuserar på innehållet i olika socialiseringspraktiker. Vanligt i litteraturen inom HRM är ett fokus på socialisation och att skapa normativa råd för hur nya medarbetare kan integreras in i det nya arbetet och organisationen (Antonacopoulou & Güttel, 2010). L. Smith, Amiot, Callan, Terry och J. Smith (2012) fann att arbetsgruppen och chefen är en stor del av att socialiseringen av nya medarbetare sker på rätt sätt för organisationen, och de kan hjälpa till vid motivationen som gör att den nya medarbetaren kommer att stanna i organisationen. Ciriclo och Klein (2003) menar att det är av stor vikt att ledning och chefer är deltagande i en introduktion av nya medarbetare. Det är organisationen som har ansvaret över en introduktion och en stor del av att detta ska bli lyckat ligger på den chef som utför denna. Från organisationens sida krävs det en medvetenhet kring den långa process som en introduktion är och de formella och personliga nivåer som påverkas för att få ett optimalt resultat (Lindelöw, 2008). I det formella menar Lindelöw (2008) att vikten ska läggas på att vara förberedd för den nya medarbetaren och att det ska finnas en plan. Vidare menar hon att den personliga nivån handlar om att bygga en bas för ömsesidig förståelse och samarbete (Lindelöw, 2008). Under en introduktion krävs det att den nya medarbetaren får en generell kunskap kring organisationen och kulturen, som innebär mer än bara arbetsbeskrivningen av dennes arbete. Detta för att skapa en möjlighet för denne att framgångsriktigt och kontinuerligt kunna förbättra sin prestation över en längre period (Cirilo & Kleiner, 2003). Men det krävs även att medarbetaren ska komma in i den sociala miljön på arbetsplatsen, på en personell nivå. Ardts, Jansen och van der Velde (2001) menar att resultatet av en socialisering in i en organisation är motivation, minskad frånvaro, produktivitet, organisatoriskt engagemang och minskad personalomsättning. Det finns forskning kring både hur olika socialiseringspraktiker påverkar en ny medarbetare och hur en ny medarbetare påverkar arbetsgruppen. Forskningen ser på chefer som en viktig del av en socialisering av nya medarbetare, men ändå har den inte sett till den betydelse som chefer har (Bauer & Green, 1998; Jokisaari & Nurmi, 2009). En introduktion påverkar stora delar av hur en ny medarbetare sedan kommer in i organisationen och vill stanna i denna. Det är då en viktigt hur organisationer kan använda sig av chefen för att underlätta en medarbetares socialisering in i organisationen. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att beskriva hur chefer arbetar med att introducera nya medarbetare in i en organisation och arbetsgrupp och att därigenom skapa en förståelse för hur detta påverkar en socialisering. 1. Hur arbetar chefer idag med introduktioner? 2. Hur ser chefer på sin roll i arbetet med att introducera nya medarbetare? 3. Hur använder chefer olika praktiker idag? 1.2 Centrala begrepp Nedan definieras de två huvudbegrepp som studiens utgår ifrån och hur dessa hänger ihop. I linje med Granberg (2011) utgår denna studie från att en introduktion är en process som handlar om både anpassning utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv och kunskapsutveckling. Introduktion av nya medarbetare är ett område inom kompetensutveckling och det finns tre viktiga delar att lägga fokus på, den ska underlätta övergången till nya arbetsuppgifter, nya arbetskamrater och den nya miljön (Granberg, 2011). Introduktionen består av det Granberg (2011) benämner som en sammansättning av åtgärder. De hårda delarna av en introduktion innehåller dokument om exempelvis organisation, verksamhet, löne- och anställningsvillkor, viktiga ordningsregler, fackliga organisationer, skyddsverksamhet och möjlighet till utbildningar. De mjuka delarna handlar om exempelvis företagskulturen, gruppnormer och personliga relationer. Socialisering likställt i denna studie till det Angelöw och Jonsson (2000) menar är en process där överföring av värderingar, attityder, beteenden och kunskap sker till en individ från andra individer och grupp. Detta ses på i denna studie som de mjuka delarna av introduktionen. Introduktionen börjar från den dag då avtal om anställning sker, då den information som den nyanställde får tillgång till inför sin första dag sätter prägel på hur denne går in i organisationen och de förväntningar denne har inför första dagen (Granberg, 2011). 1.3 Beskrivning av organisationen Organisationen studien är utförd på är en enhet tillhörande landstinget i Östergötland. Denna enhet fungerar som en stödfunktion för övriga landstinget. Enheten är en intern resurs som erbjuder stöd genom olika tjänster såsom kundtjänst inom ekonomi, HR och systemstöd. Enheten består i sig av olika avdelningar inom olika områden där varje avdelning har en ansvarig chef. Dessa chefer ansvarar för medarbetare med olika yrkesroller, dessa kan sitta både på plats och vara utplacerade ute i olika delar av landstinget. 1.4 Disposition Denna studie är indelad i sex kapitel. I det andra kapitlet presenteras den teoretiska referensram som studien utgått från. Vidare i kapitel tre presenteras det metodologiska tillvägagångssätt som studien har haft i slutet presenteras även etiska aspekter och en diskussion kring kvalitetskriterier. I kapitel fyra presenteras det resultat studiens empiri gett. Kapitel fem presenterar en analys som är baserad på den teoretiska referensramen och resultatkapitlet. I kapitel sex presenteras slutsatser utifrån de frågeställningar studien utgått ifrån och avslutas med praktiska implikationer och förslag på framtida forskning. 2 TEORETISK REFERENSRAM I detta kapitel presenteras studiens teoretiska referensram. Det som presenteras är tidigare forskning kring osäkerhetshantering och vad som händer med individen och gruppen vid en nyanställning. Vidare presenteras vad en introduktion innebär för att sedan gå in på socialisering och sist olika praktiker organisationer kan använda vid introduktioner. 2.1 Osäkerhetshantering Vi en introduktion när en individ går in i en ny organisation är denne full av osäkerhet och måste få olika typer av information för att hantera denna osäkerhet (Kramer, 2010). Kramer (2010) menar att de finns fyra typer av osäkerheter: uppgiftsrelaterad, relationsrelaterad, organisationsrelaterad och makt- och politiskrelaterad. Uppgiftsrelaterad osäkerhet innebär en osäkerhet gentemot de uppgifter som ska utföras och kriterier för dessa men även normer och kommunikation inom gruppen. Relationsrelaterad osäkerhet handlar om hur individen ska skapa en relation till gruppmedlemmar och andra, men även hur nätverk ska skapas. Organisationsrelaterad osäkerhet handlar om att förstå organisationens historia, kultur och generella beteendenormer. Makt och politik handlar om osäkerheten kring vem som har inflytande, vem den nya medarbetaren ska prata med för att få saker gjorda och hur denne ska bete sig för att öka sitt eget övertag och skapa möjligheter inom organisationen. Den osäkerhet som finns hos en ny medarbetare i en organisation kan enligt Kramer (2010) minskas med hjälp av osäkerhetshantering genom informationssökning och genom att använda sig av sina tidigare erfarenheter. Informationssökning sker genom arbetskamrater, chefer, offentlig information och organisatoriskt kontrollerad information, såsom policys och handböcker. Genom att handskas med sin osäkerhet kommer nya medarbetare ha en mer positiv erfarenhet av organisationen (Kramer, 2010). Den osäkerhet som finns hos en medarbetare är något som pågår genom hela karriären inom organisationen. När en ny medarbetare kommer in i organisationen skapas en osäkerhet i hela gruppen och de använder sig alla av osäkerhetshantering genom informationssökning för att minska sin osäkerhet (Gallagher & Sias, 2009; Kramer, 2010). Gallagher och Sias (2009) menar att de erfarna medarbetarna har en osäkerhet kring hur den nya medarbetaren kommer att fungera i gruppen och i deras arbetsvardag, men även hur denne kommer att påverka den egna arbetsbelastningen. Denna osäkerhet kommer från att de erfarna medarbetarna inte vet vad den nya medarbetaren har för kunskap och motivation inför det nya jobbet medan den nya medarbetaren är osäker bara genom att vara ny. De gamla medarbetarna använder sig av informationssökning på samma sätt som nya medarbetare gör. Ett sätt för chefer att arbeta bort denna osäkerhet hos arbetsgruppen är att ge dem information om den nya medarbetaren och dennes roll i organisationen och hur detta påverkar gruppen (Gallagher & Sias, 2009). 2.2 Introduktion Enligt Rubenowitz (2004) är en introduktion hela den process genom vilken den nya medarbetaren kommer in i en ny arbetssituation. Vidare menar han att en medarbetares första kontakt med en organisation skapar en grundattityd gentemot organisationen och arbetsmiljön som kommer att påverka denne under en lång tid. Med introduktionsprogram går det att skapa ett positivt första intryck av organisationen (Rubenowitz, 2004). Cirilo och Kleiner (2003) menar att det finns tre komponenter till introduktionsprogram: förberedande aktiviteter, orientering mot organisationen och orientering mot arbetet. Den tid med förberedande aktiviteter är från att individen blivit erbjuden arbetet till den första dagen på arbetsplatsen, en tid som kan variera i längd. Under denna period finns det olika typer av aktiviteter. Det går att skicka ut interna publikationer såsom information om aktiviteter, individer och den service som organisationen utför. Även dokument kring policys och manualer kan ge medarbetaren en möjlighet att förbereda sig inför arbetet. Genom att den närmsta chefen hör av sig kan detta motivera den nya medarbetaren och ge information som kan skapa förväntningar inför arbetet. Även korta möten eller workshops kan förbereda den nya medarbetaren på den miljö denne kommer att arbeta i. Att använda sig av olika förberedande aktiviteter är ett kostnadseffektivt sätt att förbereda en ny medarbetare på ett sätt där denne kan ta till sig information i sin egen takt. Det är också ett sätt att skapa positiva relationer redan innan medarbetaren kommit till arbetsplatsen, där medarbetaren får en bild av den kultur som finns och skapa en positiv bild av chefen som senare ska utföra introduktionen (Cirilo & Kleiner, 2003). Kramer (2010) menar att kommunikationen som sker med en ny medarbetare innan denne börjat sitt arbete kan vara avgörande för hur denne senare kommer att delta i organisationen. Cirilo och Klein (2003) beskriver en orientering mot organisationen som ett sätt för den nya medarbetaren att bli bekant med organisationen. Vanliga komponenter i denna del av en introduktion är organisationens historia, filosofi, struktur, förmåner, policys, processer och en rundvandring på arbetsplatsen. Under en orientering till arbetet så tar en typisk introduktion upp avdelningens mål, relationen till hela organisationen, hur avdelningen är strukturerad, vart material finns, arbetsbeskrivning, schema och avdelningens policys. Vid denna del av introduktionen krävs det även att se till tre delar för att få en så bra introduktion som möjligt; själva presentationen, medarbetares engagemang och materialet i form av exempelvis handböcker. En formell träning behövs för att den nya medarbetaren ska få en tydlig bild av organisationen och hur värderingar ska användas och uttryckas på arbetsplatsen. Genom att engagera olika chefer och högre uppsatta medarbetare i introduktionen kan detta utöka möjligheten för den nya medarbetarens guidning till kulturen i organisationen. Detta kan då resultera i lojalitet och engagemang hos den nya medarbetaren gentemot organisationen (Cirilo & Kleiner, 2003). Med systematiska introduktionsrutiner går det enligt Rubenowitz (2004) att skapa en planerad introduktion. Utfall av dessa kan vara att det skapas en positiv inställning till arbetsplatsen och den garanterar att den nya medarbetaren får den kunskap som krävs. Genom dessa systematiska introduktionsrutiner så går chefen igenom förhållanden och föreskrifter och detta skapar en förståelse hos den nya medarbetaren om hur organisationen fungerar. Viktigt är att inte skapa för höga förväntningar hos den nya medarbetaren på arbetsplatsen utan att denne ska få saklig och ärlig information om vardagsverkligenheten. Med en systematisk introduktion så underlättas anpassningen för den nye medarbetare och skapar bättre möjlighet för att denne ska trivas. Rubenowitz (2004) menar att den närmast överordnade chefen spelar den viktigaste rollen i introduktionsarbetet. Det är inte bara chefens roll att ansvara över information om viktiga hålltider och lön, utan även att sätta in den nya medarbetaren i de sociala och oskrivna reglerna. Det är även denne som ska presentera den nya medarbetaren till andra överordnade inom organisationen. Det är av vikt för det systematiska introduktionsarbetet att chefer med personalansvar ser vikten av en väl utförd introduktion. 2.2.1 Verktyg Lindelöw (2008) menar att de hårda delarna av en introduktion kan underlättas genom att ha en struktur för dessa. Genom att ha planerat för hur den nya medarbetaren ska få till sig alla information denne behöver, signalerar detta att den nya medarbetaren har en betydelse för organisationen. Det finns olika verktyg att arbeta med för att underlätta introduktionsprocessen (Cirilo & Kleiner, 2003). Ett vanligt sätt enligt Rubenowitz (2004) är att skapa en checklista, som blir till en minneslista så att inget moment ska glömmas bort. Alla moment i denna checklista behöver inte genomföras första dagen eller i listans ordning men de viktigaste momenten är de som gör att medarbetaren kan arbeta någorlunda tillfredsställande på egen hand. En informationsbroschyr är ett verktyg i form av skriftlig information om exempelvis organisationens produktion, organisation och personalpolitik och som kan användas som ett hjälpmedel som kan betraktas som ett första steg i en intern utbildning. Den innehåller även väsentlig information som berör organisationen och arbetet. Denna går att lämna ut innan första arbetsdagen eller i början av en introduktionsprocess (Rubenowitz, 2004). Det går även att formulera en medarbetarhandbok med allt material som finns i introduktionen, inklusive information om medarbetarens arbetsuppgifter. Materialet bör innehålla organisationens kärnvärden men de kan utformas för att passa organisationens mål med en introduktion, och då innehålla mer eller mindre av praktisk eller värderingsbaserad information (Cirilo & Kleiner, 2003). Dessa skriftliga informationsverktyg får enligt Rubenowitz (2004) aldrig ersätta muntlig information. När en informationsbroschyr lägger tyngdpunkt i förhållanden som berör medarbetaren och dennes arbetsmiljö får den mer positiv respons än om den fokuserar enbart på organisationens historia och produktion (Rubenowitz, 2004). Ett annat verktyg är enligt Cirilo och Kleiner (2003) att använda sig av handledare vid stöttning av lärande på arbetsplatsen. Denna handledare är inte en ersättare för chefen utan ses mer som ett komplement. En handledare kan hjälpa den nya medarbetaren att känna sig välkommen, ses som en förebild och lära ut hur arbetsplatsen fungerar, något som formell information ibland kan sakna. 2.3 Socialisering Den forskning som finns om organisatorisk socialisering har enligt Ponte och Rizzi (2010) två huvudperspektiv; socialiseringspraktiker och fokus på individens rolltagande. Socialiseringspraktiker handlar om hur organisationer arbetar för att socialisera in nya medarbetare i organisationen. Individers rolltagande handlar om de beteenden den nya medarbetaren använder sig av för att skapa sig en roll i organisationen. Då denna studie ser på chefers arbete med introduktioner och hur detta påverkar en socialisering av en ny medarbetare ser jag att det är de praktiker som används som ligger i fokus i denna studie. När en ny medarbetare framgångsrikt socialiserats in skapas interpersonella kvaliteter, samarbetsvilja, en känsla av kompetens, självförtroende och tillfredställelse med sitt arbete. Socialisering går att se på som en process med tre faser; en föregripande fas, en mötandefas och en förvärvningsfas. Den första fasen är när den nya medarbetaren väljer ett jobb eller en organisation, i den andra får medarbetaren en första kontakt med organisationen då vid en rekrytering, när förväntningar från den nya medarbetaren blir testade mot organisationens attityder och beteenden. Den sista fasen innehåller en mer långsiktig anpassning till uppgifter, roller, värderingar och normer mot gruppen och organisationen (Ardts, et al. 2001), som då blir den stora delen av introduktionen där medarbetaren börjat sitt arbete. Ponte & Rizzi (2010) beskriver en socialiseringspraktik som en dynamisk process som utvecklas över tid i samband med att en organisation utvecklas. Den påverkas av personalomsättning och hur chefer hanterar olika situationer som sker när organisationen utvecklas. Saks och Gruman (2010) undersökte kopplingen mellan en nyanställds motivation och socialiseringspraktiker. De fann ingen direkt relation mellan dessa, men att medarbetaren kunde känna positiva känslor gentemot organisationen och effektivitet i arbetet. Men de menade att avsaknaden av koppling kunde bero på att praktikerna inte gav möjlighet till engagemang, genom att de var för breda och generella. Praktikerna kan variera i till vilken grad de ger resurser som är viktiga för engagemang. Enligt Saks och Gruman (2010) måste först de aktiviteter som krävs för att nya medarbetare ska känna engagemang identifieras. Korte och Lin (2012) menar att det inte bara är den nya medarbetarens möjlighet att anpassa sig till organisationskulturen som ger framgång i en socialisering, utan att ansvaret även hamnar på medarbetarna och cheferna. Med socialt kapital, de resurser och relationer en medarbetare kan använda sig av för att underlätta i det sociala med arbetsgruppen, så menar Korte och Lin (2012) att det finns två sätt för en nyanställd att komma in i gruppen. Genom att hitta en mentor och genom att bygga kamratskap. De menar att genom användandet av mentorskap skapas en relation till organisationen och gruppen tidigare hos den nya medarbetaren än om ansvaret ges till hela gruppen att skapa relationer till medarbetare. 2.3.1 Institutionaliserande socialisering En institutionaliserad socialisering vid en introduktion innebär att organisationen skapar en kultur som ledarskapet sedan ställer sig bakom och föreskriver gentemot en ny medarbetare, som en kulturell kontroll (Harris & Ogbonna, 2011). Fogarty och Dirsmith (2002) menar att socialiseringen har blivit institutionaliserade, det är inte tillräckligt att nya medarbetare blir socialiserade utan de behöver bli effektivt socialiserade genom sanktionerade strukturer och processer. Det är inte tillräckligt att använda sig av de formella delarna av en organisationsstruktur för att den nya medarbetaren ska institutionaliseras in i organisationskulturen. När medarbetare och chefer bestämmer över socialisering av nya medarbetare har då denna introduktion blivit institutionaliserad och en del av den organisatoriska strukturen (Fogarty & Dirsmith, 2002). Harris och Ogbonna (2011) menar att en kulturell kontroll sker genom det sociala på arbetsplatsen, där medarbetare och chefer påverkar den kultur som presenteras. När en organisation har en hög kulturell kontroll påverkar detta medarbetaren på ett negativt sätt. Detta då medarbetaren blir stressad och får lägre självförtroende eftersom organisationen lägger större fokus på ett ideal än individens egen identitet (Harris & Ogbonna, 2011). Klein och Weaver (2000) menar att effekterna av en formell introduktion i socialisering påverkar den nya medarbetarens mål och värderingar. Artds et al. (2001) menar att en institutionaliserad introduktion skapar engagemang till organisationen hos medarbetaren i form av lojalitet och emotionellt engagemang, det skapar även enligt Fogarty och Dirsmith (2002) en konform arbetsgrupp. 2.3.2 Individualiserad socialisering En introduktion som är baserad på en individualiserad socialisering sker på den nye medarbetarens villkor, där organisationen finns som ett stöd. En individualiserad socialisation skapar innovativa och flexibla medarbetare (Ardts et al., 2001). I en individualiserad introduktion upplever nya medarbetare en organisation med ett fåtal eller helt utan begränsningar och normer. Denna avsaknad av begräsningar finns för att skapa medarbetare som är innovativa genom att de själva får skapa den kunskap som de behöver, med stöd från erfarna medarbetare (Antonacopoulou & Güttel, 2010). I denna typ av introduktion ligger fokus på medarbetarens egen karaktär och proaktivitet (Fang et al., 2011). En nackdel med en individualiserad introduktion är att medarbetaren är mindre benägen att stanna i organisationen, då denne känner mer ansvar för sin egen karriär än för organisationen (Ardts et al., 2001). 2.4 Introduktionspraktiker Van Maanen och Schein (1979) har skapat sex praktiker där olika fokus skapar olika typer av introduktioner för socialisering av nya medarbetare. I dessa finns det både hårda och mjuka delar och de utgår ifrån att vad en ny medarbetare lär sig är ett direkt resultat av hur denne lär sig detta. Varje praktik har två dimensioner, som används för att förstå introduktioner, dess upplägg, innehåll och de konsekvenser detta får. De sex praktikerna är (1) kollektiv/individuell, (2) formell/informell, (3) sekventiell/icke-sekventiell, (4) fast/rörlig, (5) kontinuerlig/åtskiljande och (6) bearbetande/behållande. Den första dimensionen av varje praktik fokuserar på grupprocessen, likt en institutionaliserad socialisering, som är anpassad efter att individen ska formas av organisationen och kulturen. I denna dimension får även varje medarbetare en identisk introduktion. Den andra dimensionen av varje praktik fokuserar på individen. Introduktionen anpassas då efter varje individ och dennes behov, likt en individualiserad socialisering. Dessa praktiker är presenterade i sina extremer men är ofta kombinerade och används samtidigt. De två olika dimensionerna av varje praktik skapar antingen en innovativ eller konform medarbetare gentemot organisationen och hur denne utför sina arbetsuppgifter (van Maanen & Schein, 1979). Kramer (2010) kritiserade dessa praktiker för att det finns dimensioner, då de flesta använder sig lite av båda och inte bara den ena eller den andra. Han menar även att den nya medarbetaren ses som en passiv deltagare i denna process. Men Ardts, et al. (2001) ser att dessa olika praktiker ger organisationer ett stöd för att skapa en introduktion som anpassas utifrån det utfall de vill ha av en introduktionsprocess. 2.4.1 Kollektiv respektive individuell praktik En kollektiv praktik innebär enligt van Maanen och Schein (1979) att en organisation låter en grupp nya medarbetare gå igenom en gemensam introduktion. Exempel på detta är gemensamma utbildningar kring organisationen eller arbetsuppgifter för alla medarbetare. I en kollektiv praktik sker ett kollektivt lärande. Det sätts ett högre krav på de sociala agenterna, chefer och medarbetare, där de kan påverka den syn de nya medarbetarna får till organisationen. En typ av social agent är en mentor och denna kan ses på som en förebild. En ny medarbetare accepterar mentorns sätt att arbeta och se på organisationen i en kollektiv praktik. I denna socialisering skapas ett likartat arbetssätt där alla medarbetare lär sig samma sätt för att angripa arbetsuppgifter. Detta skapar en homogenitet i gruppen. En kollektiv praktik används oftast när ett stort nummer av nya medarbetare ska rekryteras in i likartade roller. Även där det viktiga är att skapa en kollektiv identitet, solidaritet och lojalitet inom en arbetsgrupp. Individuell praktik är motsatsen till den kollektiva, där medarbetare isoleras från gruppen och lär sig genom mer eller mindre unika erfarenheter. Exempel på dessa är när medarbetare lär sig genom att utföra sina arbetsuppgifter. En individuell praktik är både kostsam och tar tid. Men det är en praktik som används när ett arbete är komplext och där en kollektiv identitet inte anses viktig. I denna praktik anpassas ordningsföljden i hur den nya medarbetaren löser en uppgift, vilket innebär att resultaten varierar från en individ till en annan (van Maanen & Schein, 1979). 2.4.2 Formell respektive informell praktik En formell praktik beskriver van Maanen och Schein (1979) som till vilken del en ny medarbetare är segregerad från andra i organisationen när denne går igenom introduktionen. Vid en formell praktik får medarbetaren en klar bild av sin roll i organisationen. Processer är illustrerade på ett sätt så att den nya medarbetaren vet vilka arbetsuppgifter denne ska utföra och de är förordnade formellt och tydligt. En formell praktik används när en ny medarbetare behöver lära sig organisationens värderingar, attityder och processer som ingår i rollen. Denna del av en introduktion fokuserar mer på attityder än arbetsuppgifter och är den del som förbereder medarbetaren inför dennes roll i organisationen. En informell praktik menar van Mannen och Schein (1979) är att medarbetarens roll inte är specificerad. I introduktionsprogrammen finns heller inget försök till att särskilja den nya medarbetaren från andra i organisationen. Den nya rollen lärs ut genom att den nya medarbetaren skapar sig erfarenhet inom organisationen. Detta innebär exempelvis att den nya medarbetaren lär sig genom att utföra sina arbetsuppgifter när de kommer upp och inte genom specifika program där arbetsuppgifter lärs ut en arbetsuppgift i taget. När den nya medarbetaren lär sig genom att utföra arbetet kan också ett fel kosta mer än vid en formell träningsform, då det är det riktiga arbetet som utförs och inga tester. Detta kan skapa en press hos den nya medarbetaren då denne inte har kunskap kring hur arbetet ska utföras medan dennes arbetskamrater är mer kunnig och kan då se de fel som den nya medarbetaren genomför. Detta kan undvikas genom att den nya medarbetaren får stöd från en erfaren medarbetare innan en arbetsuppgift utförs. Även vid en informell praktik krävs det en viss del av formell träning, där den nya medarbetaren behöver skapa en kunskapsbas i arbetsuppgifterna. I denna typ av praktik skapas medarbetare som är mer innovativa än i en formell. 2.4.3 Sekventiell respektive icke-sekventiell praktik van Maanen och Schein (1979) menar att den sekventiella praktiken ser till vilken utsträckning processen är den samma i sina orienteringsaktiviteter, till vilken grad organisationen har en sekventiell introduktion för organisationen eller yrket. Denna praktik fokuserar till större del på introduktion mot organisationen och yrkesrollen och den information den nya medarbetaren får kring dessa. Vid denna praktik är det viktigt att notera till vilken grad varje steg bygger på det föregående. En sekventiell praktik innebär att varje del som gås igenom under en introduktion bygger på det som tidigare lärts ut, där den nya medarbetaren känner igen sig i de olika stegen. Denna praktik skapar konforma medarbetare som lär sig samma process av hur arbetet ska utföras. En icke-sekventiell praktik innebär enligt van Maanen och Schein (1979) att de steg som gås igenom under en introduktion är oplanerad och kan ständigt förändras. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur något ska läras ut till den nya medarbetaren. Genom att den nya medarbetaren i denna praktik utsätts för olika typer av arbetsuppgifter och lösningar på dem så skapar detta också en mer innovativ medarbetare. I en ickesekventiell praktik kan de mentorer som lär ut arbetsuppgifterna vara omedvetna om vad de andra lär ut och kan då ge väldigt olika bilder av det som de lär ut. Detta innebär att det skapas en konflikt hos medarbetaren i hur denne ska utföra de olika arbetsuppgifterna. Denna praktik skapar mer innovativa medarbetare där de nya medarbetarna får insyn i många olika varianter av olika processer. 2.4.4 Fast respektive rörlig praktik van Maanen och Schein (1979) menar att en fast eller rörlig praktik behandlar i vilken grad introduktionens olika delar har en fastställd ordning. En fast praktik innebär enligt van Maanen och Schein (1979) att det finns en bestämd tid för varje steg i introduktionen, ett introduktionsschema. Inom en organisation kan varje roll i organisationen ha ett eget schema men alla scheman bör vara mer eller mindre likformiga. En rörlig praktik innebär att den nyanställda får några ledtrådar kring när denne bör kunna vissa delar av introduktionen. Det schema som skapas för introduktionen skapas av den nya medarbetaren själv genom att lyssna till chef och medarbetare. I denna praktik släpps den nya medarbetaren från sin introduktion när denne anses vara klar, det finns inget tydligt schema med början och slut. I en rörlig praktik är det svårt att skapa en sammanhängande grupp bland de nyanställda, där det oftast skapas en tävlingsinriktad kultur där varje medlem försöker skilja sig från gruppen. En fast praktik skapar enligt van Maanen och Schein (1979) innovativa medarbetare medan en rörlig skapar en konformitet i arbetsgruppen. Detta för att den rörliga praktiken skapar en oro och stress för den nya medarbetaren. Denna stress handlar om inte lära sig arbetsuppgifterna rätt eller i tid då de inte har ett schema där den nya medarbetaren kan se när denne ska ha lärt sig något, och den anpassar sig då efter hur arbetskamraterna arbetar istället för att lära sig genom att utföra jobbet själv. 2.4.5 Kontinuerlig respektive åtskiljande praktik I en kontinuerlig praktik hjälper arbetskamrater den nya medarbetaren in i arbetet (van Mannen och Schein, 1979). Medarbetare inom organisationen agerar som förebilder för den nye. En ny medarbetare kan då få en känsla av säkerhet genom att se till hur de mer erfarna medarbetarna arbeta. Men i en organisation där moralen är låg och det är hög omsättning av personal kan detta påverka på ett negativt sätt och förstärka den negativa känslan som redan finns i organisationen. När det inte finns en förebild inom organisationen att lära upp den nya medarbetaren är detta enligt van Maanen och Schein (1979) en åtskiljande praktik. Detta kan ske när det skapats en ny yrkesroll eller när exempelvis en man kommer till en kvinnodominerande arbetsplats. Ibland kan en organisation ha en stor omsättning och då skapa en åtskiljande praktik, där organisationen inte längre kom att likna det den tidigare varit genom avsaknad av erfarna medarbetare. Även när den nya medarbetaren inte är villig att ta de råd från sin förebild skapas en åtskiljande praktik. Om det finns en individ som är mer kunnig så har den nya medarbetaren enligt van Maanen och Schein (1979) lättare att lära sig och socialiseras in i organisationen och arbetet. Denna typ av praktik skapar mer konforma medarbetare men kan också skapa en osäkerhet och förvirring. Detta för att organisationen då inte har kontroll över vad det är de erfarna medarbetarna lär ut. Det är den erfarna medarbetaren som bestämmer vad denne ska lära ut av hur den arbetar. En åtskiljande praktik kan skapa innovativa medarbetare genom att de då inte kan ta till sig de arbetssätt som tidigare funnits i organisationen. 2.4.6 Bearbetande respektive behållande praktik Denna praktik handlar enligt van Maanen och Schein (1979) om till vilken grad organisationen jobbar mot att den nya medarbetaren ska skapa en identitet som motsvarar organisationens. En bearbetande praktik är när organisationen försöker att bearbeta vissa delar av en ny medarbetares karaktärsdrag. Detta för att institutionalisera medarbetaren in i organisationens kultur och attityder. Denna praktik används av organisationer som fokuserar på sina värderingar och attityder och där de vill behålla medarbetare av en specifik identitet. Denna praktik skapar konforma medarbetare. En behållande praktik är enligt van Maanen och Schein (1979) till vilken grad organisationen tar tillvara på medarbetarens egen identitet och erfarenhet som denne tar med sig in i organisationen. Detta innebär att organisationen inte vill förändra medarbetaren utan vill behålla dennes karaktärsdrag och dra nytta av dessa. Detta görs genom att låta den nya medarbetaren vara så fri som möjligt under sin socialisering och där de tar tillvara på dennes idéer för att utveckla organisationen. Denna praktik skapar mer innovativa medarbetare, där de får utveckla arbetet och organisationen genom sina erfarenheter. 2.4.7 Skapandet av en taktik Dessa praktiker är nära kopplade till varandra. Exempelvis är den formella/informella praktiken nära kopplad till den kollektiva/individuella, men är inte den samma. Detta då formella praktiker oftast är kollektiva, men det finns även praktiker som är informella och kollektiva. Detta genom att medarbetare som kommer in i grupp kan bli introducerade i grupp kring organisatoriska delar men när det kommer till arbetsuppgifter sker det en informell träning genom att de utför sitt arbete. Men en medarbetare kan också få en formell träning genom att denne genomgår träning i speciella steg, där det då blir en individuell och formell taktik (van Maanen & Schein, 1979). En organisation kan använda de olika praktikerna för att tillsammans skapa en taktik i sina introduktioner som anpassas efter hur de vill att en ny medarbetare ska komma in i arbetet och socialiseras. Figur 1. En teoretisk modell för introduktionspraktiker. Kollektiv Behållande Fast Sekventiell Kontinuerlig Bearbetande Formell Åtskiljande Rörlig Icke-‐‑sekventiell Informell Individuell Beroende på var i modellen, se figur 1, olika aktiviteter hamnar kan en organisation sätta ihop de olika praktikerna till en taktik där de skapar det utfall av en introduktion de vill ha. 3 METOD I detta kapitel redogörs för vilka metodologiska utgångspunkter och tillvägagångssätt som använts i denna studie. Först presenteras metodologiska utgångspunkter, och sedan presenteras datainsamlingen. Vidare presenteras bearbetning och analys av data. Därefter presenteras etiska överväganden och kapitlet avslutas med en diskussion kring kvalitetskriterier. 3.1 Metodologiska utgångspunkter 3.1.1 Kvalitativ ansats Men utgångspunkt i studiens syfte föll det sig naturligt att basera datainsamlingen på en kvalitativ ansats (Dalen, 2007). I fokus står den sociala verkligheten som chefer med introduktionsansvar ger uttryck för. Genom att använda mig av en kvalitativ ansats har insikter om detta fenomen skapats utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar både chefernas föreställningar och kontext. 3.1.2 Fallstudie Då denna uppsats har inriktats mot att studera chefers arbete med introduktioner i en särskild kontext där gränserna mellan fenomenet och sammanhanget inte är tydliga har fallstudiemetodologi (Eisenhardt & Graebner, 2007; Yin, 2007) varit en inspirationskälla för datainsamlingsarbetet. Med inspiration av Yins (2009) definition av en fallstudie fallstudie är det studerade fenomenet hur chefer introducerar nya medarbetare, själva fallet hur introduktioner hanteras och kontexten är enheten inom landstinget. I denna studie är fenomenet hur chefer introducerar nya medarbetare, fallet hur introduktioner hanteras och kontexten är enheten inom landstinget. Att inspireras av fallstudiemetodologi för att utforska detta fenomen ser jag som ett sätt att arbeta med hur introduktioner påverkar socialiseringen av nya medarbetare. Vid en fallstudie är enligt Eisenhardt och Graebner (2007) urvalet av organisation inte viktigt ur aspekten att skapa generaliserbar kunskap, utan fallen är valda för att de är relevanta för att illustrera det valda fenomenet. Fallstudier används som ett sätt att rikligt kunna förklara och beskriva ett fenomen och då är generaliserbarheten inte det som ligger i fokus. Siggelkow (2007) menar att då en fallstudie används för att belysa ett intressant fenomen genom att fördjupa sig i en kontext och valet av studerad organisation kan då ske genom tillgång till en kontext. Det viktiga vid val av organisation hamnar bara vid vilka slutsatser som skapas, där fokus ligger på att illustrera fenomenet och inspirera till nya idéer. Denna studies kontext är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Denna enhet är vald utifrån att det var där jag fick tillgång till chefer som utförde introduktioner. Detta blir ett bekvämlighetsurval, något jag inte ser som negativt då detta underlättade tillgången till den empiri som krävdes för studiens syfte. 3.1.3 Abduktivt förhållningssätt Studien har inspirerats av ett abduktivt förhållningssätt likt Alvesson och Sköldbergs (2008) syn, där teori och empiri legat som grund för att skapa en fördjupad förståelse av fenomenet. I denna studie inledde jag med att skapa en teoretisk medvetenhet kring fenomenet introduktion av nya medarbetare och socialisering. Den tidigare forskningen låg sedan till grund för utformandet av problem och syfte. Denna förståelse blev till den teoretisk referensram jag arbetade utifrån under hela processen. Den teoretiska referensramen omstrukturerades och utvecklades sedan under hela processen utifrån den empiri som samlats in för att skapa fördjupad förståelse för fenomenet och den empiri som samlats in. Genom att använda mig av tidigare forskning i skapandet av en förståelse så utvecklades den teoretiska referensramen som även den utvecklades efter empiriinsamling för att få en djupare förståelse för datan som samlats in. Denna utveckling skedde till största del av att teorierna kring praktiker och taktiker har utvecklats efter insamlingen av datan. 3.2 Datainsamling 3.2.1 Triangulering I en fallstudie är det enligt Patel och Davidsson (2011) viktigt att samla in information av olika karaktär för att få en fyllig bild av det aktuella fallet. Av denna anledning valde jag att inspireras av en metodtriangulering (Merriam, 2009) vid insamlandet av data. Jag samlade in data genom intervjuer med cheferna och dokument som fanns kring introduktion inom enheten. Detta var ett sätt att få en djupare förståelse för hur introduktionsprocessen gick till på enheten. En triangulering är ett sätt att som forskare få en större och bättre förståelse av det som undersöks genom att betrakta fenomenet från olika perspektiv (Denscombe, 2009). Bell (2007) menar att triangulering är ett bra sätt att ifrågasätta data och då till större del undvika att som forskare bli subjektiv. Då för att få en djupare bild av introduktionerna på enheten men även för att belysa sätten att arbeta med introduktionerna och då få en bredare bild av introduktionsarbetet. 3.2.2 Dokumentgranskning Enligt Patel och Davidsson (2011) är dokument är ett bra sätt att besvara frågeställningar kring förhållanden som råder i en organisation. Bryman (2012) menar att det är viktigt att vid studier av organisationer använda sig av deras policys, riktlinjer och instruktioner i form av dokument. Genom att ha tagit del av de dokument som fanns kring introduktionsprogrammen så fick jag en bild av hur organisationen lagt upp sina introduktionsprogram. De dokument som fanns var en checklista, en broschyr om att vara ny på enheten och ett schema för de 4-6 första veckorna av introduktionen. Alla dokument rörande introduktion samlades in innan intervjuerna, där jag under ett möte tillsammans med min kontaktperson från HR-avdelningen på enheten gick igenom de olika dokumenten och vad de användes till. Dokumenten är till stor del använda för att skapa mig en uppfattning om hur de på enheten arbetade med introduktionerna men fanns även med vid skapandet av en intervjuguide och som en del av resultatpresentationen. Vid resultatpresentationen används dokumenten som stöd för det cheferna sagt och används då som sekundärdata. 3.2.3 Semistrukturerade intervjuer Semistrukturerade intervjuer innebär att skapa teman inför en intervju som ska beröras (Patel & Davidsson, 2011). Då det aldrig går att förutsätta svaren under en kvalitativ intervju (Patel & Davidsson, 2011) ansåg jag att semistrukturerade intervjuer var ett bra alternativ då det fanns möjlighet till att ställa följdfrågor för att få så utförliga svar som möjligt. Samtalen kunde på detta sätt bli mer genuina där ordningsföljden på frågorna skiljde sig för att anpassas efter de teman som cheferna tog upp och hur de kunde följa samtalet. Genom att ställa frågorna i den ordning som passar samtalet så blev det en låg grad av standardisering (Patel & Davidsson, 2011). En intervjuguide (Bryman, 2012) skapades där frågorna inte följde ett specifikt schema utan användes som ett stöd för mig vid intervjuerna. Alla dessa frågor användes för att de skulle ställas någorlunda lika till alla informanter. Genom att jag använde mig av semistrukturerade intervjuer så fick informanten utveckla sina idéer och tala mer utförligt kring de teman som togs upp under intervjun (Denscombe, 2009). Vid skapandet av en intervjuguide utgick jag från tidigare forskning och de dokument som samlats in från enheten. Detta skapade teman utifrån hur chefer praktiskt utförde sina introduktioner, deras tankar kring detta men även hur de såg på socialisering och hur detta kunde påverka introduktionen. Vid några frågor utformades följdfrågor eller punkter för ämnen som inte skulle bli bortglömda under intervjun. Bryman (2012) menar att använda teman är att föredra då det går att ställa följdfrågor. Bryman och Bell (2013) menar att under en semistrukturerad intervju är det informanten som tolkar frågorna och vad som är av vikt i dem. 3.2.4 Urval av chefer Vid val av chefer som skulle delta i studien så gjordes detta utifrån ett bekvämlighetsurval. Min kontaktperson gav mig tillgång till alla de chefer som fanns på enheten som hade ansvar för introduktioner. Innan jag fick tillgång till enheten så diskuterade de i chefsgruppen om de ville delta i studien och alla sju chefer med ansvar för introduktion av nya medarbetare gav samtycke till detta. Innan intervjuerna bokades in var jag närvarande vid ett chefsmöte där jag presenterade mig själv och syftet med studien och informerade om att deltagandet i studien var frivillig. Efter detta skickade jag ut en förfrågan till alla sju chefer om datum för intervju. Efter några påminnelsemail och samtal till ett fåtal chefer fick jag intervjuer inbokade med alla. Kvale och Brinkmann (2009) menar att antalet informanter som krävs beror på studiens syfte, fler intervjuer är inte alltid bättre. Då syftet med denna fallstudie var att beskriva chefer arbetade med en introduktion så anser jag att använda mig av alla sju chefer inom kontexten gav mig en insyn av helheten. Alla sju chefer hade ansvar för en avdelning inom enheten med undantag för en chef som hade ansvaret för två avdelningar. Cheferna har varit ansvariga för att introducera sina medarbetare inom enheten i genomsnittligen fyra år. En av cheferna hade ingen tidigare erfarenhet som ansvarig för introduktioner medan en annan hade flera års erfarenhet. Två av cheferna hade över tio års erfarenhet som chef med ansvar av introduktion av nya medarbetare, då både inom landstinget och inom privata sektorn. 3.2.5 Utförande av intervjuer Några chefer uttryckte en vilja av att få intervjuguiden utskickad inför intervjun. Då för att få möjlighet att förbereda sig så skickade jag ut en reviderad intervjuguide några dagar innan intervjun. Denna var reviderad genom att några följdfrågor inte fanns med, detta för att inte styra cheferna för mycket i deras svar utan att de skulle få möjlighet att fundera kring de öppna frågorna i allmänhet inför intervjun. Jag såg på detta som en möjlighet för cheferna att förbereda sig då introduktioner inte är något de utför dagligen och det var då en möjlighet för dem att fundera kring hur de gjort och vad för likheter och olikheter som funnits i deras arbetssätt. Som intervjuare hade jag en roll i att föra samtalet för att det skulle bli meningsfullt för studien och därför var det viktigt att skapa en bra miljö för detta samtal (Dalen, 2007). Detta för att vi båda skulle känna oss så bekväma som möjligt för att skapa en ärlig konversation. Jag lät cheferna välja mellan att utföra intervjun i sitt egna kontor eller i ett samtalsrum i deras lokaler. Bryman och Bell (2013) menar att val av miljö ska vara ett lugnt och avskilt utrymme och att göra en intervju i informantens arbetsrum kan vara problematiskt ifall det skulle dyka upp störande moment såsom ringande telefoner eller om andra personer knackar på dörren. Valet av lokaler skedde utifrån vad chefen kände sig mest bekväm med och vad det fanns tillgång till. Jag anser att det inte var några problem med störningsmoment under de intervjuer som utfördes i chefernas egna kontor. Vidare menar de att kvalitativa intervjuer kan skilja mycket i tid, men en kortare intervju behöver inte vara av sämre kvalité (Bryman & Bell, 2013). Varje intervju varade mellan 30 till 60 minuter. Efter tre intervjuer såg jag teman där personalomsättningen och gruppens motstånd hade skapat en problematik. Då detta var en ny dimension av introduktionen jag inte tidigare sett till vid utformandet av intervjuguiden valde jag därför att i de sista fyra intervjuerna ta upp denna problematik som en följdfråga. Detta för att skapa en kontroll i gruppen om de kände igen sig i mina tolkningar. 3.3 Bearbetning och analys av data 3.3.1 Transkribering Likt Kvale och Brinkmann (2009) synsätt på transkribering har jag sett till målet med studien som påverkan på hur ordagrann transkriberingen blir. Då fokus inte ligger på en detaljerad språklig analys utan att den ska ingå i en läsbar berättelse så valde jag att inte transkribera ut exempelvis emotionella uttryck. Bryman och Bell (2013) menar att det är av vikt att försäkra sig om att transkriberingarna håller en god kvalité. Jag har då för att försäkra mig om att alla intervjuer transkriberats ordagrant genom att efter varje transkribering lyssnat igenom intervjun en extra gång och kontrollerat att inget skiljer sig. Transkribering av inspelningarna skedde även en kort tid efter avslutad intervju, detta för att hålla samtalet färskt i minne. En anledning till detta var för att förenkla då några informanter använt sig av gestikulering eller visat på något i rummet för att förklara sig i ett svar och för att jag då inte skulle glömma bort vad som menades eller pekades på. Genom att ge varje informant ett slumpmässigt valt nummer redan vid transkribering har jag sett till att informanterna hållits anonyma. Att inte skriva ut några namn på personer som nämnts vid intervjun var ett sätt att se till att andra inom kontexten blivit anonyma. Jag anser att detta inte påverkat något vid utläsandet av transkriberingen då det framgår vilken roll det handlar om även om namn tagits bort. 3.3.2 Kodning och analys av data Vid bearbetning av all empirisk data, dokumenten och de transkriberade intervjuerna, använde jag till en början en öppen kodning likt Merriams (2009) definition, där materialet definierades i teman, mönster, ett fynd eller ett svar på en frågeställning. Genom en öppen kodning (Merriam, 2009) så angrep jag mig empirin öppet, där all data sågs som att den möjligen var användbar. Detta för att inte missa en aspekt av materialet som kunde vara intressant. Genom att inte bara fokusera på att materialet skulle placeras in i teman utifrån tidigare forskning eller frågeställningen så gick det att se fler dimensioner av materialet utan att ha varit för färgad av dessa. Texterna från både intervjutranskriberingarna och dokumenten bröts ner genom att jag läste igenom texten flera gånger och färgkoordinerade olika teman som framkom. Genom att använda mig av färgkoordinering kunde jag lätt se de sammanhang de olika delarna av texterna tillhörde. Jag började med att bryta ner intervjutranskriberingarna i dessa färgkoordineringar för att sedan göra samma sak med dokumenten för att hitta likhet och skillnader i de båda insamlingsmetoderna. De teman som framkom ur empirin var kring två stora teman utifrån introduktionsarbetet och socialisering. Under introduktionsarbetet fanns det åtta sub-teman som kom fram; det gemensamma, strukturerad introduktion, individualiserad introduktion, förberedelser inför introduktion, medarbetaren i organisationen, introduktion mot arbetsuppgifterna, verktyg och uppföljning. Inom socialisering fanns det fem teman; välkomnande, trygghet, arbetsgruppen, gruppdynamiken och kontaktnät. Vid analys av data har jag inspirerats av en innehållsanalys utifrån Pattons (2002) definition, där varje intervju analyserats var för sig till en början att identifiera grundläggande likheter och meningar. Jag ansåg att detta var ett bra alternativ då Patton (2002) menar att fallstudier kan analyseras utifrån innehållsanalys. Genom att se till de teman som kodats kunde jag bryta ner texterna och se likheter och skillnader mellan dem. 3.3.3 Presentation av data Efter analysarbetet skulle de teman som kommit fram presenteras på bästa sätt. De centrala teman som kommit fram under analysarbetet var de som låg till grund för uppbyggandet av resultatkapitlet. Dessa är uppdelade i fyra huvudteman, introduktion, verktyg, uppföljning och socialisering. För att göra detta överskådligt så skapades även en sammanfattning som presenteras i slutet. Under det första temat introduktion så presenterades den struktur som introduktionerna hade, där de mer hårda delarna av introduktionen presenterades. Dessa var indelade i sub-teman strukturerad introduktion, individanpassad introduktion, förberedelser för introduktion, medarbetaren i organisationen och introduktion till arbetsuppgifter. Under temat verktyg presenteras de dokument som fanns och hur cheferna använder sig av dessa. Detta är uppdelat utifrån de olika dokumenten och då fått sub-teman introduktionsschema, checklista, organisatorisk information och avslutas med en presentation av verktygens tillgänglighet. Även under uppföljning finns verktygen med som stöd men till stor del baserades på intervjutranskriberingarna. Efter detta presenteras det sista centrala temat som är socialisering, där de mer mjuka delarna av introduktionen tas upp. I detta tema fanns fem sub-teman. Dessa subteman var välkomnande, trygghet, arbetsgruppen, gruppdynamik och kontaktnät. Till detta valdes olika citat från intervjuerna för att förstärka det resultat som presenterats. 3.4 Etiskt övervägande I denna studie har jag tagit hänsyn till Forskningsrådets (2002) fyra etiska huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet och samtyckeskravet följdes genom att informera cheferna om syftet med studien både vid ett möte med presentation och mail vid inbjudan till intervju. Cheferna informerades även om att deras deltagande var frivilligt. Konfidentialitetskravet togs i beaktan genom att resultatet till största möjliga grad har framställts så att det inte går att utläsa vem som säger vad. Det har dock varit svårt att helt utesluta att det går att hänvisa vissa svar till en viss chef för dem inom gruppen då alla cheferna var medvetna om varandras deltagande. Men då cheferna fått ge sitt samtycke inför intervjuerna så ser jag det som av mer vikt att anonymisera enheten och cheferna för att utomstående inte ska ha möjlighet att urskilja en viss person. Vid transkribering av intervjuer har endast jag lyssnat till inspelningarna och namn på informanter har kodats om till siffror. Nyttjandekravet har följts genom att den information som kommit ur studien har använts inom ramen för syftet för studien. 3.5 Kvalitetskriterier Guba och Lincoln (1989) har utvecklat fyra kriterier kring kvalité i kvalitativa studier. Dessa kriterier motsvarar validitet och reliabilitet men är mer lämpade för den kvalitativa forskningen. Dessa är credibility, transferability, dependability och conformability. Credibility är motsvarigheten till den interna validiteten, och det innebär att den verklighet jag som forskare bygger upp motsvarar den som informanterna ser (Guba & Lincoln, 1989). För att säkerställa att jag som forskare förstått den verklighet som informanterna ser så strävade jag efter att ställa följdfrågor under intervjuerna för att få en klar bild av informantens bild. Genom att leta mönster i empirin kan detta enligt Yin (2009) stärka den interna validiteten om dessa överensstämmer. Guba och Lincoln (1989) menar även att ett av de viktigaste sätten att testa credibility är genom att låta en informant kontrollera resultatet. Resultatkapitlet skickades ut till cheferna där de fick möjlighet att kommentera ifall de ansåg mina tolkningar som rimliga. Detta skapade en kommunikativ validitet (Patel& & Davidsson, 2011) då cheferna inte ansåg att det fanns något att anmärka på vid min tolkning av intervjuerna. Genom att jag skickat ut intervjuguiden inför intervjuerna, hade cheferna då möjlighet att påverka sina svar genom att förbereda sig. Men jag ansåg att då introduktioner är något cheferna utför relativt sällan så kunde detta ge dem en möjlighet att reflektera kring hur de arbetat med introduktionerna. Jag valde även att ta bort de följdfrågor som jag själv använde som stöd i intervjuguiden för att de inte skulle bli för präglade i vad jag ville att de skulle svara på. Så jag anser att en viss spontanitet ändå fanns i deras svar då de bara fått fundera kring de större temana som ingick i intervjuguiden. Transferability är en motsvarighet till överförbarhet eller extern validitet. Transferability mäts genom hur övergripande en tydlig beskrivning är kring kontexten av studien (Guba & Lincoln, 1989). Då enheten har anonymiserats så valde jag att inte göra en tydlig beskrivning av själva organisationen, men genom att i resultatet ge en så tydlig beskrivning av hur cheferna arbetat med introduktioner som möjligt ser jag detta som ett sätt att beskriva kontexten av i alla fall introduktionerna. Larsson (2009) ser att transferability liknar generalisering och att det Lincoln och Guba menar på är transferability är en likhet i kontexter. Vidare problematiserar han den kontextlikhet som kan skapa generaliserbarhet i en studie. Detta då generalisering genom kontextlikhet innebär att kontexten alltid innehar samma kvaliteter i ett fenomen. Men att det går att se att individer kan agera annorlunda inom samma kontext. Det är då svårt att generalisera utifrån en kontextlikhet där det finns individer som alla kommer agera olika (Larsson 2009). Jag ser då att genom att presentera kontexten landstinget och chefernas erfarenhet går det att skapa en typ av beskrivning av kontexten. Läsaren kan få en så tydlig beskrivning som möjligt av den kontext studien är baserad på utan att röja de etiska aspekterna av anonymiseringen. Yin (2007) diskuterar möjligheten för överförbarhet eller generalisering av en fallstudie och att det bara är möjligt att skapa teoretiska hypoteser men inte generalisera utifrån populationer och då skapa analytisk generalisering. Jag har i denna studie då inspirerat mig av det som Yin (2007) beskriver som analytisk generalisering där jag använt mig av redan befintlig teori för att jämföra dessa med resultatet av studiens empiri. Dependability motsvarar reliabilitet, som innebär hur datan håller sig över tiden (Guba & Lincoln, 1989). Men då den sociala verkligheten ständigt är föränderlig så går det omöjligen att göra en identisk studie med samma resultat, då introduktionsprogrammen och chefernas syn på dessa ständigt förändras och utvecklas. Så genom att presentera tillvägagångssätt och metod tydligt är det upp till läsaren att bedöma om denna studie är pålitligt. Conformability motsvarar objektivitet och innebär att den data som presenteras inte färgats av mig som forskare. Genom att visa all datas uppkomst är ett sätt att skapa credability (Guba & Lincoln, 1989). Jag skapade detta genom att transkribera intervjuerna ordagrant och även ge informanterna en möjlighet att se till resultatet för att se om detta representerar dem. 4 RESULTAT I detta kapitel presenteras en sammanställning av resultaten från studiens dokument och intervjuer. De presenteras först genom en övergripande beskrivning av de gemensamma delarna av introduktionen på enheten för att sedan gå in på en mer detaljerad beskrivning av olika verktyg som används. Vidare presenteras socialiseringen med en övergripande bild av vad introduktionen ska leda till för att sedan gå in på arbetsgruppens del av introduktionen. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultatets alla delar. 4.1 Introduktion Inom enheten finns det några gemensamma delar för introduktionen. Det finns en utbildning kring hur det är att arbeta i landstinget i Östergötland, som alla nya inom hela landstinget genomgår. Denna utbildning ges två gånger om året. Alla nya medarbetare ska även utföra några möten med olika nyckelroller inom enheten, såsom alla avdelningars chefer. Det är en IT-samordnare som sköter introduktionen inom tidredovisningssystem och personalsystem och som ger behörigheter till alla system. Personalchefen är den som går igenom rutiner och regler som gäller anställningen och respektive avdelningschef går igenom sitt område. Jag introducerar vår enhet och vad vi gör här och hur det fungerar och sen så ser jag till att de får tid med XX för att få en introduktion i HR-arbetet eller vilka det nu är. (Chef 7) Enligt en chef tar det lång tid att skapa fungerande rutiner kring en introduktion. En chef nämner att de under chefsmöten har diskuterat introduktionerna och hur dessa ska genomföras och då kommit fram till ett, i stora drag, gemensamt sätt att genomföra dessa. Men de arbetssätt som är gemensamma för alla chefer är till stor del informella. Alla chefer menar att introduktionerna ser olika ut då de också handlar om olika yrkesroller, men introduktionerna är också utformade efter vad varje chef själv anser är viktigt. Alla chefer arbetar olika med sina introduktioner, där vissa har introduktioner som sträcker sig över flera månader medan andra chefer har mindre omfattande introduktioner. I dagsläget så har ju jag jobbat mycket med det själv för min avdelning om man säger, och inte haft så mycket utbyte med de andra kring hur, kring att göra det på ett enhetligt sätt så. (Chef 1) Några chefer anser att när det kommer många nya medarbetare till hela enheten finns det möjlighet att genomföra en samlad introduktion. Det gäller att underlätta för nyckelpersoner då de har mycket fulltecknade scheman. Att ha gemensamma introduktioner av detta slag är under utveckling och kommer att användas när det kommer in flera nya medarbetare även från olika avdelningar. Sen vet jag inte om vi, det som vi möjligtvis skulle titta på är den här enhetsnivån, kanske om vi ska ha någon gemensam och kanske få till utbytet över gränserna lite mer och lite tidigare i processen, som det är nu så blir man nog väldigt introducerad till sin avdelning. (Chef 1) 4.1.1 Strukturerad introduktion En chef påpekar vikten av att ha en strukturerad introduktion: Även om man har börjat med ett introduktionsprogram så har man inte satt det i sjön då vilket gör att det blir lite mera slumpartat på något vänster hur det blir, den känns ju inte riktigt bra. (Chef 2) Då det i vissa arbetsgrupper inte funnits en utarbetad struktur för hur de ska ta hand om en ny medarbetare har arbetsgruppen då inte klarat av att introducera på ett bra sätt. En chef har skapat ett introduktionsprogram för en specifik tjänst, för att de planerat för att introducera många inom tjänsten i framtiden. Chefen har tagit fram dokument med regler som finns i landstinget och dessa går den nya medarbetaren igenom tillsammans med en erfaren medarbetare. Ett arbete som sker för att förbättra introduktionen är att de på hela enheten arbetar med att skriva rutiner och manualer. Detta för att introduktionen kring arbetsuppgifterna introduceras lika för alla nya medarbetare och att inget glöms bort. Man kan säkert vara mer strukturerad och gå mycket mer efter mallar och vi diskuterade om vi ska få fram en bra mall som kan täcka in alltihop så att man åtminstone kan bocka av att man tagit upp alla delar. (Chef 6) 4.1.2 Individanpassad introduktion Introduktionen kan läggas upp på olika sätt då det ibland går att gå med den som tidigare haft tjänsten innan denne slutat. När detta är möjligt blir resultatet av introduktionen det bästa enligt en chef. Men i vissa fall har medarbetare redan slutat och arbetsgruppen har varit en personal mindre vilket har resulterat i att det blivit stressigt under en introduktion av en ny medarbetare. En chef påpekar även att introduktionen påverkas av den nya medarbetarens erfarenhet, är denne ung eller gammal eller är den ny eller erfaren inom yrkesrollen. En yngre medarbetare eller en med mindre erfarenhet kan behöva mer stöd under introduktionen för att komma in i arbetet och kunna arbeta självständigt medan en äldre och mer erfaren kan klara sig själv tidigt och det bara krävs ett fåtal kontrollpunkter. Men de här två senaste var väldigt olika, en var mer erfaren än den andre, så hon kom ju igång att arbeta fullt ut liksom väldigt fort, det tog henne två tre veckor så var hon som om hon hade varit anställd länge fast hon fortfarande hade mycket funderingar förstås. (Chef 3) Några av cheferna anpassar varje introduktion efter den individ som kommer in i organisationen, men de ser ändå en vikt av att styra den nya medarbetaren då denne oftast inte vet vad som behövs under en introduktion. Introduktioner ser även olika ut beroende på om den nya medarbetaren arbetat inom landstinget tidigare eller inte. En chef menar också att det är lätt att missa delar av introduktionen om medarbetaren kommer från landstinget, då chefen ibland tror att den nya medarbetaren då har mer kunskap än denne har. I dessa fall har det lösts genom att gå tillbaka och gå igenom det som saknas vid ett senare tillfälle. Några av cheferna låter arbetsuppgifterna trappas upp, detta anpassas efter hur den nya medarbetaren vill ha det och vad denne behöver. Det är viktigt att lyssna till vad den nya medarbetaren behöver i förhållandet mellan introduktion och arbete. Att varva introduktion med arbete används för att det inte ska bli för mycket information för den nya medarbetaren. Även om den nya medarbetaren ännu inte är produktiv i någon större utsträckning. Sen behöver man ju saker att lägga händerna på också, för det här är ju ganska jobbigt att gå igenom och få all den här informationen och träffa alla de här personerna då, så att det gäller ju att få varva lite. (Chef 4) I ett fåtal yrkesroller krävs mycket övning och att den nya medarbetaren kan känna som att denne inte producerar något, vilket leder till en frustration. Det är då viktigt för chefen att lyssna på den nya medarbetaren och låta denne förstå varför introduktionen är upplagd på detta sätt. Inom enheten finns ingen gemensam syn på hur mycket arbete som ska ingå i en introduktion till en början. Men fokus ligger på att ge förutsättningar för att medarbetaren ska kunna börja arbeta och producera så snart det går. 4.1.3 Förberedelser inför introduktion Ett fåtal chefer börjar förbereda introduktionen redan i samband med rekrytering. En funderar kring vad för ny medarbetare avdelningen vill ha, är det en ny funktion som ska tillsättas, ska den nya medarbetaren ersätta någon eller vilken kompetens behöver denne ha. En annan chef sätter in i sitt schema att den nya ska komma. Några chefer ser att intervjutillfället är ett viktigt tillfälle att börja introducera den nya medarbetaren till organisationen och enheten. Jag vet inte hur mycket man hör egentligen men jag tycker ändå det är viktigt att man börjar med att sätta in det i någon form av helhet, vart tjänsten finns någonstans och vad den syftar till eller vad den ingår i för sammanhang. (Chef 3) Innan medarbetarens första dag förbereder cheferna på lite olika sätt. Många av cheferna har kontakt med medarbetaren innan dennes första dag, då det oftast tar några månader från dagen de skrivit på anställningskontrakt till den dagen då de börjar sitt arbete. Detta sker antingen via telefon eller via mail, beroende på vad som ska förmedlas. Några av cheferna skickar ut organisatorisk information kring enheten och landstinget. Många chefer frågar den nya medarbetaren om vad denne vill ha för information skickad till sig för att förbereda sig. En av cheferna skickar inte ut någon information innan medarbetarens första dag utan informerar under anställningsintervjuer om vart information går att hitta. Så det tycker jag inte är något konstigt för att jag skickar aldrig ut några papper innan. Utan vi har träffats på anställningsintervju och så och då har vi ändå pratat om precis vad vi gör och vart man kan leta efter information. (Chef 6) En chef låter den nya medarbetaren komma på besök en till två gånger innan dennes första dag. Under dessa besök ges material som denne kan läsa igenom och förbereda sig. Detta material är exempelvis policys och verksamhetsplaner. En chef ser det inte som något tvång för den nya medarbetaren att läsa igenom det material som delas ut innan den första dagen. Innan första dagen brukar cheferna också skicka ut information om arbetstider och om första dagen, om vem denne ska möta och vart. Några av cheferna ringer för att ge denna information medan andra skickar ut detta via mail. Genom besök och telefonsamtal hålls kontakt hela tiden. Detta för att visa att den nya medarbetaren inte är bortglömd och att hela arbetsgruppen är förväntansfulla på att medarbetaren ska börja. Några chefer menar att vikten av arbetet innan medarbetaren kommer handlar om att denne ska känna sig välkommen. En chef påpekade vikten av kontakt innan en ny medarbetares första dag: Det känns bra för både den personen, tror jag, och mig själv att vi inte bara liksom ses där igen om tre månader utan det är viktigt att man har kontaktakten på vägen. Det skapar också lite känsla av att man är efterlängtad tror jag. (Chef 2) Även om dessa samtal sker innan första dagen så kommer den nya medarbetaren ganska oförberedda till sin första arbetsdag. Alla chefer har också inför medarbetarens första dag sett till att det finns en arbetsplats, oftast med en välkomnande blomma på bordet. Några har material kring regler i arbetet utskrivna som medarbetare kan se över när de kommit på plats. 4.1.4 Medarbetaren i organisationen En av delarna i en introduktion är för några chefer att den nya medarbetaren ska ha förstått organisationens och enhetens syfte, mål, uppdrag och hur de arbetar. Det är viktigt att den nya medarbetaren vet hur det fungerar på arbetsplatsen, med regler och policys, för att denne ska känna en trygghet i att ha en bas att stå på vad gäller riktlinjer och regelverk. Ett sätt att visa på detta är, enligt en chef, att ge en realistisk bild av arbetet och enheten för att den nya medarbetaren ska veta vad som förväntas av denne. Det då även viktigt att förtydliga de olika arbetsmoment som kommer ingå i den nya medarbetarens tjänst. En chef påpekar att en introduktion inte behöver vara avancerad, det handlar om att den nya medarbetaren ska förstå vad det är som gäller på arbetsplatsen. Vi går ju alla den här Ny i landstinget, den utbildningen ska få lite bild av vad kommer jag in i för sammanhang, vad är det för verksamhet som enheten jobbar för att stötta och så då, så den tycker jag har varit bra. Sen så saknas ju den mellanvarianten, alltså kanske blir väldigt mycket på avdelningen och sen blir det den övergripande för men vi har ju inte haft någon gemensam för enheten, att det här är enhetens uppdrag och lite vilka vi är och så. (Chef 1) 4.1.5 Introduktion till arbetsuppgifter En chef påpekar vikten av att lära sig det regelverk som finns inom landstinget, då det är viktigt att ha kunskap kring det ansvar och rättigheter som de anställda måste förhålla sig till. En annan chef anser att det är av vikt att medarbetaren har kännedom om det regelverk som gäller både för medarbetaren som anställd men även som arbetsverktyg, då både inom enheten och inom landstinget. En av de viktigaste delarna av en introduktion är att få in medarbetaren i sitt arbete så fort som möjligt. En introduktion ska enligt många chefer bottna i arbetsuppgifterna och att nya medarbetare har en bild av att de är färdiga för att arbeta. Man ska veta vad man tillför, alltså vad är mitt uppdrag, det ska vara väldigt tydligt för det ska man känna att det bottnar man i. Sen kan det ju bli nyanser sen när man jobbar vidare men efter introduktionen ska man veta att de har rekryterat mig för det här. (Chef 5) En chef menar att introduktionen är klar när medarbetaren är erfaren och gått igenom nästan alla återkommande arbetsmoment. Detta är något som några chefer ser kan ske olika snabbt beroende på den nya medarbetarens bakgrund. Beroende på om medarbetaren kommer från en annan del av landstinget eller om denne är erfaren i sin roll. En chef försöker uppmuntra till att den nya medarbetaren ska signalera om det är något denne undrar över eller behöver hjälp med. Detta för att alla de olika erfarenheterna skapar olika behov i introduktionen. Det jag gör som chef handlar nog mer bara om att checka av läget, hur känns det, saknar man något (…) att det inte finns några dumma frågor utan att man finns där. (Chef 2) Fokus ligger hos många chefer att skapa individuella förutsättningar för alla medarbetare att komma in i sitt arbete så fort som möjligt men i sin egen takt. En ny medarbetare ska känna sig bekväm i sina arbetsuppgifter och hur dessa ska utföras, detta då den första tiden oftast är frustrerande då medarbetaren gärna vill leverera även om denne inte behärskar alla moment. Det är då viktigt att den nya medarbetaren ska ha stöttning så den i alla fall vet vart denne ska vända sig för svar på sina frågor. Genom introduktionen ska den nya medarbetaren ha kunskap i hur den hittar information och vart denna information finns. 4.2 Verktyg Enheten har tre olika verktyg som används, ett introduktionsschema för de första veckorna av introduktionen, en checklista för olika moment av introduktionen och en broschyr som handlar om att vara ny medarbetare inom enheten. 4.2.1 Introduktionsschema Ett av de verktyg som används av nästan alla chefer är ett schema i form av en excell-fil som är till för att planera de första fyra till sex veckorna av en introduktion. I detta schema planeras träffar med olika nyckelpersoner och olika aktiviteter som behövs gå igenom under introduktionen, exempelvis utbildningar i olika program. Detta schema har en framsida där de roller som den nya medarbetaren ska möta finns presenterade tillsammans med ett telefonnummer. De utbildningar som ska genomgås finns även med, då med antingen en kontaktperson som är ansvarig för dessa eller en länk till en internetsida där utbildningen finns. Sen brukar hårdvaran eller vad man ska kalla det i introduktionen brukar bestå i att man får en lista på ett antal nyckelpersoner att träffa (…) då brukar det vara en blandning utav kollegor, nyckelpersoner i enheten och ute i verksamheten som de ska jobba med. (Chef 3) Denna planering är viktig för att den nya medarbetaren ska träffa alla nyckelpersoner inom organisationen och få ett ansikte på alla men även att alla nyckelpersoner ska få ett ansikte på den nya medarbetaren. Detta är ett sätt för medarbetaren att komma in i sammanhanget av hela enheten. Planeringen av dessa möten görs på tre olika sätt, många av cheferna låter medarbetaren själv ta kontakt med nyckelpersonerna. För att denne ska börja känna ett ansvar och snabbare komma in i organisationen. Några chefer bokar in några viktiga möten innan den nya medarbetarens första dag för att sedan låta denne boka in resterande möten själv. Detta inte bara för att den nya medarbetaren själv ska börja ta kontakt med andra medarbetare men även för att schemat då börjar fyllas med arbetsuppgifter och det blir smidigare att låta medarbetaren själv planera. Men en chef påpekar att denne finns där som stöd och som hjälp ifall den nya medarbetaren behöver chefens kontaktnät för att komma i kontakt med vissa personer. En chef väljer att boka in alla möten innan medarbetarens första dag. En chef använder sig inte av detta schema, då denne inte strukturerar upp sina introduktioner utan individanpassar varje introduktion. De chefer som bokat in delar av eller hela schemat för den nya medarbetaren skickade ut detta innan dennes första dag, så att den nya medarbetaren ska veta vad som kommer ske den första perioden. Förutom att man ska träffa en del personer och gå igenom en del, alltså basutbildningar så är det också att rent konkret lära sig telefonin, lära sig alla system vi använder, sitta bredvid och när jag ska sitta bredvid, vem jag ska sitta bredvid, vem det är som tar emot mig och liksom hjälper mig första tiden så, så att det är en ganska detaljerad planering för dem. (Chef 4) En chef har varit med om att vissa personer ansett att de skulle vara med på listan över nyckelpersoner men som inte var det och att chefen inte fått en återkoppling kring detta. En svårighet med schemat är för en chef att denne gärna ser att nya medarbetare får träffa vissa personer tidigare än de gör men att det finns en problematik i detta då kulturen i enheten är en med mycket möten och då svårt att hitta tid för dessa möten. 4.2.2 Checklista Ett annat verktyg som finns är en checklista. Denna checklista innehåller moment som ska ske som förberedelse inför medarbetarens första dag, under första dagen och under hela introduktionsperioden. Inför första dagen finns moment som att skicka ut information, utse fadder, informera arbetskamrater, se till att det finns en arbetsplats och skapa behörigheter. Momenten som finns med när medarbetaren börjat är att hälsa välkommen, visa runt, presentera arbetskamrater, presentation av landstinget och enheten och genomgång rutiner och regler. Det finns även med att gå igenom säkerhetsföreskrifter, anmäla till interna utbildningar och två uppföljningstillfällen, ett efter en månad och nästkommande efter tre till sex månader. I denna checklista finns även med vem som ansvarar för de olika delarna, där det kan vara en specifik nyckelperson, närmsta chefen eller faddern. Alla punkter på checklista tar cirka två till tre månader att gå igenom i sin helhet. Ja men det är ju de här praktiska sakerna som vi har på den checklistan om man säger så. De ska ju veta hur det fungerar med arbetstider och vad enhetens uppdrag är och praktiskt hur saker fungerar i huset(…) Var kan jag få hjälp med vad helt enkelt och sen är det ju de här momenten som man ska ha gått igenom, just arbetsmässigt. (Chef 1) Denna checklista ses av många chefer som en lista över mer praktiska moment som behövs förberedas innan medarbetaren kommer men även praktiskt över vad som behöver gås igenom de första dagarna för den nya medarbetaren. En av cheferna ser denna checklista som väldigt viktig för de medarbetare som inte sitter på plats på enheten, då mycket ansvar i dessa fall ligger på den nya medarbetaren. Denna checklista är ett sätt att kontrollera att medarbetaren fått gå igenom alla viktiga delar av introduktionen. Men listan är också ett sätt att få medarbetaren att känna sig välkommen. Då om cheferna utför alla moment så har de även förberett för den nya medarbetaren och denne kan också se på checklistan att det finns en plan för introduktionen framöver. Det är ett sätt att förmedla tryggheten hos den nya medarbetaren där denne kan känna sig omhändertagen. Några chefer ser att även om de har samma lista att utgå ifrån så blir alla introduktioner olika, då de alla chefer skapar sin egen introduktion som anpassas efter individen och yrkesrollen. En chef ser på checklistan som ett levande dokument, som utformas utifrån vad cheferna anser ska vara med och fylls på om något saknas. En chef tycker att checklistan känns lite förlegad och har då anpassat den efter sin egen avdelning. Några chefer har även egna checklistor utöver den enhetsgemensamma. I dessa checklistor finns punkter över system som behöver gås igenom och det som den nya medarbetaren behöver kunna på arbetsuppgiftsnivå för att utföra sitt uppdrag. Men jag tycker att den fångar upp och sen är det ju upp till oss chefer själva om känner att det är något som saknas får man se till att det fylls på att det är ett levande dokument liksom. (Chef 2) 4.2.3 Organisatorisk information Det finns ett häfte med information kring enheten och landstinget. Detta ska skickas ut inför den nyanställda medarbetarens första dag. I häftet finns information kring enhetens vision, värdegrund, verksamhetsidé och uppdrag. Även information om hur det är att vara medarbetare på enheten, med praktisk information om exempelvis löner, sjukanmälan, semester och arbetsmiljö. Häftet avslutas med enhetens mål och även en förklaring av vanliga förkortningar inom landstinget. Detta dokument är det endast en chef som använder. Denna chef använder dokumentet under första mötet med den nya medarbetaren under dennes första dag. Chefen går tillsammans med medarbetaren igenom alla delar av dokumentet. Chefen ser dokumentet som ett stöd vid genomgång av enheten och som ett sätt att säkerställa att ingen information glöms. Detta dokument får medarbetaren sedan med sig för att ges möjlighet att gå tillbaka till och läsa mer om denne vill. Den brukar jag ge första dagen, vi brukar kika igenom den tillsammans och gå igenom och så har man den ändå som en när man väl sitter där och vad var det hon sa nu igen, hon pratade något om det där men det kommer jag inte ihåg, och då har man det som en skriftlig dokumentation då, så jag brukar använda den vid första dagen man börjar. (Chef 4) Den information som övriga chefer skickar ut inför en ny medarbetares första dag är dokument som är offentliga eller som inte används specifikt för nya medarbetare. 4.2.4 Tillgänglighet till verktyg De stödverktyg som finns för cheferna är svåra att hitta och en chef menar att det är svårt att utläsa om det är den senaste versionen av dem som finns. Chefen får själv gå igenom alla dokument för att se så att informationen är den aktuella. Men egentligen tycker jag inte att jag ska behöva tveka om de enhetsgemensamma utan det ska vara solklart vad, vilka delar och hur det ska se ut. (Chef 4) Excellfilen och checklistorna skaffar sig cheferna på olika sätt, ett fåtal chefer lånar listor och filer från den chef som senast genomfört en introduktion. Detta för att utnyttja om en annan chef kommit på något nytt att ha med i listan, såsom utbildning eller nyckelperson att träffa. Men också för att de då får en aktuell lista med namn och telefonnummer. 4.3 Uppföljning I checklistan finns två uppföljningstillfällen som varsin punkt. Dessa ska utföras av närmaste chef, första en månad efter tillträde och den andra tre till sex månader efter tillträde. De flesta chefer använder sig av detta sätt att göra uppföljningar. Det första uppföljningssamtalet används av en chef för att gå igenom hur det gått med introduktionen, om den nya medarbetaren har tillgång till alla system eller har några problem. En chef valde att börja med uppföljning vid den senaste introduktionen, med ett samtal efter en till två månader efter den nya medarbetarens första dag. Chefen menade på att efter denna tid så har medarbetaren kommit in i både sina arbetsuppgifter och i gruppen. Oftast har medarbetaren frågor kring olika saker och sen så försöker vi bena ut det och sen att kanske en del saker är ologiska eller varför funkar det såhär eller det blir mer samtal kring hur trivs du på arbetsplatsen, har du kommit in i ditt arbete, är det någonting som försvårar eller hindrar att du ska komma in på något bra sätt. Efter en månad brukar man börja kunna se om det krävs annan kompetensutveckling, efter tre till sex månader ser vi ganska tidigt att här behöver vi fylla på extern eller intern på olika sätt då. (Chef 7) Genom att fråga den nya medarbetaren om upplägget på introduktionen så har denne möjlighet att påverka. Men en chef påpekade att det är i regel sällan den som är nyanställd har något att påpeka förrän senare i processen. Sen är det viktigt att stanna upp då med jämna mellanrum, det kan vara till en början veckovis då. (Chef 5) En chef tycker att uppföljning är viktigt för att se till hur det går för den nya medarbetaren och har då dessa möten en gång i veckan. Detta för att se om den nya medarbetaren trivs och om introduktionen går bra. Också för att se om denne har egna reflektioner över hur introduktionen går. Under dessa veckomöten chefen har så ser de till hur veckan varit men fokuserar till stor del på hur de ska lägga upp nästkommande vecka. Dessa möten sker mer sällan med tiden och till slut går de in i de vanliga mötena. En annan chef följer även upp med arbetskamraterna hur de tycker att introduktionen går, om de behöver avlastas på något sätt eller om de behöver mer stöd för att klara av att stötta den nya medarbetaren. Att följa upp hur allt arbete går är viktigt för en chef, men även att veta när det är dags att släppa taget. Det är väl det att man följer med hela tiden på resan och inte bara hoppar av och kopplar på vid själva uppföljningen utan träffas vi så hjälper man till då och sen är det viktigt att man någonstans släpper för att någonstans så står den här personen på egna ben. Man kan ju inte, det blir som att curla för länge någonstans. (Chef 5) En chef ser på sin roll under introduktionen som att finnas där som stöd för den nya medarbetaren under hela introduktionen. Ihop med dessa inplanerade uppföljningssamtal så sker många spontana samtal för alla chefer tillsammans med de nya medarbetarna där de kontrollerar hur den nya medarbetaren tycker introduktionen går. Jag försöker se dem i alla fall, så mycket kan jag säga, och det är det jag tror att alla människor behöver, att man ser de. (Chef 6) De uppföljningssamtal som sker efter tre till sex månader blir för många av cheferna en naturlig del av de medarbetarsamtal som finns på enheten, då dessa samtal sker tättliggande inpå varandra. Medarbetarsamtalen är ett utvecklingssamtal med uppföljning varje kvartal. Uppföljningen är inte bara ett sätt att stämma av hur det går för den nya medarbetaren utan en möjlighet att ta reda på vad som gått mindre bra och varför för att kunna utveckla detta inför kommande introduktioner. 4.4 Socialisering 4.4.1 Välkomnande Under en introduktion är det viktigt att det resulterar i att en ny medarbetare inte bara fungera arbetsmässigt utan även socialt. En chef ser att även om denne har ett stort ansvar i introduktionen så är det även den nya medarbetaren och arbetsgruppen som har ett ansvar för att en introduktion ska gå rätt till. Arbetsgruppen har ett ansvar för att den nya medarbetaren kommer in i arbetet. De måste ju också ta ett taktiskt ansvar för de nya som kommer, det är ju, jag ser det, det är fånigt att jämföra med lagidrotter och så men jag ser det lite som en lagidrott. Vi är ju alla ansvariga för att vänsterbacken fungerar bra i laget också så då. Så störst ansvar har nog rekryterande chef, sen är det nog den enskilda nyanställde men det är ställer också ett ansvar på den grupp man ska komma in i tycker jag. (Chef 3) Den socialiserande delen av introduktion är enligt många av cheferna viktigt för att medarbetaren ska känna sig välkommen. Att den nya medarbetaren känner sig trygg med sina kollegor och att denne har kommit in i arbetsgruppen. Ett sätt att få medarbetaren att känna sig välkommen är genom att visa på den kultur av öppenhet och flexibilitet som finns. Att visa på de värderingar enheten har om engagemang kan medarbetaren känna sig välkommen och där denne är med i gemenskapen och kan påverka. Några chefer ser vikten av att vara så förberedda som möjligt för att den nya medarbetaren ska känna sig välkommen. Den nya medarbetaren kan känna en trygghet i att det finns en planering över vad som ska göras den första tiden. Den nya medarbetaren vet om när denne får träffa olika personer och när den ska få lära sig vad. Med denna information kan medarbetaren känna en mindre nervositet inför den första dagen då denne vet vad som kommer ske när. En del av introduktionen, enligt en chef, är att den nya medarbetaren ska känna att denne trivs och inte vilja sluta efter någon vecka. Alltså jag tror det är viktigt att den känner att vi har tänkt på medarbetaren och att vi har gjort plats för den på något sätt, jag tror att det är viktigt. Jag vet att vi inte alltid lyckas men jag vet ju hur jag skulle vilja att det var. (Chef 7) Ett sätt att arbeta med detta är genom att arbeta med attityderna hos arbetskamraterna. Att skapa ett välkomnande klimat, där det är förberett för den nya medarbetare och alla inom introduktionsprogrammet vet vad de ska göra. En chef menar att det sällan krävs extra aktiviteter såsom olika typer av aktiviteter, utan att gruppen ska göra de aktiviteter som de brukar och se till att den nya medarbetaren hänger med på dessa. De gånger det kan behövas större grepp är om mindre grupper byts ut till en stor del, exempelvis en grupp på fyra där två nya kommer in. Det kan då behövas en heldag för gruppen för att komma in i team-känslan. Men detta behövs i grunden inte då den nya medarbetaren kommer in i ett större sammanhang där kulturen redan finns. I detta krävs då istället ett engagemang från arbetskamraterna i exempelvis fikarummet genom att prata med den nya medarbetaren. Det är då arbetskamraterna som skapar känslan av ett välkomnande eller inte. En chef menar att det är viktigt ta tillvara på den tid som finns i början av en introduktion för att den nya medarbetaren ska lära känna organisationen, känna sig välkommen och lära sig de verktyg som krävs för att utföra sitt arbete. För att det är ju ett litet vacuumläge där innan man börjar, innan cheferna hittat en och man börjar få kalendern fulltecknad som man verkligen ska nyttja till det här. (Chef 4) 4.4.2 Trygghet En viktig del av introduktionen är att den nya medarbetaren känner sig trygg genom att denne blir sedd, vet hur det fungerar på arbetsplatsen och kommer in i arbetet. Ett sätt att skapa en trygghet för medarbetaren är enligt en chef att underlätta de praktiska delarna av introduktionen. Så att den nya medarbetaren kan fokusera på det sociala och arbetsuppgifterna och då komma in i arbetsgruppen snabbare. Ett annat sätt att skapa en trygghet är att under en ny medarbetares första period vara extra omsorgsfull som chef och se till att en koppling till övriga medarbetare etableras. En chef ser det som viktigt att hjälpa medarbetaren in i arbetsgruppen genom att se till så att grupperna blandas på ett bra sätt och en annan chef ser sin roll i socialiseringen att finnas som stöttning för den nya medarbetaren för att denne ska känna en trygghet. Även genom korta avstämningar går det att skapa trygghet och en känsla hos den nya medarbetaren att denne inte blivit bortglömd av chefen. Alltså det jag menar med delaktighet är att jag tror att det här med delaktighet att man är med tidigt och att man tar första dagen personen kommer att man samlar alla och det här är den nya medarbetaren (…) jag som chef har en del i det att man verkligen lägger lite krut på det, skapar de där relationerna ganska tidigt. (Chef 2) En chef lägger kraft på kamratskap och skapandet av relationer tidigt i en introduktion. Som ett sätt att använda sig av alla arbetskamrater vid skapandet av känslan av att den nya medarbetaren är önskad. Det är genom att arbeta med delaktigheten som detta kan ske, där hela arbetsgruppen samlas redan första dagen och presenteras för den nya medarbetaren. Även att arbetsgruppen hjälper den nya medarbetaren in i sin yrkesroll och finns där som stöttning i arbetsvardagen. Säkerheten hos den nya medarbetaren skapas då genom positiva upplevelser, både genom att chefen själv är positiv men även arbetskamraterna. Sen handlar det ju om att den där första dagen personen kommer att vara där på plats och ta emot, och sen brukar jag boka in en särskild tid med personen för att gå igenom vad är rutinerna på enheten, hur ser samarbetet ut mellan dig som medarbetare och mig som chef. (Chef 4) 4.4.3 Arbetsgruppen Många chefer vill att arbetsgruppen ska känna sig nöjd med en introduktion eftersom de är en del i arbetet med att göra den så bra som möjligt. Det går att ha bra introduktionsprogram på papper men finns inte arbetsgruppen där som stöd så blir det inte en bra introduktion. Det handlar ju mycket om att man känner att jag kan ställa vilka frågor som helst och det är utan att behöva känna mig dum liksom den delen är mycket bättre och att kollegorna är uppmärksamma på mig och frågar hur jag har det eller vad som, hur går det för mig och liksom så hur klimatet är på enheten känns det som är mycket viktigare, att man ska känna att man trivs. (Chef 1) En chef menar att den sociala introduktionen kan verka som att den går fortare än den gör, då många anstränger sig för att det ska bli en bra relation till en början. Men arbetsgruppen måste få umgås och arbeta tillsammans även när det är stressigt för att den nya medarbetaren verkligen ska komma in i gruppen. Man kan trivas väldigt bra men man behöver göra några bra saker och man behöver göra några dåliga saker. Det är inte så att man behöver vara osams med varandra men man ska ju känna på varandra i nöd och lust så att säga. (Chef 5) Det är efter detta som den nya medarbetaren kommer att se de oskrivna regler som finns i gruppen och uppmärksamma dessa. Arbetskamraterna kan även se det som skiljer sig mellan gruppens normer och den nya medarbetarens personlighet. Detta ses av chefen på som störningar som kan ske men som också visar om den nya medarbetaren kan fungera i gruppen i det långa loppet och om det var en bra rekrytering. 4.4.4 Gruppdynamik Några chefer använder sig av rekryteringsgrupper. Även om chefen ansvarar för valet av kandidater så får en grupp medarbetare vara med under hela rekryteringsprocessen. Detta är ett sätt att förbereda arbetsgruppen på att en ny medarbetare ska komma och den nya medarbetaren börjar skapa en relation till arbetsgruppen. Sen handlar det ju om att hela tiden hålla gruppen informerad och att skapa en delaktighet kanske redan vid rekryteringen där så att de känner att de vet vem som ska komma, de vet vad personen har för bakgrund. (Chef 4) Det är viktigt att gruppen informeras vid flertal tillfällen om att en ny medarbetare ska komma, så att ingen glömmer bort det. Information om att den nya medarbetaren ska börja läggs även upp på intranätet för enheten. Detta för att alla på enheten ska veta att det kommer en ny medarbetare och också för att visa på att kulturen som finns innebär att alla nya medarbetare ska hälsas välkomna och att bjudas in i sociala sammanhang såsom fika och lunch. En chef förbereder gruppen genom att berätta redan vid rekryteringen hur det går, hur många som sökt tjänsten och hur långt de kommit i rekryteringsprocessen för att sedan presentera den nya medarbetaren när denne skrivit på anställningskontrakt. Sedan kan den nya medarbetaren ibland komma på besök. Men när man då har bestämt sig för slutkandidat och slutkandidater då brukar arbetsgruppen få träffa de här personerna innan man skriver på eller så, bara för att de ska få känna lite på vad det här är för person och så de har ju ett ansikte redan. (Chef 3) När det kommer in en ny medarbetare kan detta tas på två olika sätt av arbetsgruppen, antingen som önskad eller som ett hot. Detta hot kommer från att arbetskamraterna inte vet vad den nya medarbetaren kan. För chefen ingår det i introduktionsarbetet att se till den arbetsgruppgrupp den nya medarbetaren kommer in i och vad som kan ske i denna. Jag tror att vi underskattar ibland att bara sätta upp en grupp att den ska fungera, för det kan det ju göra men ibland går det mindre bra, så vi får försöka hjälpa till och liksom jobba med den delen också. (chef 4) Den kultur som finns på enheten är till stor del stöttande för den nya medarbetaren, där det sällan är några problem med att få in denne i det sociala sammanhanget. När en ny medarbetare på en avdelning tvivlade på sin roll gick inte bara chefen in och stöttade upp denne utan även arbetskamraterna gjorde detta. Men många chefer ser att de har en problematik när det kommer in nya medarbetare och att arbetskamrater har försvårat ett välkomnande in i arbetet. Inom enheten har personalomsättningen ökat på alla avdelningar, däribland på grund av en generationsväxling. Vi har ju haft en organisation där börjar man så slutar man ju aldrig så vi har inte varit vana egentligen med så mycket omsättning, jag tror att vi kommer ha det. Jag tror att vi kommer få vänja oss vid att folk kommer och går lite mer än vad som gjort. (Chef 2) I detta försvinner den kultur av öppenhet och engagemang då den nya medarbetaren blir motarbetad i sina försök att utveckla sitt arbete och avdelningen. Arbetskamraterna ser den nya medarbetarens engagemang som ett hot där arbetskamraterna känner att de är rädda för att bli av med sin kunskap. Det är då viktigt att som chef ta tag i det i tid genom prata om det med de inblandade, att se till att det reds ut. Då en chef brottas med en kultur så försöker denne synliggöra så mycket som möjligt för att den nya medarbetaren ska komma in i sammanhanget och trivas. Men det är även viktigt att ta upp det i gruppen och inte som chef tro att det kommer lösa sig över tiden. En chef har även valt att låta den nya medarbetaren arbeta tillsammans med medarbetare som vill ha nya kollegor. När en medarbetare är rädd om sina egna uppgifter har chefen löst detta genom att ge den nya medarbetaren arbetsuppgifter som inte tillhörde denne. En chef beskriver ansträngningen kring personalomsättningen: Det där är ju ett dilemma, det är ju så ett moment 22 ibland som jag har dåligt samvete för, både dåligt samvete gentemot den nya medarbetaren som kanske inte får ut rätt förutsättningar alltid då, men också gentemot uppdraget på enheten för vi får inte ut lika mycket som vi kan heller om vi tittar på vårt uppdrag och så. (Chef 7) Det är viktigt att nya medarbetare ska trivas och komma in i gruppen men det blir ansträngt för arbetsgruppen när många nya kommer in samtidigt som arbetsuppgifter behöver utföras. Då skapas inte alltid rätt förutsättningar för att en ny medarbetare att komma in rätt i arbetsgruppen då gruppen har svårt att hitta tid till att lära upp denne. Men chefen menar att arbetsgrupperna är ganska omhändertagande och gör sitt bästa för att få med den nya medarbetaren in i gruppen. Några chefer ser att denna omsättning påverkar introduktionen på ett negativt sätt då det inte finns lika mycket tid för introduktion som tidigare, då det hela tiden finns en brist att täcka. En chef arbetar med teamkänsla då många nya medarbetare känner att deras arbetskollegor inte har tid åt dem. Ett sätt att arbeta med detta gentemot den nya medarbetaren är att berätta om arbetsgruppens historik. Genom att förklara hur det ser ut och att de är mitt uppe i ett utvecklingsarbete är då den nya medarbetaren medveten om gruppens kultur. 4.4.5 Kontaktnät En annan viktig del av introduktionen är att skapa ett kontaktnät inom enheten och landstinget i helhet. Många chefer ser att möjligheten för en gemensam introduktion kan innebära ett större nätverk till hela enheten, där de kan bygga på att samarbeta över gränserna mellan avdelningarna. Men även ge de nya medarbetarna stöd i varandra. Vi kommer ta emot väldigt många nya anställda under de kommande åren och då vore det dumt om vi inte samarbetade kring det här och gjorde något bra av det. (Chef 7) En fadder är på de flesta avdelningarna ansvarig för att hjälpa den nya medarbetaren in i organisationen. De ska stötta i exempelvis att hitta i lokalerna, vart den nya medarbetaren ska vända sig vid vissa frågor och se till att denne inte blir lämnad vid fika eller lunch. Det är faddern som ska vara ett stöd och till största del ansvara för att medarbetaren ska känna sig välkommen och hjälpa den nya medarbetaren in i arbetsvardagen. Vi gör ju på vårt sätt, det är så i alla organisationer, och då vet man inte riktigt vart man ska vända sig och då känner man att det finns så mycket dumma frågor men man måste ju få ställa dem och då är det ju faddern man går till. (Chef 3) Några chefer ser på dessa stödfunktioner som att det finns en fadder och en mentor, där faddern är mer ett stöd för de arbetsuppgifts- och arbetsgruppsrelaterade frågorna medan en mentor finns där som stöd för den nya att komma in i sammanhanget. Fadderns uppgift finns även med i checklistan där denne har ansvar att presentera arbetskamraterna och gå igenom olika sätt att få information i arbetet. En chef använder sig av en mentor som inte är en del av nya medarbetarens egen arbetsgrupp men inom landstinget, detta för att skapa ett stöd kopplat till den nya medarbetarens roll. En chef använder sig inte av en fadder utan ett team som tar hand om den nya medarbetaren. Dessa team består av fem personer från avdelningen. Teamet bestämmer själva vem som ska stötta den nya medarbetaren i vad och de har då stort ansvar att lägga upp introduktionen. Detta teamarbetssätt är en möjlighet för den nya medarbetaren att snabbt skapa samhörighet till hela gruppen. Även teamet får en känsla av ansvar för den nya medarbetaren när denne kommer in i organisationen och den nya medarbetaren känner sig omhändertagen. Det här sättet med introduktionen till teamet när jag haft några stycken som har testat den modellen. Men det känns som att det fungerar ganska bra, att man får liksom en hemmatillhörighet till den här stora gruppen. (Chef 1) Många av faddrarna väljs ut på valfrihetsbasis, där alla i arbetsgruppen får förfrågan. I vissa fall väljer chefen ut någon de anser kan passa i form av kunskap eller personlighet. En fadder ska även finnas på plats större del av arbetstiden och arbeta nära den nya medarbetaren. Men det är i grund och botten frivilligt att vara en fadder åt en ny medarbetare. Tänker jag att det kan ju vara någon som personen ska jobba nära, men är det inte så, jag har delat ut det på alla möjliga, så vi försöker dela på det helt enkelt. Och någon som kanske är hyfsat på plats också så att det inte är någon som alltid sitter i möten eller är borta mycket, för då är det ju svårt att nå sin fadder. (Chef 7) Inom landstinget finns det en modell och stödlitteratur för mentorer men en chef ser att det saknas en checklista för faddrar. En annan chef ser att skapa rutiner och manualer för både faddrars arbete med introduktioner men även för arbetsuppgifterna kan underlätta fadderns arbete med att introducera nya medarbetare. Genom att skapa manualer och checklistor går det att säkerställa att den nya medarbetaren får det stöd denne behöver i introduktionen och att inget glöms bort eller lärs ut på olika sätt. En av cheferna ser att fadderskapet bygger på kemi mellan faddern och den nye medarbetaren, det är de ihop som ska bygga upp hur deras introduktion ska gå till. En chef ser att fadderskapet kan vara längre än introduktionen, då faddern är en person den nya medarbetaren känner sig extra trygg med och som blir till en bra arbetskamrat. Det finns en trygghet där det kan ju hänga i ännu längre men då är det nog mera att det fungerar i arbetet som en bra arbetskamrat. (Chef 2) 4.5 Sammanfattning Det finns inom enheten några gemensamma delar under introduktionen, dels ska de genomgå en introduktion på landstingsnivå, träffa vissa nyckelpersoner men också genomgå olika utbildningar. Dessa introduktioner skiljer sig till en viss del åt och detta är för att de sätt cheferna arbetar på är informella och varje chef anpassar då sin introduktion av nya medarbetare utifrån vad de själva anser är viktigt. Många chefer använder i dagsläget individualiserade introduktioner, där de anpassar innehållet och hur mycket arbetsuppgifter som ska varvas i en introduktion utifrån vad den nya medarbetaren och yrkesrollen kräver. Det har påbörjats ett arbete med att skapa mer strukturerade introduktioner, där det ska finnas manualer och strukturer för hur varje arbetsuppgift ska utföras och läras ut. Inför en ny medarbetares ankomst har många chefer kontakt med den nya medarbetaren, den information som skickas ut är oftast organisatorisk information. I sin roll som chef vill de under en introduktion att medarbetaren ska förstå sitt sammanhang och lära sig sina arbetsuppgifter. De verktyg som finns inom enheten är introduktionsschema, checklista och en broschyr med organisatorisk information. De verktyg som finns är svåra att hitta och oftast svåra att utläsa om de är aktuella. Den uppföljning som sker använder sig de flesta av cheferna av det sätt som finns i checklistan, en chef använder sig av uppföljning veckovis. En uppföljning används för att se hur det går för medarbetaren men även att som chef visa sitt stöd. Inom socialisering finns det enligt cheferna två viktiga fokus under en introduktion, att den nya medarbetaren ska känna sig välkommen och att den ska känna sig trygg. Genom att som chef förbereda går det att ge den nya medarbetaren en känsla av välkomnande och trygghet. Även arbetsgruppens attityder är viktigt för välkomnandet. En viktig del av tryggheten är att som chef se till att den nya medarbetaren får en koppling till arbetsgruppen genom kamratskapet och att skapa relationer tidigt i introduktionen. Inom arbetsgruppen är det viktigt att de hålls informerade av cheferna redan från tiden av rekrytering. Det är arbetskamraterna som kan hjälpa till vid skapandet av en bra introduktion, där den nya medarbetaren måste komma in i de normer och oskrivna regler som finns inom gruppen. Gruppdynamiken är viktig att se till som chef och en ny medarbetare kan ses som ett hot om en erfaren medarbetare känner att den är osäker på den nya medarbetaren eller på sina egna arbetsuppgifter. Med en större personalomsättning blir också den kultur som finns mindre öppen och stöttande gentemot nya medarbetares engagemang. En viktig del inom socialiseringen av en ny medarbetare är att denne ska skapa sig ett kontaktnät. Detta sker både genom att ha en stöttande kultur men även skapa faddrar och mentorer i arbetsgruppen. 5 DISKUSSION I detta kapitel analyseras och diskuteras resultatet av studiens empiri tillsammans med den teoretiska referensramen. Chefernas synsätt och arbetssätt av introduktioner problematiseras ihop med frågeställningarna. Diskussionen är uppdelad i två delar. Först presenteras det arbetssätt som används vid introduktionen för att sedan gå in på de praktiker som cheferna använder. 5.1 Introduktionen Likt det Cirilo och Kleiners (2003) beskriver så har enheten tre tydliga komponenter i sina introduktioner; förberedande aktiviteter, där cheferna ser att det är av vikt att förbereda inför den nya medarbetarens första dag. Orientering mot organisationen sker genom att cheferna ser det som viktigt att den nya medarbetaren sätts in i ett sammanhang. Med orientering mot arbetet ser cheferna att introduktionen ska bottna i att de nya medarbetarna ska producera och kunna sitt arbete. 5.1.1 Förberedande aktiviteter De förberedande aktiviteterna (Cirilo & Kleiner, 2003) är något alla chefer använder sig av. Många av cheferna är medvetna om vikten av de aktiviteter som sker innan medarbetarens första dag och att dessa kan skapa det Kramer (2010) menar är en trygghet hos medarbetaren inför första dagen av arbetet. Men även genom att planera för medarbetaren kan introduktionen bli bättre både för den nya medarbetaren men även för arbetsgruppen, då gruppen också är förberedd på att den nya medarbetaren ska komma. Det är genom dessa aktiviteter som en chef vill skapa känslan av att medarbetaren är efterlängtad, det är då rimligt att anta att likt Kramer (2010) menar att detta skapar den motivation hos den nya medarbetaren. För chefen handlar det då om att skapa en känsla hos den nya medarbetaren, att denne känner sig välkommen. Dessa olika aktiviteter inför den nya medarbetarens första dag handlar om hur chefen kan förebygga osäkerhetshanteringen hos både den nya medarbetaren och arbetsgruppen där de kan påbörja en informationssökning redan innan den nya medarbetarens första dag (Kramer, 2010). Dessa aktiviteter kan minska de osäkerheter som Kramer (2010) beskriver som organisations- och relationsrelaterade. Cheferna anpassar den information som de ger den nya medarbetaren innan dennes första dag utifrån vad denne vill ha för att få möjlighet att förbereda sig, något som enligt Rubenowitz (2004) kan ge positiv respons. Rubenowitz (2004) menar vidare att genom att ge den nya medarbetaren dokument som är anpassade efter vad som är aktuell för denne kommer också en större motivation till att läsa in dessa dokument att skapas. Men en chef menar att medarbetaren kommer oförberedd första dagen även om information skickats ut, detta kan likt det Rubenowitz (2004) menar bero på att den information som skickats ut inte anpassats efter det som berör den nya medarbetaren och då inte använts som förberedelse inför arbetet. Den information som skickas ut är mer praktisk information (Cirilo & Klein, 2003). Den praktiska informationen kring enheten och landstinget kan hjälpa medarbetaren i sin informationssökning kring organisationen (Kramer, 2010). Dessa dokument kan hjälpa en ny medarbetare med den osäkerhet som Kramer (2010) ser som organisationsrelaterad. Där medarbetaren skapar sig en uppfattning kring hur det går till i enheten och landstinget innan dennes första dag genom att läsa exempelvis policy, regelverk och årsredovisningar. Det schema som görs inför medarbetarens första tid skickas ut av cheferna för att den nya medarbetaren ska få information kring vad som sker den första tiden och vilka denne ska träffa. Likt Cirilo och Klein (2003) kan detta vara ett sätt för cheferna att minska den nervositet den nya medarbetaren kan känna inför första dagen och skapa en större känsla av trygghet. Denna trygghet handlar inte bara om att den nya medarbetaren känner att den vet vad som kommer hända men även en trygghet i att det finns en plan och chefen har förberett för den nya medarbetaren. Redan vid intervjutillfället börjar många chefer att introducera den nya medarbetaren till landstinget och enheten, detta skapar det Cirilo och Klein(2003) ser som en relation till organisationen för den nya medarbetaren. Vidare går det att se en reducering av det Kramer (2010) ser på som relationsrelaterad osäkerhet, där både arbetsgruppen och den nya medarbetaren kan börja informationssökning där ett nätverk och relationer skapas. Likt detta kan det även ske när chefer låter den nya medarbetaren komma på besök och då få chans att träffa den nya arbetsgruppen, för att båda ska kunna börja knyta en kontakt och starta socialisering redan där. Några chefer använder sig av rekryteringsgrupper, detta är för att den nya medarbetaren redan där ska få en koppling till arbetsgruppen. Även till för att arbetsgruppen ska få en möjlighet att förbereda sig inför att den nya medarbetaren ska komma och då också starta en socialisering. Detta är inte bara en relationsrelaterad osäkerhetshantering utan även det andra steget, mötandefasen, i Ardts et al., (2001) socialisering. I denna första kontakt med gruppen så kommer medarbetarens första förväntning på gruppens normer bli testade. Ett sätt att hantera osäkerheten i gruppen innan en ny medarbetares första dag är att cheferna håller arbetsgruppen informerad (Kramer, 2010). Genom att berätta för dem vart i rekryteringsprocessen de är och sedan även hur det går under månaderna från att anställningsavtal har skrivits och framöver. En chef ser på det med att informera, både muntligt på möten men även på enhetens intranät, som ett sätt att visa att den kultur de har på enheten är att alla ska veta om att det kommer en ny medarbetare och alla har ett ansvar likt det Korte och Lin (2012) ser på att det är även chefers och arbetskamraters ansvar att hjälpa denne in i sammanhanget. 5.1.2 Orientering mot organisationen Alla chefer arbetar för att den nya medarbetaren ska förstå sin del av det sammanhang den ingår i, likt det Cirilo och Klein (2012) ser på som orientering mot organisationen. I detta ingår att den nya medarbetaren ska förstå enhetens mål, uppdrag, regelverk, policys men även kulturen och det sociala samspelet. Detta för att ha en bas att stå på som en trygghet. I denna del hanteras de osäkerheter som finns kring relationer, organisationen och makt och politik (Kramer, 2010). Ett sätt för en chef att visa på avdelningens arbete och historia är genom att ge en realistisk bild. Likt Rubenowitz (2004) ser cheferna detta som ett sätt för medarbetaren att trivas, som ett resultat av att den nya medarbetaren fått rätt förutsättningar för att komma in i arbetsgruppen och enheten som helhet. Chefen använder sig av detta för att underlätta för den nya medarbetarens anpassning in i den kultur som finns (Rubenowitz, 2004). Cheferna skickar alla sina nya medarbetare till en utbildning kring landstinget. Detta är ett sätt att sätta in den nya medarbetaren i ett historiskt och organisatoriskt sammanhang och minska den organisatoriskt relaterade osäkerheten (Kramer, 2010). Att både hantera osäkerhet kring organisationen, relationer och makt och politik (Kramer, 2010) är genom de möten den nya medarbetaren ska genomgå. Där kan varje chef då sätta in sin avdelning i hela enheten och landstingets större sammanhang där också både chefen och den nya medarbetaren skapar en relation till varandra. Den nya medarbetaren skapar ett nätverk skapar detta också en större förståelse för kontaktnätet inom enheten hos den nya medarbetaren, vilket minskar de Kramer (2010) kallar de makt- och politikrelaterade osäkerheterna där de nya medarbetarna lär sig vem de kan vända sig till. Likt Cirilo och Kleiner (2003) menar så kan detta även skapa mer lojalitet och engagemang hos den nya medarbetaren när det är cheferna som introducerar den nya medarbetaren i kulturen och strukturen på enheten. De möten som sker kring olika rutiner hjälper medarbetaren att känna ett engagemang gentemot enheten. Då dessa möten är en systematisk del av introduktionsrutinerna kan det då enligt Rubenowitz (2004) skapas en positiv inställning till arbetsplatsen hos den nya medarbetaren där denne får all den kunskap som krävs. Detta kan då även skapa det Kramer (2010) menar är en trygghet hos den nya medarbetaren i dennes hantering av arbetsrelaterade osäkerheter. Cheferna håller på att utveckla introduktioner som ska gälla inom hela enheten, vilket är ett sätt att skapa samarbete över avdelningsgränserna. Likt Korte och Lin (2012) är detta ett sätt för en medarbetare att socialiseras in genom kamratskap. Detta kan då även skapa nätverk mellan nya medarbetare och olika avdelningar som minskar en maktoch politikrelaterad osäkerhet. Men även minska en arbetsrelaterad osäkerhet där de nya medarbetarna förstår de normer som sker i arbetet mellan de olika avdelningarna och arbetsgrupperna. Cheferna arbetar i introduktionerna med att den nya medarbetaren ska känna sig välkommen, ett sätt att göra detta är att den nya medarbetaren fungerar i det sociala sammanhanget. Detta för att minska osäkerhet kring både relationer och organisationen (Kramer, 2010). De ser att när den nya medarbetaren kommit in i arbetsgruppen kan denne känna en trygghet i sina arbetskamrater. Många chefer ser det som deras uppgift att skapa denna trygghet gentemot arbetsgruppen. Det är de som ska se till att den nya medarbetaren kommer in i det större sammanhanget i arbetsgruppen. Då inte bara genom att presentera arbetsgruppen för den nya medarbetaren utan även genom att arbeta med arbetsgruppen och se till att de förstår att kulturen innebär att de ska stötta den nya medarbetaren i arbetsvardagen och låta denna känna sig välkommen. Chefernas syn på sin roll i introduktionen till det sociala är likt Rubenowitz (2004), där det är chefen som ska presentera de sociala och oskrivna reglerna för medarbetaren. Då många medarbetare anstränger sig till en början så krävs det en längre tid för medarbetare att komma in i sammanhanget, det är i Ardts et al (2001) tredje fas av socialiseringen där det sker en mer långsiktig anpassning till arbetsgruppens attityder och beteendenormer. Det är då viktigt för chefen att ha kontinuerliga uppföljningar under introduktionen för att se hur det går för den nya medarbetaren att komma in i arbetsgruppen. Många chefer ser även till att använda sig av faddrar för att medarbetaren snabbare ska komma in i kulturen och lära sig denna. Likt Korte och Lin (2012) så är det medarbetarna tillsammans med cheferna som har ansvaret för att en socialisering sker på ett bra sätt och med en fadder kan denne hjälpa den nya medarbetaren in i gruppen. Faddern finns där som ett stöd i arbetsvardagen och ska hjälpa den nya medarbetaren in i det sociala när chefen inte finns där. Denna fadder ska inte bara hjälpa cheferna med arbetet att få in den nya medarbetaren i arbetsgruppen utan denna ska även hjälpa till med skapandet av ett kontaktnät, där denne hjälper till i arbetsvardagen i vart den nya medarbetaren ska vända sig vid frågor (Cirilo & Klein, 2003). Det är även faddern som till stor del hjälper den nya medarbetaren att lära sig att hitta i organisationen. 5.1.3 Orientering mot arbetet En chef ser vikten av att inte bara förstå sin del av organisationens sammanhang utan även hur detta kopplas till att medarbetaren måste förstå sina arbetsuppgifter och hur dessa hör samman med hela enheten och landstinget. Detta är ett sätt att skapa en trygghet i det Kramer (2010) menar är de uppgiftsrelaterade osäkerheterna och cheferna ser en vikt av att introduktionen ska bottna i arbetsuppgifterna. Den nya medarbetaren ska förstå arbetsuppgiften men också hur hela gruppen och enheten arbetar med dessa utifrån normer och kommunikation. Likt Cirilo och Klein (2003) ser cheferna på vikten av hur detta ska presenteras och material kring detta, då de ser att de manualer som skrivs ska hjälpa till att alla medarbetare ska lära sig på samma sätt. Medarbetarens engagemang är även viktigt för cheferna då introduktion mot arbetsuppgifter då det anpassas efter dennes behov. Den nya medarbetaren är då aktiv i utformandet av introduktionen mot arbetsuppgifterna. Detta skapar enligt Cirilo och Klein (2003) bra förutsättningar för att den nya medarbetaren ska introduceras på ett bra sätt i sina arbetsuppgifter. Hur mycket arbete som sker i början av en introduktion påverkas av vilken avdelning den nya medarbetaren tillhör och av den nya medarbetaren. Hur den nya medarbetaren själv känner att denne vill ha arbetsuppgifter att ta tag i och hur mycket introduktion denne behöver, detta för att skapa en motivation hos den nya medarbetaren genom att denne känner att den producerar (Cirilo & Klein, 2003). En yrkesroll kräver mycket övning innan denne får sättas in i det riktiga arbetet och får då övningar att arbeta med en lång tid innan denne får sättas in i det riktiga arbetet. En chef ser att detta kan skapa en frustration, likt det Ardts et al (2001) menar att innan en medarbetare kommit in i socialiseringen i en organisation så känner denne inte än en tillfredställelse i sina arbetsuppgifter. Genom att den nya medarbetaren inte producerar något till arbetsgruppen skapas en frustration att ännu inte vara en del av gruppen i utförandet av arbetsuppgifterna. I introduktionen mot arbetsuppgifter finns det ingen formell träning, likt det Cirilo och Klein (2003) menar att det krävs för att medarbetaren ska få en tydlig bild av arbetet. En brist är avsaknaden av formell träning innebär att nya medarbetare får lära sig olika sätt att göra samma uppgift och då ibland inte lära sig på det sätt arbetsuppgiften ska utföras. Många chefer påpekar vikten av en strukturerad introduktion och att de på grund av detta är i en fas av att skapa rutiner och manualer för det. Detta för att alla nya medarbetare ska introduceras in i arbetsuppgifterna på samma sätt och där de får lära sig att göra samma arbetsuppgift på likartat sätt, där ser de likt Cirilo och Klein (2003) vikten av hur arbetet presenteras men även materialet som ligger som stöd för introduktionen. De material som skapas kommer bli ett sätt att underlätta för både den nya medarbetaren men även för den som ska lära den nya medarbetaren. Detta för att allt som lärs ut har kontrollerats så det de görs på rätt sätt och ingen del i introduktionen glöms bort. Ett fåtal chefer använder sig av checklistor för detta, de har själva utformat listor för allt en ny medarbetare behöver introduceras inom för att kunna utföra sitt arbete. En av cheferna ser att det bästa sättet att lära sig sina arbetsuppgifter är genom att gå med den som tidigare haft tjänsten, om detta är möjligt. Att gå med en fadder eller arbetskollega är ett sätt för den nya medarbetaren att få stöttning från inte bara chefen in i sina arbetsuppgifter (Cirilo & Klein, 2003). Men Cirilo och Klein (2003) menar att detta även stöttar den nya medarbetaren in i sammanhanget och arbetskamrater och faddrar hjälper medarbetaren att skapa en uppfattning kring hur gruppen kommunicerar och löser uppgifter. Detta hjälper medarbetare även i sin arbetsuppgiftsrelaterade osäkerhet (Kramer, 2010). Den nya medarbetaren ska kunna få stöttning och hjälp vid problem från alla inom arbetsgruppen. En chef ser det likt Cirilo och Kleiner (2003) där faddrar och medarbetare finns där i arbetsvardagen för att stötta den nya medarbetaren i sina arbetsuppgifter när chefen inte själv finns där. Detta är en del av Ardts et al (2001) tredje fast av socialisering där det sker en långsiktig anpassning till både arbetet och arbetsuppgifterna och den stöttning som sker från arbetskamrater hjälper också medarbetaren in i socialiseringen. 5.2 Introduktionspraktiker 5.2.1 Kollektiv respektive individuell praktik En gemensam del av en introduktion för en ny medarbetare är en utbildning som är en del av att lära sig om hur landstinget i helhet ser ut. Detta ses av van Maanen och Schein (1979) som en kollektiv praktik där alla nya medarbetare får genomgå samma introduktion gentemot landstinget och detta gör de samlat. Det finns även information varje medarbetare ska genomgå. Denna information är kollektiv i det att alla medarbetare ska få denna men blir individuell då den genomgås utanför arbetsgruppen eller utan en grupp av andra nya medarbetare (van Maanen & Schein, 1979). De faddrar cheferna använder sig av vid introduktion inför arbetsuppgifterna är också en kollektiv praktik (van Maanen & Schein, 1979). Detta då den nya medarbetaren lär sig ett likartat arbetssätt mot vad arbetsgruppen i stort använder sig av ifrån faddern. Men cheferna menar likt van Maanen och Schein (1979) att detta ställer ett stort krav på faddrarna då de påverkar den nya medarbetarens syn på organisationen. Den nya medarbetaren lär sig det sätt som enheten arbetar på och enhetens kultur genom detta arbetssätt. Medarbetaren accepterar också det sätt att arbeta som arbetsgruppen använder sig av. Det finns en yrkesroll inom enheten där den nya medarbetaren socialiseras in i sitt arbete genom att vara isolerad från arbetsgruppen. Detta då arbetet är komplext och det krävs att innan den nya medarbetaren börjar sitt arbete behöver denne kunna arbetsuppgifterna, likt en individuell praktik (van Maanen & Schein, 1979). Alla chefer använder sig till större del av det van Maanen och Schein (1979) menar är en individuell praktik då de alla individanpassar den ordningsföljd som introduktionen har. Detta för att anpassa efter individen behov. 5.2.2 Formell respektive informell praktik En del av den introduktion cheferna genomför är formell, då de ser vikten av att den nya medarbetarens skapar en bild av sitt sammanhang (van Maanen & Schein, 1979). Den nya medarbetarens roll i enheten och landstinget lärs oftast ut av cheferna själva under de möten den nya medarbetaren ska genomgå med både sin närmsta chef men även under de möten som finns med i schemat som finns som verktyg för introduktionen. Dessa möten är till för att medarbetaren ska skapa sig ett nätverk men också sätta in sin nya roll i hela organisationen. Denna del av introduktionen av den nya medarbetaren fokuserar cheferna mer på att den nya medarbetaren ska förstå sitt arbete genom att förstå sin del av sammanhanget av enheten som helhet (van Maanen & Schein, 1979). Genom att cheferna lägger mycket energi på denna del av att den nya medarbetaren ska förstå sitt sammanhang och att de har en engagerad kultur lär sig denne då också det arbetssätt som denne ingår i. Där de ska vara flexibla och kompetenta, de ska arbeta självständigt och de är duktiga på det de gör, de lär sig värderingar och attityder som igår i rollen (van Maanen & Schein, 1979). Cheferna arbetar idag till stor del med informella introduktioner av nya medarbetare, inga arbetsuppgifter lärs ut i en specifik ordning utan de lär sig genom både andra inom arbetsgruppen som lär ut eller genom att utföra arbetet själv (van Maanen & Schein, 1979). van Maanen & Schein (1979) ser att det ändå krävs en viss del av formell träning inom denna praktik och denna sker genom de möten och den information den nya medarbetaren får innan denne börjar arbeta. Cheferna arbetar idag med att skapa en mer formell praktik där de arbetar med manualer och rutiner där de ska förtydliga de roller som finns i organisationen men även för att förtydliga de processer och rutiner som sker både inom varje yrkesroll men även för introduktionen. Detta för att alla medarbetare ska få en tydligare bild av vad som ingår i deras roll inom organisationen (van Maanen & Schein, 1979). Idag använder de sig av en informell praktik (van Maanen & Schein, 1979) där varje ny medarbetares introduktion till arbetet anpassas efter dennes behov och faddern och arbetskamraterna hur mycket den nya medarbetaren får lära genom att utföra arbetsuppgifter anpassas efter individens behov. 5.2.3 Sekventiell respektive icke-sekventiell praktik De introduktioner som cheferna planerar är till stor del det som van Maanen och Schein (1979) ser på som icke-sekventiella där nästintill inget i introduktionen är byggt på att det ska följa en viss ordning. De delar i introduktionen som är sekventiella är den checklista som finns vilket är ett verktyg som är gemensamt för alla, oavsett yrkesroll. Detta verktyg kan ändå ses på som icke-sekventiellt (van Maanen & Schein, 1979) då det i denna inte finns en specifik ordning allt ska göras i. Denna lista utvecklar cheferna hela tiden för att förbättra introduktionen, detta innebär att introduktionen inte är beständig (van Maanen & Schein, 1979). En chef har skapat en egen checklista för olika yrkesroller och vad de ska lära sig. Genom att strukturera upp introduktionen till arbetsuppgifter i form av checklistor skapar cheferna mer sekventiella praktiker likt det van Maanen och Schein (1979) ser då detta skapar en introduktion där varje del lärs ut på samma sätt och i samma följd. Då cheferna nu inte har ett specifikt arbetssätt för faddrarna och medarbetarna arbeta vid introduktion av arbetsuppgifter så kan den nya medarbetaren då lära sig olika sätt att utföra en arbetsuppgift och då få olika bilder av hur arbetsuppgiften går att lösa och då få en ickesekventiell introduktion (van Maanen & Schein, 1979). 5.2.4 Fast respektive rörlig praktik Det schema som planeras in under den nya medarbetarens första fyra till sex veckor är ett sätt att arbeta med en fast praktik (van Maanen & Schein, 1979). Varje chef avgör när detta ska planeras in och den nya medarbetaren har ibland längre tid på sig att genomföra dessa möten. Schemat kan då ses som en riktlinje för när dessa möten och utbildningar ska vara genomförda. Då blir detta verktyg mer en del av det van Maanen och Schein (1979) ser på som en rörlig praktik. Många chefer har även olika syn på när en medarbetare är färdig med sin introduktion och att detta påverkas av hur säker denne känner sig i sin roll och om denne tidigare arbetat inom landstinget. Detta gör att det inte finns ett tydligt slut på en introduktion utan detta individanpassas där chefen får avgöra när det är dags att släppa denne. Många chefer ser ett problem i att arbeta med en rörlig praktik, då många moment kan komma vid ett sent tillfälle, då den utbildning som finns kring att vara ny i landstinget bara går två gånger om året kan den nya medarbetaren ibland få vänta i nästan ett halvår innan denne kan genomgå denna utbildning. Även möten med olika nyckelpersoner kan komma vid ett sent tillfälle och medarbetaren då inte får den kunskap den behöver i tid. 5.2.5 Kontinuerlig respektive åtskiljande praktik Enheten använder sig i sin helhet till största del en kontinuerlig praktik (van Maanen och Schein, 1979). Detta genom att cheferna till största del använder sig av faddrar och arbetsgruppen vid upplärande av arbetsuppgifter hos den nya medarbetaren. Detta skapar likt det van Maanen och Schein (1979) en trygghet hos den nya medarbetaren att denne har ett stöd i arbetsgruppen vid introduktion till arbetsuppgifterna. Då en ny medarbetare kan tas emot på två sätt inom arbetsgruppen kan det skapas en osäkerhet hos både erfarna medarbetare och nya medarbetare. Denna osäkerhet kan likt van Maanen och Schein (1979) bottna i att personalomsättningen påverka introduktionen på ett negativt. Den kultur cheferna pratar om som finns inom enhetens alla avdelningar är en stöttande kultur där alla medarbetare ska visa engagemang. Men detta engagemang kan vid en stor personalomsättning motarbetas. När en ny medarbetare kommer in i arbetsgruppen och vill förändra och utveckla kommer detta tas emot som hot hos arbetsgruppen och det skapas då en störning mellan den kultur som cheferna skapar gentemot den arbetsgruppen skapar. 5.2.6 Bearbetande respektive behållande praktik Enheten använder sig både av en bearbetande och behållande praktik när det kommer till introduktion gentemot kulturen (van Maanen och Schein, 1979). Då det för många chefer är viktigt att nya medarbetare ska förstå det sammanhang de kommer in i och skapar en koppling till gruppen så sker då det som van Maanen och Schein (1979) beskriver som en bearbetande praktik. En chef menar att den typ av organisation som de tillhör så passar kulturen inte den nya medarbetaren så passar denne inte in i organisationen. Även gentemot arbetsgruppen sker en bearbetande praktik då chefernas aktiviteter innan en ny medarbetares ankomst ska resultera i att de föreskriver den kultur av öppenhet och välkomnande som enheten vill skapa. Många chefer ser även vikten av nya medarbetares egna erfarenheter och kunskaper som en stark känsla av hur kulturen ska vara i organisationen där alla ska vara flexibla, engagerade. Engagemanget från nya medarbetare kan visas upp genom att använda sig av sina erfarenheter för att utveckla enheten och arbetet, detta ses på som en behållande praktik (van Maanen & Schein, 1979). 5.2.7 Organisationens taktik I största del så använder sig enhetens chefer av en individualiserad socialisering då de anpassar introduktionen utifrån den nya medarbetaren (Antonacopoulou & Güttel, 2010). Stort fokus ligger här på att medarbetaren faktiskt ska delaktigt se till vad denne behöver (Fang et al., 2011). Dessa introduktioner saknar det Rubenowitz (2004) menar är en systematisk introduktion då introduktionen läggs upp utefter varje yrkesroll och individ. Medan de lik Ponte och Rizzi (2010) utvecklar introduktionerna utifrån det behov som finns och då har en dynamisk process. Det som cheferna idag använder sig av är en kombination av kollektiv och informell praktik där en medarbetare lär sig sina arbetsuppgifter och normer ihop med arbetsgruppen men introduktionen är individanpassad. Det är en icke-sekventiell och rörlig praktik som används vid uppbyggandet av introduktionen, där chefen, arbetskamraterna och den nya medarbetaren vid varje enskild introduktion bestämmer hur introduktionen ska struktureras upp. Cheferna använder sig av en kontinuerlig praktik där den nya medarbetarens arbetsgrupp ska finnas med i introduktionen och hjälpa medarbetaren in i gruppen. De använder sig alla av både en behållande och bearbetande praktik när det kommer till att socialisera in den nya medarbetaren in i kulturen (van Maanen & Schein, 1979). Både då cheferna ställde sig bakom en kultur av öppenhet, välkomnande, flexibilitet och engagemang (Harris & Ogbonna, 2011) vilket skapar en bearbetande praktik. Genom att ta tillvara på den nya medarbetarens erfarenheter så finns det en del av en behållande praktik. Figur 2. Enhetens modell för introduktionspraktiker. Kollektiv Behållande Fast Sekventiell Kontinuerlig Bearbetande Formell Åtskiljande Rörlig Icke-‐‑sekventiell Informell Individuell Den taktik cheferna skapat (se figur 2) stöttar till stor del skapandet av innovativa medarbetare i förhållande till arbetsuppgiftsorienterade delar. Introduktionen skapar en koppling till organisationen som skapar mer konforma medarbetare (van Maanen & Schein, 1979). Detta då de praktiker som sker i koppling till organisationen är mer fokuserade gruppen. Chefernas arbete med att skapa strukturerade introduktioner i form av manualer, rutiner och processer kommer bli till en kollektiv formell praktik. Där det finns en struktur för hur detta ska utföras, där rutiner och processer blir till manualer för arbetet och för introduktionen. Detta skapar till en större del en institutionaliserande socialisation (Fogarty & Dirsmith, 2002; Harris & Ogbonna, 2011), där cheferna kan styra det som lärs ut. Med dessa praktiker skapas det till största del konforma medarbetare som får engagemang och lojalitet gentemot enheten och arbetsgruppen (van Maanen & Schein, 1979; Artds et al., 2001; Fogarty & Dirsmith, 2002). 6 SLUTSATS I detta kapitel kommer studiens slutsatser presenteras, vidare presenteras praktiska implikationer och avslutas med förslag till vidare forskning. Syftet med studien har varit att beskriva hur chefer arbetar med att introducera nya medarbetare in i en organisation och arbetsgrupp och skapa en förståelse för hur detta påverkar en socialisering. Detta har kategoriserats utifrån introduktionen i stort och dess hårda och mjuka delar men även utifrån praktiker som går att använda sig av för att strukturera upp en introduktion. Resultatet i denna studie har bidragit till att se till den helhet som chefer använder sig av vid introduktion och hur detta påverkar den utgång som kan ske av hur en ny medarbetare sedan har socialiserats in. Men även kring vilka stöttningar och vilket motstånd som finns från arbetsgruppen och hur detta kan påverka hur chefer lägger upp en introduktion. Hur cheferna hanterar den kultur som finns och den de vill förespråka så krävs det olika typer av introduktioner och stöttningar från chefens håll för att skapa den typ av medarbetare som organisationen vill ha, konforma eller innovativa. Att ha en planerad introduktion, vare sig den är individualiserad eller institutionaliserad, kan skapa en trygghet och den osäkerhet som finns i både arbetsgruppen och hos den nya medarbetaren kan då försvinna och skapa en bra introduktion. Detta då alla hålls informerade och den informationssökning (Kramer, 2010) som sker underlättas från chefens sida både gentemot den nya medarbetaren men även arbetsgruppen. När arbetet med introduktioner inte är systematiskt sker detta utifrån vad chefen anser viktigt men den kultur som finns spelar en stor roll, likt enheten där alla chefer ser på samma delar som viktiga. Där den nya medarbetaren ska ha fått med sig kunskap kring sammanhanget i organisationen. Men de blir då även mer individualiserade där den nya medarbetaren spelar en stor roll i introduktionens upplägg. Vid individuella introduktioner krävs det stort ansvar på arbetsgruppen, men även att chefen har koll på dessa. Då kulturen förändras kan detta påverka hur den nya medarbetaren kommer in i organisationen. När personalomsättningen ökar kommer detta påverka kulturen och det krävs då att chefer ser till denna förändring och planerar för detta inför arbetet med att introducera nya medarbetare. Det skapas då även ett större behov av att strukturerar upp arbetsgruppen då kulturen förändras. För att cheferna ska kunna behålla den kultur som de vill ha, där introduktionen som sker skapar den typ av medarbetare organisationen vill ha krävs också en större kulturell kontroll (Harris & Ogbonna, 2011) av arbetsgruppen. Chefer ser ett större behov av att kontrollera introduktionerna ju fler medarbetare som ska introduceras. Behovet av att strukturera upp introduktioner är något som påverkas av antalet medarbetare som ska introduceras. Slutligen så genom att förändringar sker behöver organisationen även se till hur detta påverkar den taktik som skapas genom att introduktionen förändras. Detta då cheferna bör se till helheten av alla praktiker som används för att skapa den typ av medarbetare, arbetsgrupp och kultur som de vill ha som utfall av introduktionerna. Är det en konform eller en innovativ medarbetare som cheferna vill ha och hur de då ska förhålla sig till de olika praktikerna. Genom att se till hur organisationen vill att utgången ska vara av en introduktion så ska alla delar av introduktionen struktureras och planeras som helhet där både de mjuka och hårda delarna påverkar den helhet som sedan blir till den introduktion som skapar den medarbetare som organisationen sedan vill ha. Men även se till de förändringar som sker i organisationen och gruppen och skapa en stöttning i taktiken utifrån de problem som kan dyka upp. 6.1 Praktiska implikationer Denna studie har resulterat i några praktiska implikationer för organisationer som vill se över sina introduktioner. Hur introduktionen kan påverka en socialisering av en ny medarbetare, men även hur en introduktion kan påverka hela gruppen. Att som organisation utvärdera sin egen introduktion utifrån de praktiker som finns kan de då se hur deras medarbetare socialiseras in och om de ska bli konforma eller innovativa. Dessa praktiker kan även skapas utifrån vad organisationen vill att olika bitar av introduktionerna ska ha för utfall, hur detta förhåller sig gentemot arbetsuppgifterna, organisationen och arbetsgruppen. Detta för att skapa en taktik som är anpassad efter organisationens kultur. 6.2 Förslag till framtida forskning Under denna studie har några tankar angående förslag kring att ta detta forskningsområde vidare. Det första är att koppla ihop hur chefernas syn på introduktion faktiskt påverkar den nya medarbetaren som kommer in i organisationen och arbetsgruppen och hur de upplever introduktionen. Vidare då jag såg att personalomsättningen till stor del inte bara påverkade socialiseringen in i en organisation utan även hur introduktioner utförs så kan en vidare forskning kring detta utöka en förståelse för hur dessa påverkar varandra. Det skulle även vara intressant att se till hur kulturen påverkar personalomsättningen och hur chefer och medarbetare kan påverka introduktionen genom förändring av kultur vid ökad personalomsättning. Något som jag även ser som intressant att studera vidare är hur val av praktiker kan påverka vid en situation där cheferna vill ha en kultur som arbetsgruppen motverkar vid en personalomsättning. Skulle exempelvis en institutionaliserad praktik hjälpa vid behållande av den engagerande kulturen vid en stor personalomsättning? 7 REFERENSER Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Antonacopoulou, E. & Güttel, W. (2010). Staff induction practices and organizational socialization: A review and extension of the debate. Society and Business Review, Vol. 5, No. 1, pp. 22-47. Allen, D. (2006). Do organizational socialization tactics influence newcomer embeddedness and turnover?. Journal of Management, Vol. 32, No. 2, pp. 237-256. Angelöw, B. & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Ardts, J., Jansen, P. & van der Velde, M. (2001). The breaking in of new employees: Effectiveness of socialisation tactics and personnel instruments. Journal of Management Development, Vol. 20, No. 2, pp. 159167. Bauer, T. & Green, S. (1998). Testing the combined effects of newcomer information seeking and managers behaviour on socialization. Journal of Applied Psychology, Vol. 83, No. 1, pp. 72-83. Bell, J. (2007). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2012). Social Research Methods. Oxford: Oxford University Pres. Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber. Cirilo, R. & Kleiner, B. (2003). How to orient employees into new positions successfully. Management Research News, Vol. 26, No. 8, pp. 1626. Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning. Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Eisenhardt, K. & Graebner, M. (2007). Theory building from cases: Opportunities and challenges. Academy of Management Journal, Vol. 50, No. 1, pp. 25-32. Fang, R., Duffy, M. & Shaw, J. (2011). The organizational socialization process: Review and development of a social capital model. Journal of Management, Vol. 37, No. 1, pp. 127-152. Fogarty, T. & Dirsmith, M. (2002). Organizational socialization as instrument and symbol: An extended institutional theory perspective. Human Resource Development Quarterly, Vol. 12, No. 3, pp. 247-266. Gallagher, E. & Sias, P. (2009). The new employee as a source of uncertainty: Veteran employee information seeking about new hires. Western Journal of Communication, Vol. 72, No. 1, pp. 23-46. Granberg, O. (2011). PAOU: Personaladministration, HRM och organisationsutveckling. Stockholm: Natur och kultur. Guba, E. & Lincoln, Y. (1989). Fourth Generation Evaluation. Newbury Park: Sage. Harris, L. & Ogbonna, E. (2011). Antecedents and consequences of management-espoused organizational cultural control. Journal of Business Research, Vol. 64, No. 5, pp. 437-445. Jokisaar, M. & Nurmi, J-E. (2009). Change in newcomers' supervisor support and socialization outcomes after organizational entry. Academy of Management Journal, Vol. 52, No. 3, pp. 527-544. Klein, H. & Weaver, N. (2000). The effectiveness of an Ooganisationallevel orientation training program in the socialization of new hires. Personnel Psychology, Vol. 53, No. 1, pp. 47-66. Korte, R. & Lin, S. (2012). Getting on board: Organizational socialization and the contribution of capital. Human Relations, Vol. 66, No. 3, pp. 407428. Kramer, M. (2010). Organizational socialization: Joining and leaving organizations. Cambridge: Polity Press. Kvale, S & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International Journal of Research & Method in Education, Vol. 32, No. 1, pp. 25-38. Lindelöw, M. (2008). Kompetensbaserad personalstrategi: Hur man tar reda på vad organisationen behöver, bemannar den rätt och utvecklar den inför framtiden. Stockholm: Natur & Kultur. Merriam, S. (2009). Qualitative research: a guide to design and implementation. San Francisco: Jossey-Bass. Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Patton, M. Q. (2002). Qualitative research & evaluation methods. London: SAGE. Ponte, D. & Rizzi, C. (2010). Understanding socialization practice: Factors fostering and hindering its evolution. Society and Business Review, Vol. 5, No. 2, pp. 144-154. Rubenowitz, S. (2004). Organisationspsykologi och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Saeed, T., Mansor, N., Siddique, S., Anis-ul-Haq, M. & Ishaq, H. (2012). Organizational socialization: Individual and organizational consequences. International Journal of Academic research, Vol. 4, No. 3, pp. 96-101. Saks, A. & Gruman, J. (2010). Getting newcomers engaged: The role of socialization tactics. Journal of Mangerial Psychology, Vol. 26, No. 5, pp. 383-402. Smith. L. G. E., Amoit, C., Callan, V., Terry, D. & Smith, J. R. (2012). Getting new staff to stay: The mediating role of organizational identification. British Journal of Management, Vol. 23, No, 1, pp. 45-64. Siggelkow, N. (2007). Persuasion with case studies. Academy of Management Journal, Vol. 50, No. 1, pp. 20-24. van Maanen, J. & Schein, E. H. (1979). Toward a theory of organizational socialization. Research in Organizatinal Behavior, Vol. 1, pp. 209-264. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Yin, R. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber. Yin, R. (2009). Case study research: design and methods. London: SAGE. BILAGA 1 Intervjuguide Om mig, syftet med studien, spela in, anonymt, samtalet kommer handla om introduktion. Frågor innan vi börjar? 1. Bakgrund 1. Funktion i organisationen? 2. Hur lång tid i organisationen? 3. Hur lång tid som ansvarig för introduktion av nya medarbetare? 2. Introduktionen 1. Beskriv hur du genomför en introduktion av en ny medarbetare? - När börjar den? - När genomgår den nya medarbetaren den? - Vem ansvarar för vad under introduktionen? - Hur länge pågår introduktionen? 2. Vad för verktyg finns som underlättar introduktionen? Beskriv dessa. 3. Använder du dig av faddrar/handledare? - Hur utses dessa? - Vad för funktion fyller de? - Vad ansvarar de för? 4. Vad ska en ny medarbetare veta när denne genomgått en introduktion? 5. Vem anser du ansvarar för att introduktionen ska gå rätt till? 6. På vilket sätt har du möjlighet att påverka eller utveckla utförandet av introduktionsarbetet? 7. Vad vill du uppnå med en introduktion av en nyanställd? 3. Hur går introduktionen till? 1. På vilket sätt förbereder du den nya medarbetaren innan dennes första arbetsdag? 2. På vilket sätt förbereder du på arbetsplatsen innan den nya medarbetaren börjar? - Praktiskt - Socialt 3. Vad lägger du fokus på under en introduktion? - Kunskap kring hela enheten/bara avdelning? - Socialt/praktiskt 4. På vilket sätt följs introduktionen upp? - Hur långt efter? 4. Kultur/socialisering 1. När anser du att socialiseringsprocessen av den nya medarbetaren börjar? 2. Vad anser du att introduktionen kan göra för att den nyanställda ska trivas på enheten? 3. Vad för intryck av enheten är det du vill förmedla till den nyanställda? 4. Hur förmedlar du detta till den nya medarbetaren? Ex. kultur 5. På vilket sätt arbetar du för att den nya medarbetaren ska komma in i gemenskapen på arbetsplatsen? (exempel skapa sig en uppfattning och normer och regler) 6. Vad gör du för att den nyanställda ska trivas på enheten? 7. Hur tror du att introduktionen påverkar den nyanställde? 5. Övrigt 1. Vem är det som bestämmer hur introduktionen ska se ut och utföras? 2. Har den nyanställde möjlighet att påverka hur introduktionen ska gå till? 3. Vad anser du om introduktionsprocessen som helhet som den ser ut idag? Tror du det finns en skillnad på introduktionen beroende på vilken avdelning 4. den nyanställde ska arbeta? - Vilka är de eventuella skillnaderna? - Varför tror du att det är så? 5. Hur uppfattar du att introduktionen fungerar? Avslut	2.859375
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Hantverkargatan 2F Box 220 49 104 22 Stockholm [email protected] stockholm.se Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen t Handläggare Eva Carlbaum 08-50833667 Tjänsteutlåtande Dnr 1.3.2- 4897/2019 Sida 1 (2) 2019-05-21 Till Utbildningsnämnden 2019-06-13 Riktlinjer för trygghet och studiero Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till riktlinjer för trygghet och studiero. Lena Holmdahl Utbildningsdirektör Lee Orberson Grundskoledirektör Peter Lyth Gymnasiedirektör Sammanfattning Förvaltningen har i verksamhetsplan 2019 ett uppdrag att ta fram förtydligade riktlinjer för trygghet och studiero i stadens skolor. Riktlinjerna förtydligar de befogenheter och åtgärder som skolans styrdokument föreskriver samt det stöd som central förvaltning kan bistå skolorna med i dessa frågor. Riktlinjerna gäller för och ska tillämpas inom samtliga kommunala skolors verksamhetsformer i Stockholms stad. De kommer att åtföljas av ett kompletterande stödmaterial som central förvaltning tar fram till september 2019. Bakgrund/Ärendet Förvaltningen har i verksamhetsplan 2019 ett uppdrag att ta fram förtydligade riktlinjer för trygghet och studiero i stadens skolor. I nämndens verksamhetsplan för 2019 finns följande skrivning: "Skollagen och läroplanerna slår fast vilka förväntningar som elever har rätt att ha på förskola och skola. Stockholms stad har höga förväntningar på såväl chefer som medarbetare som på elever och vårdnadshavare. Ett gott samarbete med vårdnadshavarna är grundläggande för att ge barnen bästa tänkbara utbildning. Alla visar intresse för utbildningen, har positiva förväntningar på både barn och vuxna och vårdnadshavarna visar tydligt inför barnen att skolan är viktig. Verksamheten ska utvecklas med tillit, samarbete och respekt för de olika rollerna. Utbildningsförvaltningen ska ta fram underlag för utbildningsnämndens riktlinjer för ett förväntansdokument och riktlinjer om trygghet och studiero. Varje skola ska därefter arbeta fram sina egna dokument." Ärendets beredning Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samverkan med gymnasieavdelningen, kommunikationsenheten, rektorer och de fackliga organisationerna. Förvaltningens synpunkter och förslag Riktlinjerna förtydligar de befogenheter och åtgärder som skolans styrdokument föreskriver samt det stöd som central förvaltning kan bistå skolorna med i dessa frågor. Riktlinjerna gäller för och ska tillämpas inom samtliga kommunala skolors verksamhetsformer i Stockholms stad. De kommer att åtföljas av ett kompletterande stödmaterial som central förvaltning tar fram till september 2019. I arbetet med att ta fram ett förslag har förvaltningen utgått från befintliga relevanta styrdokument. Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till riktlinjer för trygghet och studiero. Bilaga Riktlinjer för trygghet och studiero i Stockholms kommunala skolors samtliga verksamhetsformer	1.9375
Fastighetsbeteckning: Förslag till kontrollplan - Komplementbyggnad Sida 1 (2) \| Fastighetsbeteckning: \| Byggherre (BH): \| \| Sakkunnig (SK): \| \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| Beslutets diarienummer: \| Kontrollansvarig när så krävs (KA): \| \| \| \| \| \| Kontrollpunkt \| \| Metod \| \| Gentemot lov, lagstiftning, råd, ritning \| Datum och sign. KA/BH/SK (notera vilket) \| \| Lägeskontroll Lägeskontroll ska utföras av kommunen godkänd utsättare och ska visa att åtgärden har utförts enligt beviljat bygglov. \| \| Okulärt och med mätinstrument \| \| Givet beslut \| \| \| Skydd mot brand- och brandgasspridning Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brand-celler ska upprätthållas vid inglasning av utrymmen som ansluter till brandcellen, såsom balkonger, loftgångar och uterum. Avskiljning bör utföras i brandteknisk klass EI30. \| \| Okulärt, egenkontroll, kontroll av material ens egenskaper \| \| BBR 5:537 \| \| \| Säkerhet vid användning I utrymmen där barn kan vistas ska öppningsbara fönster och glaspartier -t.ex. balkonginglasningar - vilkas karmunderkant sitter lägre än 1,8 meter över golvet ha säkerhetsbeslag, spärranordningar eller andra skydd som begränsar risken för att barn ska falla ut. Balkongdörrar eller öppningsbara fönster där avståndet mellan glasytan och golvet är mindre än 0,60 meter ska ha säkerhetsbeslag och spärranordningar som hindrar barn från att öppna och passera dörren eller fönstret. Säkerhetsanordningar behöver inte finnas på fönster eller fönsterdörrar i markplanet. \| \| Okulärt, egenkontroll, kontroll av materialens egenskaper \| \| BBR 8:231 \| \| Fuktsäkerhet Förslag till kontrollplan - Komplementbyggnad Sida 2 (2) \| Fuktsäkerhet Byggnader ska utformas så varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt. Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida det högsta tillåtna fukttillståndet om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadsdelens avsedda användning. Fukttillståndet ska beräknas utifrån de mest ogynnsamma förutsättningarna. \| Okulärt, egenkontroll, kontroll av material ens egenskaper \| BBR 6:53 \| \|---\|---\|---\| \| Bärighet För att uppfylla det krav på bärförmåga, stadga och beständighet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till 1. att byggnadsverket helt eller delvis rasar, 2. oacceptabla större deformationer, 3. skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller 4. skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan. \| Okulärt, egenkontroll, kontroll av material ens egenskaper samt ritningsunderlag \| 3 Kap. 7 och 8 §§ PBF och givet lov. \| \| Glas i byggnader Glasytor som är oskyddade och så placerade att personer kan komma i kontakt med dem, ska utformas så risken för personskador begränsas. Glasytor och infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa. \| Okulärt, egenkontroll, kontroll av material ens egenskaper \| BBR 8:35 \| Nedan intygas att kontrollpunkterna har utförts och att samtliga angivna krav har uppfyllts.	2.453125
Svart på vitt om EU EU-kommissionens grönbok om arbetsrätten ökad anställningsotrygghet, lägre lön och hot mot kollektivavtalen Nej till EU:s skriftserie nr 1, 2007 Bilaga till Kritiska EU-fakta Omslagsbild: Robert Nyberg www.robertnyberg.se Tryck: Litorapid Media, Göteborg 2007 Förord Inför folkomröstningen om EU-medlemskapet 1994 gav sig Sveriges socialdemokrater uppdraget "att återupprätta demokratiska och sociala ramar för marknadsekonomin i vårt eget land och gå samman med socialdemokrater i andra länder för att åstadkomma detta i hela Europa". (Manifest för ett socialdemokratiskt Europa). Nu 12 år efter folkomröstningen kan var och en konstatera att uppdraget har misslyckats. En överväldigande majoritet av EU:s medlemsländer styrs av borgerliga regeringar och i länder som Tyskland och Italien har försvagade socialdemokratiska partier gått i koalition med andra partier för att befästa den nyliberala ekonomiska politik, som är inskriven i EU:s fördrag, och som kommer att förstärkas ytterligare om försöken med att återuppliva den av de franska och nederländska folken dödförklarade konstitutionen lyckas. Socialdemokratins ideologiska kris har också blivit en kris för fackföreningsrörelsen. När EU:s stats- och regeringschefer antar riktlinjer som urholkar den välfärd och arbetsrätt som generationer av löntagare har byggt upp, så mobiliserar fackföreningsrörelsen inte till kraftfulla protester. T.ex. har protesterna från de centrala fackföreningsledningarna mot den borgerliga alliansregeringens EU-inspirerade angrepp på arbetslöshetsförsäkringen minst sagt varit lama. Istället prioriterar ledningarna för LO, TCO och SACO att alltmer bäddas in i en överstatlig struktur (den s.k. sociala dialogen) av samsyn och beslutsfattanden mellan EU-kommissionen, de europeiska arbetsgivarna och Europafacket (Ordförandena i LO, TCO och SACO ingår i Europafackets styrelse). Därmed urholkas den fackliga demokratin. En effekt av detta är att viktiga frågor för löntagarna aldrig förs ut till diskussion i fackets grundorganisationer, där medlemmarna finns. Ett övertydligt exempel på detta är EU-kommissions grönbok om en modern arbetsrätt. Av artiklarna i denna Svart på Vitt framgår att EU företräder en individualiserad arbetsrätt, som på sikt leder till ökad anställningsotrygghet, lägre lön för flertalet löntagare och växande hot mot den svenska kollektiv-avtalsmodellen. Grönboken om arbetsrätten är ett förberedande stadium för ett EU-direktiv. Således något som borde vara mycket viktigt att diskutera i fackets grundorganisationer. LO utropade på sin hemsida att nu startar en stor debatt om arbetsrätten. Men detta inträffade inte. Istället skickade ledningarna för LO, TCO och SACO sina remissvar direkt till EU-kommissionen och Europa-facket. På ett möte inför firande av Romfördraget i mars förklarade SACO:s ordförande Anna Ekström: "Jag ser det som en självklarhet att skicka synpunkter på grönboken om arbetsrätt till EU-kommissionen. Det gör vi inom SACO utan att skämmas". Det är vår förhoppning att detta nummer av Svart och Vitt kan bidra till att återföra den fackliga diskussionen om arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik till där den främst hör hemma, de fackliga grundorganisationerna. Oberoende fackföreningar och informerade löntagare är den viktigaste garanten för att den svenska arbetsmarknadsmodellen skall överleva angreppen från EUkommissionen och andra överstatliga EU-institutioner. Grönboken kan läsas på: http://ec.europa.eu/employment_social/labour_law/ docs/2006/green_paper_sv.pdf Jan-Erik Gustafsson Ordförande Folkrörelsen Nej till EU Innehåll Urholkad behandling av EU-kommissionens grönbok om arbetsrätten Jan-Erik Gustafsson, ordförande i Folkrörelsen Nej till EU och ersättare i ST inom universitet och högskoleområdet EU-kommissionen presenterade i slutet av november 2006 en grönbok om behovet av att förändra och samordna arbetsrätten inom EU. Detta ska göras genom att den nationella arbetsrätten luckras upp och specifikt genom att anställningsskyddet minskas. LO skrev på sin hemsida i februari att nu blir det stor debatt om arbetsrätten i EU. Under valkampanjen inför folkomröstningen om EU 1994 betonades från jasidan att arbetsrätten inte skulle underställas EU:s inflytande. Genom processen med EU:s tjänstedirektiv riskerar den nordiska modellen med kollektivavtal att naggas i kanten till förmån för statligt reglerade minimilöner. EU tar över allt mer av reglering och lagstiftning kring arbetsmarknaden som t.ex. den nu aktuella arbetstidslagstift-ningen visar – den nationella beslutande-rättens uppgift blir endast att införliva EU-rätten i svensk lag. Grönboken är ytterligare ett steg mot en alltmer överstatlig arbetsrätt. I fallet med denna grönbok, en femtonsidig debattskrift med ca 14 frågor som skickades till medlemsstaterna för yttrande senast 31 mars 2007. Därefter går kommissionen vidare med en eventuell vitbok och lagförslag och beslut i ministerråd och EU-parlament. Detta strider mot den beslutsprocess som utkristalliserats i Sverige med partsammansatta utredningar (Statens offentliga utredningar) som oftast varit mycket noggrant gjorda och efter presentation sänt ut på omfattande remissrunda. Vid närmare granskning visar det sig att den stora debatt inom den fackliga rörelsen som LO talar om hittills har uteblivit (liksom inom TCO). Istället verkar diskussionen begränsas till LO:s, TCO:s och SACO:s styrelser. Centralorganisationerna har valt att skicka sina yttranden direkt till EUkommissionen och till Europafacket. LO, TCO och SACO är medlemmar Europafacket, som bl.a. sagt ja till EU-konstitutionen och som tycker att tjänstedirektivet i stort sett är bra. Genom detta toppstyrda förfarande undviker centralorganisationerna att föra ut den stora debatten i förbund, sektioner och klubbar. Det är också märkligt att ingen myndighet i regering och riksdag skickade ut grönboken på formell remiss. Detta gjorde UD med en annan grönbok om tjänster i allmänhetens intresse 2003. Efter en lagändring gäller att från årsskiftet skall grön- och vitböcker behandlas i aktuellt riksdagsutskott. Först den 22 januari lade Arbetsmarknadsdepartementet ut en kortfattad information på sin hemsida. I informationen sägs att under konsultationsperioden kommer en svensk ståndpunkt mer i detalj att tas fram, men inte hur detta skall ske. Det sägs också att det tyska ordförandeskapet avser att ministerrådet skall anta slutsatser om grönboken vid rådsmötet i maj. Den offentliga debatten om grönboken har inskränkt sig till en debatt i riksdagen i mars efter en personlig begäran från Ulf Holm (mp), som är ledamot i arbetsmarknadsutskottet. Det är allvarligt när organisationslivet och t.o.m. riksdagen inte ens formellt ges rätt att yttra sig över en så viktig sak som en grönbok om arbetsrätten och därmed uteslutas från att delta i utformningen av en svensk ståndpunkt. Artikeln är tidigare publicerad i Folket i Bild Nr 3, 2007 En arbetsorganisation för stress – EU:s väg till planerad underbemanning och ökad anställningsotrygghet Mikael Nyberg är författare till boken kapitalet.se (Ordfront 2001) och en av redaktörerna för tidskriften Clarté. www.mikaelnyberg.nu "Att öka flexibiliteten på Europas arbetsmarknader är av avgörande betydelse för att främja ekonomisk aktivitet och högre produktivitet." Det är utgångspunkten för den grönbok om arbetsrätten som kommissionen i Bryssel lagt fram. Det gäller, heter det, att "stärka arbetstagarnas och företagens anpassbarhet". Lagar och regler måste "moderniseras". Kommissionen förklarar inte vad den närmare bestämt har i åtanke. Syftet med boken sägs vara att "engagera ... berörda parter i en debatt", "stimulera till diskussion" och "bidra till agendan för bättre lagstiftning". Med antydningar och ledande frågor söker kommissionen lotsa unionen vidare. Det är inte svårt att förstå vad som väntar i det outsagda. Det ska bli lättare för företagen att disponera arbetskraften efter behag. Anställningstrygghet och andra villkor ska försämras också för dem som har fasta heltidstjänster: "Den traditionella modellen för anställningsförhållandet kanske inte passar alla arbetstagare som har reguljär fast anställning och som står inför utmaningen att anpassa sig till förändringar och utnyttja de möjligheter som globaliseringen ger." Varför denna strävan efter flexibilitet? Vid EU-toppmötet i Lissabon 2000 föresatte sig ministrarna att på tio år göra unionen till "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskaps baserade ekonomi". Grönboken är ett nytt försök att få fart på arbetet. Tanken är att "den traditionella modellen" för anställningsförhållanden, socialförsäkringar och annat inte längre fungerar. Den passade "industrisamhället". Nu ska vi modernisera oss in i en ny tid. Kommissionen nämner förutom informations- och kommunikationstekniken också "kortare investeringsperspektiv för företagen" och "nya styrningsmetoder som just-in-time management". Ett skäl att förändra arbetsrätten är alltså det jäkt efter snabb avkastning som de EU-pådrivna avregleringarna av finansmarknaderna bidragit till. I svängningarna mellan svindelkonjunkturer och kriser vill företagsledningarna ha utrymme för snabba affärer och plötsliga nedskärningar. Lagar och regler till de anställdas beskydd ska inte vara i vägen. Ett annat skäl är det managementkoncept som företagskonsulter i USA kallar "mager produktion". Detta sätt att organisera produktionen är inget brott med den industriella traditionen. Tvärtom, det är en vidareutveckling och förfining av de metoder Frederick W Taylor och Henry Ford utvecklade i USA i början av 1900-talet. Mager produktion Två principer är centrala: 1. Produktion och leverans just-in-time. 2. Planerad underbemanning. I den magra produktionen strävar företagen efter att minimera lagerhållningen i alla led från underleverantörer till sammansättningsfabriker och vidare till återförsäljare. Tidigare levererades komponenter till Volvos Torslandafabrik kanske en eller ett par gånger i månaden. Nu kommer lastbilarna från underleverantörerna en eller ett par gånger om dagen. Komponenterna ska vara på plats just-in-time, det vill säga just när de ska monteras vid det löpande bandet. På liknande sätt försöker många företag ta bort lagren av färdiga produkter. Dell tillverkar inte en dator förrän den är beställd av kunden. Effekten blir att det löpande bandet bildligt talat sträcks ut från den enskilda sammansättningsfabriken till hela produktionskedjan. Det ökar avkastningen på investerat kapital, eftersom lager är kapital i träda. Men framför allt får företagsledningarna ett instrument för effektiv kontroll och styrning av arbetskraften. En av cheferna vid Toyota, företaget som först utvecklade metoden, förklarar: - Vi minskar inte lagren till ett minimum för sakens egen skull, utan för att upprätthålla en hög disciplin i produktionen. Lager får folk att känna sig säkra. Eftersom det inte finns några lager att ta av har arbetarna i varje led i kedjan ett tryck på sig att arbeta felfritt. Om det är något fel på komponenterna som kommer till Volvos Torslandafabrik stannar produktionen. Dessutom tvingas varje anställd, precis som vid ett enskilt löpande band, att arbeta i en takt som är bestämd av hela kedjan. Allt måste vara färdigt just-intime. Personalen pressas med automatik att göra sitt yttersta. Denna press förstärks av den planerade underbemanningen. Cheferna vid Toyota kom på att de inte skulle tilldela underlydande avdelningar i företaget 100 procent av den personal och de resurser som krävdes för normal produktion. De gav dem bara 90 procent. Så gick det att driva upp arbets-takten och tvinga de anställda att effektivare organisera arbetet. När problemen var lösta drog ledningen in ytterligare 10 procent. Genom att försätta produktionen i ett permanent kristillstånd förvissar sig företaget om en fortgående intensifiering och förtätning av arbetet. En efter en elimineras stunderna av andhämtning och vila. Fackligt aktiva bilarbetare i USA har gett systemet ett passande namn. De kallar det "management-by-stress". Den magra produktionen introducerades först i bilindustrin, men den är inte förbehållen tillverkningsföretag. Också i tjänstesektorn organiseras arbetet efter industriella principer. Uppgifter standardiseras, sönderdelas och ordnas i flöden. På McDonald's tillagas och serveras maten som vid ett löpande band. I sjukvården är den planerade underbemanningen ett välbekant fenomen. Datoriseringen underlättar den magra produktionen, men nyordningarna är inte en följd av den nya informationstekniken eller den så kallade globaliseringen. Metoderna utvecklades i Japan redan på 1950-talet. Då fanns inga datorer ute på fabrikerna. Den viktigaste förutsättningen för systemet var krossandet av de stridbara fackföreningarna i Japan efter kriget. När det var gjort kunde arbetskraften flexibelt anpassas till de nya kraven. På samma sätt har det varit överallt där företag introducerat den magra produktionen. Förutsättningen har varit en omgivning av hög arbetslöshet och fogliga fackföreningar eller inga fackföreningar alls. En produktion som löper i ett permanent kristillstånd är till sin natur extremt sårbar, inte minst för fackliga aktioner. Eftersom det inte finns några lager att ta av kan en strejk bland ett relativt litet antal anställda någonstans i kedjan på kort tid lamslå en produktionprocess som sträcker sig över länder och världsdelar. Företrädare för storföretagen hänvisar uttryckligen till just-in-time-modellens sårbarhet när de nu kräver inskränkningar av strejkrätten. EU-kommissionens tal om "flexibilitet" och "anpassbarhet" är ett försök att övervinna fackligt och politiskt motstånd i Europa mot den magra produktionens krav. En medveten förslumning av arbetslivet Hur välorganiserad produktionen än är uppstår alltid störningar. I många branscher är också svängningarna i efterfrågan stora. Så länge företagen dimensionerar personalen efter toppar i arbetsbelastningen går sådana påfrestningar att hantera. Arbetet får en välgörande puls - jäktiga dagar avlöses av lugnare. Men när arbetsplatsen redan i utgångsläget är underbemannad uppstår svårigheter. En lösning är övertid. Övertidsarbetet har stor omfattning på den magra produktionens fabriker och serviceinrättningar. De anställda jobbar i praktiken på beting. Det som inte klaras på åtta timmar får klaras på nio eller tio eller med ett extra skift till helgen. Så kan smärre produktions-störningar och svängningar i efterfrågan tacklas. Men övertiden kostar ofta mer än ordinarie arbetstimmar. För att undkomma denna fördyring föreslog den inflytelserika direktörsklubben European Round Table of Industrialists redan 1986 att normalarbetsdagen skulle avskaffas: "Det finns stort utrymme för flexiblare arbetstider, så länge företagen inte förväntas bära större kostnader till följd av dem." en längre tid, vilket gör att företagen kan avkräva sin anställda upp till 65 timmar vissa veckor utan övertidspåslag. EU har i sitt arbetstidsdirektiv öppnat för en sådan utveckling. Den reglerade arbetstiden beräknas som ett snitt över En annan lösning är att fortlöpande justera antalet anställda efter produktionsvolymen. Anställningstryggheten måste luckras upp, skrev European Round Table 1986. Företagen måste få frihet att "erbjuda ett brett spektrum av tillfälliga anställningskontrakt". Med avund betraktade ledarna för Västeuropas storkoncerner de japanska exportföretag som omgav sina fast anställda heltidare med stora skaror deltidare och säsongsanställda att sätta in vid behov. De intresserade sig också för metoden att lägga ut stora delar av produktionen på underleverantörer. Så kunde de japanska bolagen tvinga underlydande små och medelstora företag att stå för det mesta av personalinskränkningar och besparingar i konjunkturnedgångar. En huvudtanke i kommissionens vitbok om sysselsättning och tillväxt från 1993, ett dokument som ja-sidan i folkomröstningen om EU ivrigt viftade med, var just att kärnan av fast anställd personal i de stora företagen måste omges av växande mängder billig, flexibel arbetskraft. Lagar och avtal skulle ruckas för små- och medelstora företag för att lättare suga upp överflöd av arbetskraft, öka utbudet av personliga tjänster och förse de stora export-koncernerna med en gynnsam omgivning att exploatera. Round Table-direktörerna förklarade: "Positiva åtgärder för att förbättra de små och medelstora företagens livskraft välkomnas av alla storföretag, vilka behöver koncentrera sig på sina kärnverksamheter och i allt större utsträckning litar till ett stort antal underleverantörer." Det gällde att göra löner och anställningsvillkor utanför kärnan flexibla. Kommissionen förordade bland annat "en spridning av lönerna på löneskalans nedre del", det vill säga sänkta löner för lågavlönade. Det krävde "en översyn av de sociala bidragssystemen som fungerar som ett underförstått golv för lönerna". Detta arbete är i full gång i EU-länderna. Regeringen Reinfeldts nyordning av den svenska arbetsmarknaden är en av många framstötar. Med sänkta nivåer och skärpta villkor för a-kassa, förtidspensioner och liknande skapar politikerna "incitament" för arbetslösa att godta låga löner och anställningar och egenföretagande på lösa boliner. En så kallad högnivågrupp inom EU konstaterade 2004 belåtet att flera regeringar "sökt undanröja hinder för anställning av lågavlönade arbetare" och "tillåtit en tillväxt av tillfälliga anställningar". "Visstidsanställning, deltidsarbete, behovsanställning, nolltidskontrakt, anställningsavtal för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag, frilansarbete osv. har blivit fasta inslag på arbetsmarknaden i EU", skriver kommissionen i sin grönbok. Medborgarna förutsätts vara tacksamma för det, eftersom de får "större valmöjligheter, särskilt när det gäller arbetstid, bättre karriärmöjligheter, bättre balans mellan familj, arbete och utbildning samt ökat individuellt ansvar." Visserligen "finns en risk att en del av arbetstagarna kan fastna i kortsiktiga anställningar av låg kvalitet med ett otillräckligt socialt skydd, vilket ökar deras utsatthet." Men, tillägger ämbetsmännen i Bryssel, dessa jobb kan ändå "fungera som en väg in på arbetsmarknaden". Den pågående förslumningen av stora delar av arbetsmarknaden är alltså något de styrande i unionen sedan länge eftersträvat. Det var till att börja med underförstått att kärnan av fast anställda i stora företag och institutioner inte skulle beröras. Men nu förklarar kommissionen att "segmenteringen", uppdelningen i reguljär och irreguljär arbetskraft, är ett bekymmer. Problemet är inte villkoren för B-laget på arbetsmarknaden, utan det faktum att A-laget ännu inte kommit i åtnjutande av B-lagets "flexibilitet": "Bestämmelser som bevarar det traditionella anställningsförhållandet kanske inte ger tillräckligt utrymme eller tillräckliga incitament för fast anställda att utforska de möjligheter som finns när det gäller ökad flexibilitet i arbetet." De fast anställda heltidarna är, som det brukar heta i nyliberala ekonomers analyser, "inlåsta". Med det menas att skillnaderna i löner och andra anställningsvillkor är så stora mellan "inne" och "ute" att kärnan av anställda ogärna lämnar den relativa trygghet de åtnjuter. För den som har reglerade arbetstider och skydd mot godtycklig uppsägning är marknadens frihet att sitta vid telefonen och vänta på att chefen ska ringa om jobb inte tillräckligt lockande. Med sin grönbok om arbetsrätten aviserar kommissionen därför ett nytt steg i avregleringen av arbetslivet. Nu ska också villkoren för kärnan av fast anställda heltidare flexibiliseras. Det är en utveckling i USA:s och Storbritanniens riktning, men de styrande i EU framställer inte saken så. De lockar i stället med en nordisk modell, en förening av marknadens nya flexibilitet och välfärdsstatens traditionella trygghet, flexicurity. Det nordiska lockbetet I Norden, heter det, kan företagen lätt göra sig av med personal de inte har användning för, men de som mister jobbet har en trygghet i arbetslöshetsersättningen och i en aktiv arbetsmarknadspolitik som ger goda utsikter till ny anställning. Denna bild är falsk på flera sätt. De som i Bryssel pläderar för den nordiska modellen nämner sällan fackföreningarnas starka ställning och det skydd mot godtyckliga uppsägningar som funnits i lagar och kollektivavtal. De förtiger också hur den relativa tryggheten i modellen håller på att krackelera till följd av just den flexibla anpassning till finansmarknader och mager produktion som de styrande i EU förordar. Med arbetslösheten permanentad på hög nivå och med utbredningen av visstidsjobb och andra osäkra anställningsförhållanden har sannolikheten för att en uppsägning leder till nytt jobb på goda villkor minskat avsevärt. Samtidigt har den så kallade aktiva arbetsmarknadspolitiken fått en ny inriktning. För några årtionden sedan var inramningen keynesiansk. Det talades om "full sysselsättning", och arbetslösa hade sina inkomster skyddade medan de i offentlig regi omskolades till nya reguljära anställningar i de privata företagen eller den expanderande offentliga sektorn. Förbrukad, utsorterad arbetskraft fick försörjning genom förtidspensioner. Detta är sedan flera år under avveckling i de nordiska länderna. Ledande politiker föresätter sig att, som European Round Table uttryckte det 1989, "öka medvetenheten ... om det individuella ansvaret för arbetslösheten i allmänhet och i det enskilda fallet." Vi är tillbaka till det tidiga 1900-talets "arbetslinje" - det gäller att disciplinera "bidragstagarna" och förmå dem att skruva ner sina anspråk på löner och anställningsvillkor. Sjuka och förtidspensionerade får sina läkardiagnoser ifrågasatta, medan arbetslösa placeras i jobbsökarkurser och tvingas utföra mer eller mindre meningsfulla sysslor utan den lön och de rättigheter en normal anställning ger. Tidskriften Time beskriver i ett entusiastiskt reportage hur Danmark tar efter det amerikanska workfare-systemet. Arbetslösa som tvingas jobba ihop till socialbidraget lär sig läxan: nu gäller det att "arbeta hårdare och längre utan någon höjning av lönen och med betydligt sämre trygghet än tidigare". Förslumningen av arbetsmarknaden och de skärpta villkoren för arbetslösa och utsorterade utmynnar förr eller senare i angrepp mot fackföreningarna, den organisatoriska stommen i det som utgjort den nordiska modellen. Det är en sådan operation den svenska regeringen inlett. Smicker kan vara frestande att lyssna till, men vi gör klokt i att misstro den pågående vurmen för det nordiska i Bryssel. Kommissionen söker med sin grönbok få till stånd en ytterligare samordning av arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik i EU. Det vore illa om det lyckades. På dagen - den 25 mars 2007 - 50 år sedan EU:s Romfördrag skrevs under arrangerade Folkrörelsen Nej till EU i Göteborg en debatt mellan olika EU-motståndare. Proletärens chefredaktör Lars Rothelius talade för Kommunistiska Partiet om hur EU slår arbetsrätten i sank. Övriga medverkande var Hans Linde (v), Linnea Haglund (mp), Ingela Mårtensson FNEU, Leif Danielsson junilistan, Ola Friholt Fredsrörelsen. LO hjälper EU liberalisera arbetsrätten Lars Rothelius är chefredaktör för Proletären Vänner EU-motståndare, Idag när vi dryftar Romfördragets konsekvenser under 50 år har jag valt att tala om EU och arbetsrätten och alldeles särskilt om EU-kommissionens rykande aktuella grönbok med titeln: En modern arbetsrätt för att möta 2000talets utmaningar. Det mullrar åter i de svenska gruvorna. Liksom vid den stora strejken 1969 kräver gruvarbetarna en större del av de ständigt ökande vinster de själva spränger fram ur berget. Lönens storlek avgörs av styrkeförhållandet mellan arbete och kapital. Så betydde den stora gruvstrejken 1969-70 att Sveriges arbetare lyfte fram sina positioner. Gruvstrejken följdes under hela 1970-talet och en bit in på 1980-talet av en våg av vilda strejker. Lönestrejker mest, men den svenska arbetarklassens ökade styrka fick återverkningar på hela samhället. Inte minst inom arbetsrätten. 1974 kom Las, Lagen om anställningsskydd, som begravde arbetsgivarnas tidigare fria rätt att avskeda anställda. Under de tio följande åren kom en hel rad nya eller förändrade lagar. De anställdas villkor förbättrades. Viktigt för denna process var att Sverige stod utanför EU och kunde föra en egen ekonomisk politik utan hänsyn till Romfördragets krav på fri rörlighet för kapital, tjänster, varor och arbetskraft. Det insåg redan Tage Erlander för i hans viktiga tal på Metalls kongress 1961 är det inte bara alliansfriheten han anför som skäl för socialdemokratins nej till dåvarande EEC: "Låt oss anta att vi på 1930-talet hade haft ett avtal som underordnade de enskilda ländernas politik ett övernationellt europeiskt organ. Hade vi då haft möjlighet att driva den krispolitik som blev av ofantlig betydelse för den svenska ekonomin och för den svenska demokratin och där vi internationellt sett utan tvekan var ett föregångsland?" Men tiderna förändrades i åttiotalets början. Manifesterat också inom arbetsrätten. Så valde regeringen Palme vid återkomsten till regeringsmakten hösten 1982 att inte återställa den försämring i Las som den borgerliga regeringen samma vår drivit igenom i riksdagen med en rösts övervikt. Företagens rätt till provanställning behölls trots tidigare socialdemokratiskt motstånd. Det var under denna tid som EG:s vitbok om den inre marknaden initierades i den slutna ERT-gruppen av företrädare för europeiskt storkapital. I European Round Table satt kapitalister som belgiska EG-kommissionären Etienne Davignon, Fiat-chefen Agnelli, Volvo-chefen Per Gyllenhammar, Phillips-chefen Wisse Dekkert. EG:s Vitbok från 1985 blev nyliberalernas vapen för att avskaffa alla hinder för rörelser över gränserna av kapital, tjänster, varor och arbetskraft. Det som varit målet från Romfördraget, men som inte kunnat genomföras. Genom upprättandet av den inre markanden stärktes kapitalets makt på arbetets bekostnad. Skillnader i löner, arbetstider, social förmåner – allt håller över tid på att anpassas till lägsta nivå. Planen Making Europe Work, som Round Table-gruppen presenterade 1986, innehåller mycket av de försämringar inom arbetsrätten som vi sett genomförda sedan Sveriges EU-inträde. Här krävde direktörerna att EU skulle luckra upp anställningstryggheten. Företagen skulle ges utrymme att "erbjuda ett brett spektrum av tillfälliga anställningskontrakt". Vidare krävde direktörerna att normalarbetsdagen skulle avskaffas: "Det finns ett stort utrymme för flexiblare arbetstider, så länge företagen inte förväntas bära större kostnader till följd av denna." Och visst påverkas hela samhället: Se hur vi sedan EU-inträdet fått en explosion av deltids-, visstids- och tillfällighetsjobb. Hur EU:s arbetstids-direktiv numera förvandlat 40-timmarsveckan till 48-timmar. Och se hur Metall i förra veckan i verkstadsavtalet för första gången accepterade att ge företagen rätt att ta ut 150 timmas tvingande övertid varje år. Dessutom kan facket lokalt godkänna ännu mer övertid. Raden av försämringar och ökande orosmoln över arbetsmarknad och arbetsrätt är lång. Inte minst efter EU:s östutvidgning. Fackens rätt att blockera lönedumpande företag är hotad. Ännu är inte Vaxholmskonflikten avgjord i EU:s domstol. Det talas idag mindre om arbetskraftimporten än för något år sedan, men den har inte minskat. Försämringarna i a-kassan är annars det allvarligaste förändringarna i arbetsrätten det senaste året. I torsdags lade regeringen propositionen "Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken". Kom ihåg att högerregeringen inte gör detta för att djävlas med folk. Det finns en tanke och den heter lägre lön. Genom att pressa ner nivån i arbetslöshetsersättningen och minska tiden i a-kassa ska folk tvingas ta jobb till lägre lön. Lägre lön ger större inkomster till företagen. Då kan de anställa fler. Så säger herrar Reinfeldt, Borg och Littorin att arbetslösheten försvinner. Fan tro´et, för hur ska företagen få avsättning för sina varor när vanligt folks löner har pressats ner så att allt färre har råd att handla. Nåväl. EU-kommissionen är ändå inte nöjd med nuvarande arbetsrätt. I slutet av november förra året kom grönboken "En modern arbetsrätt för att möta 2000-talets utmaningar". Kommissionens syfte är som så ofta i EU-sammanhang tydlig utskrivet: "Att öka flexibiliteten på Europas arbetsmarknader är av avgörande betydelse för att främja ekonomisk aktivitet och högre produktivitet." Grönboken slår i första stycket fast att "Lissabonmålen för hållbar tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen" ska uppfyllas. "För att stärka arbets-tagarnas och företagens anpassbarhet krävs det en modernisering av arbetsrätten." Hela resonemanget går ut på att tillfredställa företagens behov. Inte heller finns någonstans ett samhälleligt perspektiv på frågan om tillväxt och arbetstillfällen. Kommuners, städers, landsändars behov av behålla jobbskapande åtgärder saknas helt. Inte heller ett ord om samhällets möjligheter genom en aktiv näringspolitik. Nej, i grönboken härskar den nyliberala doktrinen att jobb och tillväxt skapas genom försämringar för de arbetande och motsvarande förbättringar av kapitalets villkor.Här talas om "anpassad arbetskraft". Grönboken diskuterar hur "Utnyttjandet av alternativa anställningsformer kan öka". Här talas om "Flexibilitet i standardavtalen när det gäller uppsägningsperiod, kostnader och förfaranden vid kollektiv eller enskild uppsägning". Kommissionen vill hitta "Företagsbaserade lösningar för att möjliggöra smidig övergång mellan sysselsättningssituationer". (Visst är det EU-byråkratiska språket underbart.) I grönboken finns inga klara förslag. Här ställs frågor för ett remissför-farande. EU-kommissionen kallar det "Ett offentligt öppet samtal" som ska pågå i fyra månader. Den tiden är snart ute och jag undrar hur många här som sett en offentlig diskussion om Grönboken. LO gav ett remissvar redan före jul. Men LO:s medlemmar, de som drabbas av en reformerad arbetsrätt, har knappast ens informerats än mindre har de givits möjlighet att påverka LO:s svar och fackets syn på den framtida arbetsrätten. Huvudlinjen i grönboken är alltså att behovet av ökad flexibilitet på arbetsmarknaden kräver ytterligare uppluckring av de arbetandes skydd genom arbetsrätten. Låt mig sluta refererandet av grönbokens alla nyliberala tokigheter med ett sista viktigt citat: "Att anlägga ett livscykelperspektiv på arbetslivet kan betyda att man istället för att försöka skydda vissa arbetstillfällen skapar en stödram för anställningstrygghet med socialt skydd och aktiva åtgärder för att stödja arbetstagarna under övergångsfaser." Denna krångliga mening är mycket central. Kommissionen menar att istället för att fokusera på att rädda jobben på en fabrik, en skola, vårdinrättning som hotas av nedläggning så ska de nationella makthavarna och lagstift-ningen fokusera på de drabbade anställda, inte som grupp, utan som individer. Politiker, eller för den skull facket, ska inte "försöka skydda vissa arbetstillfällen" istället ska samhällets resurser "stödja arbetstagarna under övergångsfaser." EU vill att samhällets insatser ska styras till att flytta de avskedade till nya lägre betalda jobb på andra orter. Detta är en förändring som Sven Otto Littorin & Co på bara ett halvår har kommit mycket långt med i vårt land. Men också en politik som vi under socialdemokratins år vid makten på 1990- och 2000-talen såg användas vid otaliga tillfällen. Och här blir LO i sitt remissvar medlöpare till EU:s utveckling. Först skriver LO mycket bra att varje "ändring av anställningsskyddet är en nationell fråga". Men sedan ansluter sig LO i sak till kommissionens uppfattning om att inte rädda jobben: "Utgångspunkten för en diskussion om anställningsskydd borde vara att det inte är det befintliga arbetet i sig som behöver skyddas, utan den anställde som har arbetet." En sorglig inställning som redan har praktiserats gång på gång. LO reducerar sig till att bli en intresseorganisation för enskilda medlemmar, inte det som facket är ämnat att vara, en kamporganisation för arbetarnas kollektiva behov. Betänk att all facklig organisering är grundad just på idén om att tillsammans är vi starka och kan driva vår gemensamma intressen gentemot arbetsgivare, kapitalet och vid behov staten. Ännu en bekräftelse på att socialdemokratin har gett upp tanken på en aktiv industri- och näringspolitik, det som Tage Erlander talade om i metalltalet. LO accepterar behovet av förändring av arbetsrätten. Däremot håller facket hårt på den svenska kollektivavtalsmodellen. Men tankegången utvecklas tyvärr inte till något principiellt avståndstagande från EU:s rätt att stifta överstatliga lagar som gäller i Sverige. Istället skriver LO: "Detta bör beaktas i arbetet med att utveckla arbetsrätten på EU-nivå." EU:s grönbok om arbetsrätten och det svenska medlöperiet måste fram i ljuset. Tyvärr är jag ganska pessimistisk över möjligheten att stoppa eländet. Därtill är den svenska EU-positiva makteliten i dagsläget alldeles för stark och samlad. LO:s remissvar visar att från den kanten finns inget motstånd. Moderaternas omsvängning till kolletivavtalskramare tycks ha avväpnat eventuellt motstånd från den servila LO-ledningen. Framtidshoppet finns i mullret från gruvorna. Inte så att jag tror på en snabbt utbrott. Men den enda möjligheten är att det arbetande folket själva tar initiativ att bryta kapitalets genom EU allt starkare ställning. Här spelar Folkrörelsens envetna fasthållande vid utträdeskravet en viktig roll. Motivering (v) till Arbetsmarknadsutskottets utlåtande om grönboken En modern arbetsrätt, 2006/07:AU12 Josefine Brink är riksdagsledamot för vänsterpartiet Arbetsmarknadsutskottet behandlar i detta utlåtande kommissionens grönbok: En modern arbetsrätt för att möta 2000-talets utmaningar. Vänsterpartiet har invändningar både mot innehållet i grönboken och mot majoritetens ståndpunkt i utlåtandet. Vår ståndpunkt är att den svenska kollektivavtalsmodellen ska försvaras och utvecklas. En grundförutsättning för att den svenska modellen ska kunna upprätthållas är att besluten om individuell och kollektiv arbetsrätt förblir en nationell angelägenhet. Majoriteten hävdar att det råder samförstånd om dessa grundprinciper i Sveriges riksdag. Vi i Vänsterpartiet menar att det tvärtom finns mycket olika uppfattningar om vad den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär och hur den ska utvecklas framöver. Den borgerliga regeringens politik underminerar i praktiken fackets möjligheter att teckna och upprätthålla kollektivavtal. Planerade reformer kommer också att både direkt och indirekt underminera anställnings-tryggheten i LAS. Förändringarna av a-kassan och den kraftiga bantningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder är redan genomförda reformer som på ett tydligt sätt försvagar arbetstagarparten och ökar otryggheten för den enskilde. Ytterligare reformer som regeringen aviserat kommer att förskjuta maktbalansen än mer, genom att de försvårar facklig organisering och underminerar anställningstryggheten: utökad rätt till visstidsanställning, försämrat anställningsskydd för äldre, subventionering av hushållstjänster och förändring av reglerna om F-skattsedel är några av dem. Utan att öppet redovisa det håller regeringen på med ett projekt som kommer att förändra den svenska arbetsmarknadsmodellen i grunden. Den balans mellan parterna och den understödjande roll staten spelat med aktiv arbetsmarknadspolitik, arbetslöshetsersättning och lagstiftning som gjort modellen framgångsrik undermineras nu steg för steg. Vänsterpartiet avvisar den politiken som inte i sig kommer att bidra till vare sig högre sysselsättning eller flexibilitet på arbetsmarknaden men som däremot kommer att pressa ned löner och anställningsvillkor. Regeringen följer därmed i allt väsentligt den utveckling som en majoritet av EU:s medlemsländer har erfarenhet av sedan ett antal år tillbaka, en utveckling där alltfler arbetar under otrygga anställningsformer, där visstids- och deltidsarbete blivit vanligare, samtidigt som en helt oreglerad sektor växer där framför allt immigranter från utomeuropeiska länder utnyttjas. Syftet med kommissionens grönbok om arbetsrätt är att "inleda en offentlig debatt i EU om hur arbetsrätten kan utvecklas så att den stöder Lissabonmålen för hållbar tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen" (s.1 i kommissionens grönbok: En modern arbetsrätt för att möta 2000-talets utmaningar). Vänsterpartiet är i grunden kritiskt till Lissabonstrategins politiska inriktning eftersom vi menar att den leder till stagnerande tillväxt, ökad arbetslöshet, större utanförskap och ökade klass- och könsklyftor då arbetsmarknaden segmenteras. Den europeiska utveckling som beskrivs ovan är i allt väsentligt en effekt av medlemsstaternas ansträngningar att nå målen i Lissabonstrategin genom att öka arbetsgivarnas makt och minimera trygghet och inflytande för de anställda och de fackliga organisationerna. För att initiera en diskussion om arbetsrätten ställer kommissionen en rad frågor i grönboken avseende anställningsskydd, bemanningsföretag, arbetstid, skillnaden mellan egenföretagare och anställda, arbetstagarbegreppet, etc. Kommissionen aviserar i grönboken att man avser att återkomma före slutet av 2007 med gemensamma riktlinjer som ska vara vägledande för medlems-staterna i arbetet med att reformera arbetsrätten. Kommissionen utgår i grönboken från att flexibiliteten på arbetsmarknaden behöver öka och menar: "Att öka flexibiliteten på Europas arbetsmarknader är av avgörande betydelse för att främja ekonomisk aktivitet och högre produktivitet." Samtidigt pekar kommissionen i grönboken på att de osäkra anställningarna ökar i Europa. Kommissionen skriver i grönboken att hela 40 % av arbetskraften inom EU-25 år 2005 har atypiska anställningsförhållanden såsom tidsbegränsade anställningar och som egenföretagare, och att 10 % av arbetskraften inom EU-25 är egenföretagare utan anställda. Vidare skriver kommissionen i grönboken att andelen deltidsanställningar ökar i Europa och numera utgör18 % av alla arbetstillfällen, och att det framför allt är kvinnor som jobbar deltid. Även i Sverige ökar de osäkra anställningarna. I dag har 16,8 % av arbetstagarna en tidsbegränsad anställning, och minst 250 000 personer, framför allt kvinnor, är deltidsarbetslösa. Denna osäkra arbetsmarknad innebär att många människor inte kan leva på sin lön eller planera sin framtid. De osäkra anställningarna ökar den ekonomiska stressen och utsattheten. EU menar, liksom den svenska regeringen, att de osäkra anställningarna bör öka ytterligare. Kommissionen skriver i grönboken att stränga regler för anställningsskydd gör arbetsmarknaden mindre dynamisk och att sämre villkor underlättar för kvinnor, ungdomar och äldre att komma in på arbetsmarknaden. Den uppfattningen delar uppenbarligen den svenska regeringen som ju avser att försämra möjligheterna för människor med tidsbegränsade anställningar att få en tillsvidareanställning, genom den aviserade propositionen "Bättre möjligheter till tidsbegränsade anställningar". Detta, menar Vänsterpartiet, är helt ideologiskt betingade resonemang. Forskningen kan inte belägga några som helst samband mellan svag arbetsrätt och fler jobb. Länder med stark arbetsrätt har i regel högre sysselsättningsgrad än de med en svagare arbetsrätt. Sverige står mycket starkt i förhållande till resten av medlemsländerna i EU när det gäller sysselsättning. I snitt ligger Sverige 10 % över genomsnittet i EU när det gäller sysselsättningsgrad. Både när det gäller kvinnors och äldres sysselsättning ligger vi än mer markant över snittet. Långtidsarbetslösheten i Sverige är knappt en tredjedel så stor som i EU i genomsnitt. Den i allt väsentligt EU-anpassade penningpolitiken till trots har Sverige alltså redan med råge passerat de sysselsättningsmål som Lissabonstrategin ställt upp. Utmärkande för Sverige jämfört med andra EUländer är just den omfattande offentliga sektorn, vilken främjat framför allt kvinnors sysselsättning, de generella och generösa socialförsäkringssystemen som främjat strukturomvandling och dämpat konjunktursvängningar, den omfattande arbetsmarknadspolitiken som möjliggjort omställning och kompetenshöjning av arbetskraften och den unikt starka ställningen för kollektivavtalen som främjat flexibilitet och arbetsfred. Den stora utmaningen för svensk del är således inte att i grunden förändra denna fungerande modell, utan att bygga ut den så att den erbjuder bättre skydd för de många löntagare som under det senaste decenniet hamnat utanför den trygghet avtal och lagar ger. Vänsterpartiet delar den uppfattning som många fackliga organisationer i EU har, nämligen att de atypiska anställningsformerna måste minimeras och att den fasta heltidsanställningen måste återupprättas som norm på arbetsmarknaden. Vi ser med oro på det faktum att kommissionen i grönboken stakar ut en väg för utvecklingen av den europeiska arbetsmarknaden som mycket entydigt går i riktning mot en ökad otrygghet för de anställda. Det är en tydlig risk att flexicurity i kommissionens tolkning i praktiken innebär ökad flexibilitet för näringslivet och arbetsgivarna, men urholkad trygghet för de anställda. Det är därför avgörande att Sverige intar en aktiv, kritisk hållning i de fortsatta diskussionerna om ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Den svenska ståndpunkten måste vara att medlemsstaterna ska vara suveräna att besluta över den individuella och kollektiva arbetsrätten. Den hållningen kräver konsekvent agerande när det gäller grönbokens fortsatta hantering. Eftersom grönboken syftar till ett kommissionsmeddelande med förslag till lagstiftning, som ska läggas fram i juni, bör de frågor som berörs granskas utifrån subsidiaritetsprincipen om den mest lämpliga beslutsnivån. Grönbokens författare saknar helt kvalitativa motiv till varför arbetsrätts-frågorna ska bli föremål för unionell lagstiftning eller harmonisering. Vänsterpartiet anser därför att grönboken bör dras tillbaka. Motivering (mp) till Arbetsmarknadsutskottets utlåtande om grönboken En modern arbetsrätt, 2006/07:AU12 Ulf Holm, riksdagsledamot (mp) Jag instämmer i utskottets utlåtande men anser att vissa delar borde utvecklas vidare. Min uppfattning är att man bör förhålla sig mer kritisk till kommissionens grönbok. Kommissionen anger själv att hela syftet med grönboken om arbetsrätt är att ställa frågan "hur arbetsrätten kan utvecklas" (s. 3), att se "behovet av att ändra arbetsrätten" (s. 3) och att stimulera till en debatt om "huruvida det krävs ett mer smidigt regelverk" (s. 9). För mig är utgångspunkten därmed klar: Kommissionen anser att arbetsrätten är ett problem. Frågor om arbetsrätten bör därmed bli mer EU-anpassade och bör därmed indirekt också beslutas av EU. Från Miljöpartiets sida anser vi inte att detta är fallet. Vi vill tvärtom hävda att det är oerhört viktigt för framtiden att arbetsrätten även framöver förblir en nationell angelägenhet. Vi i Miljöpartiet vill också starkt betona att vi anser att arbetsrätten är en möjlighet och inte ett hinder. Det gäller för såväl arbetstagare som arbetsgivare att kunna känna trygghet och få möjlighet att utveckla verksamheten. Det saknas i utskottets utlåtande en analys av marknadens krav på flexibilitet som ställs mot arbetstagarnas intresse av trygghet. Jag anser att kommissionen väldigt mycket lutar åt åsikten att det ska vara lättare för marknaden att göra som den vill. Grönboken är dels första steget mot att EU ska få inflytande i arbetsrättsfrågor, vilket enligt min uppfattning på sikt hotar den svenska kollektivavtalsmodellen, dels en avsaknad av synen att tryggheten har betydelse för arbetstagarna, vilket enligt min åsikt många gånger också är en styrka för företagen. Den svenska modellen med kollektivavtalslösningar är framgångsrik. Det grundläggande skyddet för arbetsrätten finns i lagstiftningen som i stora delar är dispositiv. Det betyder att man, det vill säga arbetsmarknadens parter, kan ta särskild hänsyn till specifika branscher och därmed anpassa lagstiftningen till de behov och möjligheter som finns på lokal nivå och till branschvisa förhållanden. Vid en internationell jämförelse framstår också den svenska modellen som beundransvärd. Inte minst gäller det när man ser på antalet konfliktdagar. Sverige utmärker sig här med att ha ett mycket lågt antal dagar med konflikt på arbetsmarknaden jämfört med andra EU-länder som inte har kollektivavtalsmodellen. Svensk fackföreningsrörelse är utan tvekan i en internationell jämförelse mycket försiktig med att varsla om att gå ut i strejk, vilket givetvis gynnar såväl arbetstagare som arbetsgivare. Kommissionens grönbok tar inte upp förhållandet mellan arbetsmarknadens parter, fackföreningarna och företagen, och samspelet mellan dessa. Det är enligt min uppfattning en styrka att ha två starka parter som är inriktade på att hitta lösningar på olika problemställningar. Det underlättar givetvis en fungerande arbetsmarknad. Att företag bildas, omvandlas och läggs ned är en naturlig del av en marknadsekonomi och inget negativt i sig. Tvärtom är det en nödvändighet i utvecklingen av ett grönare samhälle med fler nya företag som t.ex. satsar på förnyelsebara energikällor och mindre miljöpåverkande teknik. För att en sådan omställning ska bli möjlig anser jag att det utan tvekan måste finnas en stark trygghet i en fungerande arbetsrätt bland både arbetstagare och företagare. Inte minst måste det finnas en respekt för det regelverk som styr. Genom kollektivavtalen ges arbetstagarna och arbetsgivarna ett starkt inflytande över möjligheten att finna lösningar på en fungerande och därmed också flexibel arbetsmarknad. I grönboken förs också flexicurity fram som en möjlighet som går över allt annat. Jag är inte lika övertygad om detta eftersom det finns många olika definitioner av begreppet. I viss mening finns det redan flexicurity i Sverige – via kollektivavtalsmodellen. Enligt min mening är det bäst att flexicurity får växa fram i respektive land med de olika förutsättningar som finns. Från Miljöpartiets sida anser vi också att utskottet borde belysa frågan om behovet av arbetsrättsliga regler i en globaliserad värld. Sådana finns genom de konventioner som ILO antagit och som vi anser lägger grunden för internationella överenskommelser i grundläggande arbetsrättsliga frågor om skydd för arbetstagaren. Globaliseringen och den ökande rörligheten i världen slutar inte vid EU:s yttre gränser – tvärtom. Något behov av att EU börjar besluta om hur arbetsrätten ska utformas finns således inte. EU-kommissonens grönbok om arbetsrätten Anställningsskydd och jämställdhetsarbete hotas samt ökad segregation på arbetsmarknaden Uttalande till centrala fackförbundsledningar den 4 februari 2007 Riksstyrelsen, Folkrörelsen Nej till EU Bakgrund EU-kommissionen har presenterat en ny grönbok om behovet av att förändra arbetsrätten inom EU. I strävan att göra EU till en gemensam marknad för varor, tjänster, kapital om arbete är målet att göra arbetsmarknaden mer flexibel. Detta ska göras genom att arbetsrätten luckras upp och specifikt genom att anställningsskyddet minskas. Kommissionen har begärt att medlemsstaterna skall lämna sina synpunkter senast 31 mars. Arbetsrätten – en nationell kompetens Under valkampanjen inför folkomröstningen om EU 1994 betonades från jasidan att arbetsrätten inte skulle underställas EU:s inflytande. Genom processen med EU:s tjänstedirektiv naggas den nordiska modellen med kollektivavtal i kanten till förmån för statligt reglerade minimilöner. EU tar över allt mer av reglering och lagstiftning kring arbetsmarknaden – den nationella beslutanderättens uppgift blir endast att införliva EU-rätten i svensk lag. Sverige har ett förhållandevis starkt anställningsskydd genom lagen om anställningsskydd (LAS). Här finns regler om uppsägningstider och varsel. Turordningslistan anger att vid uppsägning ska den sist anställde få gå först. (Ett undantag finns). Grönboken är ytterligare ett steg mot en alltmer överstatlig arbetsrätt. Inkörsport till arbetsmarknaden? EU-kommissionens grönbok vill genom att öka flexibiliteten göra det lättare för företagen att göra tillfälliga anställningar. Här menar EU att ungdomar och kvinnor ska få möjlighet att göra sin entré på arbetsmarknaden. Genom första arbetslivserfarenhet ska dessa grupper sedan kunna gå vidare till jobb med fasta anställningar. Men istället riskerar man att skapa arbetsmarknad för säsongsarbete och tillfälliga arbeten där många riskerar att fastna i lågbetalda tillfällighetsjobb.Vi får istället ett låglöneproletariat med utan riktig fast förankring på arbetsmarknaden. Försämra för att förbättra? EU-kommissionens grönbok har uppmärksammat hur differentierad arbetsmarknaden har blivit. På många håll arbetar daglönare och tillfällighetsarbetare under skrämmande förhållanden helt utan rättsligt skydd – samtidigt som den ordinarie arbetskraften kan tillgodogöra sig många av de mest självklara rättigheter och förmåner som anställda. EU-kommissionens strategi är att minska på anställningsskyddet för de fastanställda samtidigt som man ger grupper helt utan rättigheter vissa regleringar och visst skydd genom ett minimiskydd. Istället för att ta itu med det hänsynslösa utnyttjandet av svart arbetskraft inom EU-länderna presenterar man vissa kosmetiska förbättringar. Samtidigt sänks standarden på arbetsmarknaden totalt genom att man avser att försämra anställningsskyddet. Flexibilitet och kvalitet EU/Grönboken har uppmärksammat många företagare som inte vågar anställa fler p.g.a nuvarande stränga regler för anställningsskydd. Ett arbete med stort innehåll och mångsidighet kräver såväl utbildning som bra anställningförhållanden. Detta går på tvärs mot tendensen till ökad flexibilitet och allsidighet inom servicebranschen. EU-kommissionens propåer om en uppluckring av anställningsskyddet främjar framväxten av serviceföretag som baserar sin verksamhet på tillfälligt anställda med låg utbildning där servicens kvalitet inte står i centrum. Man skapar för detta ändamål ett speciellt proletariat som vandrar mellan olika tillfälliga arbeten utan att kunna utvecklas eller kunna göra den karriär till fasta jobb som just kräver servicekunnande och kvalitet. EU:s nya arbetsrätt – en fälla för kvinnor och invandrare EU-kommissionens grönbok tar inte problematiken kring diskriminering av speciellt kvinnor och invandrare på allvar. Detta är frågeställningar som vi i 28 Norden har starkt fokus på men som inte är lika aktuellt ur ett centraleuropeiskt perspektiv, där t.ex. stora kvinnogrupper inte är förvärvsarbetande och med överväldigande manlig övervikt i besluts och utredningsorgan. I Sverige bedriver fackliga organisationer sedan länge ett arbete för att ge deltidsarbetande möjlighet till heltidsarbete. Om intentionerna från EUkommissionens grönbok förverkligas hotar deltidsarbetet att permanentas helt och arbetet på att ge kvinnorna fullt och lika tillträde till arbetsmark-naden att spolieras. Det blir de redan svaga grupperna som kommer att fastna i EU:s nya "flexibla" anställningsformer; kvinnor, invandrare och ungdomar. EUkommissionens förslag är därför ett hot mot jämställdhetsarbetet och arbetet mot diskriminering. Utanförskapen hotar istället att förstärkas om grönbokens intentioner förverkligas. Proportionalitetsprincipen – tar udden av alla stridsåtgärder EU-kommissionens grönbok talar om hårda tag mot dem som utnyttjar svart arbetskraft. Samtidigt hänvisar man till den s.k. proportionsprincipen dvs. att alla stridsåtgärder ska stå i proportion till vad som ska uppnås och vad som kan skadas. Det betyder att åtgärden hela tiden ska bedömas hur stor skada den gör för ett företag eller en bransch – om åtgärden står i proportion till målet. Här lägger man en kraftig begränsning på fackets möjlighet att sätta kraft bakom orden. EU-processen – odemokratisk Innan EU-kommissionen avser att lägga fram lagstiftningsinitiativ utger man grönböcker. I fallet med denna grönbok, en femtonsidig debattskrift med ca 30 frågor som skickats till medlemsstaterna för yttrande under tre månader. Därefter går man vidare med en eventuell vitbok och lagförslag och beslut i ministerråd och EU-parlament. Detta strider mot den beslutsprocess som utkristalliserats i Sverige med partsammansatta utredningar (Statens offentliga utredningar) som oftast varit mycket noggrant gjorda och efter presentation sänt ut på omfattande remissrunda. EU:s beslutsprocesser strider mot den svenska traditionen. Försvara den nationella beslutskompetensen Undan för undan rycker EU åt sig beslutanderätten över arbetsrätten. Folkrörelsen Nej till EU avvisar EU-kommissionens förslag om att luckra upp och försämra anställningsskyddet. Utvecklingen mot försämringar på arbetsmarknaden har pågått länge, och är tydligast i USA och England. Den har nu smugit sin in i EU och har en relativt stor omfattning, i synnerhet inom servicesektorn, bygg- och anläggning, hotell- och restaurang, handel och jordbruk. Det handlar om direkt svart arbetskraft, oreglerat deltidsarbete, usla löneavtal, ibland på gränsen till slaveri (där arbetstillstånd saknas) och en hel flora av varianter av bemanningsföretag. EU kan knappast i sig beskyllas för denna utveckling, men nu vill man med Grönboken legitimera försämringarna på arbetsmarknaden i Europa. Och det är mycket allvarligt. EU-kommissionens förslag om flexiblare anställningsformer slår mot de redan svaga grupperna i samhället. Kommissionens intentioner med grönboken hotar att permanenta deltidsarbete, förstärka utanförskap och segregation på arbetsmarknaden Skapandet av en tjänstesektor med tillfällighetsarbetare med lågt arbetsinnehåll och dålig kvalitet på tjänsterna går helt på tvärs mot behoven av att höja kvaliteten inom tjänstesektorn. Lagen om anställningsskydd har varit en central bit i den nordiska modellen som nu är allvarligt hotad. Fyra diskussionsfrågor: 1. Varför lägger EU-kommissionen fram en grönbok för att möta 2000-talets utmaningar? Vad är det centrala budskapet? 2. Har Din fackliga grundorganisation diskuterat grönboken? Om inte, undersök hur grönboken har behandlats i Din fackliga organisation. 3. Tycker Du att det rätt av de fackliga centralorganisationerna att skicka remissvar på grönboken direkt till EU-kommissionen? 4. Tror Du att den svenska arbetsrätten och arbetsmarknadsmodellen kan försvaras inom ramen för EU-medlemskapet? Folkrörelsen Nej till EU är en partipolitiskt obunden organisation som verkar för att Sverige på sikt skall lämna EU Stöd Nej till EU genom medlemsskap, prenumeration på Kritiska EU-fakta eller ge ett bidrag - PG 4330207-4 Folkrörelsen Nej till EU Pölgatan 5, 414 60 Göteborg Tel. 031 - 701 01 77 e-post: [email protected] www.nejtilleu.se	2.421875
Svenska Älghundklubben Jaktprovsformulär Hundens regnr. Provdatum Avd. Löpnr. 2012-09-29 80 53 S17540/2009 A Hund/Namn Född Ras: Kön: 2009-01-18 DIMMA Norsk Elghund Grå Tik Uppfödare/Namn Adress Adress Släpp kl. Fann älg kl. Övrig provtid slut kl. Brutet prov A) Antal upptag B) Älgarbetets längd Min C) Gångstånd Min D) Fast ståndMin E) Längsta Ståndskall Min F) Tid senast hunden sågs till upptag Min G) Stånd upptagsplatsMin H) Typ av älgar I) Uppträdande ståndarbetet - rörelser J) Position K) Ståndarbetets avstånd övervägande inom L) Väderlek M) Lufttemperatur ca kl. 0900 N) Vind O) Snö / Barmark P) Skrapighet Moment Poäng Koeff Summa Moment Poäng Koeff. Summa 1. Tempo i söket. 2. Sökets omfattning 3. Förmåga att finna älg 4. Avstånd till upptagsplatsen 5. Ståndsk. på upptagsplatsen 6. Ståndsk. kvalitet 7. Vilja att förfölja 8. Ställande av flyende älg. 9. Skalltid 10. Skallets hörbarhet 11. Skallets täthet och täckning 12. Samarbete 13. Lydnad Summa poäng: PRIS: Hunden åter efter provslut kl. 0.0 1.0 1.0 0.5 1.0 1.0 1.0 1.0 1.0 0.5 0.5 0.5 1.0 Provets händelseförlopp Domare Domares underskrift Fullmäktige Aspirant/elev Larsson Kent Lingonstigen 35 930 70 Malå Larsson Lars-Örjan Kokträsk 18Malå 0610 1020 1530 1 30 12 0 0 13 0 Ko m.kalv(ar) KEB KEB KEB Mulet 0 - +10 C Svag Barmark Ej skrapigt 8 0 9 9 8 8 10 5 0 0 0 0 10 10 K 0 0 0 K 0 K 0 7 3,5 4 4 39,5 000 WALESTAD JERRY Gottne, Örnsköldsvik. Dimma söker i mkt bra tempo o turer om 20 min i allmänhet under dagen. Inkallning på sök ua. 0815 traktbyte. 0845 nytt släpp. 1020 upptag +800 m i syd, gångstånd. 1032 tyst. 1050 Dimma åter, flyktsträcka över 3 km. Älgarna över Utterån. 1050 traktbyte pga skogsarbete på området. 1100 nytt släpp. Går till provslut utan fler upptag.	1.632813
Utbildningsförvaltningen OBS: Layout och finjusteringar görs i ett senare skede. Detta är underlag för beslut. riktlinjer för god lärmiljö i Stockholms kommunala skolors samtliga verksamhetsformer Alla elever ska känna sig trygga i skolan. Skolan ska erbjuda en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det ska finnas tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis olika former av kränkningar. Förtroende och respekt mellan elever och vuxna ska prägla skolorna. Personalen ska även känna till de disciplinära åtgärder som skolförfattningarna föreskriver. Riktlinjerna ska tillämpas vid samtliga kommunala skolor i Stockholm. TRYGGHET Nolltolerans I Stockholms stads skolor gäller nolltolerans mot hot, våld, kränkande behandling, droger och skadegörelse. Varje incident ska medföra en reaktion från skolans personal som också ser till att ärendet följs upp. Alla elever ska veta vem de ska vända sig till för att få hjälp. Disciplinära åtgärder För att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande uppträdande ska skolan använda de möjliga disciplinära åtgärder som finns att tillgå enligt skollagen. Förutom vanligt förekommande tillrättavisningar och samtal till hemmen kan dessa åtgärder vara: - Kvarsittning - Utvisning ur klassrummet - Skriftlig varning - Tillfällig omplacering - Tillfällig placering vid annan skolenhet - Avstängning - Polisanmälan, - ska alltid göras när sådan är relevant. Ordningsregler Alla skolor ska ha tydliga ordningsregler som är framtagna i samarbete med och väl förankrade hos elever, personal och vårdnadshavare. Reglerna är till för att skapa ordning, trivsel och studiero. Alla som befinner sig i skolan ska följa skolans regler. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje skola ska ha en årligen upprättad plan mot diskriminering och kränkande behandling där skolan beskriver de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Planen ska vara baserad på en kvalitativ analys av skolans tidigare insatser. STUDIERO Studiero innebär att eleverna kan ägna sig åt de planerade lärande aktiviteterna, att fokus är riktat mot det som är syftet med undervisningen och att det är så få störande inslag som möjligt. Enligt läroplanen ska varje elev: - genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, ta ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö - visa respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever, som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan - aktivt utöva inflytande över sin utbildning och det inre arbetet på skolan Ur läroplanerna, juli 2019 Stockholms skolor ska bedriva ett ständigt utvecklingsarbete där olika metoder för förbättrad studiero prövas och framgångsrika strategier delas.	3.390625
22 >> Winter sports enthusiasts – Alpine and Nordic – around the world will be thrilled, as TOKO has once more scored a great success with the new High Performance Liquid Paraffin and has again demonstrated its outstanding innovative competence. The signs are clearly set to modern times, as preparation with TOKO's new High Performance Liquid Paraffin saves time and resources – while ensuring a top performance and long-lasting wax adhesion. Vintersportare världen runt – alpint och nordiskt – har något att se fram emot. Med nya High Performance Liquid Paraffin har TOKO nämligen lyckats med en riktig bedrift igen och bevisar på nytt den stora innovationskompetensen som finns hos TOKO. Det är tydligt att man har siktet inställt på moderna tider. Prepareringen med nya High Performance Liquid Paraffin från TOKO sparar tid och resurser – och ger bästa Performance och lång vallavidhäftning. Vintersportsutøvere – i alpint og nordiske grener – over hele verden kan glede seg. For med High Performance Liquid Paraffin har TOKO igjen gjort et ordentlig kupp, og har nok en gang bevist TOKOs store innovasjonskompetanse. Pilen peker helt klart mot moderne tider. For å preparere med den nye High Performance Liquid Paraffin fra TOKO er sparer tid og ressurser – med topp ytelse og lang brukstid. TOKO WAX & TUNING MANUAL TOKO WAX & TUNING MANUAL << 23 Racing Waxremover Base Tex Base Brush Copper High Performance Liquid Paraffin yellow High Performance Liquid Paraffin red Polishing Brush Liquid Paraffin High Performance Liquid Paraffin blue 24 >> TOKO WAX & TUNING MANUAL PROFESSIONAL AMATEUR CLEANING USING RACING WAX REMOVER Due to the high adhesion properties of wax, it is essential to clean the ski using the specially developed Racing Wax Remover before the next waxing. Cleaning. Drip Racing Wax Remover onto Base Tex and throrougly clean the base. Brush off the base immediately with the Base Brush Copper. Place Base Tex under the Base Brush Copper and wipe off the base. Tip: Let the base dry for about 10 minutes after using Racing Wax Remover. Afterwards, the ski is ready for waxing. HIGH PERFORMANCE LIQUID PARAFFIN The new, highly concentrated liquid wax generation is a new TOKO development. It is based on a special formula which ensures that the High Performance Liquid Paraffin penetrates directly into the microstructure of the ski base, a feature which guarantees the excellent properties of this product. Tip: Depending on the base condition, pre-treatment with TOKO Hot Wax is still recommended. Application for professionals Simply spray on, leave to dry for around 30 minutes and polish with the new TOKO Polishing Brush Liquid Paraffin. As required, then treat with the products of the TOKO Top Finish JetStream or HelX ranges. Now you are ready to join top athletes at the starting line! Application for ambitious amateurs The High Performance Liquid Paraffin also has a great deal to offer ambitious amateurs. It's really easy: Simply spray on, leave to dry for around 30 minutes and polish with the new TOKO Polishing Brush Liquid Paraffin – and that's it! We recommend: Well-aired room Vi rekommenderar: Väl ventilerat rum Vi anbefaler: Godt ventilert rom RENGÖRING MED RACING WAX REMOVER På grund av de goda vidhäftningsegenskaperna är det nödvändigt att rengöra skidan med Racing Wax Remover före nästa vallning. Rengöring. Applicera Racing Wax Remover på Base Tex och rengör belaget grundligt. Borsta genast av belaget med Base Brush Copper. Lägg Base Tex under Base Brush Copper och torka av belaget. Tips: Låt belaget torka ca 10 minuter efter användning av Racing Wax Remover. Därefter är skidan färdig för vallningen. HIGH PERFORMANCE LIQUID PARAFFIN Den nya generationens flytande valla i högsta koncentration är en ny utveckling från TOKO. Den bygger på en speciell beredning: Tack vare den tränger High Performance Liquid Paraffin direkt in i skidbelagets mikrostruktur vilket leder till utmärkta produktegenskaper. Tips: En förbehandling med TOKO Hot Wax rekommenderas även i fortsättningen, beroende på belagets skick. Användning för proffs Efter påsprutningen och den efterföljande torkningen under ca 30 minuter följer polering med nya TOKO Polishing Brush Liquid Paraffin. I anslutning till detta behandlar man med produkterna JetStream eller HelX i TOKO Top-Finish-serien om detta behövs. Nu kan tävlingen starta på toppnivå! Användning för ambitiösa High Performance Liquid Paraffin lönar sig även för ambitiösa idrottsutövare. Det är enkelt: spreja på, låt torka ca. 30 minuter och polera med nya TOKO Polishing Brush Liquid Paraffin – klart! We recommend: Wear respiratory mask (full/half face mask with gas filter Protection Level A2) Vi rekommenderar: Bär andningsmask (hel-/halv skyddsmask med gasfilter skyddsnivå A2) Vi anbefaler: Bruk åndedrettsvern (hel/halv vernemaske med gassfilter beskyttelsesnivå A2) RENGJØRING MED RACING WAX REMOVER På grunn av de svært gode heftegenskapene må skien rengjøres med den spesialutviklede Racing Wax Remover før neste gang det legges på voks. Rengjøring. Ha Racing Wax Remover på Base Tex, og rengjør sålen grundig. Børst ut belegget øyeblikkelig med Base Brush Copper. Legg Base Tex under Base Brush Copper og tørk av belegget. Tips: Etter at du har brukt Racing Wax Remover, må sålen tørke i 10 minutter. Deretter er skien klar for ny voks. HIGH PERFORMANCE LIQUID PARAFFIN Den nye generasjonen flytende voks i sterk konsentrasjon er en nyutvikling fra TOKO. Den er basert på en spesiell resept: Takket være denne trekker High Performance Liquid Paraffin direkte inn i mikrostrukturen i skisålen, noe som gir svært gode produktegenskaper. Tips: Avhengig av tilstanden til sålen anbefales det en forbehandling med TOKO Hot Wax. Bruk for proffer Etter at det er sprayet på og deretter tørket i ca. 30 minutter polerer du med den nye TOKO Polishing Brush Liquid Paraffin. Til slutt etterbehandles med produktene i TOKO Top Finishseriene JetStream eller HelX etter behov. Så kan man starte å kjøre ski på toppnivå! Bruk for dem med ambisjoner Også for utøvere med ambisjoner lønner det seg å bruke High Performance Liquid Paraffin. Det er ganske enkelt: Spray på, la det tørke i ca. 30 minutter og poler med den nye TOKO Polishing Brush Liquid Paraffin – ferdig! TOKO WAX & TUNING MANUAL << 25	1.703125
EXAMENSARBETE Hösten 2007 Lärarutbildningen Dator och tangentbord eller papper och penna? Att använda datorn vid läs- och skrivinlärning Författare Cecilia Håkansson Julia Petersson Handledare Christina Gullin www.hkr.se Dator och tangentbord eller papper och penna? Att använda datorn vid läs- och skrivinlärning Cecilia Håkansson Julia Petersson Abstract Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lärare kan arbeta med datorn vid läs- och skrivinlärning. Vår utgångspunkt har varit Arne Tragetons metod som beskriver hur lärare kan använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel vid läs- och skrivinlärning. Syftet har även varit att undersöka hur Tragetons metod skiljer sig från andra läs- och skrivinlärningsmetoder och vilka för- och nackdelar det finns med metoden. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre lärare. Utöver intervjuerna har vi utfört en observation under en dag i en årskurs 2 och i en förskoleklass. Vår undersökning har visat att det finns fler fördelar än nackdelar med att arbeta med datorn vid läs- och skrivinlärning. De tre lärarna var överens om att samspelet och dialogen mellan eleverna är positiva aspekter med Tragetons metod. Den största nackdelen var att utrustningen kunde krångla. Vi drar slutsatserna att alla tre lärarna var inspirerade av metoden och att de efter lite rutin och erfarenhet kommer att våga släppa sitt tidigare sätt att arbeta med läs- och skrivinlärningen för att övergå till Tragetons metod vid läs- och skrivinlärning. Ämnesord: Dator, läs- och skrivinlärning, Arne Trageton, samspel, skrivning INNEHÅLL 1 Inledning En pojke kan vid första bokstavstestet på hösten i förskoleklassen endast fyra bokstäver. Pojkens lärare beskriver hur han fick extra stöttning och tid för att skriva på datorn. Under det andra bokstavstestet i mitten av höstterminen kan han nio bokstäver. I slutet av november imponerar han på alla och kan 24 bokstäver. Läraren berättar att hon tror att datorn har varit en fördel. (Respondent C berättar) Appelberg och Eriksson (1999:128) skriver att datorer har förändrat vårt samhälle men hur det har ändrats är svårt att säga. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen, fritidshemmet, Lpo94 står det att skolan har som uppgift att se till att elever ska kunna använda IKT (Information- och Kommunikations Teknik) efter grundskolans slut. Detta är för att elever ska kunna inhämta kunskap och utveckla sitt lärande. Riis (2000:34) skriver att datorer har funnits i våra skolor i 20 år men det är på senare år som de har blivit mer tillängliga och lättare att använda i skolarbetet. På skolorna idag satsas det mycket på IKT och på att utveckla dess användning skriver Riis (2000:35). IKT förväntas förändra skolan genom att arbetssätten kommer att bli annorlunda. Genom detta kommer undervisningen att bli mer elevcentrerad och eleverna blir aktiva inlärare som skaffar sig ny kunskap anser Pedersen (1998:15). Han menar vidare att undervisningen underlättas och variationen ökar. Exempel på detta är att texter och aktuellt material lättare kan tas fram och skrivandet underlättas. Det poängteras att datorkompetens kommer vara av stort värde i framtidens samhälle. Vi hoppas att denna undersökning som visar hur lärare kan arbeta med datorn vid läs- och skrivinlärning ska kunna ge lärare kunskap om hur de kan använda datorn som ett naturligt inslag i sin undervisning. Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001:13) nämner tre olika aspekter till att utveckla användandet av IKT i förskola och skola. Den första kallas inlärningsaspekten som har bidragit till en ökad variation av arbetssätten i undervisningen. Den har förändrat relationen mellan elever och lärare och ger nya möjligheter till elever med särskilda behov. Den andra aspekten är arbetslivsaspekten som innebär att näringslivet och samhället förväntar sig att skolan ska förbereda barn och ungdomar för deras framtida arbetsliv där kunskap om den nya tekniken krävs. Den tredje aspekten är demokratiaspekten som innebär att det i många fall krävs datorkunskaper för att fungera som medborgare i en demokrati. Skolverket anser att datorer ska vara en naturlig del skolarbetet vilket gynnar elevernas utveckling och lärande. Ju tidigare datorn introduceras i skolan desto bättre möjligheter ger det elever att klara sig i framtiden och i arbetslivet (Öhman, 1994). 1.1 Bakgrund Vi har valt att skriva om datorns användning i undervisningen för att vi tycker att det ligger i tiden och att den kommer att spela en stor roll i framtidens skola. Arne Trageton är forskare och pedagog vid Högskolan Stord- Haugesund i Norge. Hans bok Att skriva sig till läsningIKT i förskoleklass och skola bygger på ett forskningsprojekt som genomförts i 14 klasser i Norden och Estland. Han menar att skrivning är lättare än läsning och att många sexåringar har svårt för att forma bokstäver med pennan. Här kommer datorn in som ett hjälpmedel. Trageton (2006:9) menar att med datorn som hjälpmedel kan den traditionella läs- och skrivinlärningen omvandlas till skriv- och läslärande. Genom att forma bokstäver med hjälp av datorn kan elever i förskoleklassen formulera egna tankar, meningar och berättelser. Enligt Trageton (2006:9) är läsa, skriva, tala och räkna grundläggande baskompetenser. Att kunna hantera IKT klassas idag som en femte baskunskap. Tidigare var fokus mest på hur tekniken kunde användas men idag har intresset för den pedagogiska användningen ökat. Appelberg och Eriksson (1999:24) skriver att om datorn finns tillänglig för elever i förskolan kan det leda till att de använder den lika naturligt som de använder penna och papper. Datorer blir snabbt omoderna men tangentbordet har varit detsamma sedan skrivmaskinen kom (Trageton 2006:41). 1.2 Teoretiska utgångspunkter Trageton bygger sin metod på flera olika teorier. Lev Vygotskij är en av de största forskarna inom det sociokulturella sättet att se på lärande. Kommunikation och språkanvändning är centralt i det sociokulturella sättet att se på lärande (Säljö, 2005:67). Genom samtal med andra tar barnet till sig ny kunskap. Kommunikation med andra bidrar också till att barnet förstår sig på människorna i sin närmaste omgivning (Säljö, 2005:250). I Lpo94 poängteras att elever ska kunna samarbeta (Utbildningsdepartementet, 1994). Trageton (2006:17) skriver att hans metod bygger på att användningen av IKT i undervisningen ska utgå från lek, utforskande och nyfikenhet. Han menar vidare att det är viktigt att alla lärare har grundläggande kunskap om lekutveckling hos barn i åldrarna sex till tio år. Hagtvet (2004:29) poängterar att det är i leken som barn kan upptäcka nya saker och ta till sig ny kunskap. Barnens livsform är leken. I leken utforskar, upptäcker och provar barnet nya saker. Leimar (1974) skriver om LTG- metoden (Läsning på Talets Grund) som är en metod där läraren tillsammans med eleverna skapar texter utifrån barnens egna upplevelser och tänkande. Detta ger eleverna möjlighet att följa talet till skriven text. Att eleverna skapar sin egen text som blir utgångspunkten för det fortsatta arbetet är en annan utgångspunkt som Trageton har i sin metod. I uppsatsen kommer begreppen Tragetons metod och Tragetons teorier att användas. Tragetons metod innebär hans sätt att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel vid läsoch skrivinlärning. Tragetons teorier är de teoretiska utgångspunkter som vi beskrivit ovan. 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur lärare kan arbeta efter Tragetons metod i sin undervisning. Vi har undersökt vilka för- eller nackdelar det finns med metoden och studerat skillnaderna mellan Tragetons metod och andra läs- och skrivinlärningsmetoder. 1.4 Pedagogisk relevans Idag spelar datorer en allt större roll i många sammanhang. Detta påverkar skolan och alla som verkar där. Lärare har krav på sig från staten och samhället att ge elever kunskap i att kunna hantera informations- och kommunikationsteknik. För att klara av dessa krav krävs bra kunskaper hos lärare om hur datorer kan användas som ett pedagogiskt hjälpmedel för att kunna anpassa undervisningen efter det samhälle vi lever i. Användningen av datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel är inte väl undersökt men vi anser att det ligger i tiden. Vi vill med denna undersökning ge lärare fördjupade kunskaper om hur de kan använda datorer som ett naturligt inslag i sin undervisning. 1.5 Disposition I forskningsbakgrunden kommer vi att ta upp olika pedagogiska grundsyner och hur dagens läroplaner ser på IKT i skolan. Därefter presenteras olika läs- och skrivinlärnings metoder för att kunna jämföra dessa med Tragetons metod. Vi har valt att jämföra "Whole language", LTG- metoden och ljudningsmetoden med Tragetons metod. Detta val har vi gjort för att det är metoder vi har studerat tidigare under vår utbildning och som vi anser vara vanliga i svenska skolor. I resultatdelen visas resultatet från undersökningen. Resultat och analys förs samman till ett avsnitt för att det ska bli strukturerat och lättare att se det väsentliga i resultatet. I diskussionsdelen kommer vi att jämföra vårt resultat med forskningsbakgrunden. Diskussionen innehåller våra åsikter och tankar. I diskussionskapitlet finns en metoddiskussion och förslag på fortsatt forskning. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning. 2 Forskningsbakgrund Detta kapitel inleds med en beskrivning av två pedagogiska grundsyner som den svenska skolan haft. Vi tar upp olika teorier om barns läs- och skrivinlärning, den språkliga medvetenheten och skriftspråket. Kapitlet avslutas med några aspekter att tänka på när lärare arbetar med datorn i undervisningen. 2.1 Pedagogiska grundsyner Under de senaste 50 åren har Sverige genomgått en förändring av sättet att se på lärande. Behaviorismen och ett sociokulturellt synsätt är två olika sätt att se på lärande (Trageton 2006:10). Burrhus Frederic Skinner är behaviorismens främste företrädare. I sin pedagogik förespråkar han något som han kallar terminalbeteende. Det är ett beteende som kan uppnås genom betingning. Betingning är ett beteende som styrs av belöningar. Detta tilltalade många pedagoger under 1950- talet som ville effektivisera undervisningen och korrigera människors beteende genom betingning (Egidius 1999:90). Detta synsätt överensstämmer med behaviorismen där eleven ses som en konsument som blir tilldelad kunskap skriver Trageton (2006:10). Den svenska skolan håller på att lämna det behavioristiska synsättet för att övergå till ett sociokulturellt sätt att se på lärande. I det sociokulturella sättet att se på lärande flyttas fokus från lärarens undervisning till elevens lärande. Den som har betytt mest för det sociokulturella synsättet är Lev Vygotskij som var en rysk psykolog och pedagog (Egideus, 2002:76). Det sociokulturella sättet att se på lärande förespråkar att elever i samspel med andra konstruerar kunskap (Trageton, 2006:11f). Kommunikation är det centrala och det är genom samspel med andra som ny kunskap bildas. Med hjälp av språket tar vi del av varandras erfarenheter (Säljö, 2000:37). Detta ses i likhet med Tragetons teorier där samspelet mellan elever är centralt. Säljö (2000:37) fortsätter att beskriva släktskapet mellan tänkande och kommunikation. Han skriver att människan är en biologisk varelse som är öppen för intryck från omvärlden. Människor kan låna kunskap av andra när de behöver och använda den fast den inte är deras egen (Säljö, 2000:34). När barn samspelar med andra lär de sig språket ytterligare. Det är dessa ytterligare språkkunskaper som barnet sedan gör om till redskap för sitt tänkande. Inom det sociokulturella sättet att se på lärande ses tänkande som en social aktivitet. Vygotskij menar vidare att när barnet blir förtrogen med språket och kan använda det som ett redskap i samspel med andra bidrar det till att det socialiseras till en kulturell varelse (Strandberg, 2006:48). Under 1980-talet har det sociokulturella synsättet influerat de svenska läroplanerna Lpo94 och Lpfö98, läroplan för förskolan, där eleven och barngruppen är i centrum (Trageton, 2006). 2.2 Hur ser läroplanerna och skolan på att använda datorn? I de svenska läroplanerna beskrivs det hur viktigt det är att kunna hantera IKT i ett ständigt växande informationssamhälle. Det poängteras både i den mer allmänna delen av läroplanerna och i kursplanerna (Utbildningsdepartementet, 1994). I kursplanen för svenska står att eleverna ska kunna "utveckla sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel" (Utbildningsdepartementet, 1998). Det står i Lpo94 att elever ska kunna "använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande" (Utbildningsdepartementet, 1994). Björk och Liberg (1996:19) skriver att det är viktigt att alla elever lär sig använda datorn som ett redskap för att det är ett effektivt och ett användbart redskap för lärande. I kursplanen för svenska står det även att elever ska kunna utnyttja olika sätt att hämta information på, tillägna sig kunskap om olika medier samt att kunna tolka och kritiskt granska olika källor (Utbildningsdepartementet, 1998). Många studier av bland annat Riis, (1991) och Pedersen, (1998) har gjorts med syfte att undersöka datorns roll i skolan. Resultaten av dessa studier har inte tolkats särskilt positivt skriver Folkesson (2004:15). Kritiken handlade mycket om att datorn i första hand användes till färdighetsträning utan någon pedagogisk baktanke. Hon föredrar istället verktygsprogram, där användaren kan påverka innehållet (Folkesson, 2004:15). 2.3 Teorier och metoder om hur barn lär sig läsa och skriva I följande avsnitt presenteras teorier och metoder om hur barn lär sig läsa och skriva. 2.3.1 Huvudspår inom läs- och skrivinlärning Ejeman och Molloy (1997:68ff) skriver om två huvudspår av läsinlärningsteorier, den analytiska och den syntetiska inlärningsprincipen. Den analytiska inlärningsprincipen brukar även kallas för helordsmetoden. Utgångspunkten är helheten som sedan bryts ner till delarna, ord och fonem, som sedan byggs upp till fraser och meningar. LTG- metoden är ett exempel på en analytisk läsinlärningsmodell. Den syntetiska inlärningsmetoden kallas även för ljudningsmetoden. Lärare utgår från delarna till en helhet. Genom att sätta ihop ljud och bokstäver till fraser, satser och ord lär sig elever läsa skriver Ejeman och Molloy (1997:70f). Tidigare förespråkades den syntetiska modellen för läsinlärning i Sverige men idag blandas både den analytiska och syntetiska skriver (Ejeman och Molloy, 1997:69f). 2.3.2 Analytisk inlärning LTG- metoden är en analytisk metod där förståelsen sätts i centrum och lärare går från helheten till delarna. Metoden utgår från elevers egna upplevelser, tänkande och ger elever möjlighet att följa talet till en skriven text (Leimar, 1974). Ejeman och Molloy (1997:75) anser att det krävs goda kunskaper om elevers läsinlärning för att använda LTG- metoden. Björk och Liberg (1996:98f) menar att se hur texten växer från bokstäver till ord, meningar och till slut se hela texten gör det lättare för elever att förstå att det finns ett samband mellan det de hör och säger. Det blir på detta sätt lättare att läsa texten när förståelsen nästan är fullständig. LTG- metoden bygger på fem faser där elever och lärare skapar texter tillsammans som sedan blir utgångspunkten för det fortsatta arbetet där läraren analyserar texten med eleverna. Detta leder till att elever förstår att texten betyder något. Den första fasen är samtalsfasen där elever tillsammans med lärare bestämmer ett ämne som texten ska handla om. Ämnet bör vara något som ligger eleverna nära. Den andra fasen är dikteringsfasen där bearbetas det som diskuterades fram i samtalsfasen. I grupp diskuterar sig eleverna fram till en formulering av texten som läraren skriver ner, till exempel på tavlan eller på ett blädderblock. När alla meningar är nerskrivna ljudar eleverna meningarna för att se sambandet mellan det talande ljudet och de skrivna tecknen. Den tredje fasen är laborationsfasen som innebär att eleverna får laborera med ord och bokstäver. Texten från föregående fas bearbetas. Läraren kan till exempel arbeta med orden genom att skriva ord och meningar från texten på remsor som barnen får och som de sedan får försöka hitta i den hela texten. Den fjärde fasen är återläsningsfasen där läraren skriver ut texten och alla elever får texten som ett arbetsblad. Läraren läser med varje elev och under tiden arbetar de andra eleverna med att öva på texten. Läraren stryker under de ord som eleven kan läsa. Den femte och sista fasen är efterbehandlingsfasen där eleven får arbeta med de understrukna orden som sedan skrivs ner på kort som eleven samlar i sin ordsamlingslåda (Leimar, 1974:88-102). Lindö (2005:154f) skriver om metoden "Whole language" där elever lär sig läsa genom att skriva. Hon påpekar att elever behöver vuxna som förebilder och texter och böcker utifrån deras intresse för att lära sig skriva och läsa. I Lpo94 står det att lärare ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Metoden kommer från Nya Zeeland och kom till Sverige på 1970-talet. I metoden används knappt inga läromedel utan man utgår från skönlitteratur, facklitteratur och datorer. Att skriva på lek är det första steget i barns skrivutveckling och detta kan göras på till exempel datorer även om barnen ännu inte lärt sig skriva. "Whole language" har fått sina grundidéer från det sociokulturella synsättet som Vygotskij förespråkar. Alleklev och Lindvall (2000:13) skriver att "Whole language" är ett analytiskt synsätt som innebär att elever i sin läsinlärning går från helheten till delarna. Författarna menar att läsning och skrivning sker bäst naturligt, det vill säga på samma sätt som vi lär oss prata och lyssna. Den avsiktliga undervisningen av bokstäver, ljud och ord distraherar elever från det som är viktigt i läsning nämligen att få uppleva hur härligt det är att läsa. Det är viktigt att utgå från vad eleven redan kan och befinner sig kunskapsmässigt. Med den kunskapen kan lärare gå vidare i sin planering och sätta eleven i centrum. Det är viktigt att läsning upplevs som något roligt och positivt. Målet är att göra elever till självständiga läsare, vilket uppnås om det får pröva sig fram på egen hand och våga ta egna risker (Alleklev och Lindvall, 2000:13f). 2.3.3 Syntetisk inlärning Fast (2007) refererar till Andersson (1986) som skriver att ljudningsmetoden kallas också för den syntetiska metoden, som ofta är läroboksstyrd. Ejeman och Molloy (1997:70) beskriver hur lärare i ljudningsmetoden utgår från delarna, bokstäver, ljud och stavelser. Genom att föra samman dessa lär elever sig läsa. I denna metod lär sig elever en bokstav åt gången, och bokstavens ljud och symbol synliggörs för eleven. När eleven har lärt sig tillräckligt många bokstäver kan de bilda ord som de efterhand både kan läsa och skriva. Längsjö och Nilsson (2005:55) skriver om en tänkbar arbetsgång vid arbete med ljudningsmetoden. Till en början lyssnar eleven på ljudet för att kunna känna igen det. När ljudet känns igen ska eleven själv kunna bilda ljudet till exempel att säga efter läraren. Efter det kan bokstaven kännas igen. Exempel på detta kan vara att leta efter bokstaven i olika ord och texter. Nu ska eleven kunna forma bokstaven på egen hand till exempel att forma bokstaven i luften och på papper. Till slut sker en sammanljudning av det nya ljudet med tidigare inlärda ljud. Liberg (1993:25ff) skriver att det finns två typer av läsande och skrivande. Den ena är grammatiskt läsande och skrivande där varje bokstav ljudas fram. Här lär sig elever att varje bokstav har ett namn, ett visst ljud och en viss form och att bokstäverna kommer i en viss ordning. Björk och Liberg (1996) påpekar att det är viktigt att elever lär sig alla bokstäverna, både hur de ser ut och de låter. Den andra typen är effektivt läsande och skrivande där läsandet flödar och inte störs av ljudandet. Denna typ av läsande för läsaren in i textens värld menar Liberg (1993:25ff). Lundberg och Herrlin (2003:11-20) skriver att läsutvecklingen sker i fem olika dimensioner som samspelar med varandra när elever ska lära sig läsa och skriva. De fem dimensionerna är fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse och läsintresse. Fonologisk medvetenhet innebär att man förstår att det flödande talet kan delas upp i små bitar som betecknas med bokstäver. För att bli en bra läsare och skrivare krävs att eleven förstår den alfabetiska koden som innebär att ord är uppbyggda av olika ljud, kunna känna igen ljuden och veta i vilken ordning ljuden kommer. Den andra dimensionen är ordavkodning där eleven lär sig att känna igen de skrivna orden. Många elever känner igen ord långt innan de kan läsa. Nästa dimension är att de får ett flyt i sin läsning. Här kan en sammanhängande text läsas utan att eleven behöver stanna upp och ljuda. Den fjärde dimensionen är läsförståelse. När eleven nått hit kan eleven läsa mellan raderna och skapa sig egna bilder av det lästa. Den sista dimensionen är intresset för läsning och är kanske en av de viktigaste dimensionerna för att få läsningen att fungera (Lundberg och Herrlin, 2003:11-20). 2.3.4 Språklig medvetenhet Melin och Delberger (1996:65) skriver att språklig medvetenhet ökar elevers möjligheter att lära sig läsa och förbättrar läsningen. Enligt Stadler (1998:15) finns det ingen exakt förklaring till vad språklig medvetenhet är. Det går inte att säga att någon har eller inte har språklig medvetenhet, den växer fram. Att ha en förståelse för hur skriftspråket fungerar ger eleven större möjlighet att lära sig läsa. Barn som har fått ta del av många sagor och berättelser som små har lättare att förstå hur skrift är uppbyggd. Fonologisk medvetenhet är en viktig del av den språkliga medvetenheten. Fonologisk medvetenhet innebär att eleven förstår språkets ljudsystem skriver Stadler (1998:15) vilket stämmer väl överens med Lundberg och Herrlins tankesätt (2003:11-20). 2.4 Skriftspråket Det är naturligt för alla att lära sig tala, det sker utan någon formell undervisning. Genom att vistas bland andra människor finns det inget som kan sätta stopp för den utvecklingen. Det är inte lika lätt att lära sig att läsa och skriva. Den alfabetiska skriften fungerar som en kod för det talade språket och är ett sätt att få ner tankar till skriven text. Detta är en process som de flesta människor måste få vägledning och undervisning för att klara av (Lundberg 2006:9). Björk och Liberg (1996:101) skriver att låta elever själva få producera meningsfulla texter som berör dem är det mest effektiva sättet att lära sig att skriva. De menar vidare att elever inte bara lär sig skriva på detta sätt utan hur de kan översätta sitt tänkande till skriven text. 2.4.1 Skriva är lättare än att läsa Trageton (2006:136) stödjer sig på forskning om att det är lättare för barn mellan fem och nio år att skriva än att läsa. Elbro (2004:104) skriver om detta och hävdar att elevers tidiga skrivning kan vara en bra och nyttig väg till att förstå skriftens ljudprincip. Björk och Liberg (1996) skriver att det är vanligt att elever börjar skriva innan de lär sig läsa. Att skriva kan uppfattas lättare än att ljuda ihop bokstäver och läsa. Bente Hagtvet är professor vid institutet för specialpedagogik vid Oslo universitet och arbetar kring barns kommunikation och språkutveckling. Hagtvet (2004:27) hänvisar till Carol Chomsky (1982) som betonar hur viktigt det är att barn får upptäcka skriftspråket genom att få skriva spontant. Chomsky menar att elever som får skriva utifrån egna intressen och egen förmåga blir mer intresserade av aktiviteten att skriva än av slutprodukten av skrivandet. En undersökning gjord av Clarke (1989) som Hagtvet (2004:28) refererar till visar att elever som utvecklas långsamt i skriftspråket vinner på en pedagogik där fokus ligger på att låta eleverna skriva mycket fritt och spontant. 2.5 Att arbeta med datorn i undervisningen I detta kapitel redovisas olika aspekter som är viktiga att tänka på när lärare väljer att arbeta med datorn vid läs- och skivinlärning. Kapitlet innehåller den fysiska och sociala miljön, att elever står och skriver, samspelet och handskrivning. 2.5.1 Den fysiska och sociala miljön Trageton (2006:45f) anser att den fysiska miljön i ett klassrum är viktig. Den kan stimulera eller förhindra lärandet. Enligt Taube (2007) är det lärarens uppgift att skapa ett bra klimat i klassrummet. Hon skriver att klimatet i klassrummet ska vara varmt, förstående, stödjande och accepterande och att det är viktigt med trygga elever. Trageton (2006) ser klassrummet som den tredje pedagogen förutom lärare och elever. Han menar att det är viktigt att ha en pedagogisk tanke bakom hur man som lärare väljer att ha det i klassrummet, särskilt hur IKT kan integreras och vilken teknisk utrustning som krävs. Under 1990- talet ändrades IT till IKT, där kommunikation och samspel mellan minst två personer poängteras (Trageton, 2006). Trageton (2006) skriver att elever alltid bör arbeta i par eller fler när de arbetar vid datorn. Enligt Lpo94 bör skapande aktivitet, lek och praktiskt arbete dominera undervisningen (Utbildningsdepartementet, 1994). Därför är det viktigt att klassrummet inreds därefter. Det kan innebära att klassrummet inreds som en verkstad med många arbetsvrår. Här fungerar läraren som en handledare som organiserar lärandet. Det är stor skillnad att organisera lärandet på detta sätt vid en jämförelse med den traditionella skolan där elever sitter individuellt eller i par (Trageton 2006:47). Appelberg och Eriksson (1999:45) skriver att datorn ska fungera som en naturlig del av undervisningen, det är därför viktigt att tänka på var datorn placeras. 2.5.2 Samspel vid datorn Det ska alltid finnas två elever som arbetar tillsammans vid varje dator. Anledningen till detta är att det sociala samspelet ska utvecklas och att elever ska kunna hjälpa varandra, både språkligt och tekniskt (Trageton 2006:62). När elever arbetar i par vid datorn medför det flera fördelar. En fördel är att det inte behövs lika många datorer när eleverna arbetar i par. Det viktigaste är att eleverna i paret turas om att träna sin förmåga i att tala och lyssna (Trageton 2006:103). Enligt Appelberg och Eriksson (1999:26) tränar elever vid datorn sin socioemotionella utveckling. De menar vidare att en dator i klassrummet kan bli en social mötesplats för elever. Trageton (2006) menar att samtal mellan två elever resulterar i ett bättre språk än samtal mellan en elev och en lärare. När elever arbetar tillsammans utvecklas de till att bli goda samarbetspartners menar Dysthe (2003). Appelberg och Eriksson (1999:28) refererar bland annat till Faoures Downes och Blackwell (1994) som redovisat resultat som visat att den språkliga utvecklingen hos förskolebarn varit högre när de arbetat med datorn än med andra aktiviteter. I Lpo94 står att elever ska känna trygghet och lära sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. I Lpo94 påpekas att skolan ska sträva efter att varje elev ska kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra (Utbildningsdepartementet, 1994). Ejeman och Molloy (1997:46) skriver att barn lär sig i samspel med andra, de kan spegla varandras personligheter och få impulser av varandra. De lär tillsammans och kan hjälpas åt att lösa problem. Elever ska sträva efter att kunna lyssna, diskutera, argumentera och lösa problem. Klerfelt (2002) betonar att det som är positivt med datorn som "berättarmaskin" är att elever leker, fantiserar och skapar tillsammans och att samtalet sätts i fokus. I Lpo94 beskrivs att eleverna ska "utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i många olika uttrycksformer" (Utbildningsdepartementet, 1994). Hagtvet (2004:100) menar att det är viktigt för lärare att förstå hur viktigt det dagliga samspelet mellan elever är för att kunna utnyttja dess pedagogiska möjligheter. För att bidra till mer rörelse i skolan bör elever stå upp i par när de arbetar vid datorn skriver Trageton (2006:50). Enligt Appelberg och Eriksson (1999:45) är det viktigt att placera datorerna så att fler elever ska kunna använda dem samtidigt. Trageton (2006:51) skriver att barn mellan sex och tio år sitter still för mycket, i skolan, framför TV: n och vid datorn. Detta slår även sjukgymnaster och läkare larm om eftersom det kan leda till dåliga ryggar och överviktiga barn. Pedagogiken som bedrivs i skolan bör innehålla mycket rörelse för elever under tio år. Inlärning hos barn sker bäst i rörelse med hela kroppen (Trageton 2006:51). 2.5.3 Handskrivning Handskrivning består av textning och skrivstil menar Trageton (2006:116). Handskrivning har en central plats i skolans tidigare skolår. Även om datorn kommer att spela stor roll i framtidens skola kommer handskrivningen alltid att vara viktig. Tragetons metod skjuter upp den formella skrivträningen till skolår 2. Vid sidan av att skriva på datorn skriver elever med versaler för hand utan att få någon formell undervisning. Många föräldrar kan vara skeptiska till att vänta med handskrivning till skolår 2. Mycket av den kritik som Tragetons metod har fått har handlat om att man skjuter upp den formella skrivträningen. Det är viktigt att poängtera att det inte handlar om att försumma handskrivningen. (Trageton 2006:116f). Det är känt att flickor klarar av finmotorik bättre än pojkar och därmed att skriva för hand (Trageton 2006:166ff). Argumenten för att vänta med handstil är att elever med motoriska svårigheter skulle få det lättare med koordinationen. Istället för att lägga tid på att forma bokstäverna kan eleverna koncentrera sig på innehållet i texterna. Många föräldrar var oroade över vad som skulle hända med elevernas intresse för att skriva förhand när de använt datorn i två år. Trageton (2006) skriver att många elever i projektet tyckte det var spännande och att det fanns elever som tyckte det var roligare att skriva förhand än på datorn. Lärarna i projektet menar att kvalitén på handstilen i de klasser som inte började med den formella undervisningen av handstil förrän i skolår 2 inte var sämre än de som arbetet medvetet med handstil från skolår 1 (Trageton, 2006:116f). 2.6 Skriv- och läslärande istället för läs- och skrivinlärning Trageton (2006:133) ställer sig frågan om det har någon betydelse om vi säger läs- och skrivinlärning eller skriv- och läslärande. Enligt honom har det betydelse eftersom fram till 1950-talet var det en stor skillnad mellan läsning och skrivning, där läsningen var dominerande. I den svenska läroplanen idag betonas ett samband mellan läsning och skrivning. Under de senaste 250 åren har läs- och skrivundervisningen handlat om att elever ska lära sig läsa med ABC-böcker som läromedel. Det vanligaste var att elever konsumerade färdigt material. Trageton vill att fokus ska flyttas från läsning till skrivning där elevers egna åsikter och förmåga att kommunicera sätts i fokus. Trageton poängterar att bokstävernas form inte är det viktigaste utan innehållet i den skrivna texten (Trageton 2006:133). Hagtvet (1990:98) påpekar att det inte är något nytt att låta elever leka sig till skriftspråket. Redan på 1930-talet menade Vygotskij att det inte var i skolan utan genom leken i förskolan som skriftspråket skulle introduceras. Han betonade att skrivningen skulle ske i meningsfulla sammanhang och inte bara som en motorisk övning. Hagtvet (1990:110) skriver att utvecklingen i den tidiga läs- och skrivinlärningen ofta går från läsning till skrivning. När elever har utvecklat en förmåga att ljuda sig fram i en text börjar de med kreativt skrivande. Det är viktigt att poängtera att elever under denna tid skriver men att det ofta bara är motoriska övningar. Hon skriver vidare att många elever i förskoleklassen skriver dikter och egna berättelser men att det inte är typiskt i och med att den typen av kreativ skrivning är ganska ovanlig. Hagtvet (1990) menar vidare att när vi läser och skriver måste vi tolka det vi läser och skriver för att kunna värdera, förstå och förmedla innehållet. På detta sätt blir läsning och skrivning två processer som står varandra nära. Hagtvet (1990:113) menar att "skriva innebär att läsa". Hagtvet (1990) refererar till Carol Chomsky (1988) som poängterar att eleven deltar mer aktivt när den skriver än när den läser. Chomsky pekar på att det är elevens egna tankar och idéer som kommer fram vid skrivandet. Det menar hon skapar ett större samband mellan läsning och skrivning. Hon menar att om elever börjar med skrivningen ser de inte det skrivna ordet som något främmande utan som något som gör det möjligt för dem att uttrycka sina egna tankar. 3 Problemformulering Med syftet och forskningsbakgrunden som stöd har vi formulerat två frågor. o Hur kan lärare använda sig av Arne Tragetons metod vid läs- och skrivinlärning i sin undervisning och vad skiljer denna metod från andra läs- och skrivinlärningsmetoder? o Finns det några speciella för- och nackdelar med metoden? 4 Material och metod Som tidigare påpekats har intervjuer med tre utvalda lärare utförts. De utvalda lärarna arbetar med Tragetons metod vid läs- och skrivinlärning. En observation utfördes under en dag i en årskurs 2 och i en förskoleklass. Arbetet med uppsatsen har vi genomfört tillsammans och vi har varit lika delaktiga i samtliga moment. 4.1 Val av metod Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning. Enligt Patel och Davidsson (1994:99) väljer forskare att göra en kvalitativ undersökning för att få en djupare kunskap om sitt valda område, detta skriver även Denscombe (2000:161f). Han menar vidare att metoden inte kräver någon avancerad utrustning och oftast får forskaren svar på sina frågor. Frågorna som användes under intervjuerna kan ses i bilaga 1. Trost (2005:7) skriver att kvalitativ intervju kännetecknas av att forskare får innehållsrika svar som ger ett omfattande material att arbeta med. Vi valde även att göra en observation under en dag på den ena skolan. Observationerna utfördes i en förskoleklass och i en årskurs 2. Vi genomförde inte observationen i den klass där läraren vi intervjuat arbetar i utan i förskoleklassen på lärare B: s skola. Anledningen till detta var att när vi befann oss på skolan arbetade de aktivt med datorn i förskoleklassen. Enligt Denscombe (2000:165) är observation ett väldigt pålitligt sätt att samla information. Det grundar sig inte i vad folk säger att de gör eller tänker utan vad som händer i verkligheten. Anledningen till detta var för att se närmare på hur lärarna på skolorna arbetar med Tragetons metod, i början av arbetet och när elever kommit lite längre i sitt arbete. Medvetenheten finns om att vi inte har kunnat vara helt objektiva i vår observationsbeskrivning. 4.2 Urval Respondenterna valdes ut för att de arbetar aktivt med datorn i sin undervisning. Två av lärarna arbetar i årskurs 2 på olika skolor i samma kommun. Det är en stor kommun i södra Sverige. Båda skolorna är F-9 skolor och respondenternas klasser är stora med 25 respektive 26 elever. Båda lärarna är i 50-årsåldern. Kontakten med lärarna skedde genom att en av oss känner en av lärarna privat. I resultat- och analysdelen kommer lärarna att kallas för lärare A och B. Vi valde att göra observationen i lärare B: s klass. Sexårsverksamheten på denna skola observerades också fast hos en annan lärare som inte blev intervjuad. Anledningen till att lärare B: s klass valdes ut för observation var att de har kommit längst med arbetet med Tragetons metod. Den tredje läraren arbetar i en annan kommun med elever i förskoleklassen. Det är en mindre kommun i södra Sverige. Skolan är en mångkulturell skola med elever i skolår F-5. Denna lärare arbetar på en skola som en av oss har gjort delar av sin verksamhetsförlagda utbildning på. Hon kommer i resultat- och analysdelen att kallas för lärare C. 4.3 Etiska ställningstaganden Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) skriver om informationskravet som handlar om att vi som forskare alltid måste informera de som deltar i undersökningen om vad deras roll i undersökningen är och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Det är viktigt att de vet att de deltar frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan. Ett annat krav som Vetenskapsrådet (2002) tar upp är konfidentialitetskravet, som innebär att alla uppgifter om de som deltar i undersökningen måste behandlas med konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras så att utomstående inte kan ta del av dem. 4.4 Genomförande Inför intervjuerna hade vi förberett ett antal frågor att utgå ifrån. Patel och Davidsson (1994:60f) skriver att det finns två aspekter att tänka på vid en intervju, strukturering och standardisering. Standardisering innebär att de som intervjuar tänker på vilket ansvar de ger respondenten och på hur frågorna som ställs är utformade. Strukturering innebär hur tolkningsbara frågorna är. Frågor som har ställts har varit öppna för att ge respondenten stor möjlighet att berätta öppet utifrån sina egna erfarenheter och tankar. Denscombe (2000:136) påpekar att den vanligaste typen av intervju är den personliga intervjun. Han menar att en av fördelarna med denna intervjuform är att tankarna och åsikterna som kommer fram under intervjun har endast en källa, den intervjuade. Under alla tre intervjuerna använde vi en bandspelare för att spela in intervjuerna och under tiden förde vi minnesanteckningar. Denscombe (2000:145) skriver att inspelningar av intervjuer ger en komplett version av det som sagts under intervjun. Trost (2005:53) menar att det finns både för- och nackdelar med att använda en bandspelare. En av fördelarna är att forskaren kan lyssna på respondentens ordval och tonfall efteråt. Det är en fördel som intervjuare att slippa skriva under intervjun och endast koncentrera sig på frågorna som ställs. Nackdelar kan vara att det är tidskrävande att lyssna på banden. En annan nackdel är att respondentens gester och kroppsspråk försvinner. Intervjuerna utförde vi tillsammans två och två med en lärare i taget för att de inte ska kunna påverka varandra. Trost (2005:46) menar att intervjua mer än en person på samma gång inte är att föredra. Intervjuerna utfördes på respondenten respektive arbetsplatser. Denscombe (2000:143) skriver att det är viktigt att hitta en plats för intervjun där störande moment inte riskeras. Under intervjuerna användes avskilda grupprum. 4.5 Efterarbete När ett resultat efter en kvalitativ undersökning bearbetas är textmaterialet i fokus skriver Patel och Davidsson (1994:100). Intervjupersonernas svar är källorna, som finns både på inspelningsband och på papper som utskrifter. Det är viktigt att ursprungskaraktären inte ändras förutom språklig redigering skriver Bjurwill (2001:35). Allt inspelat material transkriberades för att sedan kunna välja ut det som vi ansåg vara relevant för vårt syfte. 5 Resultat och analys Nedan kommer resultatet från intervjuerna att redovisas. Respondenterna kommer kallas för lärare A, B och C. Resultatet kommer att presenteras under olika rubriker för att det ska bli lätt att ta del av. Vi har, som tidigare nämnts, valt att föra samman resultat och analys till ett avsnitt. Detta har gjorts för att det ska bli mer strukturerat och lättare att se det tydliga och väsentliga i resultatet. 5.1 Datorer i skolan Första frågan respondenterna fick var vilken inställning de hade till att använda datorn i skolan. Här är ett citat som visar lärare A: s inställning till datorn. Det tycker jag är jätteviktigt, vi har ett samhälle där vi använder datorn och skriva med väldigt mycket och det tycker jag är viktigt att få in i skolan. Inte hur som helst då utan väldigt medvetet från de vuxnas sida. L A Respondenternas åsikter om datorn i skolan stämde inte överens med varandra. Den ena hade varit skeptisk till att använda datorn. Hon ansåg att eleverna använde datorn mycket på fritiden. Denna åsikt, beskriver hon, ändrades efterhand efter att ha blivit inspirerad av Trageton som menar att datorn ska finnas som en naturlig del i undervisningen. Lärare C säger att lärare ska använda datorn som ett redskap i skolan. Hon beskriver att det i början kändes svårt för att det inte riktigt är naturligt för hennes generation. Vi tolkar detta som att alla tre idag har en positiv inställning till att använda datorer i skolan men det ska vara på ett medvetet sätt från de vuxnas sida. 5.2 Varför valde du Tragetons metod? Två av lärarna kom i kontakt med Tragetons metod efter att ha varit på en inspirerande förläsningar med Arne Trageton och med en stöttande rektor, ledning och kollegor valde två av respondenterna att börja arbeta med datorn vid läs- och skrivinlärning. Den ena respondenten tar upp forskning, bland annat Hagtvet (1990, 2004), som visat att skrivning är lättare än läsning som en anledning till att hon valt att arbeta efter Tragetons arbetssätt. Lärare C beskriver hur hennes kollega inspirerade henne till Tragetons arbetssätt och hur hon efter att ha läst Tragetons bok Att skriva sig till läsning - IKT i förskola och skola och tittat på en film startade upp arbetet. Här nedan följer ett citat som visar på hur en av respondenten kom i kontakt med Tragetons sätt att arbeta och hur det har inspirerat henne till att börja arbeta efter hans metod. På våren fick jag höra talas om att man kunde börja lära sig läsa genom att skriva med datorn. Forskningen har kommit fram till att det är lättare att skriva än att läsa och då ska man ju ta fasta på det. L A Vi tolkar detta resultat som att lärarna till en början var helt uppslukade av Tragetons metod men efter att det hade lagt sig kände lärare A och B vissa tveksamheter till att släppa sitt tidigare arbetssätt som de senare bestämde sig för att behålla till viss del. 5.3 Skillnader från andra läs- och skrivinlärnings metoder Lärare A och B hade liknande åsikter om att de upplevt en viss osäkerhet och rädsla av att enbart arbeta utifrån Tragetons metod. Innan arbetade lärare B med att presentera en bokstav varje vecka och alla elever fick skriva alla bokstäverna i sin ABC- bok, vilket Trageton helt är emot. Han vill att elever ska skriva bokstavsräckor och själva välja utifrån sin text vika bokstäver de vill arbeta med. Med bokstavsräckor menar Trageton att elever låtsasskriver så många bokstäver de kan på datorn. Han tycker inte att lärare ska använda några traditionella ABC-böcker där elever arbetar med bokstavsljud och former. Hans metod grundar sig i att elever ska vara producenter och utgå från sitt eget material och sin text där de lär sig bokstavsljuden. Lärare B menar att de väljer bokstäver utifrån vad de är nyfikna på att lära sig. Hon menar vidare att det blir väldigt individanpassat för det som eleverna är nyfikna på är oftast det de inte kan. Barnen behöver ju inte göra det de redan kan utan utgår från vad de redan kan och fortsätter därifrån. L B De konsumerar inte andras läromedel utan de producerar sitt eget menar lärare B vidare, detta påpekar även Trageton. Lärare B berättar hur inspirerad hon var till att arbeta med Tragetons metod men valde att arbeta parallellt med hur hon tidigare arbetat med läs- och skrivinlärning. Hon är helt övertygad om att nästa gång hon startar upp med en årskurs 1 kommer hon enbart att arbeta efter Tragetons metod. Hon tror att barn lär sig på många olika sätt och att de behöver tillhandahållas olika metoder för olika barn för att de ska utvecklas maximalt. Detta gjorde även lärare A som menar att man som lärare har ett ansvar för elevernas inlärning och vill känna sig säker innan något nytt arbetssätt startar upp. Vi vågade inte släppa ABC boken, vi har ett ansvar för elevernas inlärning och då måste man veta vad man gör men kanske nästa gång för då vet man lite mer om det. Jag känner att jag måste känna mig trygg med arbetssättet och stå för vad jag gör. L A Lärare C har aldrig arbetat med bokstavsinlärning efter gamla metoder där bokstäver presenteras i en viss ordning. Lärare C berättar att hon alltid har utgått från det som står eleverna närmast, vilket hon får bekräftat i Tragetons metod. Jag känner att detta är något som jag gjort innan fast utan datorn och som kanske bekräftar mitt synsätt ännu mer idag och det är därför jag tycker att det är så spännande. L C Vi drar slutsatsen att lärarna var inspirerade av metoden och att de efter rutin och erfarenhet kommer att våga släppa sitt tidigare sätt att arbeta med läs- och skrivinlärningen för att övergå till Tragetons metod. Lärare C berättar att hon parallellt med Tragetons metod arbetar med rim och ramsor och diskuterar med eleverna om att ord består av bokstäver och att det finns långa och korta ord. 5.4 Uppstart av projektet Både lärare A och C berättar om vissa svårigheter med att få tekniken att fungera när de startade upp arbetet med Tragetons metod. Lärare B beskriver att det var enkelt att starta upp projektet även om man inte var tekniskt begåvad. Nej, det var det som jag tyckte var det som tilltalade mig så, att det var så enkelt. Och hänga med i utvecklingen därför att datorer är ju ingenting vi kan hålla oss ifrån utan de är framtiden och då tycker jag att då kan jag göra det på detta enkla sätt utan att vara så fantastiskt tekniskt begåvad. L B Lärare A och C upplevde vissa svårigheter med att starta upp metoden men det var endast tekniska problem som att skrivare slutade att fungera. Lärare B menar att det inte krävdes någon teknisk kunskap för att klara av det. 5.4.1 Information Lärare A och B upplevde reaktionen från föräldrarna som positiv när de skulle börja arbeta med datorn. Informationen gick ut via brev och på föräldramöten. Lärare B beskriver hur hon redan i ett tidigt skede informerade föräldrarna när hon valt att börja arbeta efter Tragetons metod. Lärare B berättar att hon kontinuerligt skriver brev till föräldrarna och berättar hur de arbetar med datorn. Lärare C berättar att hon inte stött på några problem eller svårigheter med föräldrarna. Vi drar slutsatsen att de flesta föräldrarna som lärare A, B och C varit i kontakt med har varit positiva till att använda datorn. 5.4.2 Fortbildning Lärarna fick frågan om de fått någon fortbildning inför det här projektet. Lärare A berättar att all personal på hennes skola fått fortlöpande utbildning och att skolans ledning stöttade deras arbete. Detta har inte varit fortbildning speciellt riktat till de lärare som arbetar efter Tragetons metod utan allmän fortbildning till skolans personal. Lärare A och B, som arbetar inom samma kommun träffas i ett nätverk för alla lärare som arbetar med Tragetons metod. Där får de tillfälle att inspirera och ge varandra tips och idéer. Lärare C säger att alla anställda på hennes skola har fått gå en utbildning som kallas för PIM- praktisk IT- och mediekompetens. Detta har de fått gå för att alla ska kunna hantera datorn, med bild och text. Alla ska gå igenom minst tre nivåer. Detta har inte bara varit för de lärarna som arbetat med Tragetons metod utan för alla pedagoger på skolan. Efter att ha bearbetat vårt material har vi kommit fram till att det inte krävs någon vidare utbildning för att klara av att arbeta med Tragetons metod men att fortbildning i att hantera datorn är en fördel. 5.5 Hur kan lärare arbeta med metoden? Här beskriver lärare A och B hur de väljer att använda texter, böcker, tankekarta och elevernas egna ord för att ge elever stimulans till att skapa egna texter. Lärare A beskriver att de har arbetar med datorn tredje lektionen varje dag, tre dagar i veckan vilket betyder att en grupp om åtta elever har arbetar med datorn en gång i veckan. Trageton (2006) skriver att det är bra att ha ett tema att utgå från när elever skriver egna texter på datorn. Vi har haft djuren på bondgården som ett tema. Vi har oftast startat upp med någonting för att få inspiration, kanske läst en liten bok. Vi har skrivit ord på tavlan i en tankekarta eller bara stödord så som de har föreslagit så att de skulle ha nåt stöd att något skriva runtom. L A Lärare B beskriver hur de har utgått från Mio min Mio av Astrid Lindgren. Hon menar vidare att det är viktigt med en stimulans innan eleverna ska skriva och i det här temaarbetet om Mio min Mio har texten varit en stimulans till att skriva på datorn. Hon berättar även att de lärde eleverna formen för hur en folksaga ser ut och de fick sedan skriva egna folksagor. Lärare C berättar att de i hennes barngrupp arbetar med datorn måndag och tisdag men att det är många elever som väljer att arbeta med datorn när de har "fri lek". Lärare C fortsätter att berätta hur de arbetar med skrivandet och berättar att de haft ett litet tema om att skriva spöksagor. De skriver fritt. Vi har inte haft något tema. Trageton har döpt det till spöksagor så talade vi om för barnen att nu ska vi göra spöksagor och vi förklarade att de fick skriva hur de ville och sen när de var färdiga så läste de vad de skrivit för oss och så skriver vi rent så får de båda versionerna och så lägger de ner mycket tid på bilden. L C Hon berättar att eleverna får skriva ut allt de gör på datorn, oavsett hur många sidor det är. Detta är viktigt för att eleverna ska känna att det de gör är viktigt. Vi tolkar det som att lärare A och B varit medvetna vid val av tema och arbetssätt. Lärare C har arbetat med att eleverna har skrivit spöksagor men detta var inget medvetet val utan temat växte fram utifrån Tragetons spökskrift. Lärare B beskriver att bilden är viktig, alltså bildspråket. Det är viktigt att eleverna sitter i sitt datorpar och illustrerar texten. Det kan leda till att de inspirerar varandra genom deras dialog. Detta påpekar även lärare C som berättar att eleverna i hennes klass lägger ner mycket tid på bilden då de tränar motoriken. Vi tolkar det som att genom att eleverna ritar en bild till varje text de skriver finns bilden med naturligt i arbetet. 5.5.1 Handstil och fingersättning Denna fråga behandlar hur lärarna arbetar med elevers handstil och om deras datoranvändande har påverkat deras handstil. Lärare A menar att hon tror att det kan leda till att eleverna försöker skriva tydligare eftersom de märker att det blir finare när de skriver på datorn. Hon vågar inte säga att deras datoranvändande har påverkat deras handstil. Lärare B beskriver hur hon har kunnat börja med skrivstilen tidigare i årskurs 2 och hon tror att det har varit en effekt på grund av datorns påverkan. Vi har börjat med skrivstil nu och det är ovanligt tidigt så att det har nog varit en effekt av det hela. L B Lärare C berättar att eleverna i förskoleklassen skriver med pennan beroende på vad de kan. De skriver mest med stora bokstäver men har i slutet av första terminen även börjat med små bokstäver. Utifrån vårt material drar vi slutsatsen att lärare A och B inte arbetar utifrån endast Tragetons metod utan de kombinerar arbetssätten med hur de arbetat innan. Detta tolkar vi beror på att de känt en viss osäkerhet med att släppa sitt gamla arbetssätt. Lärare A berättar att de arbetar med fingersättningen men inte traditionellt. Eleverna i hennes klass lär sig att de ska utgå från mitten och sen röra fingrarna uppåt och neråt. De har markerat mitten av tangentbordet med ett rött snöre och eleverna ska hålla vänster hand på vänster sida och höger hand på höger sida. Lärare C har också markerat deras tangentbord med ett rött snöre. Lärare B hade istället för det röda snöret markerat mitten med en linje av tipex. De tre lärarna arbetar medvetet med fingersättningen. 5.5.2 Samspel Vi ställde frågan hur lärarna upplevde hur samspelet har fungerat mellan eleverna när de arbetat med skrivning vid datorn och alla respondenterna visar sig positiva till samspelet. Lärare A beskriver samarbetet mellan flicka och pojke. Det blir mer intressanta texter om flickor och pojkar skriver just för att de har lite olika tankar så det blir lite oenighet. Flickan sa att vi samlar på meningar innan vi börjar skriva. L A Lärare A och B är eniga om att samspelet fungerar bra. Lärare B har pratat mycket om vad det innebär att samarbeta och betydelsen av att lyssna på varandra i en demokratisk anda och att visa hänsyn till varandra. Någonstans kände jag att det tysta klassrummet inte var rätt men att finna vägar till kommunikativa klassrummet hade jag svårt för men Tragetons metod var som en befrielse just vad det gäller dialogen mellan barnen och att barn lär av varandra. L B Lärare B beskriver att hon ser positivt på arbetet som genom Tragetons metod har fått ett mer kommunikativt klassrum. Hon berättar att eleverna i hennes klass sitter i grupper om fyra där det finns möjlighet för eleverna att kommunicera i små grupper och ändå att det är lite avgränsat. Hon har avgränsat grupperna med bland annat bokhyllor. De fyra datorerna är placerade i det ena hörnet i klassrummet. Genom att eleverna sitter i små grupper kan eleverna diskutera och hjälpa varandra. De hjälper varandra med att skriva bokstäverna och med fingersättningen. De hjälper varandra med vad bokstäverna heter. L C Lärare C berättar hur eleverna i hennes förskoleklass hjälper varandra med fingersättningen och med vad bokstäverna heter. Det sociokulturella sättet att se på lärande förespråkar att lära i samspel med andra (Trageton, 2006). Vi tolkar det som att de tre lärarna ser samspelet mellan eleverna som en stor fördel och att det fungerar bra. 5.6 För- och nackdelar Här presenteras respondenternas tankar om vilka för- och nackdelar de ser med att använda datorn som pedagogisk hjälpmedel. Vi har valt att ha med för- och nackdelar för att det är en del av vårt syfte. 5.6.1 Fördelar Lärarna tar bland annat upp fördelar som gör att det blir lättare att redigera texten, samspelet och att de står upp vid datorn. Lärare A tror att handstilen kommer igång när de är motiverade och att det blir lättare för pojkar, som ofta har svårt med finmotoriken. Lärare B beskriver att 28 det är bra att eleverna står upp. Hon menar att de sitter mycket annars och att det blir naturligt för eleverna. Det är en fantastisk fördel att man kan redigera det på ett enkelt sätt tycker jag, och dialogen mellan barnen är en annan fördel och det är bra för självkänslan, att de tycker att det blir fint, lätt att läsa. L B Den största fördelen med den metoden är den naturliga dialogen när de skriver, kommunikationen oh det är liksom rörande att höra hur de står och diskuterar med varandra om vad de ska skriva och hur de hjälper varandra. L B De båda lärarna kunde se fler fördelar med metoden till exempel den naturliga dialogen, kommunikationen, att de står upp vid datorn och att det är lättare att redigera elevernas texter med hjälp av datorn. Lärare C tycker det är en fördel att det är eleverna som styr och det som är intressant för eleverna är det som styr arbetet. Barnen tyckte det var jätteroligt att trycka på knapparna, det är mycket lättare att trycka på knapparna än att skriva. L A Vi fick uppfattningen att eleverna i lärarnas klasser tycker det är roligt att skriva på datorn och många elever väljer det frivilligt när de har eget val. Vi drar slutsatsen att de tre lärarna ser flest fördelar med metoden och att samspelet och dialogen mellan eleverna är de största vinsterna. 5.6.2 Nackdelar Nackdelarna var inte många enligt lärarna. Att tekniken kunde orsaka besvär och att det var svårt att organisera verksamheten var de svårigheter som lärarna såg med metoden. Om jag ska säga några nackdelar så kan jag säga att man får liksom lära sig att organisera alltså det är organisationen som är svår. Det kan vara lite struligt med tekniken, den funkar inte alltid och det är frustrerande. L A Lärare B och C instämmer och tycker också att det är en nackdel att tekniken krånglar. Lärare C tycker det är en nackdel att de inte har fler datorer att arbeta med. Vi tolkar det som att lärarna är positiva till metoden, de ser inte några direkta nackdelar mer än att tekniken krånglar, att organisationen kan vara svår och att de vill ha fler datorer till sitt förfogande. 5. 7 Observation Här kommer resultatet från observationerna att presenteras, en i årskurs 2 och en i en förskoleklass. 5.7.1 Årskurs 2 Vi utförde vår observation under en dag på lärare B: s skola. Vi började med att följa årskurs 2 när de arbetade med temat julen. Förutom lärare B finns det en lärare till i klassen. Trageton (2006) menar att det är bra att ha ett tema att utgå ifrån när man arbetar med datorn. Lärare B menar att det är viktigt att ge eleverna stimulans innan de börjar skriva. Detta gjorde hon genom att ta ut åtta barn till ett mindre grupprum. Resten av klassen arbetade kvar i klassrummet med sin egen planering där den andra läraren befann sig. Klassrummet var indelat i olika arbetsvrår som även Trageton (2006) förespråkar. Hon inledde med att diskutera en bild med en tomte som hon hade förstorat upp på ett blädderblock. Hon förde en dialog med eleverna där deras tankar var viktiga. Hon gjorde också en tankekarta tillsammans med eleverna för att ge dem inspiration till sin egen tankekarta. Hon hade vissa punkter som hon ville att eleverna skulle ha med i sin berättelse som till exempel en huvudperson, ett uppdrag, ett problem, en lösning och ett slut. Hon var noga med att säga till att de skulle hitta på sin egen berättelse. Datorparen var indelade efter deras kunskapsnivå och de arbetade tillsammans flicka och pojke. Varje par skrev en egen tankekarta för att sedan skriva sin egen berättelse. De gick och satte sig i olika rum för att diskutera fram sin berättelse med punkterna som utgångspunkt. När de kände sig färdiga gick de till datorn för att skriva ner berättelsen. De stod två och två vid datorn och turades om att skriva. En del av paren var noga med att skriva varannan mening medan andra turades om mer spontant. Vi gick runt och tittade och på elevernas dialog kunde vi höra hur de hjälpte varandra med rättning och fingersättning. En elev skrev uppdrag med två g, den andra eleven påpekade felet: - Det ska bara vara ett g i uppdrag, annars blir det uppdragg. Vi uppfattade det som att eleverna samtalade och hjälpte varandra mycket under skrivandets gång. Samspelet mellan eleverna fungerade bra och det verkade som att de tyckte det var roligt att skriva på datorn. Här kommer ett utdrag ur en av texterna som ett datorpar skrev. Den heter Tomtenissen. De kompletta sagorna kan ses i bilaga 2. Det var en gång en tomtenisse som hade röd luva och vitt skägg. Den stora tomten gav tomtenissen ett uppdrag. Tomtenissens uppdrag var att kolla så att alla var snälla och uppförde sig. Han började gå igenom skogen för att komma till en stubbe som var en bra utkiksplats för tomtenissen. Den här sagan är skriven av två elever som har kommit långt i sitt skrivande och läsande. Här kommer ytterligare ett utdrag ur en text som är skriven av ett annat datorpar. Den berättelsen heter Tomten. Tomten spanar efter snella barn Granen ramlar på tomten och det jorde ont. Han som hugde granen hjälpte tomten. Sen kommer tomtefar och hemtar och han sen delar dom ut julklapar. De har fest och han får julklapar han får en nale av sin pappa. Eleverna i detta datorpar har inte kommit lika långt i sin läs- och skrivinlärning vilket man kan se på deras stavning och meningsbyggnad. 5.7.2 Förskoleklassen I förskoleklassen arbetade tre lärare, varav en fritidspedagog. Under vår observation hade gruppen eget arbete. I förskoleklassen arbetade de med bokstavsräckor, de skrev så kallad "spökskrift" som Trageton kallar det. Det innebär att eleverna bara skriver en massa bokstäver som de sedan skriver ut och bearbetar. Efterarbetet går ut på att de ringar in de bokstäver de kan eller som finns i sitt namn med olika färger. Under vår observation arbetade bland annat en flicka vid datorn. Hon skrev inte bara bokstavsräckor utan även hela ord till exempel sitt namn, namn på kamrater och familjemedlemmar och enstaka ord. När hon var färdig skrev hon ut sitt arbete och ringade in de bokstäver hon kunde. Detta arbete sparade eleverna i en pärm för att lätt kunna se sin utveckling. 6 Diskussion Enligt Riis (2000) har datorer funnits i våra skolor i över 20 år men det är inte länge de har använts aktivt. Idag satsar skolan mycket på IKT. Vi tror att Tragetons metod kan vara ett startskott till att börja använda datorn mer medvetet i undervisningen i de tidiga skolåren. Riis (2000) tror att IKT kommer att förändra undervisningen i skolan. Liknande åsikter uttrycker Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001) som skriver om inlärningsaspekten som har bidragit till en mer varierad undervisning där relationen mellan elever och lärare har förändrats. Vi tror att IKT kommer förändra undervisningen genom att utgångspunkten blir hos eleverna och att de blir producenter. Det positiva med Tragetons metod som vi ser det är att elever blir aktiva och att det är de som styr innehållet i undervisningen. Genom att använda datorn, tror vi att det blir lättare att få fram material och att skrivandet underlättas. Elever behöver inte lägga ner tid på att forma bokstäver med penna eller redigera med suddgummi som oftast yngre elever har svårt för. Ju tidigare elever börjar använda datorn desto bättre förberedda är de för framtiden (Öhman, 1994). Vi håller med om att det är bra att medvetet börja använda datorn tidigt. Det är viktigt att läraren har en pedagogisk tanke bakom användandet anser vi. Appelberg och Eriksson (1999) skriver att om datorn finns tillänglig för elever i förskolan kan det leda till att de använder den lika naturligt som de använder penna och papper. Vi tycker det är viktigt att lärare introducerar datorn på ett pedagogiskt sätt redan i förskolan. Inte bara genom att barn spelar spel utan att datorn kan fungera som ett medel för att upptäcka skriften. Vi har upplevt det som att datorn på många förskolor och skolor endast används för att spela spel. Vår huvudfråga har varit att beskriva hur lärare kan arbeta utifrån Tragetons metod vid läsoch skrivinlärning i de tidiga skolåren. Lärare A och B i vår undersökning arbetar båda i årskurs 2 och berättar att de använder texter, böcker, tankekarta och elevernas egna ord för att ge dem stimulans innan de skapar egna texter på datorn. Under vår observation i årskurs 2 fick vi ta del av hur lärare B gjorde en gemensam tankekarta med eleverna. Hon påpekar att det är viktigt med stimulans innan de börjar skriva vilket vi håller med om. På detta sätt väcker läraren förhoppningsvis ett intresse och lust till att skriva. Trageton (2006) menar att det är bra att utgå från ett tema när elever skriver på datorn. Lärare A hade under en längre tid arbetat med temat bondgården. I lärare B: s klass har de haft Mio min Mio som tema under en stor del av höstterminen i årskurs 2 där texten har varit en stimulans till att skriva. Resultaten från vår undersökning säger att temaarbete gynnar undervisningen genom att arbetet blir mer genomtänkt och välplanerat. Till skillnad från lärare A och B arbetar lärare C fritt med skrivandet. I början av arbetet hade de ett tema om att skriva spöksagor. Inspiration till detta tema kom från Trageton (2006) som kallar elevers första låtsasskrivande på datorn för spökskrift. De har i klassen inget tema utan eleverna får skriva fritt utifrån deras intresse. Detta kan ses i likhet med Björk och Liberg (1996) som skriver att elever ska få skriva meningsfulla texter utifrån eget intresse. I förskoleklassen anser vi som lärare C, att det är positivt att låta elever skriva fritt när de arbetar vid datorn. Hagtvet (2004) redovisar en undersökning gjord av Clarke (1989) som visat att elever som utvecklas långsamt i skriftspråket utvecklas snabbare genom att skriva fritt och spontant. Vi tycker inte att arbetet bör vara styrt och elever ska inte behöva känna en press till att prestera. Detta ökar när de börjar skolan eftersom fler mål ska uppnås. Hagtvet (2004) som hänvisar till Carol Chomsky (1982) skriver hur viktigt det är att elever får upptäcka skriftspråket genom att få skriva spontant. Vi menar att det är viktigt att låta barn redan på förskolan upptäcka skriftspråket genom leken. Hagtvet (2004) skriver hur betydelsefullt det är att låta barn leka mycket för det är i leken som barn upptäcker och lär sig nya saker. I leken behöver barn inte känna någon press och oftast tror vi barn lär sig saker som de är nyfikna på. Enligt Lärare C ska alla texter som eleverna skriver på datorn få skrivas ut, oavsett hur många sidor det är. Detta menar vi leder till att elever känner att vad de gör är viktigt. Det är positivt att skolan satsar på att låta elever skiva ut sina texter. Vår erfarenhet är att det ofta sparas in på detta på många skolor. Både lärare A och B berättar i intervjuerna hur de arbetar parallellt med ABC- böcker, vilket Trageton (2006) är bestämt emot. Han menar att elever ska skriva bokstavsräckor och att de själva ska få välja vika bokstäver de vill arbeta med utifrån sin text. Vi kan förstå lärare A och B att de känner sig osäkra att släppa sitt tidigare arbetssätt. Vi vill som lärare känna oss trygga och säkra i det vi gör. Detta kräver mycket kunskap, erfarenhet och stöttning från kollegor och arbetslag för att våga och klara av arbetet. Under observationen i förskoleklassen arbetade en del elever med att skriva bokstavsräckor. De skrev något som kallas spökskrift, som innebär att de skriver alla bokstäver de kan. Detta skrevs sedan ut för bearbetning. Eleverna ringade in de bokstäver de kunde som sedan blev utgångspunkten för det fortsatta arbetet. Detta skriver även Leimar (1974) om när hon beskriver de fem faserna i LTG- metoden där elever och lärare själva skapar de texter som blir utgångspunkten i det fortsatta arbetet där elever och lärare tillsammans analyserar texten. I vår undersökning framkom att eleverna i lärare A och B och C: s klasser endast arbetar med datorn bestämda timmar i veckan. Detta kan vi tycka verkar vara för lite tid för eleverna vid datorn och att det inte blir något kontinuerligt arbete. Lärare C berättar att det är många elever som väljer att arbeta med datorn när de har "fri lek". Det är positivt att se att elever redan i förskoleåldern har ett stort intresse för datorn, även om det endast gäller skrivning på datorn. Under tiden eleverna i lärare B: s klass arbetar vid datorn har de andra eleverna eget arbete. Lärare B tror att barn lär på olika sätt och att vi som lärare behöver olika metoder för att olika elever ska utvecklas maximalt. I Lpo94 står att elever ska utveckla sitt eget sätt att lära (Utbildningsdepartementet, 1994). Vi tycker det är viktigt att använda sig av olika arbetssätt för att nå ut till alla elever. Vi kan se svårigheter, både organisationsmässigt och att räcka till som ensam lärare till alla elever när elever arbetar med olika saker i ett och samma klassrum. I Lpo94 står det att lärare ska utgå från den enskilda elevens individuella behov och förutsättningar (Utbildningsdepartementet, 1994). Vi tror att mycket av lärarens uppmärksamhet riktas mot de elever som arbetar vid datorn och att de andra eleverna lätt kan åsidosättas. Det ska poängteras att lärare A och B är två lärare i sina klasser vilket vi tror kan vara en förutsättning vid detta arbete. En del av vårt syfte var att undersöka vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med Tragetons metod. Utifrån vår undersökning drar vi slutsatsen att det finns fler fördelar än nackdelar med metoden. Vi är medvetna om att lärarna i vår undersökning inte arbetat med metoden under en längre tid som kan vara en anledning till att de ser fler fördelar med metoden, annars hade de valt andra arbetssätt. Respondenterna tar upp flera fördelar med att använda datorn vid läs- och skrivinlärning. De tar upp samspelet mellan elever som en av de största vinsterna. Både Trageton (2006) och Ejeman och Molloy (1997) skriver att barn lär sig i samspel med andra. Den naturliga dialogen och kommunikationen mellan elever när de diskuterar sig fram till vad de ska skriva är en fördel. Den svenska skolan har gått över till ett sociokulturellt synsätt där elever lär sig i samspel med andra. I lärandegruppen bli elever tillsammans producenter. Det ska alltid finnas två elever vid varje dator när de skriver på datorn för att det sociala samspelet ska utvecklas och att eleverna ska kunna hjälpa varandra (Trageton, 2006). Lärare B berättar att hon sökte vägar till det kommunikativa klassrummet och fann det i Tragetons metod där dialogen sätts i centrum. Trageton (2006) skriver om fler fördelar när elever arbetar i par vid datorn. Det behövs endast hälften antal datorer men det viktigaste är att eleverna i paret turas om att träna sin förmåga i att tala och lyssna. Trageton (2006) skriver att samtal som förs mellan elever ger ett bättre språk än i ett samtal mellan elev och lärare. Dysthe (2003) skriver att när elever samarbetar utvecklas de till goda samarbetspartners. Vi anser, som lärare B, att arbeta efter Tragetons metod är en väg till ett mer kommunikativt klassrum där dialogen mellan elever är viktigare än dialogen mellan lärare och elev. Vi är övertygade om att samspel och dialogen mellan elever vid datorn bland de tidiga åldrarna ger positiva effekter för framtiden som till exempel samarbete, visa hänsyn och att respektera varandra. En av respondenterna framhäver det som positivt att elever står upp när de arbetar vid datorn. Hon menar att elever sitter mycket hemma därför tycker hon det är positivt att de står vid datorn. Under vår observation upplevde vi det som naturligt för elever att stå och arbeta vid datorn. Detta tycker vi är positivt eftersom många elever tillbringar större delen av dagen stillasittande. Anledningen till att Trageton (2006) förespråkar att elever ska stå upp i par när de skriver på datorn är för att bidra till mer rörelse i skolan. Trageton (2006) menar att den formella undervisningen av handstil ska vänta till skolår 2. Lärare A menar att handstilen kommer igång när eleverna är motiverade och att det blir lättare för pojkar som ofta har svårt med finmotoriken (Trageton, 2006). Vi förstår den kritik som Tragetons metod har fått, vi har själva varit skeptiska till att skjuta upp den formella undervisningen av handstil. Trageton menar inte att handstilen ska åsidosättas utan att vänta med den. Vi håller med lärare A som menar att det underlättar för de elever som har svårigheter med att skriva. Vi har mött elever som haft svårt att forma bokstäver med pennan och därmed inte har kunnat prestera lika mycket som andra elever. I dessa fall är vi övertygade om att datorn kan vara till hjälp. Tragton (2006) menar att ordföljden på läs- och skrivinlärning bör ändras till skriv- och läslärande. Han menar att fokus ska flyttas från läsning till skrivning där det är elevers egna åsikter och förmåga att kommunicera som är det viktiga. Vi tror att läsningen kommer igång när elever får skriva fritt och spontant. Det fanns inte många nackdelar med metoden enligt lärarna i undersökningen. Att tekniken kunde krångla var alla respondenterna eniga om. En lärare uppgav att det var svårt att organisera verksamheten. Trageton (2006) skriver att det är viktigt att ha en pedagogisk tanke bakom hur man som lärare väljer att ha det i klassrummet, speciellt var datorerna ska placeras. Appelberg och Eriksson (1999) menar att datorn ska fungera som en naturlig del i undervisningen och det är viktigt att tänka på var den placeras. Detta tyckte vi att lärare B lyckats bra med. Hennes klassrum var inrett med arbetsvrår där eleverna sitter i grupper om fyra och datorerna var avskilda från det övriga arbetet. Detta kan ses i likhet med Trageton som förespråkar att man ska ha arbetsvrår. Det är positivt, tycker vi att elever sitter i mindre grupper där de kan samtala och hjälpa varandra. Vi kan även se nackdelar med denna möblering. Vår erfarenhet säger oss att det lätt blir stökigt i klassrummet när elever sitter flera tillsammans. Elever som har svårigheter med att koncentrera sig kan ha svårt för denna möblering. Säljö (2000) refererade till Vygotskij som menade att genom samspel med andra bildas ny kunskap. Trageton (2006) menar att datorerna ska finnas i klassrummet men detta var omöjligt för lärare A på grund av dåligt med plats. Vi håller med Trageton om att datorer ska finnas i klassrummet men kan också se fördelar med att elever går från klassrummet för att vissa elever tillbringar idag en stor del av dagen i sitt klassrum och behöver miljöombyte. Vi tycker det är viktigt att tänka på att alla skolor inte har möjlighet att ha det efter Tragetons modell i sitt klassrum på grund av att ekonomin styr mycket. En lärare såg det som en nackdel att de skulle vilja ha fler datorer i klassen. Innan lärare B började arbeta med Tragetons metod arbetade hon utifrån en ABC-bok med att presentera en bokstav varje vecka. Alla elever fick lära sig bokstäverna i en viss ordning. Detta arbetssätt kallas för ljudningsmetoden. I denna metod är bokstäver, ljud och stavelser utgångspunkten, där eleverna lär sig en bokstav åt gången (Ejeman och Molloy 1997). Liberg (2006) skriver om det grammatiska läsande och skrivande där elever lär sig att varje bokstav har ett namn, ett visst ljud och en viss form. Detta kan ses i likhet med Björk och Liberg (1996) som skriver att elever lär sig samtliga bokstäver, både hur de ser ut och de låter. Detta synsätt skiljer sig från Tragetons metod som menar att elever ska utgå från sina egna texter och välja vilka bokstäver de vill arbeta med. Fokus ska inte ligga på bokstävernas form utan på innehållet i den skrivna texten skriver Trageton (2006). Det blir lättare att redigera texten för eleverna eftersom de kan fokusera på innehållet istället på att forma bokstäver, detta tar en av respondenterna upp. En av lärarna tar upp det som en fördel att det är elevernas intresse som styr arbetet. Detta tycker vi är positivt för att elever lär sig det de inte kan och behöver inte lägga tid på sådant de redan kan. Alleklev och Lindvall (2000) menar att det är viktigt att ta utgångspunkt i vad elever redan kan och befinner sig kunskapsmässigt. Tidigare hade lärare C aldrig arbetat formellt med bokstavsinlärning efter gamla metoder där bokstäver presenteras i en viss ordning. Hon berättar att hon alltid har utgått från det som står elever närmast. Detta synsätt har hon fått bekräftat i Tragetons metod. Parallellt med Tragetons metod arbetar hon med rim och ramsor. Vi tycker det är viktigt att inte glömma bort att arbeta med rim och ramsor när elever arbetar mycket med skrivning på datorn. Vi tycker att Tragetons metod gör det lättare att individanpassa undervisningen. Den största skillnaden från lärare B: s gamla arbetssätt är att eleverna nu väljer bokstäver utifrån vad de är nyfikna på att lära sig. Hon menar att hennes undervisning är mer individanpassad nu eftersom vad de är nyfikna på är oftast det de inte kan. Vi tycker att det är positivt att undervisningen blir mer individanpassad och att det är elevernas behov som styr arbetet. På detta sätt jämför sig inte elever med varandra lika mycket och att det inte blir lika stora skillnader mellan svaga och starka elever menar vi. I Lpo94 står det att lärare ska "utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande" (Utbildningsdepartementet, 1994). LTG- metoden utgår från barns egna upplevelser och tänkande skriver Leimar (1974). Liknande tankar uttrycker Trageton (2006) som menar att elever ska bli producenter och inte använda färdigt material. Detta tycker vi är positivt. Får elever utgå från vad de tycker är intressant tror vi att lusten att lära ökar. Lindö (2005) skriver att i metoden "Whole language" lär sig elever läsa genom att skriva. Det är viktigt att välja texter och böcker utifrån elevers intresse. "Whole language" har fått sina grundidéer från det sociokulturella synsättet som Vygotskij förespråkar och där Trageton tar sin utgångspunkt. 6.1 Metoddiskussion Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av tre intervjuer med lärare som arbetar med Tragetons metod. Inför undersökningen diskuterade vi att eventuellt göra en enkätundersökning. Detta valdes bort för att vi inte trodde att det skulle ge oss någon djupgående kunskap om det undersökta området. Anledning till att endast tre intervjuer gjordes var att Tragetons metod inte är spridd, därför är det svårt att få tag på lärare som arbetar med hans metod. Vi är medvetna om att eftersom vi endast har intervjuat tre lärare kan detta göra vår undersökning otillförlitlig. Undersökningen berör tre lärare och inte lärare i allmänhet. Under arbetets gång har vi fått reda på att de arbetar aktivt med Tragetons metod på ett antal skolor i ett par kommuner som ligger för långt från vår hemkommun för att kunna besöka dem. I efterhand kunde enkäter ha skickats till de skolorna som låg för långt bort för att bredda undersökningen ytterligare. Bearbetning av materialet kunde ha underlättats om det bearbetats direkt efter intervjuerna för att sedan veta var fokus låg, utifrån våra problemformuleringar och syfte. Observationen var givande och gav oss en klar överblick i hur lärare praktiskt kan arbeta efter Tragetons metod. Vi fick se elever både i förskoleklassen och i årskurs 2 arbeta på sin egen nivå med att producera texter med skrivna ord och bild. En nackdel med att göra en observation kan vara att det är svårt att vara helt objektiva. 6.2 Förslag på fortsatt forskning Under arbetets gång har litteratur om hur datorn kan användas i undervisningen och vid läsoch skrivinlärning behandlats. I examensarbetet har fokus legat på hur Arne Trageton menar att datorn ska användas i undervisningen vid läs- och skrivinlärning. Något som var intressant var bland annat hur datoranvändning i undervisningen kan påverka funktionshindrade och elever i behov av särskilt stöd. Detta skriver bland annat Appelberg och Eriksson (1999) om. Funktionshindrande elever kan med hjälp av datorn vara med i undervisningen utan att vara beroende av en personlig assistent i lika hög utsträckning. De kan med datorns hjälp vara med och läsa, skriva och räkna mera självständigt (Appelberg och Eriksson 1999). Följande frågor tycker vi hade varit intressanta att forska vidare om: * Hur kan funktionshindrade elever och elever i behov av särskilt stöd bli mer självständiga i skolan med hjälp av datorn? * Hur kan datorn användas i undervisningen för att underlätta inlärningen för funktionshindrade elever? * På vilket sätt kan Tragetons metod vidareutvecklas för att underlätta för funktionshindrade elever? 7 Sammanfattning Inspiration till val av ämne fick vi genom att vi hörde talas om Arne Trageton som utvecklat en metod där eleverna skriver sig till läsning med datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel. Arne Trageton är pedagog och forskare i Norge, vid Högskolan Stord-Haugesund. Hans bok Att skriva sig till läsning- IKT i förskoleklass och skola bygger på ett forskningprojekt som genomförts i 14 klasser i Norden och Estland. Han menar att skrivning är lättare än läsning. Många sexåringar har svårt för att forma bokstäver med pennan och här kommer datorn in som ett hjälpmedel. Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur lärare kan använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel vid läs- och skrivinlärning. Syftet har även varit att se vilka skillnader det finns mot andra läs- och skrivinlärningsmetoder och om det finns några speciella för- och nackdelar med att arbeta med datorn. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Vygotskij och det sociokulturella sättet att se på lärande, LTGmetoden (Läsning på Talets Grund) och att ha leken som utgångspunkt för lärande. I vår forskningsbakgrund tar vi upp olika pedagogiska grundsyner och vad läroplanerna säger om IKT (Informations- och Kommunikations Teknik). Vi tar upp olika läs- och skrivinlärningsteorier och metoder och om att använda datorn i undervisningen. Vi valde att utföra en kvalitativ undersökning där tre lärare har medverkat. Enligt Patel och Davidsson (1994) väljer forskare att göra en kvalitativ undersökning för att få en djupare kunskap om det valda området. Lärarna valdes ut eftersom de arbetar aktivt med datorn i sin läs- och skrivundervisning. Vi har gjort en observation under en dag i en årskurs 2 och i en förskoleklass som redovisas. Vår undersökning har visat att det finns fler fördelar än nackdelar med att arbeta med datorn vid läs- och skrivinlärning. Respondenterna var överens om att samspelet och dialogen mellan elever är positiva aspekter med Tragetons metod. En av dem poängterar att det har öppnat vägar till ett mer kommunikativt klassrum där elever samtalar och diskuterar vad de ska skriva om två och två vid datorn. Detta fick vi ta del av under vår observation när elever i årskurs 2 diskuterade fram en berättelse om en tomtenisse. Detta var fascinerande att höra. Vi tolkar det som att de tre respondenterna var positiva till arbetssättet. De blev bemötta positivt från föräldrar, kollegor och skolledning när de startade upp arbetet. Arbetssättet har fått kritik för att Trageton menar att den formella undervisningen av handstil ska vänta till årskurs 2 men det har visat sig att det är positivt för pojkar för att de ofta har svårt med finmotoriken. Den största nackdelen var att utrustningen kunde krångla. En av respondenterna tar upp svårigheter med att organisera arbetet och en annan att de skulle vilja ha fler datorer till sitt förfogande. Två av de tre respondenterna arbetade, vid sidan av att skriva på datorn, fortfarande med läs- och skrivinlärning som de tidigare gjort och höll fast vid att arbeta med ABC-boken för att de inte kände sig helt säkra i Tragetons arbetssätt. Utifrån vår undersökning drar vi slutsatsen att IKT kommer att påverkar skolan och förändra undervisningen. Den svenska skolan har gått från ett behavioristiskt synsätt till ett sociokulturellt sätt att se på lärande där eleven blir producent istället för konsument. En stor förändring blir att undervisningen tar utgångspunkt hos eleverna. Undervisningen blir mer individanpassad där det är elevers intresse, förmåga och erfarenheter som styr innehållet. När de skriver på datorn är det inte bokstävernas form utan innehållet i den skrivna texten som är det viktiga. Referenser Alleklev, B och Lindvall. (2000) Listiga räven. Läsinlärning genom skönlitteratur. Falun: En bok för alla Alexandersson, M och Linderoth, J och Lindö, R. (2001) Bland barn och datorer. Lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur Appelberg, L och Eriksson, M-L. (1999) Barn erövrar datorn- en utmaning för vuxna. Lund: Studentlitteratur Bjurwill, C. (2001) A, B, C och D – Vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur Björk, M och Liberg, C. (1996) Vägar in i skriftspråket- tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och kultur Chomsky, C. (1979) Approaching reading through invented spelling. I: Hagtvet, B. (2004) Språkstimulering. Del 1 Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur Clarke, L.K. (1989). Encouraging invented spelling in first graders' writing: Effekts on learning to spell and read. Research in the teaching of English. I: Hagtvet, B. (2004) Språkstimulering. Del 1: tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur Dysthe, O. (2003) Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Egidius, H. (1999) Pedagogik för 2000-talet. Finland: Natur och Kultur Elbro, C. (2004) Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber 41 Fast, C. (2007) Sju barn lär sig läsa och skriva- familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Stockholm: Elanders Gotab Folkesson, A-M. (2004) Datorn i det dialogiska klassrummet. Lund: Studentlitteratur Hagtvet, B. (1990) Skrift- språkutveckling genom lek. Hur skriftspråket kan stimuleras i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur Hagtvet, B. (2004) Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur Klerfelt, A. (2002) "Sagor i ny skepnad- barn berättar med dator". I: Säljö, R och Linderoth, J (red) Utm@ningar och e-frestelser IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma Leimar, Ulrika. (1974). Läsning på talets grund. Lund:Liber Läromedel Liberg, C. (1993) Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur Lindö, R. (2005) Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentliteratur Lundberg, I och Herrlin, K. (2003) God läsutveckling. Kartläggningar och övningar. Stockholm: Natur och Liber Lundberg, I. (2006) Alla kan lära sig läsa och skriva. Stockholm: Natur och kultur Längsjö, E och Nilsson, I. (2005) Att möta och erövra skriftspråket. Om läs- och skrivlärande förr och nu. Lund: Studentlitteratur Melin, L och Delberger, M. (1996) Lisa lär läsa- läsinlärning och lässtrategier. Lund: studentlitteratur Molloy, G och Ejeman, G. (1997) Metodboken- svenska i grundskolan. Stockholm: Liber Patel, R och Davidsson, B. (1994) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur Pedersson, J. (1998) Informationstekniken i skolan. En forskningöversikt. Stockholm: Skolverket Riis, U. (2000) "Elever, lärare och organisationer kring informationstekniken i skolan". I: Tydén, T och Thelin, A (red) Tankar om lärande och IT- en forskningsöversikt. Kalmar: 2000 Stadler, E. (1998) Läs- och skriinlärning. Lund: Studentlitteratur Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm : Norstedts akademiska förlag Taube, K. (2007) Läsinlärning och självförtroende- psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Uddevalla: Norstedts Akademiska Förlag Trageton, A. (2004) Att skriva sig till läsning- IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber Trost, J. (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur Utbildningsdepartementet. (1994) Lpo94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet- Lpo94. Stockholm: Fritzes förlag Utbildningsdepartementet. (1998) Kursplan i svenska. Stockholm: Fritzes förlag Vetenskapsrådet. (2007) Forskningsetiska principer – inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Öhman, K. (1994) Läraren eleven datorn. Stockholm: Liber Bilaga 1 ``` I vilken verksamhet arbetar du? Hur länge har du arbetat som lärare? Vad är din allmänna åsikt om datorer i skolan? Hur arbetade du med läs- och skrivinlärning innan du började med Tragetons modell? Vilka skillnader ser du från detta arbetssätt med Tragetons metod? Varför har du valt att arbeta med Tragetons metod? Arbetar du enbart med Tragetons modell när du jobbar med skriv- och läsinlärning eller kombinerar du det med andra metoder/arbetssätt? Hur gick du tillväga för att komma igång med arbetet? - Utrustning? - Pengar? - Fortbildning? - Information till kollegor och föräldrar? Var det svårt att starta upp projektet? Om, vad i så fall? Hur ser organisationen kring arbetet ut? Hur många datorer använder ni er av? Hur fungerar samspelet? Hur arbetar ni med elevers handstil? Hur påverkar elevernas datoranvändande deras handstil? Hur går skrivandet till? - Tema? - Fritt skrivande? - Berättelser? - Styrt arbete? - Planering? Lägger ni stor vikt på fingersättning? Vad ser du för fördelar med Tragetons modell? Vad ser du för nackdelar med Tragetons modell? ``` Hur har du blivit bemött av kollegor och föräldrar när du gjorde valet att arbeta utifrån Tragetons metod? Hur reagerade eleverna på det nya arbetssätet? Har ditt val att jobba med denna metod påverkat dina kollegor att också jobba utifrån denna metod? Har undervisningen förändrats mycket sen du började arbeta utifrån Tragetons modell? Hur? Har din roll som lärare förändrats sen du började arbeta med Trageton modell? Bilaga 2 Tomtenissen Det var en gång en tomtenisse som hade röd luva och vitt skägg. Den stora tomten gav tomtenissen ett uppdrag. Tomtenissens uppdrag var att kolla så att alla var snälla och uppförde sig. Han börgade gå igenom skogen för att komma till en stubbe som var en bra utkiksplats för tomtenissen. När han suttit på stubben ett litet tag hörde han att något knäktes bakom honom. Det var en gran som trillade hjälp! Sa tomtenissen. Han hoppade ner för backen för att komma ifrån granen. Han trillade hårt på assfalten han skrek aj! Då kom en kille som ville hjälpa tomtenissen. Tomtenissen sa att han inte fick avslöja honom. Det lovade killen. På kvällen gav den stora tomten killen en cykel hjälm. Tomtefamiljen och killen hade ett stort julkalas.Dom levde lyckliga i alla sina dar. SLUT Tomten Tomten spanar efter snella barn. Granen ramlar på tomten de jorde ont. Han som hugde granen hjälpte tomten. Sen komer tomtefar och hemtar han sen delar dom ut julklapar. De har jul fest och han får julklapar han får en nale av sin pappa. SLUT	3.328125
School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI Praktisk matematik ur ett lärarperspektiv Niklas Alkmark Oct 2006 MSI Växjö University SE-351 95 VÄXJÖ Report 06144 ISSN 1650-2647 ISRN VXU/MSI/MDI/E/--06144/--SE ABSTRAKT Niklas Alkmark Praktisk matematik ur ett lärarperspektiv Practical Mathematics from a Teacher´s Perspective Antal sidor: 33 I rapporten intervjuas fyra mellanstadielärare på en 4-6 skola i Borås stad, om deras syn på praktisk matematik. I vilken utsträckning använder sig lärarna av praktisk matematik, när använder dom det, hur ser de på själva uppgiften samt om uppgifterna ökar elevernas motivation, lust och förståelse för matematik. Intervjuerna deklarerar att det finns en stor osäkerhet i hur praktisk matematik skall användas och vilka fördelar den för med sig. Lärarna anser att det bedrivs för lite praktisk matematik på skolan, bokens trygghet lockar allt för mycket. Lärarna poängterar också att vissa områden är lättare än andra att applicera praktisk matematik på. Det finns inte någon direkt uttalad linje när det gäller praktiska moment utan det kommer när det kommer. Däremot är man överens om att lusten och motivationen ofta stärks och att de svaga eleverna får möjlighet att lyckas. Vissa forskare menar att ett praktiskt arbetssätt är helt nödvändigt för att ta upp kunskapen på en ny nivå. Kunskapen måste kunna sättas in i en kontext för att djupinlärning skall erhållas. Sökord: praktisk matematik, vardagserfarenheter, lust och motivation, djupinlärning Postadress Växjö universitet 351 95 Växjö Gatuadress Universitetsplatsen Telefon 0470-70 80 00 Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen Vårterminen 2006 1. Inledning Matematik som ämne tillhör ett av de tre basämnena i skolan och blir på så sätt ett ämne i fokus. För att eleverna skall kunna gå vidare till ett nationellt program på gymnasiet måste ett godkänt betyg inkasseras. Fixeringen på betyg blir därför stor och i vissa fall förödande. Alla vi som arbetar i skolan vet att vissa, ibland många, inte når målen för ett godkänt betyg. För dessa elever räcker det helt enkelt inte med att enbart räkna sida upp och sida ner i böckerna. De behöver extra stimulans för att lyckas. Många barn får heller inte den uppbackning hemifrån som de behöver. Detta kan bero på bristande intresse, kunskap, tid etc från föräldrarnas sida. Matematiken ter sig att bli mycket abstrakt för många elever. De har svårt att förstå varför de behöver kunskapen och i vilka sammanhang den skall användas. En konkretisering av matematiken genom praktiska/laborativa inslag där man beaktar elevernas egna erfarenheter från vardagen kan kanske hjälpa vissa elever att klara målen för ett godkänt betyg. Det kan också bidra till att eleverna eventuellt känner en lust och glädje för ämnet matematik, att eleverna förstår att matematik inte enbart är att räkna sida upp och sida ner. Variationen i arbetssätt varierar från skola till skola samt från lärare till lärare. Vissa lärare/skolor använder sig av mer praktiska inslag än andra. Kanske behöver man inte gå till ytterligheten utan istället hitta någon form av medelväg. Min egen erfarenhet av matematiken på högstadiet är att eleverna vill och kräver att få räkna mycket i sina böcker. De har funnit en slags trygghet i detta arbetssätt vilket inte är konstigt då de är vana vid det sedan tidigare stadier. Avbrott i detta arbetssätt har snarare setts onödigt och tidskrävande. Samtidigt har många lärare också funnit tryggheten i matematikboken. Många lärare i de lägre stadierna saknar matematik i sin utbildning. Föreställning jag har är att praktiska moment avtar under hela resan upp till år 9. Anledningen till detta kan jag enbart spekulera om. 2. Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att studera hur några mellanstadielärare använder praktisk matematik i sin undervisning samt vilka för och nackdelar de ser med detta arbetssätt. Följande frågeställningar kommer att beaktas: - Finns det stöd i litteraturen för en ökad lust och förståelse för matematik genom ett praktiskt arbetssätt? - När är det lämpligt att använda praktiska övningar inom ett område? - Finns det stöd för praktisk matematik i styrdokumenten? Jag har valt att avgränsa arbetet till lärare inom en kommundel i Borås Stad. Skolan är en F-9 skola där stadierna är åtskilda i olika byggnader med ett visst avstånd emellan. Elevernas åsikter och tankar kommer inte att beaktas i detta arbete. 3. Bakgrund Definitionen av praktisk matematik i detta arbete definieras som: - Eleverna får något konkret att jobba med, gärna något som kan knyta an till deras vardag. - Eleverna ges möjlighet till kreativitet och initiativtagande. - Eleverna tillverkar egna uppgifter. - Eleverna använder sig av datorer eller spel. - Eleverna gör egna undersökningar. För att bli en ansvarsfull och initiativtagande samhällsmedborgare krävs i många fall vissa matematiska kunskaper. Hur man tillägnar sig denna kunskap skiljer sig från individ till individ, alla lär vi på olika sätt. Detta kapitel kommer att behandla en kortare tillbakablick på hur matematikdidaktiken på 1900-talet kan kopplas till praktisk matematik. Därefter diskuteras begreppsbildning och begreppsutveckling och vikten av att eleverna ser koppling till tidigare kunskap och erfarenheter. Kapitlet avslutas med att finna stöd i kursplanen och en genomgång av rapporten "Lusten att lära" (2002). 3.1 Matematikdidaktik ur ett historiskt perspektiv Ann Ahlberg (1995) behandlar i sin bok "Barn och matematik" den matematiska didaktikforskningen ur ett historiskt perspektiv. Associationsteorin grundlades under 1920talet. Denna teori är av kvantitativ karaktär (trail and error). Kreativitetens betydelse bortser man från. För att inlärning skall äga rum krävs ett utnyttjande av tidigare kunskaper. Slumpartade reaktioner skall så småningom leda fram till den slutgiltiga reaktionen. Inom gestaltpsykologin (början av 1900-talet) har varje individs tolkning av omvärlden betydelse. Alla tolkar olika och människans förmåga att omvända sina tolkningar blir grunden för ett nytt lärande. Under 1950 och 60-talet växte behaviorismen fram. Lärandet inom matematik skulle ske i mycket små steg. Syftet med detta var att uppnå en "stimulansrespons reaktion" hos eleverna. Behaviorismen har sitt ursprung i associationsteorin och är således av kvantitativ karaktär, det mekaniska räknandet sätts i fokus. Under senare tid har dock synen förändrats från det kvantitativa till det kvalitativa. Gudrun Malmer (2002) och Arne Engström (1998) refererar till Piagets konstruktivism. Arne Engström menar på att konstruktivismen anser att lärande sker under en aktiv process. Begreppen måste sättas in i en kontext för att en syntes skall uppnås. Barnen ges ett stort ansvar för sitt lärande. Gudrun Malmer påpekar också att barnen ges ansvar då de själva konstruerar kunskap i en skapande och aktiv miljö. "Kunskap är beroende av det sammanhang i vilket den ingår. Specifika begrepp måste återerfaras i olika kontexter, sammanhang, innan en syntes kan äga rum" (Gran (red), 1998, s.24). Piaget menar att kunskaper är något som människan konstruerar med utgångspunkt från sina handlingar i samspelet med omgivningen och de erfarenheter man kan dra av detta. Hur vi handlar har betydelse för vilka kunskaper vi förvärvar. Barnets egna reflektioner har betydelse och Piaget kallar det för logisk-matematisk kunskap. Det är inte förrän barn kan göra reversibla transformationer som de kan uppnå en matematisk förståelse. Detta sker ungefär i sjuårsåldern enligt Piaget. Gestaltpsykologerna kallar det för en aha-upplevelse. Piaget kallar det reflektiva tänkandet för reflektiv abstraktion. Piaget skiljer på tre olika typer av kunskap (Engström, 1998), fysisk kunskap, logisk-matematisk kunskap och social kunskap. Med den logisk-matematiska kunskapen menas inte bara reflektion utan också kommunikation av erfarenheter mellan elev-lärare och elev-elev. Konstruktivismen framhåller inte det mekaniska räknandet som något ändamål för lärande utan som en kontinuerlig förståelseakt. Lärarens lyhördhet för tidigare erfarenheter hos eleverna samt möjlighet till kommunikation sätts i fokus. Klassrumsforskning och ramfaktorteorin (Ann Ahlberg, 1995), påvisade att det traditionella räknandet i läromedlet gavs ett allt för stort utrymme och att kommunikationen i klassrummet följde ett allt för bestämt mönster. En ökad individualisering för att förändra matematiken från kvantitativ till kvalitativ ansågs nödvändig. Under senare år har forskning skett inom "cognitive science" och "human information processing". Inom "human information processing" menas att inlärning sker genom ett mottagande av information som sedan analyseras, lagras och används. Den metakognitiva förmågan är viktig och minnet beskrivs på tre olika nivåer: sensoriskt minne, korttidsminne och långtidsminne (Ahlberg, 1995). Flexibilitet i tänkandet hos individen blir avgörande för den matematiska förmågan menar Alan Schoenfeld (1985) och Frank Lester (1985). Situated cognition syftar till att undersöka hur individer använder matematik i vardagssituationer. Forskningen har visat att elever tänker annorlunda utanför skolan än i skolan. Den formella matematiken presenteras inte på ett sätt som eleverna kan förhålla sig till samtidigt som undervisningen tenderar att bygga på allt för mycket individuellt arbete i läromedlen (Ahlberg, 1995). Ett ämnesövergripande arbetssätt skulle främja lärandet inom matematiken. Ference Marton (1998) belyser att vi alla tolkar och förstår på olika sätt, vi är alla unika, när den kognitiva inlärningen behandlas och att olika inlärningsprocesser inte helt främmande leder till olika utfall. Här framhålls två förhållningssätt på inlärning, holistiskt och atomistisk. Med ett holistiskt förhållningssätt så lyckas individen sätta in kunskapen i ett sammanhang medan ett atomistiskt förhållningssätt betyder att individen fokus hamnar på att minnas detaljer men saknar förmågan att sätta in det i ett större sammanhang. Det holistiska förhållningssättet leder till en djupinriktad inlärning vilket förutsätter ett aktivt deltagande och en inre motivation. Carl Rogers menar att betydelsefull inlärning endast sker eller är möjlig när eleverna har en god tilltro till sitt egna lärande samt att de ser en mening med det som de lär sig för egen vinnings skull. David Ausubel menar att varje individ har sin speciella kognitiva struktur och att nya kunskaper måste kopplas ihop med tidigare erfarenheter. 3.2 Begreppsbildning Elever skall använda och uppmuntras att använda ett språk som de är förtrogna med för att stärka sitt begreppsinnehåll och sin begreppsutveckling (Johnsen Høines, 2000). Paralleller kan dras till åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner där elevens starka sidor skall lyftas fram för att på så sätt vinna kunskap inom nya områden. Marit Johnsen Høines (2000) hänvisar till Vygotskijs språk av första och andra ordningen. Språk av första ordningen innebär förståelse i den mening att det inte behövs något översättningsled. Detta språk används för att översätta språk av andra ordningen. Språk av andra ordningen är ett främmande språk som behöver översättas. När barn förstärker tidigare kunskaper får de lättare att skaffa sig nya. Begreppsvärlden byggs upp genom att barn drar nytta av kunskaper från tidigare situationer (Johnsen Høines, 2000). "Först när man är medveten om något man kan, är det möjligt att lära sig något nytt, ett nytt språk och ett nytt skrivsätt" (Johnsen Høines, 2000, s.92). Vygotskij menar också att rätt form av inlärning krävs för att en utveckling skall äga rum. Det är dock inte givet att så sker men det är en nödvändighet för utvecklingen. Gudrun Malmer (2002) menar att barn med matematiksvårigheter utvecklar sin begreppsbildning genom öga och hand samtidigt som de kommunicerar. Hon trycker också på vikten av att använda laborativa inslag i matematiken för att öka motivationen hos barn med matematiksvårigheter. De laborativa inslagen utvecklar inte bara förståelse för begrepp, samband och modeller, det medverkar också till att vissa som känner sig misslyckade får chansen att lyckas (Gudrun Malmer, 2002). Gudrun Malmers egna iakttagelser visar att den abstrakta matematiken som sker och framförallt har skett i stor utsträckning inom skolan har en negativ inverkan på barns koncentration och perception. Det laborativa arbetssättet stimulerar tänkandet (Malmer 2002). Det är viktigt att matematiken byter spår från det kvantitativa till det kvalitativa. Gyllene regeln: "Först verklighet – sedan teori – sedan tillbaka till verkligheten" (Gran, 1998, s21). Denna regel går inte alltid att applicera då viss matematik är svår att konkretisera. "Problem kan också vara relaterade till matematik som saknar direkt samband med den konkreta verkligheten. För att framgångsrikt kunna utöva matematik krävs en balans mellan kreativa, problemlösande aktiviteter och kunskaper om matematikens begrepp, metoder och uttrycksformer. Detta gäller alla elever, såväl de som är i behov av särskilt stöd som elever i behov av särskilda utmaningar" (Lpo 94). Enligt Inger Wistedt och Bengt Johansson (1991) skall det konkreta hjälpa eleven att nå förståelse. Nämnaren (2003) framhåller vikten av att elever själva försöker lösa praktiska problem i grupp, kommunikationen är viktig, innan läraren bistår med hjälp. En tillbakablick påvisar att matematiken i den svenska skolan varit allt för fokuserat på det kvantitativa (Gudrun Malmer, 2002). Det praktiska arbetssättet kräver dock väl genomtänkta uppgifter för att ett positivt resultat skall nås. Inger Wistedt (1992) påtalar också vikten av väl genomtänkta uppgifter. Inte nog med att uppgifterna skall ha ett klart genomtänkt syfte de skall också vara lustfyllda för eleverna. Ofta är det så att de praktiska uppgifterna uppfattas som lustfyllda och att det kittlar deras lust till aktivt deltagande och initiativtagande. Ference Marton (1998) trycker också på uppgifter som speglar elevernas intressen för att skapa motivation och deltagande vilket i förlängningen leder till djupinriktat lärande. Diana Laurillard (1998) menar att standarduppgifter som ges till elever inte kräver någon större kognitiv utmaning. Att mekaniskt räkna i boken stimulerar inte det kognitiva utan eleverna skall ges uppgifter där de får möjlighet att aktivt delta i form av att välja egna lösningsstrategier och ställningstaganden för att öka djupinriktningen. Det som utvecklar eleverna är att de själva får försöka hitta strukturer för problemlösning istället för förutbestämda lösningsstrategier. Viktigt är också den muntliga framställningen i den mening att eleverna argumenterar för och emot för olika lösningsstrategier och träna i att samarbeta är ytterligare effekter som ofta uppnås inom praktiska övningar. "Eleverna utvecklar sin förmåga att använda enkla matematiska modeller samt kritiskt granska modellernas förutsättningar, begränsningar och användning," Lpo 94 Här talar man om en "kognitiv konflikt" där ens egna lösningsstrategier ställs på sin spets mot andras och att möjligheten till reflektion fås och att det leder begreppsutvecklingen framåt. Det problematiska är att uppgiftens syfte eller motiv och elevernas faktiska inlärning i det specifika fallet bör vara samma och så är det inte alltid. Eleverna kan fokusera på fel saker i uppgiften vilket inte leder fram till det tänkta resultatet. Stöd för ett laborativt/praktiskt arbetssätt får vi även av Bo Sjöström (1998). "I min undervisning har jag sett elever/studerande/lärare lära sig genom aktiviteter där det gällt att tänka, undersöka, diskutera, argumentera, reflektera och försöka dra slutsatser" (Gran (red), 1998, s.151). Det är alltså, utöver den undersökande aktiviteten, avgörande att individen har en ganska väl utvecklad metakognitiv kompetens. Bo Sjöström (1998) poängterar också elevernas attityder till olika arbetsformer och att vi som lärare skall vara lyhörda för dessa. Attityden/inställningen har stor betydelse för inlärningen. Ann Ahlberg (2001) menar att barn lärt sig ett informellt matematiskt kunnande genom sin omgivning. Detta informella kunnande skiljer sig från den formella matematik de möter i skolan. De lär sig procedurer i skolan som de inte vet hur det skall användas. Ann Ahlberg (2001) kan precis som Gudrun Malmer (2002) se en tendens mot en ny undervisningsform där elevers vardagserfarenheter tas i anspråk. Denna utveckling sker i små steg. Hon märker också att smågrupper och kommunikation sker mer frekvent. Vardagsanknytningens betydelse tas också upp av Inger Wistedt (1991). Inger Wistedts slutrapport "att vardagsanknyta matematikundervisningen" (1992) belyser just det faktum, precis som ovan att barn börjar skolan med en informell kunskap inom matematik i varierande storlek. Dessa referensramar eller informell kunskap bör skolan ta till vara på för att undervisningen skall kännas meningsfull för eleverna. Att ta till vara på tidigare erfarenheter bidrar till en djupare inlärning och en vidare begreppsbildning. Den abstrakta inlärningsprocess som ofta sker i skolan gör att elever har svårt att inte bara sätta in det i ett samanhang utan även förstå nyttan med det. Skolan har till uppgift "bygga broar" mellan den i många fall abstrakta matematiken i skolan till det vardagliga praktiserandet men i många fall har inte detta uppnåtts då matematiken ofta blivit hårt styrd av regler och formler. Syftet är att matematiken skall bli så pass generaliserbar att en övergång mellan den abstrakta situationen till den praktiska situationen skall vara möjlig. "Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö." Lpo 94 Inger Wistedts slutrapport (1992) nämner två begrepp "referensvärld" och "referensdomän". Referensvärlden definierar man utifrån hur eleverna tolkar en uppgift och om de kan dra paralleller till tidigare erfarenheter. Existerar inte referensvärlden så har inte eleverna något att förhålla sig åt vilket i förlängningen leder till att uppgiften inte kan lösas. Referensdomänen strukturerar tidigare erfarenheter och fungerar som en brygga mellan referensvärlden och det faktiska kunnandet. Denna brygga mellan kunskap och tidigare erfarenheter är något som pedagoger bör söka efter vilket naturligtvis inte alltid är lätt. Risken är stor att eleverna styrs allt för mycket och att de inte får utlopp för den nyfikenhet, aktiva deltagande och initiativtagande som eftersträvas för en djupare inlärning. I NCM:s (Hög tid för matematik, 2001) nämns tre kunskaper inom matematik och vikten av att eleverna får en mix av dessa istället för kanske en eller två. De tre kunskaperna är: - Matematiska strukturen/matematiska teorin - Räknefärdighet, använda metoder/metodkunskap - Förmågan att använda matematik i olika tillämpningar Den sista punkten påpekar just vikten av praktiska moment samt de paralleller som matematiken i skolan kan dra med situationer i elevers vardag. Förskolan fungerar som inkörsport till matematiken där det primära är att barnen skall få känna på och förhoppningsvis finna lust för ämnet. Många barn tycker att matematikens värld, ofta praktisk, verkar spännande och lustfylld och skaffar sig mer kunskap, både formell och informell. När de sedan börjar skolan på allvar krockar den informella matematiken med den formella vilket kan påverka eleverna negativt. Graden av abstrakt tänkande blir högre. De barn med inlärningssvårigheter stöter ofta på problem och misslyckanden när det blir abstrakt. Precis som Malmer (2002) så förespråkas det att matematiken skall till en början vara praktisk för att senare föra in symboler. De barn med inlärningssvårigheter behöver inte enbart processen där konkret går före abstrakt utan också mycket hjälp med olika lösningsstrategier samt ett klimat där de får möjlighet att misslyckas i en positiv bemärkelse (kognitivt mod). Man belyser också, som även gjorts tidigare, det komplexa i att alla individer har olika intressen, förutsättningar i att lära och olika ambitionsnivåer. Inte nog med detta så kommer individer från olika miljöer och kulturer vilket kan föra med sig olika erfarenheter samt i vilken utsträckning de får stöd från hemmet. Kunskap är ett begrepp som ofta delas upp i teoretisk kunskap och praktisk kunskap och ett förenande av de båda måste vara det yttersta målet. Hedin och Svensson (1997) resonerar kring de båda begreppen som en produkt och en process. Produkten kan liknas vid det atomistiska synsättet där en mängd fakta skall läras in. Fokus är på kvantiteten och läraren använder sig av förmedlingspedagogik. Processen däremot liknas vid den holistiska synen på kunskap, kvalitet och förståelse är det centrala i undervisningen. De båda synsätten bidrar till skillnad i lärarrollen, från förmedlingspedagogik till handledning och uppföljning. Liknande begrepp som behandlas av Hedin och Svensson (1997) är påståendekunskap och förtrogenhetskunskap där den förstnämnda är kopplad till teoretiskt kunnande och den sistnämnda är kopplad till praktiskt kunnande. Läraren får ofta en central roll i inlärningsprocessen vid valet av undervisningsprocess. Lärarens syn på inlärning är naturligtvis också av stor betydelse vid val av process. Med stöd i kursplanen och även i litteraturen skall undervisningen vara utformad så att eleverna ges möjlighet att aktivt deltaga och även ges möjlighet till reflektion, inte bara under momentet utan även i framtagandet av mål och undervisningsprocess. Denna form kallas för utvecklingsinriktat lärande och dess motsats är anpassningsinriktat lärande i vilket eleverna ges små eller inga möjligheter alls att påverka undervisningen. Valet av undervisningsprocess skapar olika typer av lärande (Nycklar till kunskap, 1997, s.23). Ference Marton (föreläsning) påpekar att fokus på innehåll eller process i skolan skiftar med tiden och att de senaste årens fokus har legat på processen. Partipolitiskt skiljer det sig också med tiden. Marton förespråkar en medelväg som han kallar "innehållets behandling" där tyngdpunkten ligger på att noggrant reflektera över innehållet och vilken process som skall användas. Henry Egidius (1999) nämner i sin bok "Problembaserat lärande" att minnet skiljer sig från individ till individ. Kunskap lagras olika beroende på i vilket sammanhang det sker och hur individen ställer sig till det inlärda. Det har visat sig att det är svårt för individen att koppla rent teoretiska kunskaper i skolan till praktiska erfarenheter utanför skolan. Det bildas olika mönster och för att luckra upp dessa anses PBL vara ett bra verktyg, man flätar samman praktik och teori. För att kunskap skall kunna nyttjas på ett effektivt sätt bör den vara upplevd i olika situationer och på så vis vara lagrad i minnet på olika sätt. En viss kunskap bör ha flera anknytningspunkter. Detta medför att individen lättare kan plocka fram det inlärda (Ekfori). "Eleven visar säkerhet i sitt problemlösningsarbete och använder olika metoder och tillvägagångssätt." Lpo 94 John Dewey (Henry Egidius, 1999. s. 35) poängterar att ett djupinriktat lärande kräver ett aktivt experimenterande. "learning by doing" är en ständigt pågående process. 3.3 Stöd för ett praktiskt arbetssätt i kursplanen för matematik Lpo 94 och dom andra nationella kursplanerna är influerade av olika lärandeteorier. Rapporten (Lusten att lära, 2001) nämner tre olika lärandeteorier som legat till grund för de nya läroplanerna. Den socialkonstruktivistiska lärandeteorin, som bygger på att kunskap utvecklas och införskaffas i mötet mellan elev och lärare. Läraren har till sin främsta uppgift att tillgodose eleverna med en god lärandemiljö. Engagemang och aktivt deltagande från elevernas håll sätts i fokus. "Bedömningen avser elevens förmåga att använda och utveckla sitt matematiska kunnande för att tolka och hantera olika slag av uppgifter och situationer som förekommer i skola och samhälle, till exempel förmågan att upptäcka mönster och samband, föreslå lösningar, göra överslag, reflektera över och tolka sina resultat samt bedöma deras rimlighet. Självständighet och kreativitet är viktiga bedömningsgrunder liksom klarhet, noggrannhet och färdighet" (Lpo 94). Enligt den metakognitiva teorin lär sig barn och elever genom att först göra, sedan veta och till sist förstå vad det är för kunskap och hur de har lärt sig den. Metakognitiv teori handlar om människors förståelse för hur andra och en själv lär, ett reflekterande tankesätt. "Eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer" (Lpo 94). Centrala begrepp i denna teori är problematisering, kritisk granskning, verbal förmåga samt förmåga att kunna kritisera. I Lpo 94 finns det gott om stöd för denna teori. "Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökande flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället" (Lpo 94). Följande text stöds också av den metakognitiva teorin. "Utbildningen i matematik skall ge eleven möjlighet att utöva och kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer i ett aktivt och öppet sökande efter förståelse, nya insikter och lösningar på olika problem"(Lpo 94) Den tredje och sista teorin som tas upp i "Lusten att lära" (2001) är symbolisk interaktionism. Inom denna teori förespråkar man vikten av att ta till vara på elever och barns tidigare erfarenheter och uppfattningar utanför skolan. Detta skall implementeras i skolan för att lägga på ytterligare kunskap till den gamla. Gudrun Malmer (2002) motiverar ett nytt arbetssätt med hänvisning till kursplanen för matematik. Det är inte bara Gudrun Malmer som förespråkar ett förändrat synsätt på matematikundervisningen. "Av tradition har matematikstudierna varit starkt inriktade på att utveckla färdigheter – att tex utföra beräkningar, förenkla algebraiska uttryck och lösa ekvationer. Undan för undan har vi höjt förväntningarna och skjutit fokus mot kunnande kring tex tillämpning, kommunikation och problemlösningsförmåga i våra matematikkurser." (Lusten att lära, 2001:11). Stöd för ett nytt synsätt finnes på många ställen i de nationella styrdokumenten. "Eleven utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem med hjälp av matematik, samt tolka, jämföra och värdera lösningarna i förhållande till den ursprungliga problemsituationen" (Lpo 94). På väldigt många ställen i de nationella styrdokumenten, i detta fall främst i kursplanen för matematik, finns mängder med citat som kan kopplas ihop med ett praktiskt moment. Nedan följer ytterligare stöd i kursplanen för ett praktiskt arbetssätt inom matematiken samt stöd för att inte enbart använda sig av läromedlet: "En viktig aspekt av kunnandet är elevens förmåga att uttrycka sina tankar muntligt och skriftligt med hjälp av det matematiska symbolspråket och med stöd av konkret material och bilder." "Eleven gör matematiska tolkningar av vardagliga händelser eller situationer samt genomför och redovisar med logiska resonemang sitt arbete såväl muntligt som skriftligt." 3.4 Lusten att lära Under 2001-2002 gjordes en kvalitetsgranskning av den svenska skolan med avseende på lusten att lära inom matematik. Rapporten (Lusten att lära, 2001) framhäver att följande faktorer påverkar lusten att lära: - Känslan av att lyckas. Rapporten visar att elever som plötsligt förstår något, kanske genom nya metoder om så behövs, ökar sin motivation för ämnet. - Elevernas självkänsla och tilltro till lärandet. Hänger ihop med punkten ovan. Självkänsla fås genom lyckade möten med matematiken. - Innehållet skall vara relevant och begripligt, gärna utgå från elevers tidigare erfarenheter. Läraren ansvarar för att välja metoder som lämpar sig bäst. - Varierad undervisning för att tillgodose elevers olika sätt att lära. - Kommunikation/diskursiva samtal - Delaktighet - God arbetsmiljö Kommunikationen mellan både elever och elever samt lärare och elever blir mer konkret vid en process av praktisk karaktär . De konkreta upplevelserna och praktiska tillämpningarna 16 verkar dock avta med åren, allt enligt rapporten. I de tidigare åren, 1-3, är arbetsformerna varierande och lustfyllda vilket avspeglas bland eleverna. Denna lustfylldhet håller även i sig till stor del på mellanstadiet för att under högstadiet och gymnasiet minska drastiskt. Matematikundervisningen beskrivs på följande sätt under de senare åren av en elevs skolgång. "Modellen utgörs av genomgång ibland, enskilt arbete i boken och diagnos, alternativt prov" (Lusten att lära, 2001:20). Med detta arbetssätt anser man att många elevers motivation och lust försvinner för matematiken på grund av att arbetsmodellen blir allt för enskild och individuell vilket i sin tur leder till försämrade resultat. 4. Metod 4.1 Urval Fyra lärare från en skola i Borås Stad intervjuades, samtliga undervisar på mellanstadiet. Urvalet gjordes helt slumpmässigt. Nedan följer en kort beskrivning av varje intervjuad lärare. Lärare 1 är 32 år gammal och har en gymnasielärarexamen i historia och religion. Läraren har undervisat på mellanstadiet i 7 år. Lärare 2 är 58 år gammal och är utbildad mellanstadielärare med inriktning idrott. Läraren har undervisat i 32 år. Lärare 3 är 40 år gammal och är utbildad mellanstadielärare med inriktning idrott. Läraren har undervisat i 17 år. Lärare 4 är 50 år gammal och är utbildad mellanstadielärare med inriktning Montessoripedagogik och engelska. Läraren har undervisat i 28 år. 4.2 Validitet och reliabilitet Intervjun behandlar i första hand åsikts och värdefrågor där lärarna reflekterar över den praktiska matematiken som bedrivs i undervisningen. Frågorna är helt standardiserade vilket betyder att intervjuobjekten får samma frågor i samma ordning (Patel & Davidson, 1991). Syftet med intervjuerna är att kunna jämföra och i viss mån generalisera och då passar det bäst med standardiserade frågor (Patel & Davidson, 1991). Frågorna i intervjun är till största delen helt ostrukturerade, dock kan den intervjuade på en av frågorna svar ja eller nej vilket ger en strukturerad fråga. Enligt Patel & Davidsson (1991) ger en intervju med hög grad av standardisering och låg grad av strukturering ett öppet förhållningssätt till frågorna. De intervjuade får ett fritt tolkningsutrymme varför validiteten hänger mycket på den som intervjuar och delvis på den som intervjuas. Nu är inte frågorna okända för intervjuobjekten då de fått dem i god tid innan själva intervjun samtidigt som intervjuobjekten fick fråga kring frågornas syfte vilket jag anser ökar graden av validitet. När det gäller reliabilitet så anser jag att den är relativt stor för skolans mellanstadium. Däremot är det inte säkert att den svarar för ett genomsnitt i hela landet. Många faktorer styr reliabiliteten som t.ex. utbildningsnivå, läromedel, kultur mm. Eftersom frågorna innehåller ett visst mått av tolkningsutrymme ansågs reliabiliteten vara högst genom en intervju. Hög reliabilitet är dock ingen garanti för hög validitet, däremot är fullständig reliabilitet en förutsättning för fullständig validitet (Patel & Davidson, 1991). 4.3 Procedur Undersökningen kommer att ske genom intervju, en kvalitativ metod (Backman, 1998). Syftet med intervjun är att få fram relevant information på de intervjufrågor som finns. Valet att intervjua föll på att den information som skulle inhämtas är mycket tidskrävande att observera samt att få lärarnas syn och reflektion på frågorna. För att resultatet av intervjun skulle bli tillfredställande skickades intervjufrågorna till berörda lärare i förväg tillsammans med en kort sammanfattning av vad jag anser att praktisk matematik är (se bilaga 1). De intervjuade upplystes också om varför det fanns önskemål att intervjua dem. Det poängterades noga, muntligt, till tillfrågade lärare att denna sammanfattning inte på något sätt är heltäckande. Den skulle snarare fungera som en katalysator för dem vid förberedandet av intervjun. De intervjuade hade då chans att förbereda sig och reflektera över sin undervisning. Sannolikt skulle resultatet inte bli lika bra om frågorna avslöjades först vid själva intervjutillfället. Intervjuerna ägde rum efter överenskommelse i mellanstadiets personalrum där ett konferensrum finns tillgängligt. De fyra frågorna besvarades i tur och ordning. Intervjuerna spelades in och direkt efter varje avslutad intervju transkriberades de. 5. Resultat 5.1 I vilken utsträckning använder du dig av praktisk matematik i din undervisning? (inom vilka områden?) Lärare 1 tycker att det blir mycket teoretiskt inom matematiken, att boken styr väldigt mycket. Boken ger dock ett stöd till det mekaniska räknandet som tex multiplikation och addition. Inom geometri och bråk ges dock tillfälle till en del praktiska moment. Det är lätt att hoppa över praktiska uppgifter vid prioritering. Lärare 2 använder sig mycket av praktiska moment när det gäller längd, volym och vikt samt bråkräkning. Dessa moment kopplas starkt till vardagsmatematik. Fördelen med dessa uppgifter är att eleverna får en ökad känsla för rimlighet inom dessa områden. Andra områden där lärare 2 använder sig av praktiska moment är när eleverna skall göra budget, tabeller och diagram. De praktiska uppgifterna har oftast vardagsanknytning och tenderar att bli mer tematiska. En annan positiv effekt är att möjlighet ges till muntlig diskussion samt att eleverna får en visuell bild. Här poängteras också att läraren, när det dyker upp något intressant, arbetar väl så mycket med praktisk matematik utanför matematiklektionerna. Lärare 3 arbetar praktiskt inom geometri, bråk och statistik. Eleverna klipper och klistrar samt gör egna undersökningar. Matematiska spel används i viss utsträckning för att stärka begrepp hos eleverna vad gäller de fyra räknesätten. Lärare 3 anser inte att praktisk matematik utgör en stor del av undervisningen men poängterar att den borde göra det. Anledningen till detta förklaras med osäkerhet i val av uppgifter, för stora klasser och ibland sammansättningen. Lärare 3 vill använda sig av praktiska uppgifter i större utsträckning med hänvisning till att det blir gemensamma genomgångar vilket gynnar arbetstempo och arbetsmiljö. Lärare 4 använder sig mycket av praktisk matematik inom problemlösning. Framförallt nyttjas det när man väger, mäter, räknar med pengar och tidsjämförelser. Spel utgör också en del av undervisningen. Lärare 4 anser att den praktiska matematiken är en del av undervisningen men att det kommer i perioder. Vissa områden är lättare än andra att applicera det på. Läraren tycker att det är svårt med samspelet mellan praktisk matematik och matematiken i boken. Här poängteras också att elevernas behov är olika och att vissa behöver det mer än andra, "hands on" är viktigt för vissa elever som läraren uttrycker det. Läraren uttrycker elevbehovet av praktisk matematik som en brist på mognad. De elever som har haft mycket praktisk matematik i tidigare årskurser ser läraren positivt på då begreppen verkar sitta bättre. 5.2 När, inom ett område, används praktisk matematik? Lärare 1 anser att det beror på. Boken styr när de praktiska uppgifterna kommer. Vid volym och bråk kan man starta med något praktiskt moment. Praktiska uppgifter kan komma lite olika, det beror på område och de uppgifter som finns. Lärare 2 utgår från bokens mål. De praktiska uppgifterna kommer olika, det är slumpen som avgör om de kommer i början, mitt i eller i slutet. Precis som lärare 1 är det boken som styr till hög grad. Lärare 3 använder sig ofta av praktiska uppgifter som en uppstart innan teorin men påpekar också att det kan komma mitt i som en träning på ett teoretiskt område. Det matematiska området styr till viss del när praktiska uppgifter används, det är stor skillnad mellan geometri och division. Läraren poängterar också att det är viktigt med grupparbeten och diskussioner där eleverna ges möjlighet att tänka kreativt. Lärare 4 anser precis som de övriga att det beror på vilket område man arbetar inom. När man jobbar med t.ex. längd kan praktiska uppgifter vara en bra uppstart, inom andra områden behöver eleverna kanske lite kunskap innan praktiska uppgifter utförs. Fördelen med att ibland starta med praktiska uppgifter kan vara att det underlättar arbetet i boken. 5.3 Vad är viktigt att tänka på vid val av praktisk uppgift? Lärare 1 anser att den praktiska uppgiften inte får ta för lång tid och att den inte får vara för svår. Uppgiften måste naturligtvis ha en koppling till slutmålet. Uppgiftens syfte skall vara att tydliggöra. Läraren nämner att eleverna lätt kan tappa sugen om uppgifterna är för långa och svåra. Lärarens egen erfarenhet är också att elevernas motivation avtar om uppgifterna blir allt för omfattande. För att nå önskat resultat måste eleverna förstå varför de gör uppgiften och att de når målet relativt snabbt. En annan viktig detalj att tänka på är att uppgiften inte är allt för utrymmeskrävande vilket kan leda till att uppgiften hoppas över. Viktigt är också att uppgifterna är lustfyllda. Lärare 1 pratar om att man kan "lura" eleverna, den matematiska kunskapen ökar utan att eleverna är medvetna om det. Dom praktiska uppgifterna får gärna vara korta och innehålla många repetitioner för att öka färdigheten istället för långa och få repetitioner, anser lärare 1. Lärare 2 anser att uppgiften skall vara genomförbar, att eleverna har en chans att klara av den. Det är viktigt att individanpassa uppgifterna beroende på motivationen och förmågan hos de enskilda eleverna. Uppgiften skall vara kopplad till det moment som man arbetar med. Lärare 2 trycker också på att eleverna skall se kopplingen mellan den praktiska uppgiften och det arbetsområde man jobbar inom. Detta är dock inte alltid fallet. Elever och lärare kan lägga tyngdpunkten på olika saker i uppgiften. Det är viktigt att inte styra eleverna för mycket, det blir en form av "trail and error". Lärare 3 anser att uppgiften skall vara utformad så att även de med lite sämre teoretiska kunskaper skall klara av den, alla måste få chansen att lyckas. Dom praktiska uppgifterna skall vara kopplade till målen i läroplanen. Läraren anser själv att det varit bra med VFUstudenter då dessa kommit med nya infallsvinklar och metoder inom området. Lärare 4 tycker att det är viktigt att eleverna klarar av uppgifterna i så stor utsträckning som möjligt. Det är viktigt som lärare att vara tydlig med hur uppgiften skall genomföras och att eleverna har viss tidspress på sig, annars är risken stor att eleverna inte behåller fokus. 5.4 Anser/märker du att praktiska moment ökar motivationen, lusten och förståelsen för matematik? Lärare 1 svarar direkt "ja" på frågan. Eleverna tycker att det är kul att göra något annorlunda, att inte bara räkna i matteboken. Högpresterande elever klarar oftast både teorin och det praktiska pga att de tycker ämnet är roligt och på så sätt besitter stor motivation. Lärare 1 anser att det är ett sätt att "lura" eleverna, framförallt de som har det lite svårt för matematik. Lärare 1 tycker att det ofta blir positivt när man gör praktiska uppgifter då de svaga ofta får chansen att lyckas vilket i förlängningen kan leda till lust och motivation inte enbart under de praktiska tillfällena utan även under de teoretiska. Elever med svårigheter får tillfälle att ta för sig och visa färdigheter i något som inte rör det mekaniska räknandet i boken. Lärare 2 har märkt att eleverna tycker att det är kul att klippa och klistra och jobba med händerna. Förståelsen är något som man som lärare hoppas att eleverna får, men det tycker dock lärare 2 är svårt att mäta. Uppgifterna måste passa individen annars kan det leda till tristess. Uppgifterna får inte vara för svåra för de svaga och inte för lätta för de duktiga eleverna. Utmaningen i uppgiften måste ligga på rätt nivå. Något som lärare 2 uppmärksammat är skillnaden i att läsa en instruktion och att brister som färdighet i att rita och skriva kan hämma dem när det gäller praktisk matematik. Lärare 3 tycker att framförallt förståelsen förbättras men även att lusten och motivationen ökar. De elever som inte jobbar så bra i boken jobbar bättre när det kommer till praktiska uppgifter och på så sätt ökar förståelsen. Lärare 3 anser att det skiljer sig från klass till klass. En klass som är duktig i matematik kräver inte lika mycket praktiska uppgifter, de har motivation, lust och förståelse än då. Lärare 4 svarar också "ja" på frågan. Läraren tycker själv att det är ganska trist att bara räkna i matematikboken. Faran kan vara att eleverna inte kopplar ihop det med den teoretiska matematiken. I vissa fall behöver eleverna teoretisk kunskap, byggstenar, begrepp, metoder och strategier innan den praktiska uppgiften genomförs. Lärare 4 menar också att den som är duktig rent teoretiskt inte nödvändigtvis briljerar när det kommer till praktiska uppgifter likväl som att den som är svag rent teoretiskt också är svag i de praktiska momenten, men ett visst samband kan dock skönjas. 5.5 Övrigt som framkom vid intervjuerna. Det framkom både före och efter intervjuerna att ämnet matematik vållar störst bekymmer på skolan. Här finns den största andelen elever som inte nått målen i år 5. Med anledning av detta skall en av de intervjuade lärarna tillsammans med en kollega börja en kurs i praktisk matematik till hösten. Tanken är att man som lärare skall "våga" använda sig av praktisk matematik i större utsträckning. 6. Analys I såväl matematikdidaktisk litteratur som de nationella styrdokumenten framhålls en hög grad av praktisk matematik. De intervjuade lärarna använder sig av praktisk matematik i viss utsträckning och då främst inom geometrin och bråk där det anses lättast att applicera. Precis som klassrumsforskning och ramfaktorteorin så är det traditionella räknandet i böckerna som styr matematikundervisningen, även rapporten "Lusten att lära" påvisar detta. Matematikundervisningen tenderar att bli väl teoretisk trots att lärarna är väl medvetna om fördelarna med praktisk matematik. Syftet med ett praktiskt arbetssättet är att stärka matematiska begrepp och stimulera elevernas tänkande. En influens av Piagets konstruktivism, som förespråkas av Engström (1998) och Malmer (2002), kan tydligt spåras i lärarnas sätt att resonera kring praktisk matematik. Eleverna lär sig i en aktiv och skapande miljö. Rapporten "lusten att lära" (2001) framhåller att man på mellanstadiet, rent generellt, använder sig av en relativt varierad undervisning och att motivationen och lusten för matematik är ganska hög. Av intervjuerna att döma kan man utläsa att det finns ett större utrymme för praktisk matematik än vad man använder sig av idag. En lärare prioriterar bort det praktiska inslaget till förmån för det abstrakta räknandet i boken då tiden inte räcker till. En annan lärare uttrycker en osäkerhet i val av uppgifter som en förklaring till varför inte mer praktisk matematik används. Tillgången till bra uppgifter och tron på dess verkan framstår som det största dilemmat. När man väl använder sig av praktisk matematik poängteras det att uppgifterna skall intressera eleverna vilket starkt kan relateras till deras vardag. Boken och dess mål styr undervisningen i ganska hög grad, boken blir med andra ord väldigt central för matematikundervisningen. Det framhålls också i intervjuerna att matematiska modeller och strategier är nödvändigt för matematiken vilket eleverna får genom räknandet i böckerna. Kursplanen i matematik uttrycker sitt stöd för att eleverna skall lära sig metoder och modeller, det eftersträvas en balans mellan abstrakt och kreativ matematik i undervisningen. Enligt Malmer (2002) har skolan dock varit allt för fokuserad på det kvantitativa istället för det kvalitativa men ser en tendens där elevernas vardagserfarenheter tas i anspråk i större utsträckning än tidigare. Ahlberg (1995) menar att ett ämnesövergripande arbetssätt främjar kunskapsutvecklingen. En av lärarna poängterar just det att mycket av den praktiska matematiken sker på andra lektioner än just matematiklektionen. Forskning inom situated cognition har visat att elever tänker annorlunda i skolan än utanför och att det dom lär sig inte får något sammanhang. Den teoretiska matematiken måste ha en koppling till elevernas vardag för att djupinlärning skall erhållas. Ahlberg (2001) har, precis som Malmer (2002), noterat att vardagskopplingen ökat ute i skolorna. Att integrera matematiken i andra ämnen samt att koppla de praktiska momenten till vardagsmatematik är något som framkommit under intervjuerna. Ference Marton (1998) menar att uppgifterna måste spegla elevernas intresse för att nå ett aktivt deltagande som i förlängningen medför djupinlärning, väcker inte uppgifterna intresse minskar motivationen hos eleverna. Under intervjuerna har det framkommit att i alla fall en av lärarna använder sig av lite större projekt. Eleverna skall inreda lägenheter och räkna på kostnader för detta, eleverna får en vardagsanknytning och kan se nyttan med det de lärt sig. Egidius (1999) erfarenheter är att vardagsmatematikens koppling till den teoretiska matematiken har visat sig svår för elever och därför är det viktigt att skolan hittar verktyg för att fläta samman dem. Två av lärarna ser ytterligare positiva effekter med praktisk matematik i den mening med att eleverna ges möjlighet till muntlig diskussion i grupp. Nämnaren (2003) belyser just vikten av att eleverna får lösa problem i grupp och Malmer (2002) menar att barn stärker sin begreppsbildning i det sammanhang då de får kommunicera. Nämnaren (2003) samtycker i vikten av problemlösning i grupp där läraren skall inneha en något passiv roll. Eleverna måste ges tid till att själva försöka lösa problemen innan läraren bistår med hjälp. De intervjuade lärarna ser detta som en balansgång då elevernas motivation lätt försvinner om de inte ser resultat. Ahlberg (2001) och Malmer (2002) har i sina studier märkt av en ökning i just detta arbetssätt där eleverna i smågrupper kommunicerar med varandra. Gran (1998) nämner den "gyllene regeln" där kunskap fås genom verklighet-teori-verklighet. I tre fall av fyra anser de intervjuade lärarna att de praktiska momenten implementeras olika i undervisningen. Ofta avgörs det av vilket område man arbetar med men helt klart är det så att boken styr till största delen när de praktiska uppgifterna kommer. En av lärarna använder sig ofta av praktiska moment som en uppstart men poängterar att det ibland behövs teoretisk kunskap innan den praktiska uppgiften, detta stöds också av andra lärare. Malmer (2002) nämner att det är av största vikt att de praktiska momenten är väl genomtänkta och elever med svårigheter skall få chansen att lyckas. En av de intervjuade lärarna menar att de praktiska uppgifterna måste till viss del individanpassas beroende på motivation och förmåga så att alla har chansen att lyckas. Wistedt & Johansson (1991) poängterar att syftet med praktiska uppgifter är att öka förståelsen. Problemet för lärarna är inte bara att hitta lustfyllda uppgifter, de skall också uppnå ett syfte. Här finns en stor osäkerhet hos alla de intervjuade lärarna. De intervjuade var eniga om att uppgiften måste vara utformad så att alla har möjlighet att klara av den. Uppgiften skall tydliggöra och får gärna innehålla flera repetitioner samt vara lustfylld. De intervjuade lärarna reflekterar också en hel del över praktiska detaljer än rent matematikdidaktiska och pedagogiska frågor på frågan om vad som är viktigt att tänka på vid val av praktisk uppgift. Uppgiften får inte vara för tidskrävande för då är risken stor att eleverna tappar fokus. Malmer (2002) och de intervjuade lärarna anser att gruppens storlek och sammansättning kan ha betydelse för inlärandet. Uppgifterna skall inte bara vara lustfyllda och välutformade för eleverna, miljön skall vara tillåtande för misslyckanden. Eleverna skall våga misslyckas, något som benämns som kognitivt mod. Lärarna anser att uppgifterna skall vara så pass lätta att alla skall klara av dem men Malmer (2002) påpekar att i många fall behöver de allra svagaste eleverna hjälp med lösningsstrategier. Lärarna anser att praktisk matematik ökar framförallt lust och motivation för ämnet. Rapporten "Lusten att lära" (2001) nämner ett antal faktorer som påverkar lusten. De intervjuerna lärarna och rapporten samtycker i känslan av att lyckas, varierad undervisning och att innehållet skall vara relevant och begripligt. En av lärarna ser faran i att vissa elever inte alltid kopplar ihop det praktiska med det teoretiska. Eleverna tycker att det är kul att klippa, klistra, spela, undersöka och jobba med händerna. Elever med svårigheter får chansen att lyckas. När det gäller förståelsen är svaren något divergerande. En av lärarna anser klart och tydligt att förståelsen ökar medan en annan tycker att det är svårt att mäta. 7. Diskussion och slutsatser När det gäller användandet eller praktiserandet av praktisk matematik på skolan så skulle jag anta att det förhåller sig ganska normalt. Styrdokumenten ger sitt fulla stöd till ett undersökande arbetssätt där elevernas ansvar, delaktighet och initiativtagande sätts i fokus, detta skall vara en del av matematiken och det vet lärarna om men det är svårt att leva upp till. De praktiska uppgifterna är ett inslag i matematiken, inte ett komplement utan mer som en rolig grej och skulle det vara så att elevernas förståelse ökar så är det positivt. Lärarna är till stor del styrda av böckerna och de uppställda mål som finns där och mycket av räknandet sker i boken vilket ger ett visst mått av trygghet. De praktiska moment som finns i boken är det man använder sig av, till största delen. Det mest positiva som framkom var när en av de intervjuade lärarna poängterade att väldigt många av de praktiska momenten sker utanför matematiklektionerna. Matematiken integreras i andra ämnen och i andra sammanhang vilket förhoppningsvis ger eleverna ett mervärde och ett användningsområde, en naturlig koppling till vardagen utanför skolan som inte alltid ter sig så lätt. När det gäller tidpunkten för praktiska uppgifter varierar det och det är även här som man förlitar sig på boken och dess upplägg. En av lärarna uttalar en något djupare tanke när denne säger att det praktiska momentet ofta används innan teorin. I vissa fall anses det bra att börja med det praktiska och i andra fall tvärtom. Området som behandlas styr också tidpunkten för praktisk uppgift och om det överhuvudtaget kommer någon. I litteraturen kan man läsa att vissa förespråkar det konkreta före det abstrakta, att det matematiska symbolspråket får vika undan till en början för elevernas egna sökande efter lösningsstrategier. Naturligtvis är det så som lärarna nämner att ibland måste teori komma först. Det kan bero på att eleverna behöver metoder och lösningsstrategier för att överhuvudtaget kunna lösa uppgiften. Den praktiska uppgiftens syfte skall vara att konkretisera matematiken och att andra elever än de rent teoretiskt duktiga skall få chansen att lyckas. Uppgifterna skall vara av den art att teorin skall ges en mening. Många elever tycker att det är kul att undersöka och mäta mm. När lärarna väljer praktiska uppgifter görs det med tanke på lustfylldhet, att de skall tydliggöra det arbetsområde man jobbar med och att uppgifterna inte får vara för svåra. Barns tålamod med långa projekt tas också i beaktning. Mina egna erfarenheter är att elever har en viss benägenhet att ge upp allt för lätt då bitarna inte faller på plats ganska omgående. Här finns det anledning att individanpassa uppgifterna anser en av lärarna. Individualisera uppgifterna är naturligtvis ett måste i många fall så att det inte är allt för lätt eller allt för svårt för vissa. Det primära målet med praktiska uppgifter är att öka förståelsen för matematik. En bieffekt i positiv bemärkelse är att de i många fall även ökar lusten och motivationen hos de elever som kanske har lite svårt för matematiken och dess abstrakta värld. De svaga eleverna får chans att lyckas och stärka sin begreppsvärld. Det råder en samstämmighet att lust och motivation ökar. Tveksamheten gäller den matematiska förståelsen. Här uttryckte lärarna osäkerhet men förhoppningen finns att förståelsen ökar. Det kan ha med osäkerheten i val av uppgifter, att man helt enkelt litar mer på boken, vilket medför att det är lätt att prioritera bort den praktiska matematiken. Två av lärarna på skolan, år 4-6, skall under hösten 06 gå en kurs i praktisk matematik. Denna satsning visar att man tror på praktiska inslag som ett komplement till bokens mer mekaniska räknande. Ingen av de intervjuade lärarna har matematik i sin utbildning vilket kan vara en förklaring till varför det trots allt finns en viss tvekan och oro inför praktisk matematik. Det känns som om en knuff i rätt riktning vad gäller arbetssätt och lämpliga uppgifter vore önskvärt och det kanske man får nu från högskolan i Borås. Litteraturen diskuterar kring begrepp som atomistiskt lärande, ytinlärning och kvantitativ lärande där förmedlingspedagogiken står i centrum. Motsatsen till dessa begrepp är holistikt lärande, djupinlärning och kvalitativt lärande där eleven själv skall ges möjlighet till att upptäcka saker och ting genom ansvarstagande och initiativtagande. Den undervisning som bedrivs inom matematiken på skolan där undersökningen ägt rum kan sägas vara av den första arten av motsatsförhållandena till största delen. Däremot sker en positionsförändring från det atomistiska till det holistiska lärandet i enlighet med de nationella styrdokumenten. Både Malmer (2002) och Marton (2006) märker av en förändring i fokus från innehållet till processen. Processens betydelse har som tidigare nämnts skiftat med tiden, nästan som modet. Det egna ansvaret som elev att själv söka kunskap där eleverna själva lägger upp planeringen för sin skolgång är något som varit på tillbakagång i Borås stad. Studietiden på högstadiet där eleverna själva valt vad det behöver arbeta med har i många fall minskats och i vissa fall helt tagits bort. En mix av allt känns som det absolut bästa alternativet. En människas lärande är så komplext att det inte finns några universallösningar. Allt för många parametrar spelar roll i den pedagogiska världen. Det som förvånar är att tidigare erfarenheter och begrepp inte verkar beaktas om man nu inte tolkar lustfylldheten som en koppling till elevernas vardag och begreppsvärld. Väldigt mycket av litteraturen ser det som en direkt nödvändighet med vardagsanknytning, tidigare erfarenheter och begreppsbildning för ett önskvärt lärande. För att följa kursplanens riktlinjer skall eleverna läras att ta ansvar och initiativ, kritisera och argumentera och delta aktivt. Än är vi inte riktigt där men vi är på väg. Källförteckning Ahlberg, Ann. (1995). Barn och matematik. Lund: Studentlitteratur. Ahlberg, Ann. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. Egidius, Henry. (1999). Problembaserat lärande. Lund: Studentlitteratur. Emanuelsson, G. Johansson, B. Ryding, R. (1991). Problemlösning. Lund: Studentlitteratur. Gran, Bertil. (1998). Matematik på elevens villkor. Lund: Studentlitteratur. Hedin, A. Svensson, L. (1997). Nycklar till kunskap. Lund: Studentlitteratur. Johnsen Høines, Marit. (2002). Matematik som språk. Malmö: Liber. Lusten att lära. (2001). Skolverket. Malmer, Gudrun. (2002). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur. Malmer, G. Adler, B. (1996). Matematiksvårigheter och dyslexi. Lund: Studentlitteratur. Marton, F. Hounsell, D. Entwistle, N. (1998). Hur vi lär. Stockholm: Rabén Prisma. Marton, Ference. Föreläsning. 2006-08-10. Borås. NCM. (2001). Hög tid för matematik. Kungälv: Göteborgs universitet. Nämnaren. (2002). Matematik ett kommunikationsämne. Göteborgs universitet. Nämnaren. (2003). Matematik ett kärnämne. Göteborgs universitet. Patel, R. Davidsson, B. (1991. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur Skolverket. (online). Kursplan i matematik. Wistedt, Inger. (1992). Att vardagsanknyta matematikundervisningen. Stockholms universitet. Intervju: Praktisk matematik Intervjuerna skall ligga till grund för mitt examensarbete på Växjö universitet. Valet av området "Praktisk matematik" bottnar i den ständiga diskussionen kring allt för mycket räknande i böckerna, den hårda styrningen av läromedlet. Min definition av praktisk matematik är när: - eleverna får något konkret att jobba med, - eleverna ges möjlighet till kreativitet och initiativtagande, - eleverna tillverkar egna uppgifter, - eleverna använder sig av datorer eller spel, - eleverna gör egna undersökningar Praktisk matematik handlar, för mig, mycket om att frångå läromedlet för att hitta nya vägar och infallsvinklar till kunskap och förståelse, främst för att öka lusten och motivationen till matematik. Intervjufrågor: I vilken utsträckning använder du dig av praktisk matematik i din undervisning? (inom vilka områden?) När, inom ett område, används praktisk matematik? Vad är viktigt att tänka på vid val av praktisk uppgift? Anser/märker du att praktiska moment ökar motivationen, lusten och förståelsen för matematik? 33 Matematiska och systemtekniska institutionen SE-351 95 Växjö Tel. +46 (0)470 70 80 00, fax +46 (0)470 840 04 http://www.vxu.se/msi/	2.921875
Uppdragsbeskrivning och arbetsform för regionalt Patient- och närståenderåd för RCC Uppsala Örebro Detta dokument beskriver organisation, uppdrag och arbetsformer för Patient‐ och närståenderådet i RCC Uppsala Örebroregionen och är framtagen i samverkan med patientföreningar i regionen. Dokumentet fastställs av RCC Uppsala Örebros styrgrupp. Grundläggande uppdrag Regionala cancercentrum har grundläggande uppdrag att stärka patientens ställning i cancervården. Ett krav är att "företrädare för cancerpatienter och närstående finns företrädda inom RCC:s organisation". Patient‐ och närståenderådet ingår som en del av RCC organisationen där patientföreträdare fungerar som stöd inom det arbete som pågår för att utveckla och förbättra cancersjukvården. Råden ska bevaka patientperspektivet i cancervården och det arbete som bedrivs inom RCC. Genom sina samlade erfarenheter ska rådet bidra till cancervårdens utveckling för att möta patienters och närståendes behov på ett bättre sätt under hela vårdprocessen. Förutsättningar ‐ Ledamöterna i Patient‐ och närståenderådet bör ha erfarenhet av cancersjukdom som patient eller närstående. ‐ Nationell överenskommelse för ersättning till rådets ledamöter tillämpas. ‐ Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro ger administrativt stöd. ‐ Ledamöterna i rådet bör komma från Uppsala‐Örebroregionens geografiska upptagningsområde. ‐ Ledamöter i Patient‐ och närståenderådet lämnar skriftlig jävsdeklaration till RCC en gång per år. Uppdrag ‐ Bevakar, påverkar och har inflytande på utvecklingen av cancervården för en jämlik och optimal cancervård för alla, oavsett cancerform. ‐ Identifierar frågor och förbättringsområden som man tycker är viktiga för RCC att arbeta med, utifrån ett patient‐ och närståendeperspektiv, och lyfter dessa till frågor till RCC:s ledning för hantering. ‐ Har en rådgivande och stödjande funktion för RCC:s ledning. ‐ Är en av remissmottagare för RCC i övergripande frågor som vårdprogram m.m. ‐ Identifierar utbildningsbehov för patientföreträdare i regionen och planerar utifrån detta utbildningsinsatser tillsammans med RCC:s ledning. ‐ Samverkar med lokala patientföreningar och sprider kunskapen om RCC:s arbete. ‐ Avger en årlig dokumentation om rådets arbete och lyfter fram områden som ytterligare behöver prioriteras. ‐ Samverkar med andra regionala råd vid specifika nationella frågor/områden. Alla RCC:s patient‐ och närståenderåd har tillgång till varandras protokoll och minnesanteckningar via RCC:s hemsida. Arbetsformer - Rådet fokuserar på övergripande frågor som är viktiga för flera cancerdiagnoser. ‐ Rådet består av två representanter per patientförbund inom cancerområdet. Om lokal förening saknas kan det nationella förbundet tillfrågas om att föreslå möjliga namn på patientrepresentanter från regionen. ‐ Ordförande väljs av rådet, är sammankallande och fastställer dagordning för rådets möten. Frågor att behandla i rådet kan föreslås av ledamot i rådet eller av RCC. ‐ I Patient‐ och närståenderådet ingår representanter från RCC som ansvarar för information och kommunikation från RCC. ‐ Patient‐ och närståenderådet kan bjuda in andra personer till specifika arbeten och aktiviteter när rådet bedömer det lämpligt. ‐ Patient‐ och närståenderådet stödjer RCC i rekrytering då patientrepresentanter efterfrågas till arbetsgrupper eller möten med anknytning till RCC. ‐ Patient‐ och närståenderådet utser representanter för nationella möten med patientföreträdare från övriga RCC. ‐ Patient‐ och närståenderådet träffas efter behov, minst två gånger per termin. Datum för rådets kommande möten fastställs för ett kalenderår. ‐ Patient‐ och närståenderådet utser ordförande och vice ordförande. ‐ Verksamhetschef på RCC eller av denne utsedd person är föredragande. ‐ Arbetsutskott består av ordförande, vice ordförande samt samordnare på RCC. AU:s uppgift är att förbereda möten med Patient‐ och närståenderådet och följa upp beslut. ‐ Mandattiden är 3 år. Varje patientförening/förbund ansvarar för omval inför varje ny mandatperiod. ‐ Patient‐ och närståenderådet sammanträder tidsmässigt så att RCC:s styrgrupp kan ta del av rådets synpunkter. ‐ Kallelse med förslag till dagordning delges senast 2 veckor före sammanträdet. ‐ Patient‐ och närståenderådet sammanträder på olika orter inom regionen. ‐ Patient‐ och närståenderådet ska årligen inbjuda representanter i vårdprogramgrupperna till ett möte för att byta erfarenheter och diskutera aktuella frågor. Uppdatering av uppdraget antagen i RCC UÖ styrgrupp 2015‐11‐10 Kontaktperson Annika Solbreck Processkoordinator och samordnare för regionens patientföreträdare Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro 2015‐12‐09 [email protected] [email protected]	1.742188
SÄKERHET * Höga leverantörskrav * IP-certifiering * Utbildning av personal * Egenkontroll * Spårbarhet * Säker mat * Säker arbetsmiljö * Säkra kund/personuppgifter * Djurskydd och djurhållning DET BÄSTA TILL VÅRA KUNDER! Därför tror vi på ett kundanpassat och individuellt deltagande, bland annat genom att erbjuda ett anpassat menyutbud för varje kund, möjlighet att välja och påverka sina menyer ytterligare genom smakpreferens eller klimatanpassning och därmed välja utökad vegetarisk kost. Våra riktade elevenkäter och matrådsformulär ger oss nödvändig information om upplevelsen och kan bidra till en förändring för engagerade elever. DAGENS KÖTTRÄTT Svenskt/finskt ursprung, ursprungsmärkt meny, bra kvalitet DAGENS FISKRÄTT DAGENS VEGORÄTT Grönt efter säsong, varierande proteiner, utvecklande smaker DET ANDRA GRÖNA MSC-märkt vildfångad, med goda smaker för att attrahera Vår andra vegetariska rätt som är utbytbar mot dagens kött/fisk-rätt alla dagar i veckan. Hur gröna är ni? Välj själv! VÅR MATPOLICY HÄLSA * Vikten av skolmåltiden * Näringsriktighet * Meny & Variation * Rätt råvaror * Grönt i säsong * Ekologiska val * Djurskydd och djurhållning MILJÖ * "Med fokus på den hållbara skolmåltiden" * Ekologiska val * Miljöanpassad transport * Hållbara kemartiklar * Förnybar energi driver våra kök * Krafttag mot matsvinnet! * Karma – vår matsvinnspartner * Djurskydd och djurhållning	1.5
Kommunstyrelsen Datum Vår beteckning Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Utvecklingsstaben 08-581 692 14 [email protected] 2017-02-14 KS 17/0048 Kulturdepartmentet Remiss av betänkande Värna demokratin mot våldsbejakande extremism - Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92) Remissyttrande Kommunstyrelsens synpunkter Kommunstyrelsen ser inte att förslagen i betänkandet medför några negativa konsekvenser för Upplands-Bro kommun. Samordnaren förtydligar de skyldigheter som ligger på kommunerna i och med den lagstiftning som i mycket styr verksamheten, men det föreslås inga lagändringar som förändrar det kommunala ansvaret. Utpekandet av behovet av en samordnade regional part är ett bra förslag, men kommunledningskontoret kan se en risk med hur denna roll utformas. Samordnaren framhåller att Länsstyrelsen har stor kunskap om kommunerna i länet, men kommunledningskontoret ser en risk i att allt för tydligt framhålla denna detaljkunskap då Länsstyrelsernas direkta kontakter med kommunerna ofta begränsas till ren tillsynsverksamhet. Kommunstyrelsen anser att det bör övervägas om det samordnande regionala ansvaret istället ska läggas på landsting eller region. Landsting eller region har större kunskap om regionen än vad Länsstyrelsen har. Det finns också ett värde i att det regionala samordningsansvaret inte blir en statlig uppgift, utan att detta istället åläggs en organisation med mer lokal förankring. Även utpekandet av att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tar över rollen som nationell samordnare är positivt. Enda farhågan är här i vilken mån MSB kommer att fungera som rådgivande för kommunerna. Nuvarande samordnare har varit en viktig stödfunktion för kommunerna och det känns viktigt att den centrala kompetens som byggts upp av nuvarande samordnare får bestå även hos MSB. 1 (1) Ku2017/00232/D	1.632813
Språngavgift: 1500 kr Ett-sto-licens: 1000 kr (löses av hästägaren via språngrulla.se) Frakt: 650 kr/skick bil 800 kr/skick flyg Dräktighetsavgift: Alternativ 1: 90 dygns avgift 5000 kr Alternativ 2: levande fölavgift 2019 7000 kr Moms tillkommer på alla priser! Betalningsvillkor faktura 10 dagar. Rabatt utgår till diplom- alt. prestationsston efter överenskommelse på dräktighetsavgiften. Rapportering av betalningsalternativ vid dräktighet ges vid språng. För ytterligare info ang. Zalmiyac kontakta Lena Bengtsson 0763 496808 För information ang. seminstationskostnader på Tollsbo Gård kontakta Gustaf Johansson 0705 110850 Prislista avelssäsongen 2018	1.015625
Energi och Miljögolfen i Stockholm Kvaltävlingen i Stockholm spelas på Sollentuna GK 14 juni. Tack vare våra generösa sponsorer så är startavgiften endast 200 kr, som betalas på plats. I detta ingår frukost, golfspel, lunch och möjligheten att ta del av ett fint prisbord! De fyra främsta spelarna* i varje klass kvalificerar sig till Riksfinalen som spelas på Täby GK den 6 september. Det kommer att vara olika sponsoraktiviteter på flera ställen längs banan. OBS: Samling senast 07.00 för registrering, frukost och information. Kom i god tid. Anmälan sker på www.energi-miljo.se/aktiviteter senast 8 juni. Vill du vara med och sponsra detta event? Kontakta Tony Gibbs på [email protected] Har du frågor kring tävlingen? Då gäller samma mail som ovan. *För att delta i Riksfinalen krävs ett betalt medlemskap i Energioch Miljötekniska Föreningen STORT TACK TILL VÅRA SPONSORER: PARTNER: Vill du också synas som sponsor i Stockholmskvalet? Kontakta: [email protected]	1.007813
Datum 2018-10-19 Dokumenttyp Yttrande Diarienummer 2018/0177 Ert diarienummerKu2018/01/01387/MF Handläggare Hans von Axelson Kulturdepartement 103 33 Stockholm Yttrande över Ett oberoende public service för alla – nya möjligheter och ansvar (SOU 2018:50) Myndigheten för delaktighet arbetar för ett samhälle där alla kan vara delaktiga, oavsett funktionsförmåga. Myndigheten för delaktighet lämnar följande yttrande. Myndighetens synpunkter Allmänna synpunkter Myndigheten för delaktighet, MFD, anser att public service är en viktig garant för demokrati och för att skapa förutsättningar för yttrande- och åsiktsfrihet. Public service ska nå alla, ha en folkbildande roll och spegla variationen i befolkingen. Public service spelar därför en viktig roll i genomförandet av de nationella funktionshinderspolitiska målen som har antagits av riksdagen Ur ett funktionshinderspolitiskt perspektiv kan public service-uppdraget delas in i tre delar. Det första är att säkerställa att programutbudet är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Detta betyder exempelvis att programutbudet är textat, teckenspråkstolkat, uppläst som tal eller syntolkat. Det omfattar också att att det är säkerställt att de plattformar och kanaler där programutbudet presenteras är tillgängliga. Detta är oavsett om det rör sig om public service egna kanaler eller andra kanaler. Det andra delen som är public service så kallade spegligsuppdrag. Detta innebär att personer med funktionsnedsättning bör speglas i programutbudet som en del av den mänskliga mångfalden. Det bör också omfatta att personer med funktionsnedsättning ska finnas bland de personer som i programutbudet representerar public service. Det tredje delen rör public service uppdrag att ta fram program och programinnehåll som särskilt vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Exempelvis är detta program på teckenspråk och på klarsspråk eller lätt svenska. 3 Ändmålsenlig reglering av public service Kommittén finner att tillgänglighetsbesluten kan gälla för en kortare period än tillståndsperioden. MFD delar denna uppfattning. MFD anser också att public service bör göra mer än i dagsläget för att driva på utvecklingen kring tillgängligheten i programutbudet. MFD anser därför att den successiva kvantitativa höjningen av andelar av tillgängliga program bör förstärkas och förtydligas i syfte att skynda på utvecklingen och öka mätbarheten i utvecklingen. Ett exempel är att utbudet av syntolkade program bör förstärkas. Målet bör även fortsättningsvis vara att hela utbudet ska vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och att public service på det sättet kan vara en förebild. Mediaområdet är under stark teknisk utveckling och medierna konvergerar i allt högre utsträckning med varandra. Det innebär att även frågan om tillgängligheten på andra tekniska plattformar berör public sevice. Plattformar, kanalers utformning och hur public service väljer att publicera och presentera programinnehållet har stor betydelse för tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att public service arbetar aktivt för god tillgänglighet på webbplatser och i mobila applikationer för breda grupper. MFD anser att det på grund av den snabba tekniska utvecklingen är viktig med en bred dialog som omfattar public service, kommersiella sändningsbolag, distributörer, teknikbolag, funktionshinderorganisationer och berörda myndigheter. För att främja detta ser vi att Myndigheten för press, radio och tv skulle kunna få uppdraget att utveckla ett sådant forum. 4.3.4 exklusiva publiceringar bör undvikas och 4.3.5 publicering av program på andra plattformar MFD tar inte ställning i frågan om public service ska begränsas i sina möjligheter att publicera i sociala medier. MFD vill dock understryka att publicering på andra plattformar och i andra kanaler bör föregås av en tillgänglighetsanalys vid sidan om andra överväganden. 5.1.5 Speglingsuppdraget Myndigheten delar kommittens bedömning att speglingsuppdraget är centralt för public service. Den variation som finns i befolkningen ska speglas och verksamheten ska bedrivas ur ett mångfaldsperspektiv. Myndigheten anser därför att det är viktigt att personer med funktionsnedsättning speglas som en del av den mänskliga mångfalden i det generella utbudet av program. Myndigheten vill tillägga att detta även bör gälla att synliggöra personer med funktionsnedsättning bland de personer som representerar public service. 5.3.5 Mer fokus på kvalitet i språkutbudet MFD noterar kommitténs bedömning att SR och SVT ska bedriva sin nyhetsverksamhet med fokus på tillhandahållande av ljud resepektive bild. Myndigheten anser att detta är problematiskt eftersom kombinationen av text, ljud och bild är viktig ur ett tillgänglighetsperspektiv. Kompletterande text underlättar för många men kan vara nödvändigt för vissa. Människor tar i allmänhet till sig bild, ljud eller text på olika sätt och har olika preferenser vid olika tillfällen. På grund av funktionsnedsättning kan det vara svårt att ta till sig vissa media om inte textalternativ presenteras. 5.3.5 Mer fokus på kvalitet i språkutbudet Myndigheten kan konstatera att betänkandet inte omfattar någon analys eller definition om vad "program om och för personer med funktionsnedsättning" omfattar. Utifrån en dialog med funktionshinderorganisationerna föreslås i betänkandet att andelen teckenspråkiga program ska uppgå till samma nivå som för 2019 men att ett krav på kvalitet ska införas. Myndigheten vill i tillägg till detta betona att det utöver teckenspråkiga program finns ett stort behov av program på exempelvis klarspråk. 5.3.7 Nyhetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning Kommittén redovisar kritik från företrädare för teckenspråkiga om nyhetsverksamheten i samband med terrordådet på Drottninggatan. Myndigheten ser därför positivt på att SVT kommer erbjuda en daglig teckenspråkstolkad nyhetssändning. Den roll public service har som avsändare av Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, behöver också uppmärksammas och tillgängligheten till dessa ses över. I betänkandet anför kommittén att sändningsvillkoren anger att VMA ska ges en lämplig utformning och inkluderar i detta att det även kan omfatta anpassning av behoven för personer med funktionsnedsättning. MFD anser att detta är ett krav som bör regleras i sändningstillståndet. 5.7 Tidningen 8 sidors organisatoriska hemvist Möjligheten att inrymma tidningen 8 sidor inom public service har utretts. Den samlade bedömningen som redovisas är att det inte är möjligt att ha en tryckt tidning inom ramen för public service. Kommittén framhåller dock vikten av att 8 sidor har en oberoende redaktion. Samma uppfattning har Journalistförbundet och funktionshinderorganisationerna som tillfrågats. Myndigheten för delaktighet ansluter sig också till denna hållning. Ärendets handläggning I den slutliga handläggningen av ärendet har avdelningschef Emelie Lindahl (beslutande), generaldirektör Malin Ekman Aldén och utredare Hans von Axelson (föredragande) deltagit. Myndigheten för delaktighet Emelie Lindahl Hans von Axelson	2.46875
Supermiljöbilar sju procent av totalmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för november 2017 visar bland annat följande: Supermiljöbilar sju procent av totalmarknaden i november - Andelen nyregistrerade supermiljöbilar, dvs elbilar och laddhybrider, ökar stadigt och i november var den uppe i 6,9 procent av totalmarknaden. Det är en uppgång från november förra året då andelen var fyra procent. Hittills i år, jan-nov, är andelen fem procent, jämfört med 3,5 procent samma period förra året. Stockholms län har den högsta supermiljöbilsandelen hittills i år med 7,5 procent, följt av Jämtlands län med 4,7 procent. Samtliga län har ökat sin andel supermiljöbilar jämfört med ifjol, säger Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. - Det här är en glädjande utveckling. När alltfler laddbara bilar kommer ut på marknaden och ersätter äldre bilar med sämre miljöprestanda innebär det lägre utsläpp av både koldioxid och andra utsläpp från den svenska bilparken, fortsätter Bertil Moldén. 2017-12-18 Supermiljöbilarna har ökat med 47 procent hittills i år - Antalet nyregistrerade supermiljöbilar har ökat med 47 procent hittills i år. I enbart november var uppgången hela 78 procent. Det är visserligen en uppgång från låga nivåer, men det är en positiv trend vi ser, säger Bertil Moldén. - Nästan varannan ny supermiljöbil registreras i Stockholms län. Den höga andelen i Stockholm förklaras bland annat av att flera leasingbolag och större företag har sitt säte i Stockholms län. Detta innebär i sin tur att även om bilarna registreras i Stockholms län, så kan de användas i övriga delar av landet, fortsätter Bertil Moldén. 2017-12-18 Stockholms län står för en stor del av uppgången för nya bilar - Nyregistreringarna av personbilar i Sverige har ökat med knappt tre procent hittills i år, och 2017 kommer med stor sannolikhet att bli ett nytt rekordår. Den största uppgången av nybilsregistreringarna har Stockholms län haft med ett plus på nästan tio procent januari-november, följt av Skåne län med en ökning på fem procent, säger Bertil Moldén. 2017-12-18 Högst dieselandel i Norrlandslänen - Dieselandelen är av tradition högre i Norrlandslänen jämfört med länen längre söderut. Högst dieselandel har Jämtlands län där två av tre nyregistrerade bilar hittills i år är dieslar. I Stockholms län är drygt varannan nyregistrerad bil en diesel. I Stockholms län har flera större företag och leasingbolag sitt säte, vilket innebär att även om bilarna registreras i Stockholm så används de ofta runtom i hela landet. Lägst dieselandel har Gotlands län där knappt fyra av tio bilar är dieslar, avslutar Bertil Moldén. Detaljerad information finns i bifogade material. För mer information kontakta vd Bertil Moldén, tfn 070-638 65 31. Nyregistrerade miljöbilar* per län november 2017 * Bilar som drivs helt eller delvis med alternativa drivmedel eller el samt bensin- och dieseldrivna bilar av miljöklass 2005 med låga koldioxidutsläpp (max 120 g/km) och där dieselbilarna har partikelfilter. Källa: BIL Sweden Nyregistrerade miljöbilsklassade* dieselbilar per län november 2017 \| november \| \| jan-nov \| \| andel av hela rikets miljöbilsdiesel-reg. \| \| andel miljöbilsdiesel av tot nyreg miljöbilar i länet \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| 2017 \| 2016 \| 2017 \| 2016 \| jan-nov 2017 \| jan-nov 2016 \| jan-nov 2017 jan-nov 2016 \| * Bilar som uppfyller kraven för ny miljöbilsdefinition från 2013 Nyregistrerade supermiljöbilar* per län november 2017 \| november \| \| jan-nov \| \| andel av hela rikets supermiljöbilsreg. \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| 2017 \| 2016 \| 2017 \| 2016 \| jan-nov 2017 \| jan-nov 2016 \| * CO2-utsläpp max 50 g/km. Bilar som uppfyller kraven för ny miljöbilsdefinition från 2013 Nyregistrerade miljöbilsklassade* elhybridbilar per län november 2017 \| november \| \| jan-nov \| \| andel av hela rikets elhybridbilsreg. \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| 2017 \| 2016 \| 2017 \| 2016 \| jan-nov 2017 \| jan-nov 2016 \| * Bilar som uppfyller kraven för ny miljöbilsdefinition från 2013 Nyregistrerade miljöbilsklassade* gasbilar per län november 2017 \| november \| \| jan-nov \| \| andel av hela rikets gasbilsreg. \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| 2017 \| 2016 \| 2017 \| 2016 \| jan-nov 2017 \| jan-nov 2016 \| * Bilar som uppfyller kraven för ny miljöbilsdefinition från 2013 Nyregistrerade miljöbilsklassade* E85-bilar per län november 2017 \| november \| \| jan-nov \| \| andel av hela rikets E85-reg \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| 2017 \| 2016 \| 2017 \| 2016 \| jan-nov 2017 \| jan-nov 2016 \| * Bilar som uppfyller kraven för ny miljöbilsdefinition från 2013 Nyregistrerade dieselbilar per län november 2017 \| november 2017 2016 \| januari-november 2017 2016 \| andel i %, ack 2017 2016 \| \| \|---\|---\|---\|---\| \| \| \| \| 2017 \| Nyregistrerade miljöbilar* per kommun och län november 2017 \| \| november \| \| januari-november \| \| förändring i % \| \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| Län/Kommun \| 2017 \| 2016 \| 2017 \| 2016 \| november \| jan-nov \| 2017 \| november januari-november förändring i % miljöbilar i % av ack nyreg \| \| november \| \| januari-november \| \| förändring i % \| \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| Län/Kommun \| 2017 \| 2016 \| 2017 \| 2016 \| november \| jan-nov \| 2017 \| Län/Kommun november 2017 2016 januari-november 2017 2016 förändring i % november jan-nov miljöbilar i % av ack nyreg 2017 2016 Län/Kommun november 2017 2016 januari-november 2017 2016 förändring i % november jan-nov miljöbilar i % av ack nyreg 2017 2016 november januari-november förändring i % miljöbilar i % av ack nyreg \| \| november \| \| januari-november \| \| förändring i % \| \| miljöbilar i % av ack nyreg \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| Län/Kommun \| 2017 \| 2016 \| 2017 \| 2016 \| november \| jan-nov \| 2017 \| 2016 \| Län/Kommun november 2017 2016 januari-november 2017 2016 förändring i % november jan-nov miljöbilar i % av ack nyreg 2017 2016 Län/Kommun november 2017 2016 januari-november 2017 2016 förändring i % november jan-nov miljöbilar i % av ack nyreg 2017 2016 november \| \| november \| \| januari-november \| \| förändring i % \| \| miljöbilar i % av ack nyreg \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| Län/Kommun \| 2017 \| 2016 \| 2017 \| 2016 \| november \| jan-nov \| 2017 \| 2016 \| januari-november förändring i % miljöbilar i % av ack nyreg * Bilar som uppfyller kraven för ny miljöbilsdefinition från 2013 Nyregistrerade personbilar per kommun november 2017 Län/Kommun 2017 2016 2017 2016 november november januari-november förändring i % jan-nov november januari-november förändring i % \| \| november \| \| januari-november \| \| förändring i % \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| Län/Kommun \| 2017 \| 2016 \| 2017 \| 2016 \| november \| jan-nov \| Län/Kommun BJUV november 2017 44 2016 50 januari-november 2017 419 2016 395 förändring i % november -12,00 jan-nov 6,08 Län/Kommun november 2017 2016 januari-november 2017 2016 förändring i % november jan-nov november januari-november förändring i % \| \| november \| \| januari-november \| \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| Län/Kommun \| 2017 \| 2016 \| 2017 \| 2016 \| november \| Län/Kommun november 2017 2016 januari-november 2017 2016 förändring i % november jan-nov Län/Kommun november 2017 2016 januari-november 2017 2016 förändring i % november jan-nov november januari-november förändring i % \| \| november \| \| januari-november \| \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| Län/Kommun \| 2017 \| 2016 \| 2017 \| 2016 \| november \|	2.28125
Toplac ® Högblank premium lackfärg Toplac är en 1-komponent lackfärg av premium kvalité som lämpar sig mycket bra för alla ytor ovanför vattenlinjen i marin miljö. Extra UV skydd ger ett förbättrat skydd mot solens nedbrytande effekt. Baserad på en specialalkyd vilken ger dubbelt så lång livslängd som för vanliga lackfärger och en extra jämnhet i kulör och högglans. Toplac är enkel att stryka och den har utmärkta utflytningsegenskaper med pensel och rulle vilket ger en jämn, slät yta på förbehandlad gelcoat, trä och metall. Toplac finns i ett brett urval kulörer. Egenskaper Fördelar n Hög glans med utmärkt UV-skydd, brett kulörsortiment n Baserad på specialalkyd n Exceptionella utflytningsegenskaper Test results comparing gloss retention in a simulated marine environment. n Utökad glans- och kulörbeständighet som håller dubbelt så länge n Ger en jämn, slät och högblank yta n Enkel att stryka med pensel eller rulle Produkt data Produktkod & kulör YKA027 Cream, YKA184 Med. White, YKA187 Ivory, YKA241 Norfolk Green, YKA265 Rescue Orange, YKA504 Fire Red, YKA905 White 905, YKA923 Squall Blue, YKB000 Snow White, YKE938 Danube Blue, YKF684 Atlantic Grey, YKF991 Mauritius Blue, YKJ292 Bounty, YKS101 Yellow, YKS299 Rochelle Red, YKS936 Lauderdale Blue, YKT541 Donegal Green, YKU898 Bondi Blue, YKY999 Jet Black, YKZ501 Rustic Red Målningssystem och kompabilitet Toplac kan målas på de flesta material såsom gelcoat, trä, stål och aluminium. Underlaget måste alltid förbehandlas med rekommenderad primer. Pre-Kote lackgrundfärg ska alltid strykas under Toplac för att få bästa resultat och djup i kulören. Toplac kan målas på tidigare färg förutsatt att den är i bra skick och att rekommendationen om förbehandling följs. För att få en mattare yta kan Toplac blandas med Matting Additive matteringmedel. Halkanix kan blandas i för att få en halkskyddande yta. Toplac är inte lämplig under vattenlinjen. Förbehandling och målning Tidigare målad yta – I gott skick: Tvätta med Super Cleaner, skölj med färskvatten och låt torka. Slipa med 280-320 papper. – I dåligt skick: Avlägsna den gamla färgen och grunda ytan. Grundmålning Rekommendation och förbehandling på olika underlag finns beskrivet på respektive primers datablad. – Gelcoat: Endast lackgrundfärg är nödvändigt, tvätta först med Super Cleaner och slipa med 180-220 papper – Stål: Yacht Primer eller Interprotect – Bart trä: Yacht Primer eller Clear Wood Sealer Fast Dry – Aluminium: Grunda med Yacht Primer eller Interprotect – Alla material: Pre-Kote som lackgrundfärg – Metod: Slipa grundfärgen jämn med 320-440 papper, vått eller torrt. Avlägsna dammet. Påför 1-3 skikt. Målning Efter förbehandlingen grundas ytan med Pre-Kote lackgrundfärg, enligt instruktionen på etiketten. För att få bättre täckförmåga kan det andra skiktet blandas 50:50 med Toplac. Slipa grundfärgen slät med 320-440 papper, torrt eller vått. Avlägsna slipdammet med en trasa. Stryk 1-3 skikt Toplac. Om rulle används kan fler skikt behövas för att få full täckning. Rekommenderad skikttjocklek är 75µ våtfilm per skikt. I varma torra förhållanden kan upp till 10% förtunning behöva tillsättas för att underlätta appliceringen. Vid applicering med rulle rekommenderas att efterslätning med pensel eller planstrykare för att få bästa resultat. Gammal/åldrad gelcoat Gammal och åldrad gelcoat är ofta porös och risken för lösningsmedelsinneslutningar är större än på en ny gelcoat. Instängda lösningsmedel kan ge blåsor i lackfilmen. För att minimera risken för blåsor rekommenderar vi att man tätar gelcoaten med 3 skikt Gelshield 200. Ytterligare information n Måla under torra och väl ventilerade förhållanden. n Undvik att lacka sent på eftermiddagen eftersom kondens och dagg kan göra ytan matt under natten. n Ej lämplig på ytor som ligger konstant under vatten. Aluminium / Stål Läs alltid instruktionen på etiketten innan arbetet påbörjas. För mer information och målningssystem se databladet för Toplac eller kontakta International Färg. Importör: International Färg AB Box 44, S–424 22 Angered Tel: 031-92 85 00 Fax: 031-92 87 50 ®, International®, och AkzoNobel logo är registrerat varumärkena av AkzoNobel. © Akzo Nobel N.V. 2011. Viktig information Den information som ges i detta blad är inte fullständig. Såvida det inte gjorts en förfrågan till oss över produktens lämplighet till ett specifikt ändamål används den på egen risk och vi ansvarar inte för resultatet, eller ev skada som åsamkas av produkten. Informationen i detta blad uppdateras kontinuerligt baserat på den senaste tillgängliga informationen från våra erfarenheter, tester och utveckling. AUGUSTI 11 yachtpaint.com Mer information hittar du på vår hemsida –	2.03125
Q2 -5,8% Nettoomsättningstillväxt 4,3 EBIT-marginal Doro AB Delårsrapport Januari–juni 2017 Ökat resultat och stärkta marginaler April – juni 2017 - Nettoomsättningen var 446,0 Mkr (473,5), en minskning med 5,8 procent. Exklusive USA och Kanada ökade nettoomsättningen med 5,5 procent. - Rörelseresultatet (EBIT) var 19,1 Mkr (4,2), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 4,3 procent (0,9). Rörelseresultatet inkluderar omstruktureringskostnader på 2,2 Mkr (4,9). - Orderingången minskade med 6,4 procent till 442,2 Mkr (472,3). - Orderboken vid periodens slut uppgick till 278,7 Mkr (273,7). - Periodens resultat efter skatt var 15,3 Mkr (1,2). - Resultatet per aktie var 0,65 SEK (0,05). - Fritt kassaflöde före rörelseförvärv var -1,4 Mkr (-10,1). Januari – juni 2017 - Nettoomsättningen var 898,3 Mkr (886,5), en ökning med 1,3 procent. Exklusive USA och Kanada ökade nettoomsättningen med 12,2 procent. - Rörelseresultatet (EBIT) var 36,4 Mkr (13,5), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 4,1 procent (1,5). Rörelseresultatet inkluderar omstruktureringskostnader på 2,2 Mkr (4,9). - Periodens resultat efter skatt var 28,3 Mkr (7,0). - Resultatet per aktie var 1,21 SEK (0,30). - Fritt kassaflöde före rörelseförvärv var 25,1 Mkr (-56,1). Prognos Oförändrad outlook: Våra förväntningar för 2017 är att både försäljning och EBIT kommer att öka jämfört med 2016. \| DORO-KONCERNEN (Mkr) \| 2017 \| 2016 2017 2016 2016 apr-jun jan-jun jan-jun jan-dec \| \|---\|---\|---\| \| \| apr-jun \| \| \| Nettoomsättning Försäljningstillväxt, % EBITDA EBITDA marginal, % EBITA EBITA marginal, % EBIT EBIT marginal, % Resultat efter skatt Resultat per aktie Soliditet, % \| 446,0 \| 473,5 898,3 886,5 1 959,1 11,8 1,3 16,4 7,1 21,0 65,1 43,3 121,4 4,4 7,2 4,9 6,2 6,1 38,9 17,8 55,1 1,3 4,3 2,0 2,8 4,2 36,4 13,5 47,7 0,9 4,1 1,5 2,4 1,2 28,3 7,0 31,0 0,05 1,21 0,30 1,33 42,0 44,6 42,0 40,4 \| \| \| -5,8 \| \| \| \| 33,8 \| \| \| \| 7,6 \| \| \| \| 20,4 \| \| \| \| 4,6 \| \| \| \| 19,1 \| \| \| \| 4,3 \| \| \| \| 15,3 \| \| \| \| 0,65 \| \| \| \| 44,6 \| \| 1 (15) Delårsrapport januari-juni 2017 Doro AB Organisationsnummer 556161-9429 Doro Care ökar omsättningen 7,7% Sekventiell ökning av försäljningen i USA Åtgärdspaket för ökad effektivitet och lägre kostnader initierat Förberedelserna igång inför den viktiga IFA-mässan Oförändrad outlook för 2017 VD-ord Doros försäljningsutveckling varierade mellan de olika regionerna under andra kvartalet, medan resultatet fortsatte att förbättras. Omsättningen under andra kvartalet minskade med 5,8 procent till 446,0 Mkr (473,5), medan tillväxten exklusive USA och Kanada var positiv med en försäljningsökning på 5,5 procent. Orderingången minskade 6,4 procent till 442,2 Mkr (472,3), medan orderboken stärktes 1,8 procent. Förbättringen av resultatet fortsatte under andra kvartalet, bruttomarginalen ökade till 39,1 procent (36,4). Jag ser en ökad stabilitet i vårt resultat och kassaflöde som gjorde det möjligt att höja soliditeten. Doro Care, som vi sedan årsskiftet särredovisar som en egen region, ökade sin omsättning med 7,7 procent på jämförbar bas, med stöd av en stark utveckling i Tyskland och en stabil nivå för den abonnemangsbaserade verksamheten i Norden. Totalt visade Doro Care betydligt förbättrade marginaler, till stor del tack vare genomförda effektiviseringar. Vård och omsorg genomgår en snabb utveckling mot digitalisering, där uppkopplade sensorer och apparater, molnbaserade verktyg och artificiell intelligens används allt mer. Vår strategi för Care är att över tid kunna erbjuda ett fullödigt sortiment av produkter och tjänster för det nya digitala ekosystemet inom vård och omsorg. Även i andra kvartalet minskade försäljningen i region USA och Kanada jämfört med andra kvartalet ifjol, men ökade jämfört med det föregående, första, kvartalet. Vår bedömning är att jämförelsetalen kommer att gradvis förbättras under andra halvåret. Den åtgärdsplan vi initierat, som bland annat ska stärka vårt produkterbjudande, ger förutsättningar för att åter etablera en stabil nivå för försäljningen i USA på sikt. Utvecklingen på våra marknader under andra kvartalet var delvis utmanande, med låg eller ingen tillväxt i detaljhandeln (sällanköpsvaror) på flera av våra marknader. Vi lyckades emellertid öka vår försäljning i fyra av sju regioner, inklusive vår största region DACH där försäljningen ökade 24,1 procent. Efter en grundlig översyn av våra arbetssätt och processer har vi inlett genomförandet av en rad åtgärder för att genomgående öka effektiviteten och minska kostnaderna i verksamheten. De tidiga indikationerna är positiva och vi räknar med att kunna lämna mer information om utfallet senare under året. Förberedelserna är igång inför den viktiga IFA-mässan i Berlin i början av september. Vi har goda förhoppningar om att få ett lika positivt gensvar på våra produkter och innovationer i Berlin som det vi fick under Mobile World Congress i Barcelona tidigare i år. Doros position inom seniorsegmentet är fortsatt stark och vår bedömning är att vi försvarar våra marknadsandelar väl. Framför oss ser jag många spännande möjligheter att utveckla och stärka vårt erbjudande och vår marknadsposition ytterligare. Med utfallet för första halvåret i hand håller vi vår outlook för 2017 oförändrad: våra förväntningar för 2017 är att både försäljning och EBIT kommer att öka jämfört med 2016. Robert Puskaric, vd och koncernchef Försäljning per kvartal och R12m, Mkr 2 (15) EBIT per kvartal och R12m, Mkr Försäljningstillväxt exklusive USA och Kanada 5,5% Stark försäljning i DACH, Care och Storbritannien, svagare i USA och Kanada och Norden Stabil andel smarta telefoner av total mobiltelefonförsäljning Doro Cares försäljning ökade 7,7% jämfört med föregående år Doro AB Finansiell översikt koncernen, andra kvartalet 2017 Försäljning Doros nettoomsättning för andra kvartalet uppgick till 446,0 Mkr (473,5), en minskning med 5,8 procent jämfört med andra kvartalet 2016. Justerat för valutaeffekter var nedgången 8,6 procent. Exklusive region USA och Kanada ökade försäljningen med 5,5 procent. Orderingången under andra kvartalet minskade 6,4 procent på jämförbar basis jämfört med samma period föregående år, till 442,2 Mkr (472,3). Orderbokens värde uppgick till 278,7 Mkr vid kvartalets utgång (273,7). De geografiska regionernas försäljning visade en varierad utveckling jämfört med andra kvartalet föregående år. Försäljningen i Norden minskade 10,2 procent, vilket delvis kan tillskrivas den höga lageruppbyggnaden hos kunder i det första kvartalet och delvis även en kalendereffekt som påverkade detaljhandeln negativt. Inom region DACH fortsatte den starka utvecklingen med en försäljningstillväxt på 24,1 procent. I region USA och Kanada fortsatte den negativa försäljningsutvecklingen med en minskning på 66 procent jämfört med det andra kvartalet 2016, som dock var ett exceptionellt starkt kvartal på grund av ett teknikskifte. Jämfört med årets första kvartal ökade försäljningen. Vår bedömning är att jämförelsetalen kommer att gradvis förbättras under andra halvåret, och att den åtgärdsplan vi initierat ger förutsättningar för att åter etablera en stabil nivå för försäljningen i USA på sikt. Försäljningen i Storbritannien ökade med 10,5 procent under det andra kvartalet efter ett svagt första kvartal, trots en dämpad utveckling för detaljhandeln med sällanköpsvaror generellt under perioden då osäkerhet runt Brexit sänkte konsumentförtroendet. Omsättningen inom smarta telefoner var stabil under andra kvartalet med en andel på omkring 20 procent av vår totala försäljning av mobiltelefoner. Vårt erbjudande inom kategorin fokuseras och förnyas kontinuerligt, och nyheter inom sortimentet planeras för andra halvåret. Den goda utvecklingen inom Doro Care fortsatte under andra kvartalet Försäljningen ökade med 7,7 procent, med stöd av fortsatt stark försäljning i Tyskland och ökade abonnemangsintäkter i Norden jämfört med föregående år, och uppgick till 64,2 Mkr för andra kvartalet (59,6), varav 42,4 Mkr (33,3) utgjordes av abonnemangsintäkter. Resultat Bruttomarginalen fortsatte att stärkas och uppgick till 39,1 procent i andra kvartalet (36,4). Förbättringen är främst hänförlig till lägre kostnader och högre volymer i Care, som fortsatt gynnades av ett normaliserat orderläge tack vare ramavtalet med SKL Kommentus Inköpscentral. Även kund- och produktmix inom telefonförsäljningen samt valutaeffekter bidrog positivt. EBITDA för andra kvartalet ökade med 61 procent till 33,8 Mkr (21,0), vilket motsvarade en EBITDA-marginal på 7,6 procent (4,4). Ökningen av EBITDA berodde i huvudsak på ett högre bruttoresultat och lägre omkostnader jämfört med det andra kvartalet 2016. 3 (15) Rörelseresultat och rörelsemarginal per kvartal, Mkr och % Doro AB EBITA förbättrades också, till 20,4 Mkr (6,1). Avskrivningar enligt plan för immateriella anläggningstillgångar från företagsförvärv var -1,3 Mkr (-1,9) under kvartalet, vilket resulterade i ett rörelseresultat (EBIT) på 19,1 Mkr (4,2) och en EBIT-marginal på 4,3 procent (0,9). Rörelseresultatet inkluderar omstruktureringskostnader på 2,2 Mkr (4,9). Den förbättrade lönsamheten är till viss del ett resultat av förbättrad kostnadskontroll och effektiviseringsåtgärder inom larmcentralverksamheten, som har lett till lägre kostnader per anslutning. Arbetet med att strukturera och effektivisera verksamheten fortgår och väntas bidra till en fortsatt lönsamhetsförbättring vid en bibehållen eller växande försäljning. Finansnettot för första kvartalet var 0,2 Mkr (-2,9) inklusive omvärdering av finansiella instrument i utländsk valuta. Koncernens skatt för kvartalet var -4,0 Mkr (-0,1). Periodens resultat efter skatt var 15,3 Mkr (1,2). Kassaflöde, investeringar och finansiell ställning Kassaflödet från den löpande verksamheten under andra kvartalet var starkt, 14,0 Mkr (7,0). Fritt kassaflöde, efter investeringar men före rörelseförvärv, stärktes också och uppgick till -1,4 Mkr (-10,1). Ett bättre resultat och fortsatt fokus på att öka effektiviteten i rörelsekapitalet är de viktigaste förklaringarna till förbättringen. De likvida medlen uppgick till 57,8 Mkr vid utgången av andra kvartalet (33,7), efter utbetalning av utdelning till aktieägarna om totalt 23,2 Mkr (0). Vid samma tidpunkt uppgick soliditeten till 44,6 procent (42,0). Nettoskulden ökade något under kvartalet och uppgick till 127,2 Mkr i slutet av andra kvartalet, vilket kan jämföras med 124,3 Mkr vid utgången av det föregående, första, kvartalet. Viktiga händelser under perioden Sett till halvårsperioden januari-juni, så har Doro från och med 1 januari 2017 ändrat definitionen av marknad så att rapporteringen följer hur försäljningen är organiserad. Det innebär att försäljningen delas upp i de geografiska regionerna och med Doro Care som en separat region. Jämförelsetalen för 2016 har omräknats enligt det nya sättet att rapportera. I samband med detta har CarlJohan Zetterberg Boudrie utsetts till Vice President Doro Care och ingår också i koncernens ledningsgrupp. Peter Marsden tillträdde som ny regionchef för Storbritannien under det andra kvartalet. Peter Marsden har omfattande erfarenhet av marknaden för mobiltelefoner från bland andra Sony Ericsson och BlackBerry. I juni utnyttjade personal sina teckningsoptioner inom ramen av ett incitamentsprogram som etablerades i augusti 2014 till att teckna 517 000 nyemitterade aktier i bolaget. Detta tillförde Doro AB cirka 21,7 Mkr. Viktiga händelser efter periodens utgång Susanne von Wowern avslutade i början av juli på egen begäran sin befattning som Human Resources Director för Doro och kommer att lämna bolaget i början av augusti. 4 (15) Försäljning per marknad, R12, juli 2016 – juni 2017 Care Doro AB Försäljning per marknad andra kvartalet 2017 \| Doro-koncernen (Mkr) \| 2017 \| \| \|---\|---\|---\| \| \| apr-jun \| \| \| Norden Europa, Mellanöstern och Afrika DACH Storbritannien USA och Kanada Övriga världen Care Centrala overhead Totalt \| 79,3 \| -10,2 \| \| \| 97,4 \| -5,2 \| \| \| 121,2 \| 24,1 \| \| \| 54,8 \| 10,5 \| \| \| 25,5 \| -66,0 \| \| \| 4,7 \| 213,3 \| \| \| 64,2 \| 7,7 \| \| \| -1,1 \| \| \| \| 446,0 \| -5,8 \| * ) Not 1, 2 Norden Försäljningen i Norden minskade under andra kvartalet, men för det första halvåret blev tillväxten starka 15,1 procent. Vi förväntar oss att de relativt höga lagren i återförsäljarledet kommer tillbaka till mer normala nivåer under loppet av det tredje kvartalet. Utvecklingen för vårt produkterbjudande i detaljistledet var, trots en svag detaljhandel och mindre positiv effekt av den nya kemikalieskatten än väntat, god i alla de nordiska länderna för såväl enklare modeller som smartphones, samt även tillbehör, och vi ökade försäljningen av enkla 2Gtelefoner i Baltikum. DACH (Tyskland, Österrike, Schweiz och Östeuropa) DACH hade en mycket stark försäljningstillväxt i det andra kvartalet, i både detaljist- och operatörsledet. Försäljningen i detaljhandeln utvecklades väl för både enklare och smarta telefoner, med fortsatt stöd av positiva testresultat från Stiftung Warentest för Doros seniormobiler samt kampanjer och marknadsaktiviteter under perioden. I operatörsledet gjordes framsteg med bland annat ett breddat produkterbjudande i Kroatien och Slovenien. EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika) Försäljningen under andra kvartalet 2017 minskade 5,2 procent, delvis på grund av ett starkt jämförelsekvartal och delvis beroende på en svag inledning av perioden efter hög försäljning i mars och dämpad detaljhandel i Frankrike inför presidentvalet. Under senare delen av kvartalet förbättrades försäljningen av främst 3G-telefoner och smartphones avsevärt genom utökat sortiment och omfattande marknadsaktiviteter hos våra kunder i framför allt Frankrike, Nederländerna och Italien. I Algeriet ökade försäljningen av 2G-telefoner. Storbritannien Försäljningen under andra kvartalet 2017 ökade med 10,5% trots att den brittiska detaljhandeln dämpades av politisk osäkerhet runt Brexit och parlamentsval. De höga lagernivåerna hos kunderna i inledningen av kvartalet minskade efterhand tack vare ökad försäljning mot slutanvändare, med hög kampanjaktivitet bland mobiloperatörerna och kvartalet som helhet visade god tillväxt. Vi bedömer att lagernivåer och försäljningsvolymer hos våra kunder överlag var tillfredsställande i slutet av kvartalet. Peter Marsden tillträdde som ny regionchef under kvartalet. USA och Kanada Den svaga försäljningsutvecklingen fortsatte med en nedgång jämfört med det andra kvartalet 2016, som dock var ett exceptionellt starkt kvartal på grund av ett teknikskifte i produktportföljen, medan försäljningen förbättrades sekventiellt. Vår 5 (15) bedömning är att jämförelsetalen kommer att gradvis förbättras under andra halvåret. Den åtgärdsplan vi initierat, som bland annat kommer att stärka vårt produkterbjudande, ger förutsättningar för att åter etablera en stabil nivå för försäljningen i USA på sikt. Care Försäljningen för Care ökade 7,7 procent i andra kvartalet, framför allt tack vare en fortsatt stark försäljning i Tyskland med framgångar inom såväl stationära som mobila trygghetslarm, medan utvecklingen i Storbritannien blev svagare än förväntat. I och med Q2 2017 är den förvärvsdrivna tillväxten från Trygghetssentralen, som förvärvades i april 2016, över och från och med detta kvartal är redovisad tillväxt organisk. Av kvartalets intäkter för Care, totalt 64,2 Mkr, utgör 42,4 Mkr abonnemangsintäkter. Det är en ökning jämfört med andra kvartalet 2016 då abonnemangsintäkterna uppgick till 33,3 Mkr. Vid utgången av kvartalet uppgick det totala antalet abonnenter till drygt 123 000, en ökning jämfört med utgången av andra kvartalet 2016 då antalet abonnenter uppgick till knappt 111 000 stycken. Övriga världen Nettoomsättningen i övriga regioner var 4,7 Mkr (1,5). Centrala overhead Under andra kvartalet uppgick intäkter och intäktsjusteringar utan koppling till en viss region till -1,1 Mkr (-0,9). 6 (15) Doro AB Eget kapital och Doro-aktien Doros aktie är noterad på Nasdaq Stockholm, Small Cap, i segmentet Telecom/IT. Den 30 juni 2017 var antalet utestående aktier 23 755 255. Totalt eget kapital uppgick till 540,8 Mkr (496,0). Transaktioner med närstående Under perioden genomfördes inga transaktioner mellan Doro och närstående som haft en väsentlig påverkan på bolagets ställning och resultat. Personal Den 30 juni 2017 hade Doro 483 (505) anställda, vilket motsvarar 377 (358) heltidstjänster. Av antalet anställda är 261 (266) baserade i Sverige, 27 (37) i Frankrike, 15 (15) i Storbritannien, 9 (9) i Hongkong, 112 (118) i Norge, 2 (1) i Italien och 57 (59) i Tyskland. Risker Risker och osäkerhetsfaktorer är främst relaterade till förmågan att kontinuerligt utveckla konkurrenskraftiga produkter, leveransstörningar, kundrelationer, valutakursfluktuationer, lånefinansiering samt den offentliga upphandlingsprocessen i Doro Care. Utöver dessa risker och osäkerhetsfaktorer, som beskrivs närmare på sidan 23 och 24 i årsredovisningen, har inga andra väsentliga risker identifierats under perioden. Moderbolaget Moderbolagets nettoomsättning under andra kvartalet uppgick till 393,9 Mkr (338,2). Resultat efter skatt uppgick till -0,9 Mkr (-2,4). I juni 2017 har Doro AB fusionerats med det helägda dotterbolaget Doro Care AB. Dotterbolagets resultat för perioden 1 januari – 30 juni 2017 ingår i Doro AB:s resultaträkning för andra kvartalet 2017. Värdet på aktierna i det fusionerade dotterbolaget har ersatts av det koncernmässiga värdet av dotterbolagets tillgångar och skulder. Redovisningsprinciper Denna delårsrapport har upprättats för koncernens räkning i enlighet med IAS 34, "Delårsrapportering" och för moderbolaget i enlighet med Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, "Redovisning för juridiska personer". De redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som tillämpas överensstämmer med de som användes vid upprättandet av den senaste årsredovisningen. Säsongsvariation Doros försäljning påverkas av säsongsmässiga variationer. Normalt sett är försäljningen lägst under det första kvartalet. Försäljningen under det andra och tredje kvartalet är i regel högre än under det första kvartalet. Slutligen är försäljningen vanligtvis starkast under fjärde kvartalet. Prognos Prognosen är oförändrad. Våra förväntningar för 2017 är att både försäljning och EBIT kommer att öka jämfört med 2016. 7 (15) Rapporten för tredje kvartalet 2017 presenteras den 24 oktober 2017 Denna rapport presenteras via audiocast den 13 juli kl. 9.00 CET Rapportdatum Q3-rapport januari-september 2017: 24 oktober 2017 Q4-rapport januari-december 2017: 15 februari 2018 För ytterligare information, vänligen kontakta: Robert Puskaric, VD och koncernchef, +46 (0)46 280 50 05 Magnus Eriksson, CFO, +46 (0)46 280 50 06 Doros rapport presenteras via audiocast Analytiker, investerare och media är välkomna att delta i presentationen via http://edge.media-server.com/m/p/j5gzg5cb eller telefon kl. 9.00 CET den 13 juli 2017. Doros VD och koncernchef Robert Puskaric och CFO Magnus Eriksson kommer att hålla presentationen och svara på frågor. Presentationsmaterialet finns tillgängligt i förväg på http://corporate.doro.com/blog/hp-doro-webcast. Telefonnummer Sverige: + 46 (0) 8 505 564 74 Frankrike: + 33 (0) 170 750 712 Storbritannien: + 44 (0) 203 364 5374 USA: + 1 855 7532 230 Om Doro Doro AB utvecklar telekomprodukter och tjänster för seniorer så att de kan leva ett fullt och rikt liv: att göra saker de vill lättare och möjliggöra de saker de aldrig trodde att de skulle göra. Som global marknadsledare i sin kategori - telekom för seniorer - erbjuder Doro lättanvända mobiltelefoner och smartphones, mobila applikationer och fast telefoni med högt och klart ljud. Dotterbolaget Doro Care erbjuder trygghetslarm och -tjänster för äldre och funktionshindrade personer i eget boende. Doro är ett svenskt publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq OMX Stockholm, Nordiska listan, Small Cap. 2016 uppgick nettoomsättningen till 1 959 miljoner kronor (205 miljoner euro). www.doro.com Doro AB 8 (15) Finansiella rapporter * ) Utspädningseffekter beaktas endast i de fall de medför att resultatet per aktie påverkas negativt. \| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Doro-koncernen (Mkr) \| \| 2016 apr-jun \| 2017 jan-jun \| 2016 jan-jun \| \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| \| 2017 \| 2016 \| 2017 \| 2016 \| 2016 \| \| \| apr-jun \| apr-jun \| jan-jun \| jan-jun \| helår \| \| Periodens resultat Poster som senare kan komma att omföras till resultaträkningen Omräkningsdifferens Effekter av kassaflödessäkringar Uppskjuten skatt Totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare \| 15,3 \| \| \| \| \| \| \| -1,2 \| \| \| \| \| \| \| -3,4 \| \| \| \| \| \| \| 0,8 \| \| \| \| \| \| \| 11,4 \| \| \| \| \| 9 (15) Finansiella instrument värderade till verkligt värde består av valutaderivat och dessa värderas enligt nivå 2. \| KASSAFLÖDESANALYS Doro-koncernen (Mkr) Not \| 2017 apr-jun \| 2016 apr-jun \| 2017 2016 2016 jan-jun jan-jun helår \| \|---\|---\|---\|---\| \| \| 2017 \| 2016 \| \| \| \| apr-jun \| apr-jun \| \| \| Rörelseresultat efter avskrivningar och nedskrivningar, EBIT Avskrivningar enligt plan Finansnetto Orealiserade valutakursdifferenser i kassaflödessäkringar Betald skatt Förändring av rörelsekapital (inkl förändring avsättningar) Kassaflöde från löpande verksamheten Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar Summa fritt kassaflöde före rörelseförvärv Rörelseförvärv Kassaflöde från investeringsverksamheten Amortering av skuld Upptagna lån/förändring skuld checkräkningskredit Utdelning Nyemission Optionsprogram, nytt/ återköp Kassaflöde från finansieringsverksamheten Kursdifferenser i likvida medel Förändring av likvida medel Nettoskuld \| 19,1 \| 4,2 \| 36,4 13,5 47,7 28,7 29,8 73,7 -2,6 -3,1 -8,3 12,1 6,2 -0,6 -11,1 -18,7 -26,3 -7,2 -52,7 -24,5 56,3 -25,0 61,7 -31,2 -31,1 -67,4 25,1 -56,1 -5,7 0,0 -27,9 -29,0 -31,2 -59,0 -96,4 -50,5 -22,8 -79,8 25,0 94,8 129,8 -23,2 0,0 0,0 21,7 0,0 0,0 -1,2 0,3 -0,6 -28,2 72,3 49,4 -0,1 1,5 2,4 -3,2 -10,2 17,1 127,2 198,8 149,5 \| \| \| 14,7 \| 16,8 \| \| \| \| -1,5 \| -1,4 \| \| \| \| 6,7 \| -4,5 \| \| \| \| -4,1 \| -10,1 \| \| \| \| -20,9 \| 2,0 \| \| \| \| 14,0 \| 7,0 \| \| \| \| -15,4 \| -17,1 \| \| \| \| -1,4 \| -10,1 \| \| \| \| 0,0 \| -27,9 \| \| \| \| -15,4 \| -45,0 \| \| \| \| 0,0 \| -21,0 \| \| \| \| 25,0 \| 40,7 \| \| \| \| -23,2 \| 0,0 \| \| \| \| 21,7 \| 0,0 \| \| \| \| 0,0 \| 0,0 \| \| \| \| 23,5 \| 19,7 \| \| \| \| 0,0 \| 1,4 \| \| \| \| 22,1 \| -16,9 \| \| \| \| 127,2 \| 198,8 \| \| \| EGET KAPITAL Doro-koncernen (Mkr) \| 2017 30 jun \| 2016 2016 30 jun 31 dec \| \|---\|---\|---\| \| \| 2017 \| \| \| \| 30 jun \| \| \| Ingående balans Totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare Utdelning Effekter av optionsprogram Nyemission Utgående balans \| 520,0 \| 482,0 482,0 13,7 39,7 0,0 0,0 0,3 -1,8 0,0 0,0 496,0 520,0 \| \| \| 22,3 \| \| \| \| -23,2 \| \| \| \| 0,0 \| \| \| \| 21,7 \| \| \| \| 540,8 \| \| 10 (15) \| 2017 \| \|---\| \| 30 jun \| \| 278,7 \| \| 442,2 \| \| 38,8 \| \| 39,1 \| \| 44,6 \| \| 23 755 \| \| 23 755 \| \| 22,77 \| \| 22,77 \| \| 10,1 \| \| 10,1 \| \| 54,50 \| \| 1 249,7 \| * ) Utspädningseffekter beaktas endast i de fall de medför att resultatet per aktie påverkas negativt. \| NETTOOMSÄTTNING PER MARKNAD) Doro-koncernen (Mkr) \| 2017 \| 2016 \| 2017 2016 2016 jan-jun jan-jun helår (om- (om- räknat) räknat) \| \|---\|---\|---\|---\| \| \| apr-jun \| apr-jun \| \| \| \| \| (om- \| \| \| \| \| räknat) \| \| \| Norden Europa, Mellanöstern och Afrika DACH (Tyskland, Österrike, Schweiz och Östeuropa) Storbritannien USA och Kanada Övriga världen Care Central overhead Totalt \| 79,3 \| 88,3 \| 168,3 146,2 353,1 198,2 209,5 461,4 229,4 184,3 462,9 101,2 110,3 266,4 48,0 128,9 189,8 9,8 7,8 18,9 139,7 99,0 210,1 3,7 0,5 -3,5 898,3 886,5 1 959,1 \| \| \| 97,4 \| 102,7 \| \| \| \| 121,2 \| 97,7 \| \| \| \| 54,8 \| 49,6 \| \| \| \| 25,5 \| 75,0 \| \| \| \| 4,7 \| 1,5 \| \| \| \| 64,2 \| 59,6 \| \| \| \| -1,1 \| -0,9 \| \| \| \| 446,0 \| 473,5 \| \| ) Not 1 \| \| 2017 \| \|---\|---\| \| \| apr-jun \| \| Nettoomsättning Aktiverad egen produktutveckling och övriga intäkter Rörelsens kostnader Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar, EBITDA Avskrivningar Rörelseresultat efter avskrivningar och nedskrivningar, EBIT Finansnetto Resultat efter finansiella poster Skatt Periodens resultat \| 393,9 \| \| \| 9,2 \| \| \| -386,8 \| \| \| 16,3 \| \| \| -16,0 \| \| \| 0,3 \| \| \| -0,8 \| \| \| -0,5 \| \| \| -0,4 \| \| \| -0,9 \| \| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Moderbolaget (Mkr) \| 2017 apr-jun \| 2016 2017 2016 2016 apr-jun jan-jun jan-jun helår \| \|---\|---\|---\| \| \| 2017 \| \| \| \| apr-jun \| \| \| \| -0,9 \| -2,4 \| \| \| -3,4 \| -7,2 \| \| \| 0,8 \| -1,6 \| \| \| -3,6 \| 3,2 \| Doro AB 11 (15) \| \| 2017 30 jun \| \| \|---\|---\|---\| \| \| 2017 \| \| \| \| 30 jun \| \| \| Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa tillgångar Eget kapital, hänförligt till moderbolagets ägare Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder \| \| 59,7 1,1 347,1 134,7 462,7 14,8 1 020,1 380,3 74,4 190,0 375,4 1 020,1 \| \| \| 283,2 \| \| \| \| 11,0 \| \| \| \| 124,6 \| \| \| \| 214,5 \| \| \| \| 491,3 \| \| \| \| 51,4 \| \| \| \| 1 176,0 \| \| \| \| 378,6 \| \| \| \| 65,4 \| \| \| \| 129,3 \| \| \| \| 602,7 \| \| \| \| 1 176,0 \| \| Noter Not 1 – Nettoomsättning per marknad Från och med 1 januari 2017 har Doro ändrat definitionen av marknad så att rapporteringen följer hur försäljningen är organiserad. Det innebär att försäljningen delas upp i de geografiska regionerna och med Doro Care som en separat region. Jämförelsetalen för 2016 har omräknats enligt det nya sättet att rapportera. \| jul-sep \| \| \|---\|---\| \| omräkn. \| \| \| 87,2 \| 119,7 \| \| 124,4 \| 127,5 \| \| 121,4 \| 157,2 \| \| 55,4 \| 100,7 \| \| 32,8 \| 28,2 \| \| 4,5 \| 6,6 \| \| 50,6 \| 60,5 \| \| -3,1 \| -1,0 \| \| 473,2 \| 599,4 \| Not 2 – Abonnemangsintäkter Från och 1 januari 2017 rapporterar Doro intäkter på avtalade abonnemang under perioden. Tidigare har Doro rapporterat återkommande intäkter på avtalade abonnemang för de kommande tolv månaderna. Jämförelsetalen för 2016 har omräknats enligt det nya sättet att rapportera. \| jul-sep \| \| \|---\|---\| \| omräkn. \| \| \| 35,4 \| 38,8 \| Doro AB 12 (15) Not 3 – Orderbok och orderingång Orderbok och orderingång för andra kvartalet 2016 har justerats så att orderbok och orderingång för Trygghetssentralen AS lagts till. Jämfört med redovisade värden i delårsrapporten för andra kvartalet 2016 har orderboken ökats med 46,6 Mkr och orderingången har ökats med 13,5 Mkr. Finansiella definitioner 13 (15) Användning av icke-IFRS resultatmått Riktlinjer avseende alternativa nyckeltal för företag med värdepapper noterade på en reglerad marknad inom EU har getts ut av ESMA (The European Securities and Markets Authority). Dessa riktlinjer ska tillämpas på alternativa nyckeltal som används från och med den 3 juli 2016. I delårsrapporten refereras det till ett antal ickeIFRS resultatmått som används för att hjälpa såväl investerare som ledning att analysera företagets verksamhet. Nedan beskriver vi de olika icke-IFRS resultatmått som använts som ett komplement till den finansiella informationen som redovisats enligt IFRS. Beskrivning av finansiella resultatmått som inte återfinns i IFRS regelverket larmmottagningsverksamheten. \| Beräkning av finansiella resultatmått som inte återfinns i IFRS regelverket \| 2017 \| 2016 2017 2016 2016 apr-jun jan-jun jan-jun helår \| \|---\|---\|---\| \| \| apr-jun \| \| \| Valutajusterad försäljningstillväxt (MSEK) Valutajusterad försäljningstillväxt Valutaeffekt Rapporterad försäljningstillväxt Sysselsatt kapital Totala tillgångar -icke-räntebärande skulder -likvida medel Rapporterat sysselsatt kapital \| \| 61,4 -11,6 49,8 1 213,3 1 180,5 1 287,9 482,1 413,5 533,5 57,8 33,7 61,0 637,4 733,3 693,4 \| \| \| -40,7 \| \| \| \| 13,2 \| \| \| \| -27,5 \| \| 14 (15) Styrelsens intygande Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att denna delårsrapport ger en rättvisande översikt av bolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt att den beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget och dess dotterbolag står inför. Denna kvartalsrapport har inte granskats av bolagets revisorer. Lund, Sverige, den 13 juli 2017 Johan Andsjö Styrelseordförande Henri Österlund Vice styrelseordförande Lena Hofsberger Styrelseledamot Karin Moberg Styrelseledamot Jonas Mårtensson Styrelseledamot Robert Puskaric Verkställande direktör Denna information är sådan information som Doro AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom försorg av kontaktpersonerna på sidan 8, för offentliggörande torsdagen den 13 juli 2017 kl. 8.00 CET. Doro AB	1.078125
Information till dig som ska få en knäledsprotes. Knäleden I knäleden möts tre ben: lårbenet, underbenet och knäskålen. Knäleden stabiliseras av starka ledband och kraftfulla muskler. Knäskålen sitter i lårmuskelsenan och rör sig i en fåra på framsidan av lårbenet. I den friska knäleden bildar dessa strukturer en välfungerande enhet. Ledytorna är täckta av ett tjockt brosklager. Leden omsluts av en ledkapsel som innehåller ledvätska, vilket gör att ledytorna glider lätt mot varandra. Artros i en knäled innebär att ledbrosket är skadat. Det leder till smärta vid rörelse och belastning. I ett senare stadium förekommer även vilovärk. I samband med artros är det vanligt att ledkapseln som omger leden blir inflammerad, kan leda till ökade besvär. Den nya knäleden Operation: Vid en knäledsplastik ersätts det skadade brosket i leden med en protes som består av en metall- och en plastdel. Rörligheten i den nya leden blir med tiden god, men inte lika bra som i ett helt friskt knä. Målet är att du efter en tid ska bli smärtfri. Man får ta full belastning på det opererade benet om ingenting annat anges av operatören. Bedövning: I regel används ryggbedövning/lokalbedövning. Vid behov används narkos (sövning). Du får tillfälle att diskutera bedövningsform med narkosläkare inför operationen. Urinkateter: Eftersom bedövningen även kan påverka blåstömningsfunktionen sätts en urinkateter in inför operationen. Den tas bort när ryggbedövningen har släppt. Smärta: Efter operationen får du regelbundet smärtstillande mediciner. Att vara bra smärtlindrad är viktigt eftersom det underlättar din rehabilitering. Komplikationer: Knäledsplastik är en bra operation för att få bort smärta och värk. Cirka 85 % av dem som opererats med knäledsplastik anger att de är nöjda eller mycket nöjda efter operationen. Det innebär dock att uppemot var femte patient inte blir nöjd. I en del fall beror det på att man drabbats av någon komplikation, i andra fall hittar man ingen förklaring till att man inte blir bra. De vanligaste komplikationerna är: Kvarstående smärta: I en del fall har man fortfarande smärta och värk från sin knäled efter operationen. Det är egentligen ingen komplikation men den vanligaste orsaken till att man inte är nöjd efter en knäledsplastik. Det är ofta svårt att hitta någon behandling för det. Infektion: Om en infektion går på djupet blir den svår att behandla p.g.a. av det främmande materialet som man har i knäleden. För att behandla en djup infektion krävs omoperation och långvarig antibiotikabehandling. I värsta fall måste man ta ut den infekterade knäprotesen för att få infektionen att läka ut och i ett senare skede operera in en ny protes. 1-2 % av dem som genomgår en knäledsplastik drabbas av djup infektion. Nervskador: Nervskador är ovanligt och oftast övergående även om det kan ta lång tid. Bortfall av känsel i anslutning till operationsärret är mycket vanligt. Även kärlskador förekommer. Lossning/plastslitage: En konstgjord led har begränsad livslängd och kan slitas ut och/eller lossna. Tack vare bättre proteser och operationsteknik har resultaten förbättrats med åren. Efter 10 år har endast cirka 5 % behövt opereras om och efter 20 år cirka 15 %. Är man yngre och mer aktiv så har protesen kortare livslängd och risken blir större att man behöver en omoperation senare i livet. En stor operation med knäledsplastik innebär en påfrestning på kroppen. Det finns risk att man drabbas av internmedicinska komplikationer efter operationen som hjärtinfarkt, hjärtsvikt, slaganfall, proppar i benen eller lungorna m.m. Dessa komplikationer är ovanliga men kan vara allvarliga. Risken att drabbas beror i ganska stor utsträckning på vilka sjukdomar man har innan operationen. Sammanfattningsvis är en knäledsplastik ett bra ingrepp för att få bort belastningssmärta och vilovärk, även om det har sina risker och nackdelar, vilken man måste känna till inför en operation. Att tänka på inför operationen - Inför din operation måste du vara rökfri minst 4 veckor före operationen och 8 veckor efter. Genom rökuppehåll kan man halvera risken för sårproblem och infektion efter en operation. Behöver du stöd och hjälp att sluta röka erbjuds hjälp via din hälsocentral. - Du kan behöva göra uppehåll med vissa mediciner i samband med operationen. Mer information om detta får du vid besöket eller med kallelsen till operationen. - Är du i behov av hjälp med vardagssysslor som: städning, tvätt och inköp, kontakta hemtjänsten i din kommun i god tid innan operationen. - Det kan vara bra att planera inför hemkomsten redan innan operationen. Du kan behöva en stabil stol, gärna med armstöd. Har du ingen som kan hjälpa dig hemma så kan du förbereda dig genom att handla hem och laga till matportioner. - Bra att köpa hem: Antihalkmatta till badkar/duschplats. - Har du gånghjälpmedel sedan tidigare tar du med dessa till sjukhuset. Att komma igång efter din operation Efter operationen är det viktigt att du snabbt kommer igång med din rehabilitering. Aktiv rörelse- och styrketräning är av största vikt efter en knäledsplastik. Kom ihåg att du själv är en viktig del av din rehabilitering. Din motivation och ditt aktiva deltagande i rehabiliteringen påverkar resultatet av operationen på sikt. Det är bra om du börjar med enkla rörelser direkt efter operationen. Trampa med fötterna, spänn lårmusklerna, knip ihop sätesmusklerna för att motverka blodpropp. Ta ordentliga djupa andetag för att motverka lungkomplikationer. När du kommer tillbaka på vårdavdelningen får du hjälp att komma upp och stå/gå med ett gåbord. Efter hand får du träffa en fysioterapeut som instruerar/informerar om din fortsatta träning. Tillsammans med fysioterapeut utökas rörelse- och muskelträningen och ett lämpligt gånghjälpmedel utprovas. Arbetsterapeuten ger instruktioner/information och vid behov tränar dig i vardagsaktiviter som t.ex. överförflyttningar och på- och avklädning. Gånghjälpmedel: Vi rekommenderar att du använder dig av det gånghjälpmedel tills du klarar att av gå utan att halta. Köra bil: Du får köra bil då du har god styrka och kontroll över benet. Detta brukar ta 6-8 veckor. Sjukskrivning: Sjukskrivningen kan variera mellan 6 veckor och 3 månader beroende på ditt arbete. VARD-5-7421, 3.0 Att tänka på efter din knäledsoperation Träning: Det är av stor vikt att du fortsätter träna ditt knä när du kommer hem. Träna enligt det träningsprogram du har gått igenom tillsammans med fysioterapeuten på ortopedavdelningen. Ta dagliga promenader både inom- och utomhus. Öka gångsträckan och hastigheten i egen takt. Försök att leva som vanligt i din vardag, men första tiden bör du undvika tyngre göromål som t.ex. snöskottning och tunga lyft. En remiss skrivs till fysioterapeut på hemort för fortsatt hjälp med rehabiliteringen. Svullnad och smärta: En viss värmeökning, svullnad och smärta i knät är normalt en längre tid efter operationen. För att minska tilltagande svullnad i knät kan du lägga benet i högläge, använda kyla och minska på aktiviteten under en tid. Omläggning/sår: Stygnen tas bort 21 dagar efter operationen. Du får en remiss till distriktssköterskan som du ska kontakta för att avtala om tid. Distriktssköterskan kan också kontrollera såret och lägga om vid behov. Vid dusch ska du se till att förbandet sitter ordentligt. Blir förbandet blött är det viktigt att du byter efter duschen. Hjälpmedel Fysioterapeuten gör en individuell bedömning av vilka gånghjälpmedel du behöver. De hjälpmedel som kan bli aktuella är: - Kryckkäppar, egenavgift 100 kronor/styck, återlämnas inte. - Rollator, egenavgift 300 kronor/styck tas ut i de fall användandet av rollatorn blir långvarigt/permanent. Rollator återlämnas efter att behovet upphört. Även arbetsterapeuten gör en individuell bedömning av vilka hjälpmedel du kan behöva för att klara dig i vardagen. Kontakt tas eventuellt med arbetsterapeut i kommunen om behov finns av uppföljning i hemmet. Gå i trappor Gångträning i trappor är bra även om du inte har några trappor där du bor. För att förflytta dig i trapp med kryckkäppar gör du på följande sätt: När du går uppför börjar du med det friska benet. Förflytta sedan det opererade benet upp på samma trappsteg. När du går nedför börjar du med det opererade benet. Förflytta sedan det friska benet ned på samma trappsteg. Kryckkäpparna ska alltid följa det opererade benet. VARD-5-7421, 3.0 Innan du åker hem från sjukhuset Innan utskrivning bör du klara av följande: - Ta dig i och ur säng själv - Gå stadigt med utprovat gånghjälpmedel - Gå i trapp om du har trappor upp till eller i bostaden - Kunna utföra ditt träningsprogram - Din personliga vård, på- och avklädning samt kunna använda eventuella hjälpmedel Tiden på sjukhus är vanligtvis 1-2 dagar. Färden hem från sjukhuset sker med buss eller personbil. Här kan du skriva ner eventuella frågor Telefonnummer Har du funderingar kring operationen, sjukhusvistelsen eller din rehabilitering är du välkommen att höra av dig till ortopedmottagningen på respektive sjukhus: Piteå sjukhus Växel 0911-755 42 Gällivare sjukhus Växel 0970-194 80 Bild 1: www.rehaboteket.se Bild 2: Jan Viklund, ortopedkliniken Piteå sjukhus	3.609375
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Utgiven i Helsingfors den 31 augusti 2007 Nr 818—825 INNEHÅLL Nr 818 Finansministeriets förordning om vissa prospekt som avses i 2 kap. 3 a § i värdepappersmarknadslagen och 22 § i lagen om fastighetsfonder Given i Helsingfors den 20 augusti 2007 I enlighet med finansministeriets beslut föreskrivs med stöd av 2 kap. 3 § 4 mom., 3 a § 4 mom. och 11 § 1 mom. i värdepappersmarknadslagen av den 26 maj 1989 (495/1989), sådana de lyder, 2 kap. 3 § 4 mom. och 3 a § 4 mom. i lag 448/2005 samt 2 kap. 11 § 1 mom. i lag 152/2007, och 22 § i lagen av den 19 december 1997 om fastighetsfonder (1173/1997), sådan denna paragraf lyder i lag 350/2007: 1 kap. Allmänna bestämmelser (1173/1997), undantag som avser innehållet samt informationssättet. Prospekten godkänns av Finansinspektionen. 1 § Tillämpningsområde Denna förordning gäller minimikraven på innehållet i sådana prospekt som avses i 2 kap. 3 a § 4 mom. i värdepappersmarknadslagen (495/1989) och som skall offentliggöras om erbjudanden om värdepapper som för en 12 månaders period har ett kalkylerat sammanlagt motvärde som understiger 2,5 miljoner euro och sådana fastighetsfondsprospekt som avses i lagen om fastighetsfonder 126—2007 2 § Informationen i prospekt Den information som ges i prospektet skall utformas enligt denna förordning som helheter eller kombinationer av sådana, om inte Finansinspektionen i samband med godkännande av prospektet samtycker till någon annan uppställning. Prospektet skall vara uppställt som en enhetlig broschyr, om inte Finansinspektionen i samband med godkännan- 895043 det av något särskilt skäl samtycker till att det delas upp i flera broschyrer. Informationen skall läggas fram i en logisk och lättbegriplig form. Användningen av bilder och annan grafisk framställning skall inskränkas till upplysningar som är väsentliga för de värdepapper som bjuds ut. Om de upplysningar som föreskrivs bli lämnade i prospektet ingår i bokslutet, verksamhetsberättelsen, bokslutskommunike´n, delårsrapporten eller ledningens delårsredogörelse behöver de inte upprepas. I så fall skall emellertid i prospektet hänvisas till de punkter i bokslutet, verksamhetsberättelsen, bokslutskommunike´n, delårsrapporten eller ledningens delårsredogörelse där uppgiften framgår. Det dokument som det hänvisas till skall hållas tillgängligt för allmänheten. Prospektet skall avfattas på finska eller svenska om inte Finansinspektionen i samband med godkännandet av prospektet samtycker till användning av något annat språk. 3 § Offentliggörande av prospekt Ett godkänt prospekt skall offentliggöras med samma innehåll och i samma utformning som det godkänts. Prospektet anses vara offentliggjort då det har tillhandahållits allmänheten 1) kostnadsfritt och i tryckt form på emittentens kontor och på de i prospektet nämnda ombuds kontor som för emittentens räkning ombesörjer emissionsrelaterade betalningar samt på andra eventuella tecknings- och försäljningsställen, 2) i elektronisk form på emittentens webbplats samt på de i prospektet nämnda ombuds webbplatser som för emittentens räkning ombesörjer emissionsrelaterade betalningar samt på andra eventuella tecknings- och försäljningsställens webbplatser, eller 3) genom publicering i en eller flera rikstidningar eller tidningar med stor spridning som ges ut i de stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i vilka erbjudandet görs. Prospekt som har offentliggjorts så som avses i 1 mom. 1 eller 3 punkten skall alltid offentliggöras också på det sätt som avses i 1 mom. 2 punkten, om inte Finansinspektionen i samband med godkännandet av prospektet samtycker till avvikelse från detta krav. Ett prospekt som har offentliggjorts enligt 1 mom. 2 punkten skall på begäran kostnadsfritt tillhandahållas investerarna i pappersform. Prospektet skall offentliggöras senast två bankdagar innan värdepappren erbjuds till allmänheten. Prospektet kan med Finansinspektionens samtycke i samband med godkännandet offentliggöras efter den förutnämnda tidsfristen, likväl senast i samband med att erbjudandet av värdepappren inleds. Prospektet skall under hela anbudstiden hållas tillgängligt för allmänheten på det sätt som avses i 1 och 2 mom. 4 § De personer som är ansvariga för prospektet och revisionen I prospektet skall uppges 1) namn och befattning för medlemmarna i emittentens eller någon annan utbjudande sammanslutnings förvaltnings-, lednings- eller övervakningsorgan samt namn och hemort för de juridiska personer som är ansvariga för prospektet eller, i förekommande fall, för vissa särskilt angivna delar av detta; i sistnämnda fall anges för vilken del vederbörande ansvarar, 2) en av de enligt 1 punkten ansvariga personerna given försäkran att, såvitt de vet, uppgifterna i den del av prospektet för vilken de är ansvariga överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat som sannolikt skulle kunna påverka betydelsen av prospektet, 3) namn och adresser för dem som har ordnat emissionen samt för de professionella rådgivare som har anlitats vid avfattandet av prospektet, samt 4) namn samt hem- eller arbetsadresser och uppgifter om kompetens för de av bolagsstämman eller motsvarande organ utsedda revisorer som har granskat emittentens bokslut, eller boksluten för andra sammanslutningar som erbjuder värdepapper, för de tre senast avslutade räkenskapsperioderna samt i fråga om CGR- eller GRM-sammanslutningar motsvarande upplysningar om den revisor som revisionssammanslutningen har utnämnt till huvudansvarig revisor. 5 § Revisorernas utlåtande och revisionsberättelser Prospektet skall innehålla 1) revisorernas utlåtande om att revisorerna har granskat boksluten för de tre senast avslutade räkenskapsperioderna och gett revisionsberättelser om dem. Utlåtandet skall innehålla en utredning av om revisorerna i fråga om de räkenskapsperioder som framgår av prospektet har gett anmärkningar, kompletterat bokslutsuppgifter, gett tilläggsuppgifter eller vägrat förorda fastställande av bokslutet eller beviljande av ansvarsfrihet för verkställande direktören eller styrelsen eller medlemmar i förvaltningsrådet samt utredning av orsakerna till anmärkningar, kompletteringar, tilläggsuppgifter eller vägran, eller 2) revisionsberättelser för de räkenskapsperioder som nämns i 1 punkten, samt 3) omnämnande om i vilken omfattning och vilka andra uppgifter i prospektet än de fastställda boksluten revisorerna har reviderat. 2 kap. Undantag 6 § Undantag från skyldigheten att offentliggöra prospekt Skyldighet att offentliggöra prospekt föreligger inte om 1) andelar erbjuds i placeringsfonder som avses i lagen om placeringsfonder (48/1999) eller i öppna fondföretag, 2) sådana värdepapper erbjuds, vilkas emittent är en statligt erkänd sammanslutning vars verksamhet är lagstadgad eller som annars är allmännyttig eller som drivs utan vinstsyfte, i de fall emissionen sker för att skaffa tillgångar som är nödvändiga för uppnående av sammanslutningens syfte, 3) skuldförbindelser erbjuds som förfaller till betalning inom 12 månader efter att de emitterats, 4) aktier eller andelar ges ut i utbyte mot sådana aktier eller andelar av samma slag som redan emitterats, förutsatt att emissionen av dessa nya aktier eller andelar inte innebär någon ökning av aktiekapitalet, andelskapitalet, tilläggsandelskapitalet eller placeringsandelskapitalet, 5) de erbjudna aktierna eller andelarna utan vederlag tilldelas emittentens aktie- eller andelsägare eller emittenten vid en fondförhöjning eller vederlagsfri emission enligt aktiebolagslagen (624/2006) eller vid en fondförhöjning enligt lagen om andelslag (1488/2001) eller i stället för dividend eller ränta som skall betalas i pengar, i form av aktier eller andelar av samma slag som de underliggande aktierna eller andelarna, 6) ett arbetsgivarföretag eller ett företag som är anknutet till ett arbetsgivarföretag erbjuder värdepapper till arbetsgivarföretagets nuvarande eller tidigare chefer eller anställda, eller 7) antalet aktier eller andelar som är föremål för offentlig handel eller antalet värdepapper som enligt lagen om aktiebolag eller lagen om andelslag berättigar till sådana uppgår till mindre än en tiondedel av det ifrågavarande aktie- eller andelsslagets sammanlagda antal. Skyldighet att offentliggöra prospekt föreligger inte heller om värdepapper erbjuds 1) enbart till sådana kvalificerade investerare som avses i 1 kap. 4 § 5 mom. i värdepappersmarknadslagen, 2) i Finland till färre än 100 investerare som inte är sådana kvalificerade investerare som avses i 1 kap. 4 § 5 mom. i värdepappersmarknadslagen, 3) till investerare som förvärvar värdepapper för ett värde av minst 50 000 euro per investerare för varje separat erbjudande, eller andelar vilkas nominella värde eller motvärde uppgår till minst 50 000 euro, eller 4) för ett sammanlagt vederlag på mindre än 100 000 euro, som beräknas för en tolvmånadersperiod. I de situationer som avses i 2 mom. skall ett prospekt emellertid offentliggöras om fördelningen av värdepappren till de slutliga investerarna inte uppfyller de förutsättningar som anges i momentet. 7 § Undantag från skyldigheten att offentliggöra prospekt Finansinspektionen kan på ansökan delvis eller helt bevilja undantag från skyldigheten att offentliggöra prospekt, om 1) värdepapper erbjuds i samband med företagsförvärv som utbyte och erbjudaren till följd av ett offentligt köpeanbud som avses i 6 kap. 1 och 2 § i värdepappersmarknadslagen, ett obligatoriskt köpeanbud som avses i 10 § i samma kapitel eller någon annan orsak är skyldig att offentliggöra ett dokument innehållande uppgifter som motsvarar de uppgifter som presenteras i prospektet och om dokumentet har offentliggjorts, 2) värdepapper erbjuds som vederlag i samband med sådan fusion eller delning som avses i lagen om aktiebolag eller lagen om andelslag eller i samband med ändring av sammanslutningsformen och om erbjudaren har offentliggjort ett dokument innehållande uppgifter som motsvarar de uppgifter som presenteras i prospektet, eller 3) värdepapper erbjuds för att finansiera en allmännyttig verksamhet vars huvudsakliga syfte inte är att eftersträva vinst. 8 § Undantag i fråga om prospektets innehåll Finansinspektionen kan av särskilda skäl besluta att viss information som avses i denna förordning får utelämnas i prospektet. Ett sådant skäl är åtminstone att informationen är av mindre betydelse och inte sådan att den väsentligt påverkar bedömningen av emittentens tillgångar och skulder, finansiella ställning, resultat eller framtidsutsikter. Ett särskilt skäl är också att röjandet av informationen skulle stå i strid med allmänt intresse eller allvarligt skada emittenten. I det senare fallet är en förutsättning för utelämnande emellertid att det sannolikt inte skulle medföra att allmänheten vilseleds i fråga om fakta och omständigheter som är relevanta för en bedömning av värdepapprens värde. Finansinspektionen kan besluta att i prospektet i stället för information som avses i denna förordning får tas in motsvarande upplysningar, om den information som förutsätts bli intagen i prospektet visar sig vara oändamålsenlig med avseende på emittentens verksamhetsområde, rättsliga form eller de värdepapper som erbjuds. 9 § Ansökan om samtycke eller undantag Finansinspektionens i denna förordning avsedda samtycke eller undantag som avses bli beviljat av Finansinspektionen skall sökas senast i samband med att prospektet lämnas till Finansinspektionen för godkännande. 10 § Hänvisningar till information I prospektet kan som information hänvisas till ett tidigare offentliggjort dokument eller till ett dokument som offentliggörs samtidigt som prospektet, förutsatt att Finansinspektionen tidigare har godkänt dokumentet eller att dokumentet har sänts till Finansinspektionen i samband med ansökan om godkännande av detta. Om det hänvisas till information skall i prospektet tas in en förteckning varav framgår vilka dokument hänvisningarna avser. Hänvisningarna skall avse den senaste information som emittenten har tillgång till i det aktuella ärendet. De dokument som hänvisningarna avser skall vara avfattade på samma språk som prospektet. Om ett dokument som får införlivas genom hänvisning innehåller information om förhållanden som förändrats väsentligt skall detta tydligt anges i prospektet och uppdaterad information lämnas. Emittenten eller erbjudaren får införliva information med ett prospekt genom hänvisning endast till vissa delar av ett dokument, förutsatt att det anges att de delar som inte införlivats antingen inte är relevanta för investerarna eller att motsvarande information ges på annan plats i prospektet. När information införlivas genom hänvisning skall emittenten eller erbjudaren vinnlägga sig om att inte äventyra skyddet av investerarna genom brister i informationens begriplighet och tillgänglighet. 3 kap. Prospekt om aktier och andelar 11 § Information om aktier eller andelar I prospektet skall lämnas följande upplysningar om aktier eller andelar som erbjuds: 1) antalet aktier eller andelar eller beräkningsgrund och det nominella värdet eller det bokföringsmässiga motvärdet, specifik beteckning eller slag samt eventuellt tillhörande kuponger, 2) en sammanfattning av de rättigheter och skyldigheter som är förenade med aktierna eller andelarna, 3) datum då rätt till utdelning, ränta eller annan avkastning uppkommer och upphör samt uppgift om vem utdelningen, räntan eller annan avkastning i så fall tillfaller efter preskriptionstiden, 4) uppgift om eventuellt källskatteavdrag från utdelning, ränta eller annan avkastning samt uppgift om huruvida emittenten gör avdrag för källskatt, 5) uppgift om eventuella inskränkningar i aktiernas eller andelarnas överlåtbarhet och om av bolagsordningen eller stadgarna följande, med aktie- eller andelsinnehav sammanhängande inlösningsskyldighet, 6) uppgift om huruvida aktierna eller andelarna har anslutits eller kommer att anslutas till värdeandelssystemet, samt 7) uppgift om yrkesmässigt ordnat handelsförfarande som avses i 3 kap. 16 § i värdepappersmarknadslagen eller motsvarande handelsförfaranden i andra stater i vilka allmänheten enligt den information som står till förfogande kan bedriva handel med aktier eller andelar. 12 § Information om utbjudande av aktier eller andelar I prospektet skall ges följande upplys- ningar om villkoren för emissionen och övriga uppgifter om emissionen: 1) de beslut och bemyndiganden med stöd av vilka aktierna eller andelarna bjuds ut, 2) hur emissionen skall genomföras samt de utbjudna aktiernas eller andelarnas maximi- och minimiandel av röstetalet för emittentens samtliga aktier eller andelar och av aktiekapitalet eller andels-, tilläggsandels-, placeringsandels- eller annat eget kapital eller beräkningsgrunden, 3) de utbjudna aktiernas eller andelarnas sammanlagda nominella belopp eller bokföringsmässiga motvärde samt antal, maximieller minimiantalet eller beräkningsgrund uppdelat enligt aktie- eller andelskategorier, 4) aktie- eller andelsägares företrädesrätt till teckning eller avvikelse från företrädesrätten, 5) vem som ges teckningsrätt om det sker avvikelse från en aktie- eller andelsägares företrädesrätt, uppgift om på vilka grunder teckningspriset eller det belopp som betalas för en andel fastställs och uppgift om orsakerna till avvikelser från teckningsrätten, 6) eventuellt beslutade begränsningsprinciper i händelse av överteckning, samt vilka bemyndiganden och åtgärder som behövs vid över- och underteckning, 7) kvoterna, om aktier eller andelar samtidigt bjuds ut på två eller flera geografiska marknadsområden eller riktat till bestämda investerargrupper så att särskilda kvoter reserveras för vissa områden eller investerargrupper, 8) tecknings- eller försäljningskursen eller det belopp som betalas för andelen, om det är känt, eller om priset eller beloppet inte är känt vid den tidpunkt då prospektet görs upp, förfarande och tidtabell för att fastställa pris eller belopp, 9) betalningsvillkor och betalningssätt för aktier eller andelar, 10) förfarandet vid utövande av företrädesrätt, uppgift om teckningsrätters överlåtbarhet och om hur det skall förfaras med teckningsrätter som inte utnyttjats, 11) tidpunkten för handel med teckningsrätter eller en uppskattning av tidpunkten och det förfarande för handel som finns allmänt tillgängligt och enligt vilket handeln sker, 12) den period under vilken aktier och andelar tecknas eller säljs samt var allmänheten kan teckna eller köpa aktier eller andelar, 13) vid nyteckning eller betald förhöjning uppgift om hur stor andel, ränta eller annan avkastning av utdelningen aktierna eller andelarna berättigar till för den räkenskapsperiod under vilken teckningen sker, 14) hur och när aktierna eller andelarna lämnas ut och eventuell överlåtelseskatt samt uppgifter om eventuella interimsbevis och handel som bedrivs med dem, 15) vilka som har förbundit sig att teckna emissionen eller som garanterar dess genomförande samt om villkor som begränsar utfästelsen eller garantin, och 16) uppgift om eller uppskattning av emittentens nettobehållning av emissionen, efter avdrag av utbetalda provisioner och kostnader, samt det planerade användningsändamålet för nettobehållningen. Om aktier eller andelar som erbjuds har bjudits ut inom 12 månader före anbudet, skall av prospektet i vart fall framgå de i 1 mom. nämnda upplysningarna om anbudet till den del de är ägnade att väsentligen påverka aktiernas eller andelarnas värde. Om samtidigt eller nästan samtidigt som aktier eller andelar bjuds ut även bjuds ut aktier eller andelar av samma slag, till en på förhand bestämd snäv personkrets, skall i prospektet tas in detaljerade uppgifter om hur dessa anbud genomförs, om anbudsvillkoren och om de utbjudna aktiernas eller andelarnas antal och kännetecken, ifall dessa upplysningar väsentligen avviker från det anbud som riktas till allmänheten. 13 § Allmänna upplysningar om emittenten I prospektet skall ges följande allmänna upplysningar om emittenten och den tillämpliga lagstiftningen: 1) namn, firma, hemort samt huvudkontor, om detta inte finns på hemorten, 2) registreringsdatum, registreringsstat och verksamhetsperiod, om denna har bestämts, 3) rättslig form och tillämplig lag, 4) koncern till vilken emittenten hör, generell beskrivning av koncernen och emittentens ställning i koncernen, 5) verksamhetsområde eller syfte enligt bolagsordningen eller stadgarna samt en hänvisning till vederbörande bestämmelse i bolagsordningen eller i stadgarna, 6) det register som emittenten är införd i och registernummer samt företags- och organisationsnummer eller motsvarande utländska nummer samt kontaktinformation för det kontor som antecknats i registret, 7) uppgift om var de handlingar som nämns i prospektet hålls tillgängliga, samt 8) händelser som är viktiga med tanke på utvecklingen av affärsverksamheten. Ett slutet företag för kollektiva investeringar skall lämna de uppgifter om investeringsförvaltaren eller investeringsrådgivaren som avses i punkt 4.1 i bilaga XV till Europeiska gemenskapernas kommissions förordning (EG) nr 809/2004, och, om det slutna företaget för kollektiva investeringar investerar i fastigheter, de i punkt 4.1 avsedda uppgifterna om enheter som anges i punkt 2.7 i bilagan. Ett slutet företag för kollektiva investeringar skall lämna de uppgifter om förvaringen av tillgångarna som förutsätts i punkt 5 i den bilaga som avses i 2 mom. 14 § Upplysningar om emittentens förvaltning I prospektet skall ges följande upplysningar om emittentens förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan: 1) namn, arbetsadress, befattning och sysselsättning för medlemmarna av förvaltningsråd, styrelse och motsvarande organ och för verkställande direktören och dennes ställföreträdare samt för ansvariga bolagsmän i kommanditbolag, samt uppgift om deras viktigaste sysselsättningar utanför det emitterande bolaget, 2) löner, arvoden och naturaförmåner som emittenten och till dennas egen koncern hörande företag har betalt och beviljat personer som nämns i 1 punkten under den senast avslutade räkenskapsperioden, sammanräknade för varje organ; verkställande direktören och dennes ställföreträdare anses i denna punkt höra till styrelsen, 3) de i 1 punkten nämnda personernas samt sådana sammanslutningars och stiftelsers där de har bestämmande inflytande enligt vad som avses i 1 kap. 5 § värdepappersmarknadslagen sammanlagda ägarandelar av emittentens emitterade aktier eller andelar, konvertibla lån, optionslån och optionsrätter, deras andel av det röstetal som emittentens aktier eller andelar medför samt det röstetal och det aktiekapital eller andels-, tilläggsandels- eller placeringsandelskapital som de kan få med stöd av de konvertibla skuldebreven, optionsbevisen och optionsrätterna, 4) art och omfattning av det utbyte som de i 1 punkten nämnda personerna som hör till emittentens närmaste krets enligt 8 kap. 6 § i aktiebolagslagen eller 6 kap. 4 § i lagen om andelslag eller i bokföringslagen (1336/1997) avsedda ägarintresseföretag, personer som innehar motsvarande ställning i förhållande till ett kommanditbolag eller den som utövar ägarkontroll över emittenten på ett sätt som avses i 1 kap. 5 § i värdepappersmarknadslagen haft av transaktioner som emittenten genomfört under den föregående och den innevarande räkenskapsperioden och som är ovanliga till sin karaktär eller med avseende på omständigheterna, såsom köp som inte ingår i den normala verksamheten samt förvärv och avyttring av anläggningstillgångar vilka ansluter sig till balansräkningens bestående aktiva; även beträffande sådana ovanliga transaktioner som gjorts under tidigare räkenskapsperioder och som ännu inte helt har genomförts skall uppgifter lämnas, 5) det sammanlagda eurobeloppet av de utestående lån som emittenten har beviljat sådana personer, sammanslutningar och stiftelser som anges i 4 punkten samt av garantier som emittenten har ställt till dessa personers, sammanslutningars och stiftelsers förmån, 6) motivationsprogram eller andra motsvarande arrangemang innefattande emissioner som har riktats eller kommer att riktas till de anställda, till förvaltningsrådets, styrelsens eller motsvarande organs medlemmar samt till verkställande direktören och dennes ställföreträdare, samt 7) eventuella intressekonflikter mellan personer som avses i 1 punkten när det gäller uppgifter i anslutning till emittenten och deras privata intressen och/eller andra uppgifter skall beskrivas på ett tydligt sätt; om sådana intressekonflikter inte finns skall också detta nämnas. 15 § Upplysningar om emittentens eget kapital I prospektet skall i vart fall ges följande upplysningar om emittentens eget kapital: 1) aktiekapitalets eller andels-, tilläggsandels- och placeringsandelskapitalets samt eventuellt minimi- och maximikapitalets storlek samt antal och slag beträffande de aktier och andelar som kapitalet är fördelat på, med angivande av de viktigaste rättigheter som aktierna och andelarna medför, 2) hur stor del av aktiekapitalet eller andels-, tilläggsandels- och placeringsandelskapitalet som återstår att betala, med angivande av antalet och arten av de aktier eller andelar som ännu inte är fullt betalda, i förekommande fall uppdelade efter inbetalningens omfattning, 3) eventuellt outnyttjat bemyndigande för det emitterande bolagets styrelse att öka aktiekapitalet eller andels-, tilläggsandels- eller placeringsandelskapitalet genom nyteckning, betald förhöjning, konvertibla lån eller optionsrätter, med angivande av bemyndigandets innehåll och giltighetstid, 4) de emitterade konvertibla lånens, optionslånens och optionsrätternas sammanlagda belopp, med angivande i huvuddrag av de villkor och förfaranden som gäller vid konvertering eller teckning, 5) uppgift om de aktier, andelar och den andel av röstetalet som kan erhållas med stöd av de emitterade konvertibla lånen, optionslånen och optionsrätterna, 6) de i bolagsordningen eller stadgarna angivna villkoren för ändring av aktiekapitalet eller andels-, tilläggsandels- och placeringsandelskapitalet och de rättigheter som är knutna till olika slag av aktier eller andelar, när villkoren är strängare än vad som föreskrivs i lagen om aktiebolag eller lagen om andelslag, 7) en kortfattad beskrivning av hur de röstningsregler som följer av bolagsordningen eller stadgarna eventuellt skiljer sig från lagen om aktiebolag eller lagen om andelslag samt en beskrivning av eventuella röstningsbegränsningar, 8) en kortfattad beskrivning av de transaktioner som under de tre senast avslutade räkenskapsperioderna och den innevarande räkenskapsperioden har medfört ändringar i aktiekapitalets eller andels-, tilläggsandels- eller placeringsandelskapitalets storlek eller i antal och kategori för de aktier eller andelar som kapitalet består av, 9) en kortfattad beskrivning av de kapitallån som emittenten har upptagit, 10) uppgifter, i den mån de är kända av emittenten, om de fysiska eller juridiska personer som på det sätt som avses i 1 kap. 5 § i värdepappersmarknadslagen utövar ägarkontroll över emittenten samt om den andel som dessa personer har av det röstetal och det aktiekapital eller andels-, tilläggsandels- och placeringsandelskapital som sammanhänger med emittentens aktier eller andelar, 11) uppgifter om de tio aktie- eller andelsägare som innehar mest av det röstetal som hänför sig till emittentens aktier eller andelar och de tio aktieägare som innehar mest av emittentens aktiekapital eller andels-, tilläggsandels- och placeringsandelskapital samt om varje sådan aktie- eller andelsägares röstetal och ägarandel, 12) uppgifter, i den mån de är kända av emittenten, om mellan aktie- eller andelsägare ingångna avtal avseende aktie- eller andelsinnehav och utövande av rösträtt, om avtal mellan emittenten och aktie- eller andelsägarna samt om andra avtal eller arrangemang avseende aktie- eller andelsägarnas innehav och utövande av rösträtt, som är ägnade att väsentligt påverka värdepapprens värde, 13) för varje aktie- eller andelsslag uppgift om antalet, det sammanlagda nominella värdet eller det bokföringsmässiga motvärdet och den sammanlagda anskaffningsutgiften för emittentens samtliga egna aktier eller andelar som har förvärvats och innehas av emittenten eller dennas dotterföretag samt uppgift om dessa aktiers eller andelars andel av aktiekapitalet eller andels-, tilläggsandels- och placeringsandelskapitalet och det sammanlagda röstetal som samtliga aktier eller andelar medför, ifall dessa aktier eller andelar inte tas upp som en särskild post i emittentens bokslut, verksamhetsberättelse eller delårsrapport, samt 14) uppgift om en eventuell fullmakt för det emitterande bolagets styrelse att förvärva eller avyttra egna aktier. 16 § Upplysningar om emittentens huvudsakliga verksamhet och övriga därtill hörande omständigheter I prospektet skall ges följande upplysningar om emittentens huvudsakliga verksamhet och övriga därtill hörande omständigheter: 1) beskrivning av emittentens huvudsakliga verksamhet och de viktigaste kategorierna av de varor som säljs och de tjänster som utförs samt uppgift om eventuella nya produkter och verksamheter av betydelse, 2) beroende av koncessioner, immateriella rättigheter, såsom patent och licens eller avtal, om de är av väsentlig betydelse, 3) betydande aktuella placeringar och investeringar samt rättegångar och skiljeförfaranden som kan ha avsevärd betydelse för emittentens finansiella ställning, samt 4) alla osedvanliga omständigheter som avsevärt har påverkat emittentens verksamhet. Ett slutet företag för kollektiva investeringar skall i prospektet lämna i punkt 2.1—2.5 i bilaga XV till Europeiska gemenskapernas kommissions förordning (EG) nr 809/2004 avsedda uppgifter om eventuella restriktioner i anslutning till de investeringar som det slutna företaget för kollektiva investeringar gjort. Om det är fråga om ett slutet företag för kollektiva investeringar som investerar i fastigheter skall emittenten dessutom lämna de uppgifter som avses i punkt 2.7 i bilaga XV till Europeiska gemenskapens kommissions förordning (EG) nr 809/2004. 17 § Upplysningar om emittentens tillgångar, skulder, finansiella ställning och resultat I prospektet skall ges följande upplysningar som inverkar på emittentens tillgångar, skulder, finansiella ställning och resultat: 1) de balansräkningar, resultaträkningar och finansieringsanalyser som har upprättats för de tre senaste räkenskapsperioderna samt bokslutsbilagorna och verksamhetsberättelsen för den senast avslutade räkenskapsperioden, 2) om emittenten upprättar såväl ett eget bokslut som ett koncernbokslut skall båda ingå i prospektet i enlighet med 1 punkten; om någotdera bokslutet inte innehåller någon ytterligare väsentlig information får det utelämnas med Finansinspektionens samtycke, som givits i samband med godkännandet av prospektet, 3) den senaste delårsrapporten i fall en sådan har offentliggjorts efter den senast avslutade räkenskapsperioden; om delårsrapporten har varit föremål för revision eller om den har genomgått allmän granskning skall omfattningen av revisionen eller granskningen anges; om delårsrapporten inte har granskats skall även detta anges; när emittenten upprättar ett koncernbokslut skall delårsrapporten ges som koncernens information, 4) enligt Finansinspektionens anvisningar uträknade relationstal som beskriver emittentens eller, om emittenten är moderbolag eller moderandelslag i en koncern, koncernens ekonomiska utveckling under de tre senast avslutade räkenskapsperioderna: a) omsättning, b) rörelsevinst eller rörelseförlust eller överskott eller förlust och dess andel i procent av omsättningen, c) vinst, överskott eller förlust före extraordinära poster och dess andel i procent av omsättningen, d) vinst, överskott eller förlust före bokslutsdispositioner och skatter samt dess andel i procent av omsättningen eller koncernens resultat före skatter och dess andel i procent av omsättningen, e) avkastningen på eget kapital i procent, f) avkastningen på investerat kapital i procent, g) soliditeten i procent, h) bruttoinvesteringar i balansräkningens bestående aktiva, angivna i euro och i procent av omsättningen, i) forsknings- och utvecklingsutgifter, angivna i euro och i procent av omsättningen, j) orderstocken, om uppgiften skall anses viktig med tanke på arten av emittentens verksamhet, samt k) antalet anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden. 5) enligt Finansinspektionens anvisningar särskilt uträknade relationstal per aktie eller andel för emittentens eller, om emittenten är moderbolag eller moderandelslag i en koncern, koncernens samtliga aktie- eller andelsslag under de tre senast avslutade räkenskapsperioderna: a) resultatet per aktie eller andel; om emittenten skall upprätta såväl ett eget bokslut som ett koncernbokslut skall detta relationstal ges för båda, b) det egna kapitalet per aktie eller andel, c) dividenden per aktie eller ränta eller annan avkastning per andel, d) dividenden, räntan eller annan avkastning i procent av resultatet, samt 6) formlerna för uträkning av relationstalen och, om Finansinspektionen kräver det, också beräkningsgrunderna. Om emittentens antal aktier eller andelar har ändrats inom loppet av de tre senast avslutade räkenskapsperioderna exempelvis på grund av en ökning eller minskning av aktiekapitalet eller andels-, tilläggsandels- eller placeringsandelskapitalet eller en ökning av aktiernas eller andelarnas nominella värde eller en uppdelning av aktierna eller andelarna, skall relationstalen per aktie eller andel korrigeras enligt Finansinspektionens anvisningar så att de blir jämförbara; i sådana fall skall även omräkningsfaktorn anges. Avvikande längd på räkenskapsperioden skall anges särskilt i samband med relationstalen. Relationstal får utelämnas om Finansinspektionen för bokslutet har beviljat dispens i fråga om vissa verksamhetsområden. Om det inte är ändamålsenligt att sätta ut ett relationstal får det utelämnas med Finansinspektionens samtycke, som givits i samband med godkännandet av prospektet. Av prospektet skall framgå vilka principer som iakttagits vid upprättandet av koncernbokslutet. Om inte bokslutet eller koncernbokslutet ger en sann och rättvisande bild av emittentens tillgångar och skulder, finansiella ställning och resultat vid den tidpunkt då prospektet offentliggörs, skall i prospektet lämnas mer detaljerade eller ytterligare uppgifter samt upplysning om orsakerna till den uppkomna situationen. En emittent som har hemort i någon annan stat än Finland kan med Finansinspektionens i samband med godkännandet av prospektet lämnade samtycke till prospektet foga sin i hemstaten offentliggjorda delårsrapport och sitt bokslut. I så fall skall emittenten emellertid ge en utredning om hur bokslutet och delårsrapporten skiljer sig från de upplysningar som förutsätts i Finland. En emittent som i delårsrapporterna eller bokslutet tillämpar de internationella IFRSredovisningsstandarderna kan till prospektet foga en i enlighet med dessa upprättad delårsrapport eller ett i enlighet med dessa upprättat bokslut. En emittent som inte har tillämpat IFRS-redovisningsstandarderna under den tid som avses i denna paragraf skall lämna uppgifter enligt standarderna för den tid de har tillämpats, dock minst två räkenskapsperioder. Emittenten kan med Finansinspektionens tillstånd till undantag till prospektet foga pro forma -information utöver bokslut och delårsrapport. Det till prospektet fogade, senast fastställda bokslutet får inte hänföra sig till en räkenskapsperiod som avslutats mer än 18 månader tidigare, om inte Finansinspektionen av särskild anledning samtycker därtill i samband med godkännandet av prospektet. 18 § Risker Av prospektet skall framgå upplysningar om de risker som hänför sig till emittenten, emittentens affärsverksamhet och verksamhetsområde samt övriga risker som hänför sig till emission eller värdepapper som emitteras, vilka, ifall de förverkligas, väsentligen kan påverka emittentens verksamhet, ekonomiska ställning eller värdepapprens värde. 19 § Upplysningar om emittentens framtidsutsikter I prospektet skall lämnas uppgifter om emittentens utsikter och grunderna för dessa för i vart fall den innevarande räkenskapsperioden. Uppgifter om framtidsutsikterna får utelämnas om Finansinspektionen i samband med godkännandet av prospektet samtycker till detta. Om framtidsutsikterna är förenade med väsentliga osäkerhetsfaktorer skall dessa nämnas särskilt. 4 kap. Prospekt om masskuldebrev 20 § Uppgifter om masskuldebrevslån I prospektet skall om lån och skuldebrev tas in uppgifter om 1) lånets nominella belopp; om beloppet inte är fastställt skall detta anges, 2) lånevaluta och om möjligheterna att konvertera lånet till en annan valuta, 3) skuldebrevens antal och eventuella littera, 4) skuldebrevens nominella värde samt om deras inlösenkurs, då denna är en annan än det nominella värdet, 5) uppgifter om huruvida skuldebreven är registrerade eller utställda på innehavare, 6) eventuella inskränkningar i rätten att fritt överlåta skuldebreven, 7) lånets datering, löptid och amorteringsdagar samt preskriptionstiden vad gäller krav på återbetalning av lånebeloppet, 8) bestämmelser som gäller amortering av lånet, inklusive förfarandet vid återbetalning, 9) nominell ränta och regler för beräkning av räntan samt vid behov grunderna för bestämmande av räntan, 10) den dag från vilken räntan räknas, räntans förfallodagar samt preskriptionstiden för räntekrav, 11) förfaranden vid tilldelning av andra förmåner samt beräkningsgrunderna för sådana förmåner, 12) eventuella begränsningar gällande räntor och andra förmåner samt amortering, 13) lånets duration och beräkningsformeln för denna samt, om Finansinspektionen kräver det, också beräkningsgrunderna för denna, 14) uppgift om lånets företrädesrätt samt om eventuella klausuler enligt vilka lånet har efterställts andra skulder som emittenten redan iklätt sig eller kommer att ikläda sig, 15) art och omfattning av de garantier, säkerheter och åtaganden som är avsedda att säkerställa att låntagaren betalar amorteringar och räntor samt uppgift om var allmänheten har tillgång till avtalstexterna för garantierna, säkerheterna och åtagandena, 16) uppgifter om de förhållanden under vilka villkoren kan ändras samt om ändringsförfarandet, 17) eventuellt källskatteavdrag som görs från lånets avkastning och uppgift om huruvida emittenten gör avdrag för källskatt, 18) uppgift om den lagstiftning som skall tillämpas på skuldebreven och om vilka domstolar som är behöriga i händelse av tvist, 19) uppgift om huruvida skuldebreven har anslutits eller kommer att anslutas till värdeandelssystemet, samt 20) uppgift om i 3 kap. 16 § i värdepappersmarknadslagen avsett yrkesmässigt ordnat handelsförfarande eller motsvarande handelsförfaranden i andra stater i vilka allmänheten enligt allmänt tillgänglig information kan bedriva handel med skuldebrev. 21 § Upplysningar om emission av masskuldebrevslån I prospektet skall ges följande upplysningar om villkoren för emissionen och övriga uppgifter om emissionen: 1) uppgifter om de beslut och bemyndiganden med stöd av vilka masskuldebreven emitteras, 2) typ av emission och eventuellt beloppets storlek samt antal skuldebrev som har blivit emitterade eller kommer att emitteras, om detta har bestämts i förväg, 3) uppgifter om förfarandet vid utövande av teckningsrätt och om teckningsrätternas överlåtbarhet samt om förfarandet med outnyttjade teckningsrätter, 4) hur och var betalningen av teckningseller köpesumman skall ske, 5) utom vid löpande emission av skuldebrev uppgift om tecknings- eller försäljnings- tiden samt om möjligheter till förkortning eller förlängning av tecknings- eller försäljningstiden, 6) om skuldebrev samtidigt bjuds ut på två eller flera geografiskt åtskilda marknadsområden eller till bestämda investerargrupper så att särskilda kvoter reserveras för vissa områden eller investerargrupper skall kvoterna anges, 7) hänvisning, i förekommande fall, till att teckningarna kan komma att begränsas, 8) eventuella bemyndiganden samt åtgärder i över- och underteckningssituationer, 9) förfaranden och tidsfrister vid utlämnande av skuldebrev samt eventuellt utfärdande av interimsbevis och handel med sådana, 10) emissionskurs och uppgift om att denna eventuellt är rörlig, 11) uppgift om eventuell upplupen ränta, 12) uppgift om eventuell minimiteckning och teckningsarvode, 13) uppgift om avkastning och en kortfattad beskrivning av sättet att beräkna avkastningen, 14) uppgift om dem som har givit teckningsutfästelse för emissionen eller som garanterar dess genomförande samt om villkor som begränsar utfästelsen eller garantin, samt 15) vid andra än löpande emissioner uppgift om eller beräkning av emittentens nettobehållning efter att de emissionsrelaterade externa provisionerna och kostnaderna har dragits av, samt planerat användningssyfte för nettobehållningen. 22 § Allmänna upplysningar om emittenten I prospektet skall ges följande allmänna upplysningar om emittenten och den tillämpliga lagstiftningen: 1) namn, firma, hemort samt huvudkontor, om detta inte finns på hemorten, 2) registreringsdatum, registreringsstat och verksamhetsperiod, om denna har bestämts, 3) rättslig form och tillämplig lag, 4) koncern till vilken emittenten hör, generell beskrivning av koncernen och emittentens ställning i koncernen, 5) verksamhetsområde eller syfte enligt bolagsordningen eller stadgarna samt en hänvisning till vederbörande bestämmelse i bolagsordningen eller i stadgarna, 6) det register som emittenten är införd i och registernummer samt företags- och organisationsnummer eller motsvarande utländska nummer samt kontaktinformation för det kontor som antecknats i registret, 7) uppgift om var de handlingar som nämns i prospektet hålls tillgängliga, samt 8) händelser som är viktiga med tanke på utvecklingen av affärsverksamheten. 23 § Upplysningar om emittentens förvaltning I prospektet skall ges upplysningar om emittentens förvaltnings-, lednings- och övervakningsorgan, med angivande av namn, arbetsadress, befattning och sysselsättning för medlemmarna av förvaltningsrådet, styrelsen och motsvarande organ och för verkställande direktören och dennes ställföreträdare samt för ansvariga bolagsmän i kommanditbolag, samt uppgift om deras viktigaste sysselsättningar utanför det emitterande bolaget. 24 § Upplysningar om emittentens eget kapital I prospektet skall i vart fall ges följande upplysningar om emittentens eget kapital: 1) aktiekapitalets eller andels-, tilläggsandels- och placeringsandelskapitalets belopp samt antal och slag beträffande de värdepapper som kapitalet är fördelat på, med angivande av värdepapprens väsentligaste egenskaper, 2) hur stor del av aktiekapitalet eller andels-, tilläggsandels- eller placeringsandelskapitalet som återstår att betala, med angivande av antalet och arten av de värdepapper som ännu inte är fullt betalda, i förekommande fall uppdelade efter inbetalningens omfattning, 3) de emitterade konvertibla lånens, optionslånens och optionsrätternas sammanlagda belopp, med angivande i huvuddrag av de villkor och förfaranden som gäller vid konvertering eller teckning, 4) en kortfattad beskrivning av de kapitallån som emittenten har upptagit, samt 5) för varje slag av aktier eller andelar uppgift om antalet, det sammanlagda nominella värdet eller bokföringsmässiga motvärdet och den sammanlagda anskaffningsutgiften för samtliga emittentens egna aktier eller andelar eller som har förvärvats och innehas av emittenten eller dennas dotterföretag, om dessa aktier eller andelar inte tas upp som en särskild post i emittentens bokslut eller delårsrapport, samt om de representerar en betydande del av aktiekapitalet eller andels-, tillläggsandels- eller placeringsandelskapitalet. 25 § Upplysningar om emittentens huvudsakliga verksamhet och övriga därtill hörande omständigheter I prospektet skall ges följande upplysningar om emittentens huvudsakliga verksamhet och övriga därtill hörande omständigheter: 1) beskrivning av emittentens huvudsakliga verksamhet och de viktigaste kategorierna av de varor som säljs och de tjänster som utförs samt uppgift om eventuella nya produkter och verksamheter av betydelse, 2) beroende av koncessioner, immateriella rättigheter, såsom patent och licens eller avtal, om de är av väsentlig betydelse, 3) betydande aktuella placeringar och investeringar samt rättegångar och skiljeförfaranden som kan ha avsevärd betydelse för emittentens finansiella ställning, samt 4) alla osedvanliga omständigheter som avsevärt har påverkat emittentens verksamhet. 26 § Upplysningar om emittentens tillgångar, skulder, finansiella ställning och resultat I prospektet skall ingå följande uppgifter som inverkar på emittentens tillgångar, skulder, finansiella ställning och resultat: 1) balansräkningarna, resultaträkningarna och finansieringsanalyserna för de två senaste räkenskapsperioderna samt bokslutsbilagorna och verksamhetsberättelsen för den senast avslutade räkenskapsperioden, 2) i det fall att emittenten upprättar såväl ett eget bokslut som ett koncernbokslut skall båda ingå i prospektet i enlighet med 1 punkten; om någotdera bokslutet inte innehåller någon ytterligare väsentlig information får det utelämnas med Finansinspektionens i samband med godkännandet av prospektet givna samtycke, 3) den senaste delårsrapporten i fall en sådan har offentliggjorts efter den senast avslutade räkenskapsperioden; om delårsrapporten har varit föremål för revision eller om den har genomgått allmän granskning skall omfattningen av revisionen eller granskningen anges; om delårsrapporten inte har granskats skall även detta anges; när emittenten upprättar ett koncernbokslut skall delårsrapporten ges som koncernens information, 4) enligt Finansinspektionens anvisningar uträknade relationstal som beskriver emittentens eller, om emittenten är moderbolag eller moderandelslag i en koncern, koncernens ekonomiska utveckling under de tre senast avslutade räkenskapsperioderna: a) omsättning, b) rörelsevinst eller rörelseförlust eller överskott eller förlust och dess andel i procent av omsättningen, c) vinst, överskott eller förlust före extraordinära poster och dess andel i procent av omsättningen, d) vinst, överskott eller förlust före bokslutsdispositioner och skatter samt dess andel i procent av omsättningen eller koncernens resultat före skatter och dess andel i procent av omsättningen, e) avkastningen på eget kapital i procent, f) avkastningen på investerat kapital i procent, g) soliditeten i procent, 5) formlerna för uträkning av relationstalen och, om Finansinspektionen kräver det, också beräkningsgrunderna, samt 6) om emittentens räkenskapsperiod inte är 12 månader skall i samband med relationstalen särskilt anges hur lång den är. Relationstal får utelämnas om Finansinspektionen för bokslutet har beviljat dispens i fråga om vissa verksamhetsområden. Om det inte är ändamålsenligt att sätta ut ett rela- tionstal får det utelämnas med Finansinspektionens i samband med godkännandet av prospektet givna samtycke. Av prospektet skall framgå vilka principer som iakttagits vid upprättandet av koncernbokslutet. Om inte bokslutet eller koncernbokslutet ger en sann och rättvisande bild av emittentens tillgångar och skulder, finansiella ställning och resultat vid den tidpunkt då prospektet offentliggörs, skall i prospektet lämnas mer detaljerade eller ytterligare uppgifter samt upplysning om orsakerna till den uppkomna situationen. En emittent som har hemort i någon annan stat än Finland kan med Finansinspektionens i samband med godkännandet av prospektet lämnade samtycke till prospektet foga sin i hemstaten offentliggjorda delårsrapport och sitt bokslut. I så fall skall emittenten emellertid ge en utredning om hur bokslutet och delårsrapporten skiljer sig från de upplysningar som förutsätts i Finland. En emittent som i delårsrapporterna eller bokslutet tillämpar de internationella IFRSredovisningsstandarderna kan till prospektet foga en i enlighet med dessa upprättad delårsrapport eller ett i enlighet med dessa upprättat bokslut. En emittent som inte har tillämpat IFRS-redovisningsstandarderna under den tid som avses i denna paragraf skall lämna uppgifter enligt standarderna för den tid de har tillämpats. Emittenten kan med Finansinspektionens tillstånd till undantag till prospektet foga pro forma -information utöver bokslut och delårsrapport. Det till prospektet fogade, senast fastställda bokslutet får inte hänföra sig till en räkenskapsperiod som avslutats mer än 18 månader tidigare, om inte Finansinspektionen av särskild anledning samtycker därtill i samband med godkännandet av prospektet. 27 § Uppgifter om emittentens övriga förpliktelser I prospektet skall lämnas uppgifter per senast möjliga, angivna datum om följande förhållanden, såvida uppgifterna är av väsentlig betydelse: 1) det sammanlagda beloppet av emitterade masskuldebrev varvid lån som är garanterade, lån som inte är garanterade, kapitallån och andra lån som är efterställda emittentens övriga förpliktelser skall redovisas särskilt, 2) det sammanlagda beloppet av alla övriga lån och skuldsättningar, varvid lån och skuldsättningar med respektive utan garanti skall redovisas särskilt, samt 3) det sammanlagda beloppet av ansvarsförpliktelser utanför balansräkningen. Om emittenten inte har lån, skuldsättningar eller förpliktelser av det slag som nämns i 1 mom. skall detta anges. Om emittenten upprättar ett koncernbokslut skall i denna paragraf inte beaktas skuldförbindelser mellan företag som hör till samma koncern. Detta skall emellertid anges i prospektet. 28 § Risker Av prospektet skall framgå upplysningar om de risker som hänför sig till emittenten, emittentens affärsverksamhet och verksamhetsområde samt övriga risker som hänför sig till emission eller värdepapper som emitteras, vilka, ifall de förverkligas, väsentligen kan påverka emittentens förmåga att svara för sina förbindelser eller värdepapprens värde. 29 § Upplysningar om emittentens framtidsutsikter I prospektet skall lämnas uppgifter om emittentens utsikter och grunderna för dessa för i vart fall den innevarande räkenskapsperioden. Uppgifter om framtidsutsikterna får utelämnas om Finansinspektionen i samband med godkännandet av prospektet samtycker till detta. Om framtidsutsikterna är förenade med väsentliga osäkerhetsfaktorer skall dessa nämnas särskilt. 30 § Upplysningar om garantigivare i fråga om masskuldebrevslån Om en eller flera juridiska personer har gett garanti för masskuldebrevslån som erbjuds till allmänheten, skall de uppgifter som avses i 5 och 22—29 § förutom om emittenten även lämnas om garantigivaren. 5 kap. Prospekt om masskuldebrev och optionsrätter 31 § Upplysningar om konvertibla skuldebrev, optionsrätter och emission av sådana Vad som i 20 och 21 § bestäms om prospekt för masskuldebrev skall iakttas också vad gäller prospekt för konvertibla skuldebrev. Vad som i 11 och 12 § bestäms om prospekt för aktier och andelar skall i tillämpliga delar iakttas också vad gäller prospekt för optionsrätter. 32 § Upplysningar om emittenten Vad som i 4, 5 och 13—19 § bestäms om prospekt för aktier och andelar gäller också prospekt för konvertibla skuldebrev och för optionsrätter. 33 § Upplysningar om utbyte eller teckning I prospektet skall ges upplysningar om utbytes- eller teckningsvillkoren samt om förfarandet och de situationer i vilka villkoren kan ändras. 34 § Upplysningar om aktier eller andelar I prospektet skall tas in upplysningar om vilket slag av aktier eller andelar som erbjuds vid konvertering eller teckning och de rättigheter som är förenade med aktierna samt om hur mycket aktiekapitalet, tilläggsandels- eller placeringsandelskapitalet kan öka genom utbyte av konvertibla skuldebrev eller aktieteckning med stöd av optionsrätter. 6 kap. Prospekt för depositionsbevis som representerar aktier eller andelar 35 § Upplysningar om depositionsbevisen I prospektet skall ges följande upplysningar om depositionsbevisen: 1) uppgift om de regler som gäller för emissionen av bevisen samt om datum och plats för emissionen, 2) hur många aktier eller andelar ett bevis representerar, 3) utövandet och omfattningen av de rättigheter som är förenade med originalaktierna eller originalandelarna, särskilt vad gäller rösträtt och villkor för emittentens utnyttjande av sådana rättigheter och bestämmelser som gäller för inhämtande av instruktioner från innehavaren av bevisen samt rätt till andel i vinst och likvidationsöverskott, 4) bankgarantier och andra säkerheter som gäller för bevisen och som är avsedda att garantera emittentens åtaganden, 5) möjligheten att få bevisen konverterade till originalaktier eller originalandelar och förfarandet vid sådan konvertering, 6) storleken av provisioner och kostnader som påförs bevisinnehavarna i samband med emission av bevis, inlösen av kuponger, utställande av ytterligare bevis och utbyte av bevis mot originalaktier eller originalandelar, 7) inskränkningar i rätten att fritt överlåta bevisen, 8) uppgift om hur bevisinnehavarna beskattas i det land där bevisen emitteras, samt 9) uppgift om den lagstiftning enligt vilken bevisen utställts samt om de domstolar som är behöriga i händelse av tvist. I prospektet skall dessutom ges upplysningar om upptagande av bevisen till yrkesmässigt ordnat handelsförfarande som avses i 3 kap. 16 § i värdepappersmarknadslagen eller motsvarande handelsförfaranden i andra stater. 36 § Uppgifter om emissionen av depositionsbevis I prospektet skall i tillämpliga delar ges de upplysningar om emissionen av bevisen som förutsätts i 12 §. 37 § Allmänna upplysningar om emittenten I prospektet skall ges följande allmänna upplysningar om emittenten av depositionsbevis: 1) namn och hemort samt huvudkontor, om detta inte finns på hemorten, 2) registreringsdatum och verksamhetsperiod, om denna har bestämts, 3) rättslig form och tillämplig lag, 4) aktiekapitalets eller andels-, tilläggsandels- och placeringsandelskapitalets storlek samt antal och slag beträffande de aktier eller andelar som kapitalet är fördelat på, med angivande av aktiernas eller andelarnas väsentligaste egenskaper, 5) hur stor del av aktiekapitalet eller andels-, tilläggsandels- eller placeringsandelskapitalet som återstår att inbetala, med angivande av antalet och arten av de aktier eller andelar som ännu inte är fullt betalda, i förekommande fall uppdelade efter inbetalningens omfattning, 6) uppgifter, i den mån de är kända av emittenten, om de aktie- eller andelsägare som direkt eller indirekt innehar minst en tjugondedel av det röstetal som emittentens aktier eller andelar medför eller av emittentens aktiekapital eller andels-, tilläggsandelsoch placeringsandelskapital samt om de tio aktie- eller andelsägare som innehar mest av det röstetal som hänför sig till emittentens aktier eller andelar och de tio aktie- eller andelsägare innehar mest av emittentens aktiekapital eller andels-, tilläggsandels- och placeringsandelskapital samt om varje sådan aktie- eller andelsägares röstetal och ägarandel, 7) namn, arbetsadress, befattning och sysselsättning för medlemmarna av förvaltningsråd, styrelse och motsvarande organ och för verkställande direktören och dennes ställföreträdare samt för ansvariga bolagsmän i kommanditbolag, samt uppgift om deras viktigaste sysselsättningar utanför det emitterande bolaget, samt 8) om emission av bevis som representerar aktier eller andelar inte är det enda ändamålet med det emitterande bolagets verksamhet, skall arten av dess övriga verksamhet beskrivas. 38 § Upplysningar om emittentens finansiella ställning I prospektet skall ingå emittentens balansräkning, resultaträkning och bokslutsbilagor för den senast avslutade räkenskapsperioden. I prospektet skall ingå emittentens senast upprättade delårsrapport, ifall en sådan har offentliggjorts efter den senast avslutade räkenskapsperioden. Om delårsrapporten har varit föremål för revision eller om den har genomgått allmän granskning skall omfattningen av revisionen eller granskningen anges. Om delårsrapporten inte har granskats skall även detta anges. När emittenten upprättar ett koncernbokslut skall en delårsrapport ges för koncernen. I prospektet skall ges viktiga upplysningar om utvecklingen av emittentens affärsverksamhet efter utgången av den senaste räkenskapsperioden eller efter den senaste delårsrapporten. Finansinspektionen kan i samband med godkännandet av prospektet befria den som emitterat bevisen från kravet att offentliggöra uppgifter om sin egen finansiella ställning, när emittenten är 1) ett kreditinstitut som avses i kreditinstitutslagen (121/2007) eller ett sådant utländskt kreditinstitut som avses i 3 § i lagen om utländska kreditinstituts och finansiella instituts verksamhet i Finland (1608/1993), eller 2) ett dotterföretag som till 95 procent eller mer ägs av ett sådant kreditinstitut som avses i 1 punkten och vars åtaganden gentemot innehavarna av bevis är ovillkorligt garanterade av kreditinstitutet och som, enligt lag eller i praktiken, är föremål för samma myndighetstillsyn. För bevis utställda av en inrättning som ombesörjer överlåtelser av värdepapper eller av ett underlydande institut som bildats av en sådan inrättning får Finansinspektionen i samband med godkännande av prospektet medge befrielse från kravet att offentliggöra de uppgifter som anges i 1—3 mom. och 37 §. 39 § Upplysningar om aktier eller andelar och emittenten I prospektet skall ges de i 11 § angivna upplysningarna om de aktier eller andelar som bevisen representerar. I prospektet skall i tillämpliga delar ges de upplysningar om emittenten av aktier eller andelar som förutsätts i 12 § 3 mom. och 13—19 §. 7 kap. Prospekt som gäller andra värdepapper 40 § Upplysningar om vissa andra värdepapper Vad som i denna förordning bestäms om prospekt som görs upp för aktier och andelar och om emittent av aktier och andelar gäller i tillämpliga delar även andra i 1 kap. 2 § 1 mom. 1 punkten i värdepappersmarknadslagen avsedda andelar av en sammanslutnings eget kapital och emittenter av sådana. Vad som ovan i denna förordning bestäms om prospekt som görs upp för optionsrätter och om emittenter av optionsrätter gäller i tillämpliga delar även i 1 kap. 2 § 1 mom. 1 punkten i värdepappersmarknadslagen avsedda rättigheter som hänför sig till en sammanslutnings eget kapital och emittenter av sådana. Vad som i denna förordning bestäms om prospekt som görs upp för konvertibla skuldebrev och emittenter av konvertibla skuldebrev gäller i tillämpliga delar även i 1 kap. 2 § 1 mom. 3 punkten i värdepappersmarknadslagen avsedda andra värdepapper och emittenter av sådana. Upplysningar om gäldenärs förbindelser som är jämförbara med masskuldebrev samt om vissa andra värdepapper Om ett värdepapper som emitteras är något annat i 1 kap. 2 § 1 mom. 2, 4 eller 6 punkten i värdepappersmarknadslagen avsett värdepapper än ett masskuldebrev, skall av prospektet framgå följande upplysningar om det värdepapper som erbjuds: 1) rättigheter och skyldigheter för en emittent och innehavare av värdepapper samt upplysningar om hur rättigheterna och skyldigheterna förverkligas samt övriga villkor för värdepappren, 2) tillräckliga och väsentliga upplysningar om de omständigheter på basis av vilka värdet på värdepappret bestäms, exempelvis upplysningar om övriga värdepapper som inverkar på värdepapprets värde och om emittenten av sådana, index eller annat relationstal, 3) upplysningar om hur de uppgifter som emittenten av övriga värdepapper som utgör föremål för värdepapper och uppgifter om handel med övriga värdepapper som utgör föremål för värdepapper eller hur uppgifter om värdet på index eller andra relationstal och sättet att räkna ut dem skall finnas tillgängliga för placerarna, 4) uppgift om värdepapprets företrädesrätt samt om eventuella klausuler enligt vilka värdepappret har efterställts emittentens övriga redan ingångna förbindelser eller som senare kommer att ingås, 5) till värdepappren anknutna eventuella bankgarantier och övriga säkerheter som är avsedda som säkerhet för att emittenten skall fullgöra sina skyldigheter eller uppgift om att en dylik säkerhet inte har ställts, 6) upplysningar om överföring av värdepapper till värdeandelssystemet eller annan förvaring av dem, 7) arvoden och kostnader som uppbärs av innehavare av värdepapper i samband med emission av värdepapper, giltighetstid och genomförande av rättigheter eller skyldigheter som grundar sig på dem, 8) begränsningar som gäller fri överlåtbarhet av värdepapper, 9) uppgift om hur innehavare av värdepapper beskattas i det land där emissionen av värdepapper sker, samt 10) uppgift om den lagstiftning med stöd av vilken värdepappren har emitterats samt de domstolar som är behöriga att behandla eventuella tvister. Vad som i denna förordning bestäms om prospekt som görs upp för masskuldebrev samt emittenter och garantigivare av massskuldebrev gäller, med undantag av 20 §, i tillämpliga delar även i 1 kap. 2 § 1 mom. 2, 4 och 6 punkten i värdepappersmarknadslagen avsedda andra värdepapper samt emittenter och garantigivare av sådana. Om handel kan bedrivas med värdepapper som avses i 1 mom. enligt ett i 3 kap. 16 § i värdepappersmarknadslagen avsett handelsförfarande eller motsvarande handelsförfarande i någon annan stat, skall av prospektet framgå var och från och med vilken tidpunkt handel kan bedrivas. 42 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 september 2007. Genom denna förordning upphävs finansministeriets förordning av den 14 juli 2005 om vissa prospekt som avses i 2 kap. 3 a § i värdepappersmarknadslagen (538/2005). Denna förordning skall tillämpas på prospektet som lämnas till Finansinspektionen för godkännande efter det att förordningen har trätt i kraft. Helsingfors den 20 augusti 2007 Förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi Finansministeriets förordning om minimikraven på de uppgifter som skall lämnas med stöd av lagen om fastighetsfonder Given i Helsingfors den 20 augusti 2007 I enlighet med finansministeriets beslut föreskrivs med stöd av 13 § 3 mom., 16 § 5 mom., 17 § 2 mom., 18 § 4 mom. och 22 § i lagen av den 19 december 1997 om fastighetsfonder (1173/1997), sådana de lyder i lag 350/2007: 1 § Allmänna bestämmelser stämt geografiskt område och grunderna för den, Denna förordning innehåller sådana kompletterande bestämmelser till lagen om fastighetsfonder som avses i lagens 13 § 3 mom., 16 § 5 mom., 17 § 2 mom., 18 § 4 mom. och 22 §. Bestämmelserna i 3 § i denna förordning kompletterar finansministeriets förordning om prospekt som avses i 2 kap. i värdepappersmarknadslagen (452/2005), finansministeriets förordning om vissa prospekt som avses i 2 kap. 3 a § i värdepappersmarknadslagen och 22 § i lagen om fastighetsfonder (818/2007), finansministeriets förordning om regelbunden informationsskyldighet för värdepappersemittenter (153/2007) samt finansministeriets förordning om krav för upptagande av värdepapper på börslistan (840/2006), vilka utfärdats med stöd av 2 och 3 kap. i värdepappersmarknadslagen (495/1989), till de delar det är fråga om fastighetsfonders informationsskyldighet. 2 § Kompletterande minimikrav i fråga om stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten En fastighetsfond skall i stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten åtminstone presentera 1) uppgifter om placeringspolitiken samt de detaljerade grunderna för hur fastighetsfondsverksamheten bedrivs, såsom a) en beskrivning av riskerna samt av principerna för riskhantering och riskspridning, b) eventuell specialisering inom ett be- c) eventuell specialisering enligt fastigheternas användningsändamål och grunderna för den, d) eventuell annan specialisering än sådan som avses i b- och c-punkten, e) eventuella andra begränsningar av placeringarna, samt f) principerna för de placeringsobjekt och placeringsförfaranden enligt 15 § i lagen om fastighetsfonder som används för skötseln av fastighetsfondens tillgångar, samt fördelningen av tillgångarna på sådana placeringsobjekt, 2) uppgifter om beloppet av och principerna för användningen av främmande kapital, 3) uppgifter om kredittagningsfullmakt, i synnerhet om dess maximibelopp och tidsgräns, 4) uppgifter om arten och omfattningen av sådan i 8 § i lagen om fastighetsfonder avsedd, av bolaget bedriven verksamhet som väsentligen hör ihop med fastighetsfondsverksamheten, 5) en beskrivning av hur servicen gällande fastigheternas förvaltning och underhåll är ordnad, 6) en beskrivning av hur övrig service beträffande fastighetsfondens egendomsförvaltning är ordnad, 7) en beskrivning av hur fastighetsfondens fastighetsvärdering är ordnad, samt 8) uppgifter om arten och omfattningen av den fastighetsförädlingsverksamhet som avses i 3 § 5 punkten i lagen om fastighetsfonder. Innan aktien eller andelen upptas som föremål för offentlig handel, skall fastighetsfonden i stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten redogöra för var, när och hur värdet av fastighetsfondens aktier eller andelar offentliggörs. Om ändring av stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten beslutar den i aktiebolagsform drivna fastighetsfondens bolagsstämma, som kan ge fastighetsfondens styrelse fullmakt att inom ramen för denna fullmakt ändra stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten. Om ändring av stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten i en fastighetsfond i kommanditbolagsform bestäms i bolagsavtalet. 3 § Minimiomfattningen av fastighetsfondernas informationsskyldighet En fastighetsfond skall offentliggöra de uppgifter som avses i denna paragraf i delårsrapportens redogörelsedel och i verksamhetsberättelsen. Fastighetsfonden skall enligt 17 § 2 mom. och 22 § i lagen om fastighetsfonder lämna grundläggande uppgifter om varje enskild fastighet, såsom a) gatuadress och kommun, b) vilket år byggnaden färdigställts och genomgått grundlig renovering samt vilket år andra omfattande reparationer genomförts, c) uthyrbar lägenhetsyta enligt användningsändamål, samt d) fastighetsfondens ägarandel i fastigheten. Fastighetsfonden skall för värdering av egendomen uppge åtminstone följande uppgifter per fastighetstyp med beaktande av vad som bestäms i 20 § 1 och 2 mom. i lagen om fastighetsfonder: 1) indextalen för hyror samt metoderna för beräkning av dessa indextal för senaste räkenskapsperiod, såsom a) kapacitetsutnyttjande (lokaler som står tomma eller underutnyttjas i kvadratmeter räknat), b) uppnådda bruttointäkter, c) antalet hyresavtal och kunder samt fördelningen av hyresavtalen på basis av årshyran, samt d) gällande hyresavtal som går ut (intäkter av dem i euro) per år. 2) formlerna för beräkning av indextalen för fastighetsintäkter för senaste räkenskapsperiod samt faktorer som inverkar på realiseringen av fastigheterna, såsom a) faktiskt värde på fastigheterna på bokslutsdagen och ändringar i värdet under året, b) uppnådd nettointäktsgrad, c) uppgifter om förhållandet mellan fondens likvida tillgångar och annan förmögenhet (i procent), d) avtal eller förpliktelser som begränsar realiseringen av en fastighet och deras antal, samt e) andra sådana väsentliga förpliktelser i anslutning till omsättningen eller underhållet av en fastighet som avviker från fastighetens normala underhåll. Fastighetsfonden skall för värdering av egendomen även lämna de uppgifter som krävs i 3 mom. ortsvis, dock så att sekretessen i fråga om uppgifterna i hyresavtalen inte äventyras. För ändringar i principerna för beräkning av de indextal som avses i 2 och 3 mom. eller ändringar i sättet av presentera dem skall redogöras. Presentationen av indextalen skall vara konsekvent. Fastighetsfonden skall lämna de uppgifter som krävs i 2—4 mom. för senaste räkenskapsperiod i fråga om den fastighetsförmögenhet som har varit i fastighetsfondens ägo under hela räkenskapsperioden, med undantag för sådan egendom som avses i 3 § 5 punkten i lagen om fastighetsfonder. En fastighetsfond i kommanditbolagsform skall dessutom lämna uppgifter om väsentliga villkor i bolagsavtalet som påverkar placerarnas ställning samt om ändringar i dem, liksom om sådana på lag baserade faktorer som väsentligen avviker från placeringar som görs i ett aktiebolag. Dessutom skall fastighetsfonden lämna uppgifter om kommanditbolagets rätt till förvaltningsarvoden, teckningsprovisioner, inlösningsprovisioner och andra arvoden, uppgifter om ändringar i arvodena samt om betalning av bolagsmännens insatser och om beloppen av dem. Fastighetsfonden skall för varje objekt ge en beskrivning av den i 3 § 5 punkten i lagen om fastighetsfonder avsedda fastighetsförädlingsverksamheten samt av den egendom som är bunden i verksamheten. Fastighetsfonden skall om sin fastighetsegendom lämna åtminstone följande uppgifter, som skall meddelas fondvis för senaste räkenskapsperiod: 1) översikt över förhållandena på den fastighetsmarknad där fastighetsfonden har gjort placeringar, 2) anskaffningar och överlåtelser av fastighetsförmögenhet (i euro), samt 3) beskrivning av fastighetsfondens organisation. Fastighetsfonden skall lämna uppgifter om procentuella ändringar i de krediter och fordringar som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten för den senaste räkenskapsperioden. Har de uppgifter som avses i denna paragraf lämnats i bokslutet eller delårsrapporten är det möjligt att hänvisa till dem i verksamhetsberättelsen eller delårsrapportens redogörelsedel. 4 § Minimikrav på fastighetsvärderingsmetoder och värderingsutlåtanden Ett fastighetsvärderingsutlåtande skall åtminstone innehålla uppgift om 1) objektets typ och dess omgivning, 2) faktorer som inverkar på objektets värde, såsom planläggningssituationen, eventuella byggförbud samt marknadsläget, 3) utlåtandets användningsändamål och tidpunktens inverkan på värderingen, 4) hur ofta utlåtandena givits samt om hur långt värderarens uppdragsavtal varit och hur ofta det upprepats, 5) vem som beställt utlåtandet, 6) de viktigaste grunderna för värderingen, såsom arealen, 7) de informationskällor som använts och hållande av syn, 8) de värderingsmetoder som använts, samt 9) de indextal som använts. Fastighetsfonden behöver inte skaffa ett nytt värderingsutlåtande om det har förflutit mindre än tre månader från tidpunkten för värderingen av objektet. 5 § Upptagande av en fastighetsfonds aktier till offentlig handel Utan hinder av vad som bestäms i 4 § 1 mom. i finansministeriets förordning om krav för upptagande av värdepapper på börslistan, kan fastighetsfonders aktier upptas till offentlig handel i enlighet med 11 § i lagen om fastighetsfonder när fastighetsfonden lämnar fondbörsen de uppgifter gällande senaste räkenskapsperiod som nämns i förordningen. Vad som bestäms i 1 mom. tillämpas även på sådana fastighetsfonder i kommanditbolagsform som erbjuder allmänheten möjlighet att delta i gemensamma fastighetsplaceringar på det sätt som avses i 1 § 1 mom. i lagen om fastighetsfonder. 6 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 september 2007. Genom denna förordning upphävs finansministeriets beslut av den 18 februari 1998 om kompletterande bestämmelser till lagen om fastighetsfonder (135/1998). Helsingfors den 20 augusti 2007 Förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi Lagstiftningsråd Ilkka Harju Nr 820 Finansministeriets förordning om fondbolags bokslut och verksamhetsberättelse samt om placeringsfonders bokslut, verksamhetsberättelse och halvårsrapport Given i Helsingfors den 20 augusti 2007 I enlighet med finansministeriets beslut föreskrivs med stöd av 39 § 3 mom., 94 § 2 mom. och 96 § 3 mom. i lagen av den 29 januari 1999 om placeringsfonder (48/1999), sådana de lyder, 39 § 3 mom. i lag 134/2007 samt 94 § 2 mom. och 96 § 3 mom. i lag 224/2004: 1 kap. Allmänna bestämmelser de internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. i bokföringslagen (1336/1997). 1 § Tillämpningsområde Bokslutet och verksamhetsberättelsen för fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder (48/1999) samt bokslutet, verksamhetsberättelsen och halvårsrapporten för placeringsfonder som avses i lagen om placeringsfonder samt för specialplaceringsfonder som avses i 12 kap. i lagen om placeringsfonder upprättas i enlighet med denna förordning. På fondbolagets bokslut och verksamhetsberättelse tillämpas även vad det föreskrivs i 146 och 148—155 § i kreditinstitutslagen (121/2007), om inte något annat följer av denna förordning. Bokslutet för en placeringsfond upprättas i enlighet med denna förordning oberoende av om det fondbolag som förvaltar placeringsfonden upprättat sitt bokslut i enlighet med Vad som i denna förordning föreskrivs om bokslut tillämpas på motsvarande sätt på fondbolags koncernbokslut, om inte något annat särskilt fastställs. 2 kap. Fondbolags bokslut och verksamhetsberättelse 2 § Resultaträkning och balansräkning för fondbolag Resultaträkningen och balansräkningen för fondbolag upprättas i enlighet med bilaga I till denna förordning. För förvaltningsarvoden som antecknats under arvoden skall i resultaträkningen särskilt anges deras bruttobelopp och det belopp som har återburits till placerarna. Av arvoden skall specificeras de arvoden som fås från verksamhet enligt 5 § 2 mom. i lagen om placeringsfonder. Arvodena kan specificeras antingen i resultaträkningen eller i noterna. 3 § Redovisning av finansiella instrument, förvaltningsfastigheter och finansiella leasingavtal i bokslutet och koncernbokslutet På fondbolags bokslut tillämpas vad som föreskrivs i 2 och 3 samt 5—8 § i finansministeriets förordning om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag (150/2007). På antecknande av finansiella leasingavtal i koncernbokslut tillämpas vad som föreskrivs i 4 § i den förordning som nämns i 1 mom. 4 § Finansieringsanalys och innehållet i noterna På noterna till fondbolags bokslut och på finansieringsanalys tillämpas vad som föreskrivs i 4 kap. i finansministeriets förordning om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag (150/2007). 5 § Innehållet i verksamhetsberättelsen Verksamhetsberättelsen skall innehålla åtminstone följande uppgifter om viktiga omständigheter gällande utvecklingen av fondbolagets verksamhet: 1) en redogörelse som ger en rättvisande bild av utvecklingen och resultatet av fondbolagets verksamhet samt av fondbolagets ställning, inklusive en beskrivning av de viktigaste framtida riskerna och osäkerhetsfaktorerna, 2) väsentliga händelser under räkenskapsperioden och efter dess utgång, 3) den förväntade framtida utvecklingen, 4) de risker som anknyter till finansiella instrument och en redogörelse för målen och principerna för styrningen av dem, särskilt för kreditrisker, marknadsrisker, likviditets- risker och kassaflödesrisker, inklusive principerna för säkrande av varje huvudtyp av sådana planerade transaktioner där säkringsredovisning används. Verksamhetsberättelsen skall innehålla en redogörelse, om fondbolaget har blivit moderföretag eller har varit övertagande företag vid en fusion eller om fondbolaget har delats. I verksamhetsberättelsen skall eventuella utländska filialer och representationskontor uppges. I verksamhetsberättelsen skall ingå styrelsens förslag till åtgärder beträffande fondbolagets vinst samt ett förslag till eventuell utdelning av övrigt fritt eget kapital. Den redogörelse som avses i 1 mom. 1 punkten skall vara en opartisk och heltäckande analys av utvecklingen och resultatet i fråga om fondbolagets verksamhet samt av fondbolagets ställning, och den skall motsvara omfattningen och mångformigheten hos fondbolagets verksamhet. Ett fondbolags verksamhetsberättelse som avses i 5 § 2 mom. i lagen om placeringsfonder skall innehålla en kapitaltäckningsanalys med uppgifter om fondbolagets kapitalbas och minimibeloppet för kapitalbasen. I fråga om nyckeltalen och de viktigaste posterna i resultat- och balansräkningen skall i verksamhetsberättelsen ingå en tabell som upptar åtminstone de tre senaste räkenskapsperioderna. Nyckeltal och andra uppgifter skall också anges om övriga faktorer som eventuellt har betydelse för fondbolagets verksamhet, såsom om personalen. 3 kap. Placeringsfonders bokslut 6 § Allmänna principer för upprättande av placeringsfonders bokslut Bokslutet för en placeringsfond upprättas med iakttagande av de bestämmelser om beräkning av placeringsfondens värde som ingår i placeringsfondens stadgar. Vad som i denna förordning föreskrivs om värdepapper tillämpas även på penningmarknadsinstrument som avses i 2 § 13 punkten i lagen om placeringsfonder. 7 § Resultaträkning och balansräkning för placeringsfonder Resultaträkningen och balansräkningen för placeringsfonder upprättas i enlighet med bilaga II till denna förordning. Om en specialplaceringsfond har placerat medel i fastigheter eller fastighetsvärdepapper skall de värdeförändringar, intäkter och kostnader som de orsakar i resultaträkningen anges särskilt på egen rad till nettobelopp före ränteintäkter. Om en specialplaceringsfond som investerar sina tillgångar huvudsakligen i fastigheter eller fastighetsvärdepapper har tagit långfristigt lån skall det anges först under gruppen främmande kapital i balansräkningen. De fastigheter och fastighetsvärdepapper som avses ovan i 2 mom. anges särskilt för vardera posten, värderade till marknadsvärde som första post under aktiva i balansräkningen. 8 § Noter angående upprättande av bokslut Noterna till bokslutet skall bestå av åtminstone de noter som anges i 2 kap. 2 § 1 mom. i bokföringsförordningen (1339/1997). En specialplaceringsfond som investerar sina tillgångar huvudsakligen i fastigheter eller fastighetsvärdepapper skall dessutom i noterna ange uppgifter om metoderna för värdering av fastigheterna och eventuella ändringar av dessa. 9 § Noter till resultaträkningen Noterna till resultaträkningen skall innehålla resultaträkningens poster ″Nettointäkter från värdepapper″ och ″Nettointäkter från derivatinstrument″ specificerade enligt följande: Nettointäkter från värdepapper: Aktierelaterade poster Överlåtelsevinster Överlåtelseförluster Icke-realiserade värdeförändringar, netto Ränterelaterade poster Överlåtelsevinster Överlåtelseförluster Icke-realiserade värdeförändringar, netto Sammanlagt Nettointäkter från derivatinstrument: Aktierelaterade poster Vinster Förluster Icke-realiserade värdeförändringar, netto Ränterelaterade poster Vinster Förluster Icke-realiserade värdeförändringar, netto Andra än aktie- eller ränterelaterade poster Vinster Förluster Icke-realiserade värdeförändringar, netto Sammanlagt Av fastigheters och fastighetsvärdepappers nettointäkter skall specificeras hyresinkomster, vederlag, realiserade och icke-realiserade vinster och förluster samt övriga intäkter och kostnader specificerade på vederbörligt sätt. 10 § Noter till balansräkningen I noterna till balansräkningen skall anges: 1) Fondens värdeförändring under räken- skapsperioden, specificerad på följande sätt: Fondens värde 1.1. Teckning av fondandelar Inlösen av fondandelar Utdelning av avkastning Räkenskapsperiodens vinst/förlust Fondens värde 31.12. 2) En beräkning av den utdelningsbara avkastningen 31.12. enligt fondens stadgar. 3) Placeringar i värdepapper enligt slag samt derivatinstrument klassificerade enligt bilaga III till denna förordning och avstämda mot fondens värde 31.12. En specialplaceringsfond skall dessutom ange fastighetsvärdepappersplaceringar och fastighetsplaceringar klassificerade enligt nämnda bilaga och avstämda mot fondens värde 31.12. 4) Uppgift om skulder och andra förbindelser för vilka placeringsfonden har pantsatt, intecknat eller på annat sätt som säkerhet ställt egendom, specificerade per säkerhetsslag. 4 kap. En placeringsfonds verksamhetsberättelse och halvårsrapport 11 § Innehållet i verksamhetsberättelsen Utöver vad som anges i 96 § i lagen om placeringsfonder skall en placeringsfonds verksamhetsberättelse förutom det föregående bokslutet samt revisionsberättelsen innehålla åtminstone 1) en redogörelse, med beaktande av fondens placeringspolitik, för fördelningen av placeringarna per bransch, geografiskt marknadsområde eller enligt andra ändamålsenliga grunder som beskriver placeringarnas sammansättning såsom en procentuell andel av fondens värde, 2) en redogörelse för fördelningen av placeringarna enligt olika andelsserier såsom en procentuell andel av fondens värde, 3) en redogörelse för de ändringar som inträffat i placeringarnas sammansättning under rapportperioden, 4) en redogörelse för i vilken omfattning fonden i sin verksamhet har använt olika derivatinstrument, låne- och återköpsavtal samt för antalet dylika avtal i slutet av året separat fördelade på avtal som ingåtts för att avvärja risker som hänför sig till placeringsverksamhet och i övrigt som en del av placeringsverksamhet enligt målen, 5) fondens värde och värdet av en fondandel under den senaste räkenskapsperioden och de två föregående räkenskapsperioderna, 6) en redogörelse för de arvoden som betalats till fondbolaget eller förvaltningsinstitutet fördelade på arvoden för förvaltning och förvaring av fondens medel samt på motsvarande kostnader för de placeringsfonder och fondföretag som varit föremål för fondens placeringar, ifall fonden på grundval av sina stadgar kan placera egna medel i andelar i andra placeringsfonder och fondföretag, samt 7) en redogörelse för de anskaffningar och överlåtelser av fastigheter som gjorts för en specialplaceringsfond som investerar sina tillgångar huvudsakligen i fastigheter eller fastighetsvärdepapper. En specialplaceringsfond som investerar huvudsakligen i fastigheter eller fastighetsvärdepapper skall i sin verksamhetsberättelse ange sådana uppgifter om sina fastigheter som uppfyller minimikraven i 3 § i finansministeriets förordning om minimikraven på de uppgifter som skall lämnas med stöd av lagen om fastighetsfonder (819/2007). De redogörelser som avses ovan i 1 mom. kan lämnas antingen som separata utredningar till verksamhetsberättelsen eller i samband med bokslutsuppgifterna. 12 § Innehållet i halvårsrapporten Utöver vad som anges i 94 § i lagen om placeringsfonder skall en placeringsfonds halvårsrapport åtminstone innehålla en sådan redogörelse för rapportperioden som avses i 11 § 3 punkten för placeringar i värdepapper, klassificerad enligt bilaga III, samt de redogörelser som avses i 12 § 1 mom. 1, 3 och 6 punkten. 5 kap. Ikraftträdande 13 § Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Denna förordning träder i kraft den 1 september 2007. Genom denna förordning upphävs finansministeriets förordning av den 9 februari 2007 om fondbolags bokslut och verksamhetsberättelse samt om placeringsfonders bokslut, verksamhetsberättelse och halvårsrapport (151/2007). Förordningen tillämpas första gången på det bokslut, den verksamhetsberättelse och den halvårsrapport som upprättas för den räkenskapsperiod som slutar närmast efter det att förordningen har trätt i kraft, dock så att fondbolags och placeringsfonders resultaträkningar och balansräkningar för nämnda räkenskapsperiod i stället för i enlighet med de resultaträknings- och balansräkningsscheman som ingår i bilagorna till denna förordning får upprättas i enlighet med den förordning som upphävdes genom förordningen av den 9 februari 2007. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 mom. tillämpas förordningen på bokföringen för en specialplaceringsfond som in- vesterar huvudsakligen i fastigheter eller fastighetsvärdepapper från ingången av den räkenskapsperiod som börjar närmast efter att lagen om ändring av lagen om placeringsfonder (351/2007) trätt i kraft. Helsingfors den 20 augusti 2007 Förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi Lagstiftningsråd Ilkka Harju RESULTATRÄKNINGS- OCH BALANCRÄKNINGSSCHEMA FÖR FONDBOLAG RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING AKTIVA ``` Kontanta medel Fordringar på kreditinstitut På anfordran betalbara Övriga Fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn På anfordran betalbara Övriga Skuldebrev Den offentliga sektorn Övriga Aktier och andelar Aktier och andelar i ägarintresseföretag Aktier och andelar i företag inom samma koncern Derivatinstrument Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Förvaltningsfastigheter samt aktier och andelar i förvaltningsfastigheter Övriga fastigheter samt aktier och andelar i fastighetssammanslutningar Övriga materiella tillgångar Aktieemissionsfordringar Övriga tillgångar Resultatregleringar och förskottsbetalningar Latenta skattefordringar ``` PASSIVA ``` FRÄMMANDE KAPITAL Skulder till kreditinstitut På anfordran betalbara Övriga Skulder till allmänheten och den offentliga sektorn På anfordran betalbara Övriga Skuldebrev emitterade till allmänheten Masskuldebrevslån Övriga Derivatinstrument och andra skulder som innehas för handel Övriga skulder Övriga skulder Avsättningar Resultatregleringar och erhållna förskott Efterställda skulder Kapitallån Övriga Latenta skatteskulder ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens ``` Reserver EGET KAPITAL Aktiekapital Överkursfond Uppskrivningsfond Övriga bundna fonder Fond för verkligt värde Reservfond Omräkningsdifferenser Säkring av kassaflödet Värdering till verkligt värde Fonder enligt bolagsordningen Fria fonder Övriga fonder Balanserad vinst (förlust) Räkenskapsperiodens vinst (förlust) FÖRBINDELSER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN Garantier och panter Förbindelser for kunders räkning till förmån för tredje part Övriga Återköpsförbindelser avseende värdepapper Oåterkalleliga förbindelser till förmån för kunder Övriga RESULTATSRÄKNINGS- OCH BALANSRÄKNINGSSCHEMA FÖR PLACERINGSFONDER RESULTATRÄKNING a) Nettointäkter från värdepapper 1. INTÄKTER OCH VÄRDEFÖRÄNDRINGAR b) Nettointäkter från derivatinstrument d) Ränteintäkter c) Utdelningsintäkter och vinstandelar e) Övriga intäkter a) Arvodeskostnader 2. KOSTNADER aa) Till fondbolag b) Räntekostnader ab) Till förvaringsinstitut c) Övriga kostnader 3. RÄKENSKAPSPERIODENS VINST (FÖRLUST) BALANSRÄKNING 1. Värdepapper till marknadsvärde Aktiva 2. Kundfordringar a) Derivatinstrumentens värdestegringar 3. Övriga fordringar b) övriga 5. Kassa och bank 4. Resultatregleringar Aktiva sammanlagt A. FONDENS VÄRDE Passiva 1. Fondens värde 1. Skulder till leverantörer B. FRÄMMANDE KAPITAL 2. Övriga skulder b) Övriga a) Nedskrivningar av derivatinstrument 3. Resultatregleringar Passiva sammanlagt Bilaga III KLASSIFICERINGEN AV PLACERINGSFONDERS OCH SPECIALPLACERINGSFONDERS VÄRDEPAPPERSPLACERINGAR OCH DERIVATINSTRUMENT Antal Procent av Värdepapper Värdepapper med vilka bedrivs offentlig handel på fondbörsens börslista Sammanlagt Värdepapper med vilka bedrivs handel på någon annan reglerad marknadsplats, som fungerar fortlöpande samt är erkänd och öppen för allmänheten, än fondbörsens börslista Sammanlagt Värdepapper vilkas emissionsvillkor innefattar ett åtagande att göra värdepapperen föremål för handel inom ett år efter att de emitterats inom någotdera av ovan nämnda omsättningssystem Sammanlagt Övriga värdepapperSammanlagt Värdepapper sammanlagt Standardiserade derivatinstrument Räntederivat Terminskontrakt Op- tionskontrakt Köpta Utställda Valutaderivat Terminskontrakt Optionskontrakt Köpta Utställda Aktiederivat Terminskontrakt Options- kontrakt Köpta Utställda Övriga derivat Terminskontrakt Optionskontrakt Köpta Utställda Ickestandardiserade derivatinstrument Räntederivat Terminskontrakt Op- tionskontrakt Köpta Utställda Valutaderivat Terminskontrakt Optionskontrakt Köpta Utställda Aktiederivat Terminskontrakt Options- St/nominellt, EUR Kurs EUR/% Marknadsvär- de/värdeförändring, EUR fondens värde kontrakt Köpta Utställda Övriga derivat Terminskontrakt Optionskontrakt Köpta Utställda Kassa och övriga tillgångar, netto Fondens värde Antalet utlöpande andelar Antalet tillväxtandelar Antalet avkastningsandelar Värdet av en fondandel Värdet av en tillväxtandel Värdet av en avkastningsandel Nr 821 Finansministeriets förordning om fondprospekt och förenklade fondprospekt Given i Helsingfors den 20 augusti 2007 I enlighet med finansministeriets beslut föreskrivs med stöd av 92 § 3 mom. och 93 § 3 mom. i lagen av den 29 januari 1999 om placeringsfonder (48/1999), sådana de lyder i lag 224/2004: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 § prospekt som presenteras som en sammanfattning av ett fondprospekt behöver inte upprepas i de övriga delarna av fondprospektet. Tillämpningsområde Denna förordning gäller minimikraven på och utformningen av informationen i ett fondprospekt enligt 92 § och ett förenklat fondprospekt enligt 93 § i lagen om placeringsfonder (48/1999). 2 § Informationen i fondprospekt Prospekten skall dateras och tydligt rubriceras som fondprospekt eller förenklat fondprospekt så att de kan skiljas från andra prospekt. Den information som enligt bestämmelserna skall framgå av prospektet skall utformas tydligt och begripligt med beaktande av den typiska investerarmålgruppen för placeringsfonden i fråga. Prospekten skall på begäran tillhandahållas i pappersform. Om ett fondprospekt består av separata delar, skall dessa delar tydligt anges. Ett förenklat fondprospekt kan kombineras med ett fondprospekt och tillhandahållas som en separerbar sammanfattning av fondprospektet. Uppgifterna i ett förenklat fond- 2 kap. Förenklat fondprospekt 1 § Presentation av placeringsfonden Av ett förenklat fondprospekt skall kortfattat framgå 1) placeringsfondens namn 2) senaste fastställelsedatum för placeringsfondens stadgar och den stat där fastställelsen skett, datum då verksamheten inleddes samt placeringsfondens verksamhetsperiod, om en sådan har bestämts, 3) firman för det fondbolag som ansvarar för placeringsfondens förvaltning, 4) i vilken grad fondbolaget anlitar ombud i sin verksamhet, 5) firman för placeringsfondens förvaringsinstitut, 6) namnen på placeringsfondens revisorer och revisorssuppleanter eller namnet på den godkända revisionssammanslutningen, samt 7) den finansiella koncern som vid sidan av fondbolaget eventuellt sköter placeringsfondens marknadsföring. Uppgifter om placeringsfondens investeringar Av ett förenklat fondprospekt skall kortfattat framgå 1) placeringsfondens investeringsverksamhet, dess mål och de särskilda risker som är förenade med investeringarna, 2) placeringsfondens tidigare avkastningsutveckling och en därmed förknippad varning om att värdet på en investering i en placeringsfond kan stiga eller sjunka och att en investerare vid inlösen av sin investering kan få tillbaka mindre än vad han eller hon ursprungligen investerade, samt 3) placeringsfondens investerarmålgrupp. Av uppgifterna i 1 mom. 1 punkten skall åtminstone framgå om målet i investeringsverksamheten eftersträvas med aktiva eller passiva förmögenhetsförvaltningsmedel och de huvudsakliga investeringsobjekten samt, i fråga om placeringsfonder som investerar i räntebärande investeringsobjekt, genomsnittlig giltighetstid för ränteinvesteringarna och, i fråga om placeringsfonder som investerar i aktier, de eventuella begränsningar som gäller investeringsgraden på aktiemarknaden. Om en placeringsfond investerar i derivatkontrakt skall av den information som avses i punkten speciellt framgå om derivatkontrakten enbart kan användas som skydd mot riskerna i investeringsverksamheten eller också annars som en del av placeringsfondens målinriktade investeringsverksamhet. Av den information som avses i punkten skall också framgå om placeringsfondens värde har en tendens att variera avsevärt enligt sammansättningen av fondens tillgångar eller de metoder som används vid förvaltningen av tillgångarna. 3 § Uppgifter om investering i placeringsfonden I ett förenklat fondprospekt skall 1) ges en för andelsägarna behövlig kort redogörelse för den beskattning som tillämpas på placeringsfonden och enskilda andelsägare, 5 895043/126 2) anges fondandelsägarnas kostnader för teckning och inlösen av fondandelar samt hur kostnaderna beräknas, 3) anges övriga eventuella kostnader som föranleds av verksamheten eller hur de beräknas, indelade i kostnader som placeringsfonden och kostnader som dess andelsägare skall betala, 4) anges när, var och hur fondandelarna emitteras och inlöses, 5) anges när, var och hur avkastningen av fondandelarna utbetalas, samt 6) anges när, var och hur fondandelsvärdet offentliggörs. Av uppgifterna i 1 mom. 3 punkten skall åtminstone framgå placeringsfondens årliga totalkostnadsförhållande och portföljens omsättningshastighet samt en redogörelse för hur de beräknas. 4 § Övriga uppgifter Av ett förenklat fondprospekt skall framgå 1) var placeringsfondens prospekt samt dess stadgar, årsberättelse och halvårsrapport tillhandahålls, 2) var en specialplaceringsfonds kvartalsrapport tillhandahålls och information om att kvartalsrapporten tillhandahålls kostnadsfritt före och efter teckningen av fondandelar, 3) kontaktinformation för erhållande av ytterligare upplysningar, 4) tillsynsmyndigheten för fondbolaget och placeringsfonden, samt 5) när det förenklade fondprospektet har publicerats. 5 § Specialplaceringsfonder som placerar huvudsakligen i fastigheter eller fastighetsvärdepapper Av ett förenklat prospekt för en specialplaceringsfond som placerar huvudsakligen i fastigheter eller fastighetsvärdepapper skall dessutom framgå 1) i 18 § i lagen om fastighetsfonder (1173/1997) avsedda uppgifter om fastighetsvärderaren och 2) den övre tillåtna gränsen för specialplaceringsfondens kredittagning och kreditens belopp och kreditgivare. 3 kap. Fondprospekt 1 § Uppgifter om placeringsfonden Utöver vad som enligt 2 kap. 1 § 1—2 och 6 punkten samt 2 och 3 § skall framgå av ett förenklat fondprospekt skall i fondprospektet 1) nämnas var placeringsfondens årsberättelse, halvårsrapport och, i fråga om en specialplaceringsfond, också dess kvartalsrapport tillhandahålls, 2) anges tidpunkten för placeringsfondens bokslut, 3) anges principerna och metoderna för värdering av placeringsfondens tillgångar, 4) nämnas den omständigheten att en fondandel berättigar till en viss andel av placeringsfondens tillgångar, beroende på det sammanlagda antalet fondandelar med hänsyn till de relativa värdena av fondandelsserierna och -arterna, 5) informeras om fondandelsägarstämman och om rätten att utöva rösträtt vid denna, 6) informeras om de reglerade marknadsplatser där fondandelarna är föremål för offentlig handel, 7) anges i vilka situationer återköp och inlösen av fondandelar kan avbrytas, 8) anges hur och när tecknings- och inlös- ningspriserna för fondandelarna fastställs, 9) anges var och när tecknings- och inlösningspriserna för fondandelarna offentliggörs, samt 10) anges målen med ägarstyrningen av placeringsfonden. Om sammanlagt mer än en tiondel av placeringsfondens tillgångar enligt fondens stadgar kan investeras i andra placeringsfonders eller fondföretags andelar, skall av placeringsfondens fondprospekt speciellt framgå maximibeloppet av förvaltningsprovisionerna för skötseln av placeringsfonden och de placeringsfonder eller fondföretag som placeringsfonden investerar i. 2 § Uppgifter om fondbolaget Utöver vad som enligt 2 kap. 1 § 3 och 4 punkten skall framgå av ett förenklat fondprospekt skall i fondprospektet 1) anges fondbolagets hemort och huvudkontor, om detta inte finns på hemorten, 2) anges datum då fondbolaget grundades samt dess verksamhetsperiod, om denna har bestämts, 3) anges fondbolagets verksamhetsområde, 4) ges uppgifter om andra placeringsfonder som förvaltas av fondbolaget, 5) anges namnen på medlemmarna och suppleanterna i fondbolagets styrelse, 6) anges namnet på fondbolagets verkställande direktör, samt 7) anges fondbolagets aktiekapital. I fondprospektet skall i detalj redogöras för de i 1 mom. 5 och 6 punkten avsedda personernas viktigaste sysselsättningar utanför fondbolaget, om dessa har betydelse från fondbolagets synpunkt. 3 § Uppgifter om förvaringsinstitutet Utöver vad som enligt 2 kap. 1 § 5 punkten skall framgå av ett förenklat fondprospekt skall i fondprospektet 1) anges förvaringsinstitutets huvudsakliga verksamhetsområde, samt 2) anges förvaringsinstitutets hemort och huvudkontor, om detta inte finns på hemorten. 4 § Undantag i fråga om fondprospektets innehåll De uppgifter som avses i 1—3 § med undantag för de uppgifter som avses i 1 § 1 mom. i inledningsstycket och 8 punkten, kan utelämnas ur fondprospektet om de framgår av placeringsfondens stadgar som har fogats till fondprospektet. 4 kap. Ikraftträdande 1 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 september 2007. Genom denna förordning upphävs finansministeriets förordning av den 2 april 2004 om fondprospekt och förenklade fondprospekt (233/2004). Denna förordning skall tillämpas senast på sådana fondprospekt och förenklade fondprospekt som offentliggörs den 1 november 2007 och därefter. Helsingfors den 20 augusti 2007 Förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi Lagstiftningsråd Ilkka Harju Nr 822 Handels- och industriministeriets förordning om högsta halter av vissa bekämpningsmedel i frukt och grönsaker samt i spannmål, ägg och äggprodukter Given i Helsingfors den 23 augusti 2007 I enlighet med handels- och industriministeriets beslut föreskrivs med stöd av 7 § livsmedelslagen av den 13 januari 2006 (23/2006): 1 § Syftet med förordningen Genom denna förordning genomförs följande direktiv av Europeiska gemenskapernas kommission: 2) kommissionens direktiv 2007/9/EG av den 20 februari 2007 om ändring av bilagorna till rådets direktiv 90/642/EEG när det gäller gränsvärden för resthalter av aldikarb. 1) kommissionens direktiv 2007/8/EG av den 20 februari 2007 om ändring av vissa bilagor till rådets direktiv 76/895/EEG, 86/362/EEG och 90/642/EEG när det gäller gränsvärden för resthalter av fosfamidon och mevinfos och 2 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 september 2007 Helsingfors den 23 augusti 2007 Handels- och industriminister Mauri Pekkarinen Överinspektör Vesa Tuomaala Nr 823 Undervisningsministeriets förordning om ändring av 7 och 16 § i arbetsordningen för undervisningsministeriet Given i Helsingfors den 24 augusti 2007 I enlighet med undervisningsministeriets beslut ändras i arbetsordningen av den 22 maj 2003 för undervisningsministeriet (380/2003) 7 och 16 §, av dem 16 § sådan den lyder i förordningarna 647/2005 och 209/2006, som följer: 7 § Ämbetsverk, inrättningar, organ och sammanslutningar som hör till avdelningens ansvarsområde Till ansvarsområdet för utbildnings- och forskningspolitiska avdelningen hör följande ämbetsverk och inrättningar: universiteten och övningsskolorna vid dem, yrkeshögskolorna, utbildningsstyrelsen och läroanstalterna som hör till dess verksamhetsområde, studentexamensnämnden, besvärsnämnden för studiestöd, länsstyrelserna till den del de hör till avdelningens ansvarsområde, Finlands Akademi, forskningscentralen för de inhemska språken, råde. Internationella sekretariatet skall också bistå avdelningarna och andra verksamhetsenheter vid utveckling av den internationella verksamheten, vid beredning av internationella fördrag samt i gemensamma uppgifter i det nordiska samarbetet, i det bilaterala och det multilaterala internationella samarbetet, i närområdessamarbetet och i gemensamma uppgifter som gäller frändefolken. Till sekretariatets uppgifter hör också att samordna ärenden som gäller Europeiska unionen, svara för förvaltningen av EU-dokument, följa verksamheten i de för ministeriet centralaste organen som handlägger unionsärenden och förmedla information i anslutning till den, informera om aktuella ärenden somgällerunionensamtförövrigtbiståministeriet i ärenden som gäller Europeiska unionen. Sekretariatet skall också bistå i besöksärenden. arkivverket, Depåbiblioteket, CSC-Tieteellinen laskenta Oy. 16 § Internationella sekretariatet Internationella sekretariatet handlägger ärenden som gäller gemensamma internationella uppgifter som hör till fler än en avdelnings eller någon annan enhets ansvarsom- Centret för internationellt personutbyte hör till sekretariatets ansvarsområde. Sakkunnigorgan inom sekretariatets ansvarsområde är Finlands Unescokommission. Chef för sekretariatet är en tjänsteman som förordnas av ministern. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2007. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 24 augusti 2007 Undervisningsminister Sari Sarkomaa Kanslichef Harri Skog Nr 824 Undervisningsministeriets förordning om ändring av 1 § i undervisningsministeriets förordning om avgifter för prestationer vid Statens filmgranskningsbyrå och filmnämnd Given i Helsingfors den 29 augusti 2007 I enlighet med undervisningsministeriets beslut ändras i undervisningsministeriets förordning av den 7 december 2006 om avgifter för prestationer vid Statens filmgranskningsbyrå och filmnämnd (1235/2006) 1 § som följer: 1 § För den granskning av bildprogram enligt 21 § i lagen om granskning av bildprogram (775/2000) som Statens filmgranskningsbyrå utför tas ut en avgift. Avgiften uppgår till 2 euro för varje påbörjad programminut under de fyra första timmarna och för den överskridande tiden till 1,50 euro för varje påbörjad programminut. Avgiften är dock minst 36 euro. Om granskningen gäller ett bildprogram som är avsett att sändas i television av ett televisionsbolag och bolaget håller bildprogrammet tillgängligt för allmänheten via beställ-TV, och om granskningen utförs på basis av en förteckning över bildprogram som är anmälda för granskning samt deras innehållsbeskrivning, är avgiften 25 euro per program. Utan hinder av 1 mom. tas för granskning av ett interaktivt bildprogram ut en avgift på 67,30 euro, och om granskningen av programmet varar mer än en halv timme, för varje påbörjad halvtimme ytterligare 25,30 euro. Avgiften är dock högst 337 euro per program. Om granskningsmyndigheten saknar sådan utrustning med vilken granskningen av bildprogrammet kan utföras, och den sökandes utrustning används vid granskningen, avdras en tredjedel från den avgift som avses i 1 och 2 mom. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2007 och gäller till den 31 december 2009. Helsingfors den 29 augusti 2007 Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin Regeringsråd Tuula Lybeck Social- och hälsovårdsministeriets förordning om assisterad befruktning Given i Helsingfors den 29 augusti 2007 I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 21, 26 och 31 § i lagen av den 22 december 2006 om assisterad befruktning (1237/2006): 1 § Förintande av könsceller och embryon lagen om assisterad befruktning har gett sitt samtycke till fastställande av faderskap. Vid förintande av könsceller och embryon skall donatorskoden på deras förvaringskärl avlägsnas. En anteckning om förintande av donerade könsceller och embryon och tidpunkten för förintandet skall göras i det exemplar av donatorns samtycke som arkiveras enligt 17 § 2 mom. i lagen om assisterad befruktning (1237/2006). I fråga om förintande av könsceller eller embryon från den som får behandling skall en anteckning göras i det exemplar av behandlingssamtycket som arkiveras. 2 § Hälsokontroll Donatorn skall genomgå vid en hälsokontroll undersökningar i enlighet med de föreskrifter som Läkemedelsverket meddelat med stöd av 24 § 4 mom. i lagen om användning av mänskliga organ, vävnader och celler för medicinska ändamål (101/2001). 3 § Donatorskod För donatorn skapas en individuell donatorskod som avses i 14 § i lagen om assisterad befruktning. Donatorskoden för en äggcellsdonator bildas av en organisationsdel och en löpande del. Donatorskoden för en spermadonator bildas av en organisationsdel, en löpande del och en del av vilken framgår om donatorn i enlighet med 16 § 2 mom. i Rättsskyddscentralen för hälsovården skapar för varje tjänstetillhandahållare en individuell kod som skall användas för organisationsdelen av donatorskoden. Den löpande delen av donatorskoden är en sexsiffrig kod som skall kunna kopplas ihop med respektive donator. Varje tjänstetillhandahållare börjar den löpande delens numrering med nummerserien 000001. Om spermadonatorn i enlighet med 16 § 2 mom. i lagen om assisterad befruktning har gett sitt samtycke till fastställande av faderskap, skall den tredje delen av koden bestå av siffran 1. Om spermadonatorn inte har gett ovan avsedda samtycke, skall den tredje delen av koden bestå av siffran 2. Vid donation av embryon både den man och den kvinna ur vars könsceller embryot har skapats har sin egen donatorskod. 4 § Ersättningar som betalas till donatorn Till donatorn kan betalas ersättning för kostnader som föranletts av donationen och för inkomstbortfall. Ersättningen får inte överskrida den faktiska kostnaden eller förlusten. Till den som saknar förvärvsinkomster eller som donerar äggceller eller spermier under sin fritid kan ersättning för inkomstbortfall betalas högst till ett belopp som motsvarar grunddagpenningen enligt 6 kap. 1 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) för de dagar då han eller hon för att donationen skall kunna genomföras har varit tvungen att besöka tjänstetillhandahållaren, eller någon som tjänstetillhandahållaren FÖRFS/ELEKTRONISK VERSION Nr 825 anvisat, för undersökningar eller för själva donationen. Den som saken gäller skall på begäran visa upp behövliga kvitton, löneintyg eller motsvarande dokument för att få ersättningen. få alla de uppgifter och dokument som den behöver i sina tillsynsuppgifter. Till den som donerar äggceller kan, utöver vad som föreskrivs i 1 mom., betalas ersättning för annan olägenhet med avseende på den fysiska och psykiska ansträngning, den faktiska olägenhet och den begränsning i de vardagliga aktiviteterna som föranletts av donationen. Denna ersättning får uppgå till högst 250 euro per donationstillfälle. För donation av embryon enligt 20 § i lagen om assisterad befruktning betalas ingen ersättning. 5 § Uppgifter om verksamheten Rättsskyddscentralen för hälsovården har rätt att av tjänstetillhandahållarna avgiftsfritt Tjänstetillhandahållarna skall lämna Rättsskyddscentralen för hälsovården en i 20 i § 2 mom. i lagen om användning av mänskliga organ, vävnader och celler för medicinska ändamål avsedd årsrapport samtidigt som rapporten lämnas till Läkemedelsverket. Tjänstetillhandahållarna skall avgiftsfritt lämna Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården de uppgifter som behövs för statistikföringen när det gäller assisterad befruktning och dess resultat och kostnadseffektivitet samt patientsäkerhet. 6 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 september 2007. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 29 augusti 2007 Omsorgsminister Paula Risikko Regeringssekreterare Anne Koskela Nr 818—825, 5 ark ISSN 1456-9663	0.96875
1 eller motsvarande centrum eller institut 2 eller motsvarande styrelse Humanvetenskapliga området Områdesnämnden för humanvetenskap 2 Vicerektorer (tillika dekaner) Humanistiska fakulteten Fakultetsnämnd Dekan Institutioner 1 Institutionsstyrelse 2 Prefekt/Föreståndare Juridiska fakulteten Fakultetsnämnd Dekan Institution Institutionsstyrelse Prefekt Samhälls vetenskapliga fakulteten Fakultetsnämnd Dekan Institutioner 1 Institutionsstyrelse 2 Prefekt/Föreståndare Naturvetenskapliga området Områdesnämnden för naturvetenskap (tillika fakultetsnämnd) Vicerektor (tillika dekan) Sektioner Biologiska sektionen Sektionen för geo- och miljövetenskaper Kemiska sektionen Matematisk-fysiska sektionen Sektionsdekaner Universitetsförvaltning Universitetsdirektör Rektors kansli Avdelningen för forskningsstöd Ekonomiavdelningen Fastighetsavdelningen IT-avdelningen Områdeskansliet för humanvetenskap Områdeskansliet för naturvetenskap Personalavdelningen Samverkansavdelningen Stockholms universitetsbibliotek Studentavdelningen Institutioner 1 Institutionsstyrelse 2 Prefekt/Föreståndare Universitetsstyrelse Rektor Internrevision	1.164063
YTTRANDE 2017-03-10 Vårt ärendenr: 16/06790 Ert dnr: Fi2016/04014/K Sektionen för demokrati och styrning Lena Svensson Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Sammanfattning SKL anser att det är angeläget att de offentliga medel som finansierar välfärden ska gå till det som de är avsedda för. SKL tillstyrker till stora delar ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda tjänster, Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78). SKL föreslår att beslut om modell för vinstbegränsning inte ska fastställas förrän utredningens slutbetänkande lämnats, eftersom det är först då en helhetssyn av utredningens förslag och slutsatser kan överblickas. I utredningens fortsatta arbete kring kvalitet skulle det kunna vara så att vissa kvalitetskrav och resultat ska kopplas till en eventuell vinstbegränsningsmodell. SKL anser att företag och idéburna organisationer är betydelsefulla för att utveckla välfärden samt för mångfalden och valfriheten. SKL anser att kostnader för tillstånd och tillsyn inte ska finansieras genom avgifter eftersom dessa indirekt kommer att finansieras av kommuner och landsting vilket kan innebära att medel inte går till det som de är avsedda för. SKL anser att konsekvensanalyserna som har gjorts för att belysa effekterna av en vinstbegränsning, enligt föreslagen modell, inte är tillräckliga. SKL anser att förslagen riskerar att bli administrativt betungande och kostsamma och att det är svårt att bedöma konsekvenserna utifrån utredredningens syfte. Förbundets ställningstagande 9. Skäl för en reglering av vinster i välfärden SKL anser att det är angeläget att de offentliga medel som finansierar välfärden ska gå till det som de är avsedda för. SKL föreslår att beslut om modell för vinstbegränsning inte ska fastställas förrän utredningens slutbetänkande lämnats, eftersom det är först då en helhetssyn av utredningens förslag och slutsatser kan överblickas. I utredningens fortsatta arbete kring kvalitet skulle det kunna vara så att vissa kvalitetskrav och resultat ska kopplas till en eventuell vinstbegränsningsmodell. Några konsekvenser i förslaget till modell som SKL vill uppmärksamma: - Den administrativa bördan kommer att tillta vid ett införande av tillståndsplikt för att få ta emot offentliga medel. - I utredningen har man definierat vad som utgör operativt kapital. Det kan dock konstateras att det inte är helt lätt att beräkna. Det finns bland annat frågor som medför gränsdragningsproblem. En sådan är kassa/bank där man ska beakta den del som kan motiveras utifrån verksamheten. - Oavsett val av modell för beräkning kommer det finnas möjligheter till kringgående av regelverket. Det operativa kapitalet är en ögonblicksbild av balansräkningen per den sista december och kan påverkas av tillfälliga svängningar eller tillämpning av olika redovisningsprinciper. - Utredningen föreslår nivån på avkastningsräntan. SKL anser att det är svårt att fastställa vilken vinstnivå som är optimal för att uppnå syftet. - För att förhindra kringgående av reglerna kring värdeöverföringar, behövs som utredningen pekar på, begränsningsregler av olika slag. Vad som är tillåtna värdeöverföringar kommer bli föremål för bedömning och därigenom medföra gränsdragningsproblem. - Utredningen pekar på att en reglering av försäljning och annan överlåtelse inte behöver göras eftersom möjligheten till vinst tas bort. Risken finns att effekten av ett införande, medför ökad omfattning av försäljningar, för att realisera tidigare års vinst. Frågan är om företag kommer att lämna den offentligt finansierade verksamheterna för att istället övergå till motsvarande verksamhet som inte är offentligt finansierad eller till helt annan verksamhet. SKL saknar en analys av vilka konsekvenserna skulle kunna bli för kommuner och landsting, speciellt när de privata utförarna äger lokaler och utrustning. - För att säkerställa efterlevnaden av systemet krävs, som utredningen anger, en kontrollfunktion. SKL har farhågor att administrationen kring detta kommer att bli omfattande. Det kommer även att ställas höga krav på de instanser som ska utföra kontrollerna, bland annat för att kunna bedöma eventuella vinster. SKL anser att utredningen i sin konsekvensanalys inte gått på djupet med effekterna för de mindre företagen. SKL vill även framföra att frågan om vinstbegränsning i grunden utgör ett försök att ta bort symtomen, det vill säga vinster, istället för att gå till botten med grundorsaken till varför dessa uppkommer. Om man i ersättningssystemen ser över modell för prissättning, kommer detta att påverka de vinster som skapas. SKL är medveten om att detta synsätt både ställer stora krav på andra förändringar och att grundsynen på ersättningsfrågan behöver förändras. 10.2 Reglering bör ske genom tillstånd SKL anser att det är skäligt att det ska finnas ett tillstånd för att få ta emot offentliga medel och att det ska gälla samtliga typer av organisationsformer. 10.3 Vilken verksamhet samt vilka utförare och huvudmän som omfattas av kravet SKL anser att det är angeläget att tillståndsplikten ska gälla för samtliga lagområden. SKL anser att de föreslagna bestämmelserna i 17 a § LSS och 51 kap. 19 § SFB bör ändras så att även dessa ersättningar kommer att omfattas av 23 c § LSS, om förslaget om tillstånd att motta offentlig finansiering blir en realitet. Så som lagtexten formulerats i LSS och socialförsäkringsbalken (SFB) kommer den grupp som erhåller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för assistans enligt 9 § 2 LSS eller SFB att falla utanför. Skäliga kostnader för personlig assistans enligt 9 § 2 LSS utbetalas i likhet med assistansersättning enligt SFB, direkt till den enskilde. Kommunens beslut, liksom Försäkringskassans, är verkställt vid utbetalningen. Kommunen har inget avtal med den utförare som den enskilde därefter själv väljer. Dessa utbetalningar kommer därmed inte att omfattas av den föreslagna bestämmelsen i 17 a § LSS. Inte heller kommer de utförare som erhåller assistansersättning som utbetalats till en enskild med stöd av SFB att omfattas med den föreslagna ändringen i 51 kap. 19 §. Till skillnad mot vid en upphandling enligt LOU eller vid tillämpning av LOV så har kommunen inte "lämnat över vården av en kommunal angelägenhet" till dessa utförare. Kommuner kan lämna över sin "egenregi-verksamhet" på detta sätt men det är inte det vanliga förfarandet då det gäller assistansersättning. 10.4 Närmare om kravet på tillstånd SKL tillstyrker att även underleverantörer ska ha tillstånd. 10.8 Ansvariga myndigheter Om förslaget genomförs uppstår en ordning där godkännande, prövning av rätt till bidrag och tillsyn delas mellan Skolinspektionen och kommunerna ifråga om fristående förskolor. Skolinspektionen föreslås vara den myndighet som prövar och utövar tillsyn över tillståndet att motta offentliga medel, medan ansvaret för godkännande och tillsyn av fristående förskolor i övrigt ligger på kommunerna. Farhågor finns att en sådan ordning blir otympligt och osmidigt, med risk för fördröjning och osäkerhet om fristående verksamhet med bidragsrätt kommer att etableras eller inte. Om utredningens förslag genomförs anser SKL att godkännande, tillstånd och tillsyn ifråga om fristående förskolor i sin helhet ska samlas på Skolinspektionen. 10.9 En effektiv tillsyn SKL har inget att erinra mot att Inspektionen för vård och omsorg och Statens skolinspektion ska ha tillsynsansvar över att de juridiska personer som bedriver välfärdsverksamhet följer och uppfyller kraven för tillståndet. SKL hyser dock farhågor för att administrationen kring detta riskerar att bli omfattande och att det ställs höga kompetenskrav på IVO och Skolinspektionen och att det kan få synergieffekter på andra delar av myndigheternas arbete med tillstånd och tillsyn. 10.9.1 Krav på dokumentation SKL välkomnar förslaget att årsredovisningar ska lämnas och att de ska vara granskade av auktoriserad eller godkänd revisor. 10.9.5 Sanktioner SKL tillstyrker förslagen att tillstånd i vissa fall ska kunna återkallas men efterfrågar ett tillägg i lagstiftningen. Idag saknas en lagstadgad skyldighet för IVO, Skolinspektionen och kommunerna att underrätta berörda kommuner om det kan bli aktuellt att återkalla ett godkännande eller tillstånd. Mot bakgrund av att kommunerna har det grundläggande ansvaret för socialtjänsten, verksamhet enligt LSS, och för att barn och unga får den utbildning de har rätt till anser SKL att en sådan underrättelseskyldighet måste regleras i lag. 10.11 Sekretess SKL anser att det måste tillskapas ett mycket väl fungerande system där kommunerna snabbt och rättssäkert får information från Skolinspektionen om att de ska börja alternativt sluta betala ut bidrag till en enskild huvudman. SKL anser att det måste tillskapas mycket väl fungerande system där kommuner och landsting får snabb information från IVO och Skolinspektionen så att civilrättsliga avtal kan sägas upp när verksamheter har upphandlats eller är godkända i ett valfrihetssystem. 10.12 Avgifter SKL ifrågasätter förslaget att den myndighet som ansvarar för prövningen av en ansökan om tillstånd och som ansvarar för tillsyn av att villkoren löpande är uppfyllda ska få ta ut en avgift. Förslaget skulle innebära, eftersom dessa verksamheter endast ska finansieras av offentliga medel, att dessa kostnader indirekt kommer att finansieras av kommuner och landsting. Utredningen anser att avgifterna bör differentieras beroende på hur omfattande en ansökan är, så att det finns ett samband mellan den avgift som myndigheten tar ut och kostnaden för prövningen av ärendet. Avgifterna skulle därmed bli lägre för aktörer med en liten verksamhet, en mindre komplicerad organisation och en mindre omfattande ekonomi. För att värna en mångfald av utförare och inte ställa oskäliga krav på små aktörer bör det enligt SKL övervägas, om förslaget genomförs, om inte denna avgiftsprincip bör framgå av lagtexten. 10.13 Krav på att verksamhet bedrivs som juridisk person SKL tillstyrker förslaget att endast juridiska personer ska kunna driva verksamhet enligt socialtjänstlagen, LSS och skollagen. SKL motsätter sig att utförare verksamma enligt LOL och LOF helt ska undantas från kravet på att utbetalning ska ske till juridisk person. Även denna grupp bör omfattas av övergångsregler som sträcker sig fram till 1 juli 2019, eller annan lämplig tidpunkt. SKL ifrågasätter varför inte verksamheter enligt Hälso- och sjukvårdslagen omfattas av kravet på att verksamhet ska bedrivas av juridisk person. 13.4 Tillståndskrav bör inte införas för privata asylboenden SKL anser att målsättning ska vara att privata asylboenden, där mer än själva bostaden ingår, ska omfattas av kravet på tillstånd. 13.4 Krav på insikt, erfarenhet och i övrigt lämplig SKL tillstyrker att samtliga företrädare för den juridiska personen bedöms vara lämpliga. 13.4-13.7 Om krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar SKL har inga invändningar mot förslagen som innebär att högre krav på utförare inom välfärdsområdet ska ställas i samband med tillståndsgivningen. SKL delar utredarens bedömning att det är lämpligt att samma grundläggande kvalifikationskrav ska gälla för etablering av tillståndspliktig verksamhet inom välfärdssektorn. Förbundet vill emellertid framföra att det är av stor vikt att tillvägagångssättet vid tillståndsgivningen och de prövningar som ska görs blir så administrativt enkelt som möjligt och till skäliga kostnader. För mycket merarbete för tillståndssökaren, för höga avgifter och för hög ribba då det gäller att bevisa att kraven är uppfyllda kan slå mot små, ofta idéburna aktörer, på ett inte önskvärt sätt. SKL anser att ägar- och ledningsprövning även ska även gälla inom hälso- och sjukvårdensområden. Kravet på legitimation kan inte anses som tillräckligt för att uppnå samma effekter som en ägar- och ledningsprövning. Om förslaget genomförs innebär det att kommunerna ska göra ägar- och ledningsprövningen när det gäller huvudmän för fristående förskolor. Som SKL tidigare sammanhang yttrat över liknande förslag kan det vara svårt för till exempel små kommuner att hantera denna prövning. 13.6 Övriga frågor kring handläggningen SKL håller med utredningen om att det är viktigt att ändringar i ägarkretsen ska ske i skälig tid i förväg eftersom de nya kraven ska omfattas av tillsynen. SKL anser tillståndsprocessen måste tidsbegränsas eftersom kommuner och landsting hanterar civilrättsliga avtal med avtalsstart och uppsägningstider. 13.7 Avgifter SKL avstyrker att avgifter ska tas ut för ägar- och ledningsprövningen. All den tillståndsprövning och tillsyn som behövs för att kunna driva offentligt finansierad välfärdsverksamhet bör ses i ett sammanhang och vara avgiftsfri. 13.8 Vidgad tillståndsplikt inom socialtjänsten SKL har inga invändningar mot förslaget att det ska krävas tillstånd från inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att en juridisk person yrkesmässigt ska få bedriva verksamhet i form av hemtjänst. Förbundet har inte heller invändningar emot att statlig tillståndsplikt ska gälla oavsett hur kommunen väljer att upphandla. Förbundet vill emellertid påtala vissa problem med den föreslagna lagtexten och även med redan befintlig lagstiftning, som aktualiseras i och med ändringsförslaget. 7 kapunkt 1 § p. 2 och 5 socialtjänstlagen I 7 kap. 1 § p. 5 SoL införs enligt förslaget krav på tillstånd för att få bedriva hemtjänst. SKL instämmer i utredningens bedömning att det saknas skäl att ytterligare förtydliga begreppet hemtjänst i socialtjänstlagen. Däremot anser SKL att det i och med den föreslagna lagändringen är nödvändigt att klargöra huruvida hemtjänst inkluderas i ett beslut om särskilt boende, vilket är SKL:s uppfattning, eller om två beslut måste fattas: ett om särskilt boende och ett separat om hemtjänst, vilket är/har varit Socialstyrelsens uppfattning. Då tillstånd enligt förslaget måste sökas för hemtjänst (punkt 5) måste det tydliggöras om ett sådant tillstånd är nödvändigt även för de som söker eller redan har tillstånd för att bedriva boenden enligt 7 kap. 1 § p. 2 samt de som nu inte behövt tillstånd då de omfattats av bestämmelsen i 2 kap. 5 § SoL. SKL har i samband med remissvaret till SOU 2015:7 (Fi2015/781) utvecklat varför detta är nödvändigt. Välfärdsutredningen har tagit del av detta men uppfattat att SKL:s krav var direkt kopplat till en av Socialstyrelsen föreslagen föreskrift som sedan inte kom att träda i kraft. Så är dock inte fallet. Frågan är fortfarande lika aktuell. SKL anser det inte lämpligt att en prövning av domstol ska behövas för ett klargörande. 7 kap. 1 § p. 2 och p.3 socialtjänstlagen 7 kap 1 § p. 3 bör enligt SKL formuleras om. Det är mycket oklart vad som avses med hem för viss annan heldygnsvård. Eftersom det finns ett hälso- och sjukvårdsansvar för kommunerna kopplat till verksamhet enligt punkt 2 så måste gränsen mellan boende-formen i punkt 3 och boendeformerna i punkt 2 vara mycket tydlig. Ägarprövningsutredningen exemplifierade boendeformen i punkt 3 med korttidsboenden vilket tydligt visar att ändringar i lagtexten måste göras. Korttidsboendet är en boendeform som inte nämns i lagtexten och som beskrivs mycket knapphändigt i lagens förarbeten men som sedan mycket länge räknas som en särskild boendeform där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. (Se prop. 1990/91:14 sidan 54. Se även SOU 2004:68 Sammanhållen hemvård sidan 207 ff och SOU 2008:15 LOV att välja – lag om valfrihetssystem sidan 68. Annat stöd för denna inställning är att korttidsboende under tidsperioden 1 januari 1997 till 1 januari 2002 ansågs falla in under 6 f § p. 3 SoL. Rätt till annat bistånd förelåg enligt den bestämmelsen bara i tre fall nämligen för: 1. färdtjänst, 2. hjälp i hemmet och 3. särskilt boende för service och omvårdnad för äldre eller bostad med särskild service för funktionshindrade). Eftersom verksamheter som tidigare inte behövt tillstånd (s.k. entreprenader) nu med förslaget måste söka sådant är det enligt SKL av stor vikt att klassificeringen blir korrekt. En tydlig åtskillnad mellan punkterna 2 och 3 måste enkelt kunna göras. 7 kap. 1 § andra stycket SoL Av den föreslagna 7 kap. 1 § SoL framgår att tillstånd ska krävs för en juridisk person att yrkesmässigt bedriva viss form av verksamhet. Av andra stycket samma bestämmelse framgår att kommun och landsting som driver verksamhet som avses i första stycket ska anmäla denna verksamhet till IVO innan verksamheten påbörjas. Vad som avses med "kommun och landsting" bör enligt SKL förtydligas. Ska exempelvis ett kommunalförbund anmäla sin verksamhet eller krävs tillstånd? Såsom SKL redan tidigare påpekat är det ett starkt önskemål att otydlighet minimeras, i en lagstiftning där gränsdragningar mellan olika typer av verksamhetsformer har stor betydelse. SKL anser att handläggningstiden ska tidsbegränsas. Införande av tillståndsplikt för hemtjänst riskerar att öka handläggningstiderna för all tillståndspliktig verksamhet. Erfarenheterna av införandet av tillståndsplikt för personlig assistans pekar på detta. Förlaget på avgiftsfinansiering är ett medel att öka resurserna för tillståndsgivning men SKL ställer sig tveksam till om endast en täckning av ökade kostnader räcker. För en fungerande tillståndsverksamhet som inte fördröjer att ny verksamhet påbörjas anser SKL att det bör övervägas om ett krav på en begränsad tid för handläggning av tillståndsärenden ska införas. SKL anser att konsekvenserna vid ett eventuella nekade tillstånd måste ytterligare analyseras. Utredaren har, såvitt man kan se av betänkandet, inte undersökt huruvida problem eventuellt kan uppstå då de verksamheter som idag omfattas av undantaget från tillståndsplikt, s.k. entreprenader, ska ansöka om tillstånd. Finns en risk att tillstånd nekas och vilka konsekvenser kan det i så fall få? Risk för nekade tillstånd kan till exempel finnas på grund av att kommuner och den tillståndsgivande myndigheten IVO i vissa fall inte torde vara överens om vilka krav som måste ställas vad gäller utformningen av särskilda boenden rent lokalmässigt, här avses inte utformning ur brandskyddssynpunkt (4 kap. socialtjänstförordningen, SoF). Det kan därför finnas verksamheter som bedrivs i lokaler som enligt IVO inte uppfyller dagens krav för tillstånd men där en ombyggnation/nedläggning inte är försvarbar ur ekonomisk och verksamhetssynpunkt. Denna oenighet om lokaler skulle kunna innebära att vissa verksamheter inte beviljas tillstånd, trots att närmare reglering kring lokalernas utformning saknas. SKL vill här framhålla att detta på något sätt måste beaktas. Krav från tillsynsmyndigheten på ändring av eller helt nya lokaler bedöms inte som möjliga att uppfylla mer än på lång sikt. 13.9 Fler verksamheter enligt LSS bör omfattas av tillståndsplikt Utredningen föreslår att en enskild person ska ha tillstånd av IVO för att yrkesmässigt bedriva verksamhet enligt LSS som avser ledsagarservice, biträde av kontaktperson eller avlösarservice i hemmet. SKL tillstyrker föreslaget då det gäller ledsagarservice och avlösarservice i hemmet men har invändningar vad gäller insatsen kontaktperson. Biträde av kontaktperson enligt 9 § 4 LSS är ett icke professionellt stöd som ges av en medmänniska, eller stödfamilj, med stort engagemang och intresse för andra människor. Det finns inga krav på yrkeskompetens. Att vara kontaktperson eller stödfamilj (att vara medmänniska) är inte verksamhet som bedrivs yrkesmässigt. Tillståndsplikt för 9 § 4 LSS framstår därför inte som ett genomförbart förslag. Istället bör enligt SKL ett annat förslag övervägas. Efter förslag av LSS-kommittén infördes 2011 en obligatorisk registerkontroll av personal som ska utföra vissa insatser åt barn med funktionshinder (ändrades sedan till lag (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn). SKL tillstyrkte i sitt remissvar införandet av en registerkontroll men ansåg att det med anledning av hela personkretsens utsatthet fanns skäl att överväga om inte registerkontroll borde omfatta all personal som arbetar inom LSS-verksamhet, inte bara den personal som arbetar med barn och ungdomar. I samband med förslaget om utökad tillståndsplikt där även kontaktperson inkluderas, blir frågan om registerkontroll enligt SKL åter aktuell. För ökad trygghet för LSS personkrets är det SKL:s uppfattning att frågan om registerkontroll för all personal som arbetar eller har uppdrag e.d. inom LSS-verksamhet bör utredas. I synnerhet då kontroll genom tillståndsplikt inte framstår som genomförbart för alla insatser. 13.11 Ledningsprövning av offentlig verksamhet? SKL håller med utredningen om att ägarprövning för offentligt drivna verksamheter inte ska införas eftersom kommuner, landsting och regioner är politiskt styrda organisationer med ett demokratiskt beslutsfattande. Det är fullmäktige som har det yttersta ansvaret inför medborgarna och detta ansvar utkräver medborgarna genom att rösta i de allmänna valen. Mellan valen är det fullmäktige som bedömer och prövar ansvarstagandet inom kommunens organisation. Till stöd för sin prövning utser fullmäktige revisorer som granskar om verksamheten i nämnderna uppfyller mål och beslut, om den är effektiv, styrs och kontrolleras på ett bra sätt och om räkenskaperna visar rätt ställning och resultat. Ansvarsprövningen innebär att det gångna årets verksamhet bedöms, med möjlighet för fullmäktige att uttrycka sin uppfattning genom att korrigera eller sanktionera. 15.5 Åtgärder för att möta kapitalförsörjningsproblem och stimulera idéburen verksamhet SKL instämmer med utredningens förslag att Tillväxtverket ges i uppdrag att utforma och genomföra en insats för att underlätta idéburna organisationers kapitalförsörjning och att SKL gärna är delaktig i detta arbete. SKL anser att det är angeläget att andelen idéburna verksamheter ökar. 17. En mer ändamålsenlig reglering av upphandling av välfärdstjänster SKL ser positivt på att utredningen har försökt förenkla upphandlingsregelverket i dessa delar. Förslaget innebär dock att man i stället för två olika system för upphandling av tjänster nu får tre olika system, vilket riskerar medföra gränsdragningssvårigheter. SKL förstår att utredningen inte har haft mandat att föreslå ny reglering för samtliga tjänster i kapitel 19, men det hade varit att föredra om samtliga tjänster i detta kapitel reglerades på samma sätt. 20. Ny lag om valfrihetssystem SKL har följande synpunkter när det gäller förslaget om ny LOV. SKL vill påpeka att en korrigering behövs av den föreslagna bestämmelsen om tillsyn, dvs. 20§. "En myndighet" bör antingen preciseras så att det framgår vilken myndighet som avses, alternativt bör texten formuleras på samma sätt som i motsvarande bestämmelse i nuvarande LOV: "Regeringen utser en myndighet att utöva tillsyn över valfrihetssystem enligt denna lag". SKL anser att lagen även ska gälla för de områden inom Skollagen där det redan idag finns legala möjligheter att upphandla. Detta skulle då innebära en justeringar i lagen om valfrihetssystem och i Skollagen. SKL anser att det är mycket positivt att det föreslås ytterligare grunder för att kunna utesluta en sökande. SKL anser att tillämpningen även ska avse val av tandbehandling enligt 15 a § femte stycket tandvårdslag (1985:125). Motsvarande förändring avseende valfrihet bör likväl införas i förordning (2013:412) om vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. 20.7 Avslutande av valfrihetssystem enligt LOV SKL har inget att erinra mot förslaget att kommuner eller landsting ska se till att avtal som ingås inom ramen för ett valfrihetssystem innehåller villkor som gör det möjligt att avsluta avtalet om kommunen eller landstinget beslutar att avsluta valfrihetssystemet. 20.10 Tillsyn SKL anser att Konkurrensverket inte ska vara tillsynsmyndighet för valfrihetssystemen eftersom valfrihetssystem varken är upphandling eller koncession. Det bör istället vara den myndighet som har tillstånds- och tillsynsansvar för verksamheterna som ska vara tillsynsmyndighet för valfrihetssystemen, som Inspektionen för vård- och omsorg. Idag granskas valfrihetssystemen utifrån ett konkurrens- och upphandlingsperspektiv och inte utifrån lagstiftarens krav i socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. 21.1.2 Idéburet offentligt partnerskap (IOP) SKL tillstyrker att Upphandlingsmyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor får i uppdrag att gemensamt utarbeta en vägledning för hur samverkan mellan offentliga och idéburna organisationer kan utvecklas genom ingående av idéburna offentliga partnerskap. SKL välkomnar att uppdraget ska genomföras i samråd med SKL. 21.1.4 Samordnad information för samverkan med idéburen sektor SKL tillstyrker förslaget att Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att arbeta med informationsinsatser gentemot kommuner och landsting i frågor som rör möjligheterna till samverkan med idéburen sektor, samt möjligheterna att underlätta för dessa aktörer som utförare av välfärdstjänster. SKL välkomnar att uppdraget ska genomföras i samråd med SKL. 22.7 Erfarenheter på skolområdet bör avvaktas innan ett system införs SKL välkomnar att utredningen här inte kommer med någon definition av enhetsbegreppet. 23. Konsekvenser av förslaget 23.1.1 Krav på bemanning SKL håller med utredningen om att viss bemanning inte är den mest lämpliga metoden för att säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo 23.1.1 Utförligare kvalitetskrav SKL håller med om att enbart använda mer och utförligare kvalitetskrav inte är tillräckligt för att se till att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och kommer brukarna till godo. SKL anser att tydliga kvalitetskrav och uppföljning av resultat är att bra sätt att stärka kvalitet och mångfald samt att beivra fusk och oegentligheter. 23.1.1 Begränsning av utdelning SKL anser att det är angeläget att de offentliga medel som finansierar välfärden ska gå till det som de är avsedda för. En begränsning av utdelningen kan också vara en metod för att uppnå utredningens syfte. 24. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 24.1 Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2018 SKL har inget att erinra mot att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2018. 24.2.4 Enskilda individer SKL anser att kraven på att ersättning ska lämnas till juridiska personer ska gälla för samtliga utförare enligt lagen om ersättning för fysioterapi och lagen om läkarvårdsersättning. 24.2.5 Lagen om valfrihetssystem SKL kan se komplikationer med att såväl den nya lagen som den gamla lagen om valfrihetssystem ska kunna gälla samtidigt för olika valfrihetssystem under obegränsad tid. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande Reservation lämnades av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna, se bilaga. Muntlig reservation lämnades av Sverigedemokraterna. Styrelsen 2017-03-10 Reservation från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna, Styrelsen 2017-03-10 Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Vi reserverar oss mot beslutet med hänvisning till yrkande att nedanstående remissyttrande ska gälla: Sammanfattning SKL anser, i likhet med sina 310 medlemmar, att skattemedel ska användas på ett för medborgarna legitimt, rättvist och effektivt sätt SKL anser att företag och idéburna organisationer är betydelsefulla för att utveckla välfärden samt för mångfalden och valfriheten. SKL avstyrker förslagen om vinstbegränsning och uttagsbegränsning. Den modell som föreslår kommer endast att leda till utslagning av alternativa utförare av välfärd. SKL konstaterar att det som är utredningens syfte, att säkerställa en god kvalitét med möjlighet till långsiktig, och därmed för brukarna, trygg utveckling uppnås genom kvalitetskrav och konsekvent uppföljning. SKL anser att förslaget saknar genusanalys. Merparten av de alternativa utförarna inom välfärdstjänster är små och medelstora företag som drivs av kvinnor. SKL konstaterar vidare att de alternativa utförarna i välfärden inte enbart är företag, de är också och i hög utsträckning idéburen sektor, personalkooperativ, ideella organisationer och ensamföretagare. SKL konstaterar att utredningen inte belyst konsekvenserna av att företag och idéburna företag och organisationer tvingas upphöra med verksamhet. SKL anser att kostnader för tillstånd och tillsyn inte ska finansieras genom avgifter eftersom dessa indirekt kommer att finansieras av kommuner och landsting vilket kan innebära att medel inte går till det som de är avsedda för. SKL anser att konsekvensanalyserna som har gjorts för att belysa effekterna av en vinstbegränsning, enligt föreslagen modell, inte stödjer förslagen. Det saknas vetenskapligt belägg för att ett "vinsttak" skulle öka kvalitéten, minska segregationen och motivera medborgarna att solidariskt finansiera det gemensamma välfärdssystemet. SKL anser inte att utredningen klarlagt att förslagen skulle vara förenliga med regeringsformen, Europakonventionen och EU-rätten. SKL anser generellt att förslagen är administrativt betungande och kostsamma och att det är svårt att bedöma konsekvenserna utifrån utredredningens syfte. Förbundets ställningstagande vad gäller utredningens motiv och slutsatser Utredningens förslag missar målet Skattemedel ska användas på ett för medborgarna legitimt, rättvist och effektivt sätt. Det är därmed viktigt att beställaren/finansiären utformar ersättningssystem med kvalitéts- och leveranskrav, kontinuerligt följer upp verksamheten och har ett tydligt regelverk kring konsekvenserna om en utförare inte uppfyller kraven. Det finns mer landets kommuner och landsting kan göra för att utveckla och förfina metoder och ersättningssystem, men mot bakgrund av hur utredningen väljer fakta måste SKL, som medlemsorganisation för kommuner och landsting, betona att de förtroendevalda och tjänstemän som ytterst är ansvariga för välfärden har ett seriöst uppsåt. Svensk välfärd kan och ska förbättras, men håller generellt en bra kvalitet med nöjda brukare. Forskningen kan inte säkerställa några tydliga samband mellan vinst och resultat i välfärdstjänster. Med andra ord, det finns inget entydigt sätt att säga om och hur ett så kallat "vinstintresse" påverkar kvaliteten inom välfärden. Förslaget om vinstbegränsning och uttagsbegränsning leder bokstavligen endast till det, att begränsa alternativa utförare av välfärdstjänsters vinster. Det leder inte till det som är utredningens syfte, att säkerställa och öka kvalitén hos de tjänster som välfärdsutförarna dagligen ger människor i livets olika skeden. Utredningens val av vinstmått har fått kritik av de experter som ombetts att räkna på måttet avkastning på operativt kapital. Experterna anser att bedömningen av lönsamheten i förhållande till operativt kapital blir missvisande för tjänsteföretag. En skola kan exempelvis inte räkna skickliga lärare som tillgångar i förhållande till det operativa kapitalet, så kallade mjuka värden räknas inte. Företag i välfärden är personalintensiva med stort så kallat humankapital. Det mått som är vedertaget i tjänstesektorn, det vill säga rörelseresultatet, har utredningen förkastat eftersom den konstaterar att den sett till omsättningen för företagen inte är nog hög, cirka fem procent. Valet av modell omöjliggör innovation inom områden där den behövs för att utveckla och möta morgondagens krav på välfärd. Utredningens förslag strider sannolikt mot lagen Utredningen har inte klarlagt att förslagen om vinstbegränsning och uttagsbegränsning inte strider mot regeringsformen (näringsfriheten), Europakonventionen (äganderättsoch egendomsskyddet) eller de fria rörligheterna i EU-rätten. Vidare strider förslagen mot principen om proportionalitet, att vidtagna åtgärder ska stå i proportion till syftet med en lag eller åtgärd. Faktum är att sett till syftet är förslagen, som redan nämnt, inte relevanta. Utredningens förslag saknar konsekvensanalyser Utredningens strikta vinstbegränsningsregel kommer att slå hårt mot de alternativa utförarna av välfärdstjänster. Merparten är små och medelstora företag, drivna av kvinnor. Här återfinns även idéburen sektor, civilsamhället, som inte ges möjligheter att ackumulera eget kapital. Kravet på att endast juridiska personer kan få tillstånd att bedriva verksamhet som mottar offentliga medel slår mot flera av de stödtjänster som exempelvis handledning som köps av enskilda personer. Det innebär vidare att fysiska personer inte kan beviljas tillstånd även om de bedriver verksamhet utan offentliga medel. Utredningen har inte analyserat konsekvenserna av att flera kommer att tvingas upphöra med sin verksamhet när nyckeltalet är operativt kapital. Tjänsteföretag, särskilt i utbildningssektorn, saknar operativt kapital av betydande storlek, flera har negativt eget kapital. De drabbas i praktiken av ett vinstförbud. Det innebär att kommuner och landsting med kort varsel ska klara att erbjuda bland annat nya förskoleplatser, utbildningsplatser, vårdplatser, särskilda boenden för unga och andra behövande och olika tjänster inom hälso- och sjukvård. Förslaget berör 340 000 barn och ungdomar som i dag går i en friskola runt om i landet och de mer än 60 000 som jobbar i skolorna. Nästan varannan person i vuxenutbildning har valt en alternativ utförare. Med den utmaning Sverige står inför när det gäller nyanländas behov att studera SFI och i övrigt komplettera studier behövs alternativen. Inom vården kommer flera att förlora sin fasta läkarkontakt. Vinstförbudet drabbar främst de mindre läkarledda, ofta personalägda, verksamheterna inom primärvården, som i övrigt pekas ut som den del av vårdkedjan som ska förstärkas. Svensk sjukvård håller hög kvalitét medicinskt, men har akilleshälar, en är tillgänglighet. Sedan vårdvalet infördes har nästan en halv miljon fler svenskar fått en vårdcentral inom fem minuters reseavstånd med bil. Förslaget berör inte assistansersättningen inom LSS. Huruvida det är ett medvetet val av utredningen eller på att den inte förstått ersättningssystemen för assistans är en öppen fråga. Det pågår en utredning, översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen, som bland annat tar upp komplexiteten i att ersättningen utbetalas direkt till den enskilda individen. Det är samtidigt viktigt att minnas att en av grunderna för reformen var att stärka den enskildes rätt att personligen välja utförare, utan mellanhand. Avslutningsvis, vad gäller rådande ersättningssystem, bör det påpekas att de alternativa utförarna får samma eller lägre ersättning än de offentliga. Medborgarna har i flera undersökningar uttryckt en nöjdhet med kvalitet och tillgänglighet hos de alternativa utförarna som överstiger resultaten för offentligt driven verksamhet. Mot bakgrund att SKL avstyrker vinstbegränsning och uttagsbegränsning så faller utredningens övriga förslag då de har som syfte att möjliggöra vinstförbudet.	2.09375
Allmänna bestämmelser för köp av varor i yrkesmässig byggverksamhet ABM 07 Dessa bestämmelser har utarbetats av Föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK) och Byggmaterial industrierna, nämligen Betongvaruindustrin, Industrins Byggmaterialgrupp – IB, Plast- och Kemiföretagen, Skogsindustrierna, TMF – Trä- och Möbelindustriförbundet, Swedisol, Svensk Planglasförening, Svensk Ventilation, Svenska Fabriksbetongföreningen – SFF och Sveriges Bergmaterialindustri. Dessutom har Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund (SBJF) deltagit i förhandlingarna. Inledande bestämmelser och vars följder han inte rimligen kunnat undanröja. För rätt till sådan förlängning krävs att part utan dröjsmål underrättar motparten om hindret. Ansvar vid försening 11. Part skall utan dröjsmål underrätta motparten om förhållande som parten insett eller bort inse skulle medföra försening och därvid ange när avlämnande eller mottagande kan ske. 12. Om inte annat avtalats skriftligen skall säljaren för varje påbörjad vecka varmed han överskrider avtalad tidpunkt för varans avlämnande utge vite med 2 % av köpesumman eller av den del av köpesumman som belöper på avtalad och för senad delleverans. I annat fall, exempelvis vid avrop mot årsavtal eller ramavtal, skall vitet beräknas på den del av köpesumman som belöper på avropad och försenad leverans. För det fall säljaren endast kan leverera viss del av avtalad leverans i rätt tid, är hela leveransen att betrakta som försenad till dess avtalad del levererats. Om säl jaren i ett sådant fall skriftligen underrättat köparen om bristen i antal och köparen före avtalad leveranstidpunkt skriftligen accepterat att mottaga det reducerade antalet, är säljaren – under förutsättning att det reducerade antalet levereras i rätt tid – endast skyldig att utge vite beräknat på den del av köpesumman som belöper på det återstående antalet. Förseningsvite enligt denna punkt skall utgå med minst 2 000 SEK per påbörjad vecka. Säljaren är dock inte skyldig att utge vite för mer än tio påbörjade förse ningsveckor. 13. Vid försening med mottagande av varan skall köparen ersätta den skada som därigenom uppkommer för säljaren. Sådan ersättning skall utgå med högst 20 % av köpesumman eller av den del av köpesumman som belöper på avtalad och försenad delleverans. Vid avrop mot årsavtal, ramavtal eller liknande, skall maxi mibeloppet beräknas på den del av köpesumman som belöper på avropat och försenat mottagande. Ersättning enligt denna punkt skall dock alltid utgå med lägst 2 000 SEK per förseningstillfälle. 14. Utöver vad som föreskrivits i punkterna 12 och 13 har part inte rätt till ersättning för skada vid försening i annat fall än vid hävning enligt nedan. 15. Part får häva köpet avseende en vara som inte har avlämnats eller mottagits i rätt tid om förseningen är av väsentlig betydelse för honom och motparten insett eller borde ha insett detta. Överskrids den maximala förseningstiden enligt punkt 12, äger köparen rätt att häva köpet. Avser förseningen en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för köparen efter dennes anvisningar eller önskemål och kan säljaren inte utan väsentlig för lust tillgodogöra sig varan på annat sätt, får köparen häva köpet endast om hans syfte med köpet är väsentligen förfelat genom förseningen eller om annan säljare förbundit sig att leverera en likadan vara före den nya leveranstidpunkten som säljaren aviserat enligt punkt 11. Underlåter säljaren att avisera förseningen eller fullgörs inte leveransen inom den tid som angetts vid aviseringen, får köparen dock häva köpet enligt vad som angetts i första stycket. Kan köpet inte fullgöras inom rimlig tid till följd av omständigheter enligt punkt 10 får part häva köpet till den del dess fullgörande hindras. Vid sådan hävning får ytterligare påföljd endast göras gällande då det är fråga om omständighet på motpartens sida som denne vållat. 16. Om försenad vara står i sådant samband med redan levererad vara, eller vara som skall levereras senare, att det skulle medföra betydande olägenhet för den hävningsberättigade parten att delvis stå kvar vid köpet, får köpet hävas i sin helhet. 17. Häver part köpet vid försening, har han rätt till ersättning för den skada som upp kommer efter hävningen. Skadeståndet inklusive ersättning enligt punkt 12 eller 13 skall sammanlagt inte överstiga köpesumman. Mottagningskontroll När varan överlämnas till köparen skall han göra en avstämning mot följesedel samt kontrollera varan avseende utifrån synliga fel. 18. Följesedel skall åtfölja varan. Då varan avemballeras eller i annat fall innan varan monteras skall mottag ningskontrollen fullföljas med efter köpets och varans art anpassad omsorg. 1. I ABM 07 har genom s.k. täckbestämmelser lämnats öppet för parterna att avtala om en annan reglering än den som framgår av ABM 07. Dessa markeras med formuleringen "om inte annat avtalats" eller motsvarande. Vid tillämpningen av ABM 07 gäller följande begreppsbestämningar: avtalet skall levereras till ett projekt eller till ett leveransställe. Köpesumma: pris exklusive mervärdesskatt för samtliga varor som enligt Skriftligen: information som kan läsas och lagras. Exempel på överföringssätt av sådan information är post, fax och e-post. 2. Om inte annat stadgas nedan eller i övrigt avtalats mellan parterna, gäller köp lagen. 3. Avviker säljarens anbud från köparens förfrågan, skall detta tydligt anges i anbu det. I annat fall gäller vad som föreskrivs i förfrågan, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat. 4. Om inte annat angetts är anbudsgivaren bunden av sitt anbud under en månad från anbudets avgivande. 5. Utöver eventuellt skydd enligt immaterialrättslig lagstiftning eller lagen om skydd för företagshemligheter gäller att en handling med förslag och idéer, som ställs till förfogande av den som infordrar eller avger anbud, inte får användas av den andre utan förslagsställarens medgivande, annat än i förhållandet mellan anbuds givaren och anbudsinfordraren. Om anbudsinfordraren i det med upphandlingen avsedda objektet utnyttjar så dan handling från anbudsgivare vars anbud inte antagits och vars medgivande inte inhämtats och detta medför ekonomisk fördel för anbudsinfordraren skall anbudsinfordraren betala skälig ekonomisk ersättning till anbudsgivaren. 6. Om inget annat avtalats skall säljaren senast i samband med leverans tillhan dahålla montage-, drift-, skötsel- och underhållsinstruktioner på svenska, i den omfattning som är lämpligt med hänsyn till varans art. 7. Part ansvarar för att författningar följs i den utsträckning de berör partens åta gande. 8. Alla personer som befinner sig på eller levererar till en byggarbetsplats är skyldiga att bära namnbricka med uppgift om bärarens namn och arbetsgivare samt ha giltig legitimation tillgänglig, t.ex. i form av körkort eller ID-kort. Om inte annat överenskommits skall säljaren utge vite vid varje påtalat tillfälle som någon av hans anställda eller anställda hos transportörer som anlitats av säl jaren bryter mot vad som föreskrivs i föregående stycke. Vite utgår med 500 SEK per person och dag. Kommentar Syftet med regeln är att det skall vara lätt att identifiera personer på ar betsplatsen. Inget hindrar att uppgift om en persons namn och arbetsgi vare framgår på annat sätt än genom namnbricka, t.ex. genom märkning på kläder. Transport och mottagande Då säljaren ombesörjer transport skall köparen utan dröjsmål underrätta sälja ren om transporten inte kan genomföras på det sätt som säljaren angett. Under låter köparen detta ansvarar han för att tillfartsvägar i anslutning till arbetsplatsen samt förhållanden inom denna medger leverans på av säljaren angivet sätt. I övrigt åligger det säljaren att skaffa sig erforderlig kännedom om förhållanden av betydelse för transportens genomförande. 9. Säljaren skall i god tid före leverans lämna köparen uppgifter av betydelse för transport och mottagande av varan. Kommentar ABM 07 innehåller inte några leveransvillkor. Exempel på olika leverans villkor som parter kan välja bland finns i "Leveransklausuler för Bygg branschen" och "INCOTERMS". Rätt till tidsförlängning 10. Part har rätt till förlängning av leveranstiden om köpets fullgörande hindras till följd av omständighet på motpartens sida eller till följd av omständighet utanför partens kontroll eller annat av parten icke vållat förhållande, som han inte bort räkna med Har varan levererats till en entreprenad för vilken slutbesiktning eller an nat avlämnande skall ske, skall köparen efter avemballering och före montage kontrollera varan beträffande då synliga skador och uppenbara fel. Kontrollen fullföljs därefter genom slutbesiktning eller vid annat godkännande av köparens entreprenad. Reklamation Fel, som märkts eller borde ha märkts när varan överlämnades till köparen, skall reklameras inom en vecka därefter och innan varan monteras. Om felet kan antas ha uppkommit under transport och varan kvitteras på särskild fraktsedel, skall felet dessutom omedelbart anmälas till fraktföraren. 19. Köparen får inte åberopa att varan är felaktig om han inte inom nedan angivna tidsfrister skriftligen lämnar säljaren meddelande om felet (reklamation). I annat fall skall fel reklameras inom skälig tid efter det att felet märkts eller borde ha märkts eller annars kommit till köparens kännedom genom reklamation från annan. Kommentar Med "reklamation från annan" avses bland annat den reklamation som köparens beställare framställer, vanligtvis genom besiktning av entrepre naden. Besiktningsanmärkningar som enligt köparens mening beror på fel i varan skall han reklamera till säljaren utan dröjsmål. Säljarens ansvar för fel Ansvarstiden är tio år räknat från varans avlämnande och den inleds med en garantitid om fem år. Om varan är avsedd för en entreprenad som skall slutbesik tigas eller avlämnas på annat sätt räknas ansvarstiden och garantitiden från den dag då entreprenaden är godkänd. Ansvarstiden respektive garantitiden för en vara som levererats till en entreprenad löper dock ut senast elva respektive sex år efter varans avlämnande. 20. Om inget annat avtalats gäller följande. Säljaren ansvarar för fel som framträder och anmäls under ansvarstiden. För fel som framträder efter utgången av garantitiden, ansvarar säljaren dock endast om felet är väsentligt och visas ha sin grund i vårdslöshet på säljarens sida. Garantiansvaret innebär en skyldighet för säljaren att avhjälpa fel som fram träder under garantitiden. Säljaren ansvarar dock inte för sådant som beror på felaktig montering eller installation, bristande underhåll, felaktig skötsel, vanvård, onormalt brukande eller annat som kan hänföras till köparen. Köparen är skyldig att följa och dokumentera avtalade underhålls- och skötselåtgärder. Om säljaren under garantitiden har uppfattningen att han inte ansvarar för påtalat fel åligger det honom att visa att varan är kontraktsenlig eller göra sannolikt att det påtalade felet beror på något på köparens sida. Kommentar Leveranser till en entreprenad ligger tidsmässigt före entreprenadens godkännande. Regleringen i ABM 07 utgår från att denna tidsperiod inte överstiger ett år. En sådan begränsning av leverantörens ansvar har tidi gare saknats i ABM. 21. Efter reklamation skall säljaren utan dröjsmål och utan kostnad för köparen, av hjälpa fel eller företa omleverans. Om säljaren utan närmare utredning kan visa att fel inte föreligger, äger han rätt till skälig ersättning för nedlagda kostnader. 22. Underlåter säljaren att utan dröjsmål avhjälpa fel eller företa omleverans, har köparen efter meddelande till säljaren rätt till ersättning för skäliga kostnader för att själv avhjälpa felet eller rätt till prisavdrag som svarar mot felet. 23. Om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen, får köparen häva köpet såvitt gäller felaktig vara, om felet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren insett eller borde ha insett detta. Häver köparen beträffande en felaktig vara, får han samtidigt häva köpet avseende tidigare eller senare leveranser, om han på grund av sammanhanget mellan dem skulle ha betydande olägenhet av att stå fast vid köpet beträffande dessa leveranser. 24. Ansvarar säljaren för fel i varan, är han även skyldig ersätta skada, som uppkom mer genom felet. För skada till följd av avbrott eller störning i industriell produktion eller i annan kommersiell verksamhet utgår ersättning endast om skadan visas ha sin grund i grov vårdslöshet på säljarens sida. Säljarens ersättningsskyldighet enligt denna punkt är begränsad till 15 % av köpesumman, eller till det högre belopp som omfattas av säljarens ansvarsför säkring jämte förekommande självrisk. Denna begränsning gäller inte kostnader för lokalisering av felet, kostnader för åtkomst och montering av reparerad eller utbytt vara samt kostnader som uppkommit genom reparationen eller utbytet. Säljaren är inte ersättningsskyldig enligt denna punkt, om han kan visa att det ren meddelat köparen detta enligt vad som anges i samma punkt. förelegat ett sådant hinder att avlämna felfri vara som avses i punkt 10 och sälja Ansvar för omhändertagen vara o dyl 25. Part ansvarar för skada, som på grund av underlåten eller bristfällig vård från hans sida uppkommer på material, vara eller hjälpmedel som motparten tillhan dahåller honom, om han inte kan visa att skadan uppkommit utan hans vållande. Försäkring 26. Om annat inte föreskrivits i övriga avtalshandlingar beträffande säljarens försäk ring, gäller följande. Säljaren skall under garantitiden inklusive tiden efter varans avlämnande ha sedvanlig ansvarsförsäkring som omfattar skador till följd av fel i varan. Försäk ringsbeloppet skall vara lägst tvåhundra prisbasbelopp och självrisken får vara högst tre prisbasbelopp. Vid skada åligger det säljaren att utnyttja avtalad försäkring. Säljaren skall på köparens begäran tillställa köparen bevis om att avtalad för säkring finns. Om säljaren underlåter detta, får köparen på säljarens bekostnad själv teckna försäkring. Befarat avtalsbrott Part får häva köpet utan att först kräva säkerhet, om motparten försätts i kon kurs eller annars till följd av obestånd inte kan förväntas fullgöra sina förpliktelser 27. Visar det sig efter köpet att en parts handlingssätt eller ekonomiska förhållanden är sådana, att det finns starka skäl att anta att han inte kommer att uppfylla en väsentlig del av sina förpliktelser, får motparten för sin del inställa fullgörelsen och hålla inne sin prestation samt kräva att godtagbar säkerhet ställs för avtalets rätta fullgörande. Den som har inställt sin fullgörelse eller hindrat att varan lämnas ut skall fortsätta fullgörelsen, om motparten ställer godtagbar säkerhet för sin full görelse. Om säkerhet inte ställs utan dröjsmål, får part som krävt säkerhet häva köpet såvitt avser den del som inte fullgjorts. enligt avtalet. Häver köparen i fråga om en delleverans, får han samtidigt häva i fråga om tidigare eller senare leveranser om han på grund av sammanhanget mellan dem skulle ha betydande olägenhet att stå fast vid köpet beträffande dessa leveranser. Pris 28. Fast pris utan index skall ändras med hänsyn till dels kostnadsändring på grund av myndighets åtgärd, dels kostnadsändring som är förorsakad av krig eller annat krisförhållande med liknande effekt och som avser förnödenhet eller tjänst som är nödvändig för varan, dels kostnadsändring som beror på onormala prisföränd ringar avseende material som ingår i varan. Ändring av det avtalade priset skall dock ske endast om kostnadsändringen varit oförutsebar och väsentligt påverkar hela kostnaden för varan. Betalning och preskription Om säljaren kan visa att han inte kände till eller borde känna till sin fordran, räknas preskriptionstiden om tre månader från den tidpunkt då han först bort ha sådan vetskap. Preskriptionstiden skall dock aldrig vara längre än två år räknat från entreprenadens godkännande. 29. För säljarens fordringar gäller en preskriptionstid om tre månader räknat från avlämnandet. För säljarens fordringar till den del de avser den ursprungligen avtalade köpesumman eller mervärdesskatt gäller dock en preskriptionstid om 21 månader räknat från avlämnandet. Om varan är avsedd för en entreprenad räknas preskriptionstiderna från den dag entreprenaden är godkänd. Säljaren har dock rätt till betalning i den mån köparen har rätt till betalning av sin beställare. Efter preskriptionsavbrott gäller en ny preskriptionstid om två år. 30. Faktura skall betalas inom 30 dagar efter mottagandet. Betalning innebär inte godkännande av varan. Har köparen ett berättigat krav mot säljaren på grund av köpet, får köparen hålla inne så mycket av betalningen som motsvarar kravet. 31. Erläggs inte betalning i rätt tid, skall dröjsmålsränta utgå i enlighet med räntela gen. På belopp som köparen innehållit med stöd av punkt 30 räknas dröjsmåls ränta från den dag betalning rätteligen skall ha erlagts. Avbeställning 32. Köparen har rätt att avbeställa icke levererad vara. Vid avbeställning skall köparen ersätta säljarens kostnader för avbeställd vara jämte skälig ersättning för utebliven vinst, om säljaren inte kan få ersättning härför genom försäljning till annan eller på annat sätt. Produktsäkerhet 33. Säljaren ansvarar i förhållande till köparen för kostnader till följd av åläggande som köparen meddelas enligt produktsäkerhetslagen om åläggandet har sin grund i egenskaper hos vara som köpet omfattar. Tvist 34. Om inte parterna kommit överens om annat gäller följande. Tvist på grund av avtalet skall avgöras i Sverige med tillämpning av svensk nationell rätt. Om det omtvistade beloppet inte uppenbart överstiger 150 prisbasbelopp, exklusive mer värdesskatt skall tvisten avgöras av allmän domstol. I annat fall skall tvist avgöras genom skiljedom enligt lagen om skiljeförfarande. Med prisbasbelopp avses pris basbeloppet vid tidpunkten för väckande av talan. Kommentar Parterna bör komma överens om att tvist skall prövas på annat sätt, så som genom förenklad tvistelösning enligt AB 04 kap 10 § 1 eller medling enligt reglerna för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut.	1.84375
English Nexans N-Comfort regulator type CR-001 Norsk PRODUCT DESCRIPTION N-Comfort CR-001 is a power regulator for controlling electrical heating cables. The regulator controls the heating cables by letting the user choose how long the cables shall be switched on within a repetitive time period of 30 minutes. TECHNICAL DATA Rated Voltage: 230 VAC, 50 Hz Max. load: 3600 W,16 A IP class: IP 21 Power scale: 10 – 100% Regulating period: 30 min. Max. circuit breaker size: 16 A Norms/standards: IEC 60730-1 and IEC 60730-2-9 EMC Directive 89/336 The device is class II (double insulated) and CE-marked. For indoor use only. The Thermostat is compatible with ELKO and ELJO boxes and frames. BEFORE INSTALLING THE REGULATOR Determine where to position the regulator. If the heating cables are installed in a wet room (for example bathroom), the thermostat shall be placed outside the room. The regulator should be positioned approx. 1.6 m above the floor. Make sure that the heating cable's cold lead reaches the planned position of the regulator. IMPORTANT: The thermostaten shall be installed by an approved electrician in accordance with the National Electric Code. Normally, all heating cable circuits shall have a 30 mA ground fault circuit interrupter installed. IMPORTANT: Before installing the thermostat, the power circuit must be disconnected on both phases (or phase and neutral). This is done by switching off or unscrewing the circuit breaker(s). Verify with a voltmeter that the circuit is completely disconnected by measuring both phase – phase (neutral) and both phases – ground. 1. INSTALLATION OF THE POWER REGULATOR 1.1 Verify that the supplying circuit is completely disconnected. 1.2 If the heating cables are installed in a wet room (for example bathroom), the regulator shall be placed outside the room. For dry rooms, the regulator can preferably be placed inside the room. 1.3 Open the regulator by removing the front cover and the frame. Use a small screwdriver (fig. 1). 1.4 Connect the heating cable to the connectors 2 and 4 (fig. 2) 1.5 Connect the power supply (L1/L2 or L1/N) to the connectors 1 and 3 (fig. 2) 1.6 Connect the heating cable's earth conductor and the building's earth to connector 7 (fig. 2). NB. Heating cables shall always be connected to earth. Leave the connectors 5 and 6 unused. 1.7 Put the regulator in place in the junction box and fasten it by using mounting screws. 1.8 Put the frame and the front cover in place, and attach by applying a light pressure until a "click" is heard. 1.9 The regulator is now ready for use. Use a small screwdriver Bruk et lite skrujern Använd en liten skruvmejsel Fig. 1: Detaching the frame and front cover Fig. 1: Fjerning av frontdeksel og ramme Bild 1: Avlägsnande av frontkåpa och ram Produktbeskrivelse N-Comfort CR-001 er en effektregulator for styring av elektriske varmekabler. Regulatoren styrer varmekablene ved at brukeren stiller inn hvor stor del av tiden kablene skal være påslått innenfor en gjentagende tidsperiode på 30 minutter. TEKNISKE DATA Spenning: 230 VAC, 50 Hz Maks. belastning: 3600 W, 16 A IP klasse: IP 21 Effektskala: 10 – 100% Reguleringsperiode: 30 min. Maks sikringsstørrelse: 16 A Normer/standarder: IEC 60730-1 og IEC 60730-2-9 EMC Direktiv 89/336 Apparatet er klasse II (dobbeltisolert) og CE-merket. Kun beregnet for innendørs bruk. Regulatoren er kompatibel med ELKO og ELJO bokser og rammer. FØR INSTALLASJON Bestem regulatorens plassering. For styring av varmekabler i våtrom, skal regulatoren plasseres på utsiden av rommet. Regulatoren plasseres i en høyde av ca. 1,6 m over gulvet. Sjekk at varmekabelens tilkoblingsende når frem til der regulatoren er tenkt plassert. VIKTIG: Regulatoren skal installeres av godkjent elektriker i henhold til kravene i gjeldende utgave av NEK 400. Alle varmekabelkurser skal ha forankoblet jordfeilbryter med maks. utløsestrøm 30 mA. VIKTIG: Før installasjonsarbeidet startes skal den aktuelle kursen brytes på begge faser ved å slå av / skru ut sikringen. Verifiser med et voltmeter at kursen er helt spenningsløs –også mot jord. 1. INSTALLASJON AV EFFEKTREGULATOREN 1.1 Verifiser at den aktuelle kursen er spenningsløs. 1.2 Dersom regulatoren skal styre varmekabler i våtrom (for eksempel baderom) skal den plasseres på utsiden av rommet. For tørre rom, kan den plasseres i rommet. 1.3 Åpne regulatoren ved å ta av frontdekselet og rammen. Bruk en liten skrutrekker (fig. 1). 1.4 Koble varmekabelen til klemmene 2 og 4 (fig. 2) 1.5 Koble strømtilførselen (L1/L2 eller L1/N) til klemmene 1 og 3 (fig. 2) 1.6 Koble varmekabelens jordleder og anleggets jord til klemme 7 (fig. 2). Klemmene 5 og 6 er ikke i bruk. 1.7 Sett regulatoren på plass i veggboksen/påveggskappen og fest den med monteringsskruer. 1.8 Sett rammen og frontdekselet på plass, og fest det ved å presse det lett mot regulatoren til det høres et klikk. 1.9 Regulatoren er nå klar til bruk Svensk Produktbeskrivning N-Comfort CR-001 är en effektregulator för kontroll av elektriska värmekablar. Regulatorn styr värmekablarna genom att användaren ställer in hur stor del av tiden som kablarna ska vara påslagna inom en upprepad tidsperiod på 30 minuter. TEKNISKA DATA Spänning: 230 VAC, 50 Hz Maxbelastning: 3600 W, 16 A IP-klass: IP 21 Effektskala: 10–100 % Regleringsperiod: 30 min. Max säkringsstorlek: 16 A Normer/standarder: IEC 60730-1 och IEC 60730-2-9 EMC Directive 89/336 Enheten är Klass II- (dubbelisolerad) och CE-märkt. Endast avsedd för inomhusbruk. Regulatorn är kompatibel med ELKO- och ELJO-dosor och ramar. FÖRE INSTALLATIONEN Bestäm regulatorns placering. Vid styrning av värmekablar i våtrum ska regulatorn placeras utanför rummet. Regulatorn placeras ungefär 1,6 m över golvet. Kontrollera att värmekabelns anslutningsände når fram till den plats där du vill placera regulatorn. VIKTIGT: Regulatorn ska installeras av en auktoriserad elektriker i enlighet med kraven i gällande nationella bestämmelser och föreskrifter. Alle elkretsar till värmekablar ska ha en föransluten jordfelsbrytare med utlösningsström på max 30 mA. VIKTIGT: Innan installationsarbetet påbörjas ska den aktuella kretsen brytas på båda faser genom att säkringen bryts/skruvas ut. Kontrollera med hjälp av en voltmeter att kretsen är helt spänningslös – även mot jord. 1. INSTALLATION AV EFFEKTREGULATORN 1.1 Kontrollera att den aktuella kretsen är spänningslös. 1.2 Om regulatorn ska styra värmekablar i våtrum (till exempel badrum) ska regulatorn placeras utanför rummet. För torra rum kan den placeras i rummet. 1.3 Öppna regulatorn genom att ta bort frontkåpan och ramen. Använd en liten skruvmejsel(bild 1). 1.4 Anslut värmekabeln till klämmorna 2 och 4 (bild 2). 1.5 Anslut strömtillförseln (L1/L2 eller L1/N) till klämmorna 1 och 3 (bild 2). 1.6 Anslut värmekabelns jordledare och anläggningens jord till klämma 7 (bild 2). Klämmorna 5 och 6 skall inte användas. 1.7 Placera regulatorn i väggkåpan och fäst den med hjälp av monteringsskruvarna. 1.8 Sätt ramen och den främre delen av kåpan på plats och fäst den genom att trycka den lätt mot regulatorn tills det hörs ett klick. 1.9 Regulatorn är nu färdig att använda. Fig. 2: Regulator connections Fig. 2: Tilkobling Bild 2: Anslutning English Nexans N-Comfort regulator type CR-001 Norsk 1. PRODUCT DESCRIPTION/AREA OF USE Regulator for controlling underfloor electric heating cables. The regulator controls the power in percentage from 10% to full output 100% according to the set value by the user. The regulator is turned ON/OFF by pressing this button: The power can be set from 10 % to 100% by adjusting the set wheel from position 1 (10%) to 9 (100%). The regulator works in cycles of 30 minutes, meaning that if the regulator (for example) is set to 5 (50% setting), the heating cables will produce heat in 15 minutes then be off for 15 minutes. Then the cycle will begin again with heating in 15 minutes and then another 15 minutes without heat. Due to the thermal properties of the materials above the heating cables the user will not experience these cycles as temperature variations, but as a constant setting (high or low dependent of the actual set value). If the indication lamp is lit (red) beside the display, it means the heating cables are ON, producing heat, this lamp will otherwise have a green colour. At first time use it can be wise to start with a low set value to be in control of floor temperature, for example a set value between 3 and 5 (power between 25% and 50%). 2. TECHNICAL DATA Voltage 230 V~ Own consumption 1 W Maximum load 16A (approx. 3600W) Switch (ON/OFF) 2-poled 16A Dimensions 84 x 84 x 54 mm Encapsulation IP 21 Cross section area, connecting wires 0,5 mm² - 2,5 mm² Max. number of heating cables 3 The regulator is maintenance free. 3. PRODUCT WARRANTY Nexans Norway AS offers a 2 year warranty on defects in material and workmanship in the sold product, under proper and normal use and service. In case of a defect, Nexans Norway AS will repair or replace the product. The warranty does not extend to defects caused by a faulty installation or improper use. Nexans Norway AS must be given written notice of any defect within 30 days after the defect was discovered. A detailed description of the defect must accompany the claim in order for the warranty to be valid. 1. PRODUKTBESKRIVELSE/BRUKSOMRÅDE CR-001 er en regulator for styring av elektriske varmekabler i gulv. Regulatoren styrer effekt i varmekablene fra 10% til 100 % i henhold til innstilt verdi. Regulatoren slås av og på ved hjelp av AV/PÅ knappen: Effekten styres fra 10% til 100% med innstillingshjulet, fra posisjon 1 (10%) til posisjon 9 (100%). Termostaten fungerer i sykluser på 30 min, det vil si, er regulatoren (eksempelvis) innstilt på 5 (50% innstilling) vil varmekablene avgi varme i 15 minutter og deretter være av i 15 minutter, før den begynner på en ny syklus hvor varme vil avgis i nye 15 minutter og deretter 15 minutter uten varme. Hvis indikatorlampen ved display'et lyser rødt er varmekablene i drift (produserer varme), denne lampen lyser ellers grønt. Ved første gangs oppstart er det greit å starte med en lav innstilling for å holde kontroll på temperaturen, for eksempel mellom 3 og 5 (dvs. mellom 25% og 50% effekt). 2. TEKNISKE DATA Spenning 230 V~ Eget forbruk 1 W Maks. last 16A (3600W) Bryter (AV/PÅ) 2-polig 16A Dimensjon 84 x 84 x 54 mm Kapsling - IP klasse IP 21 Tilledertverrsnitt 0,5 mm² - 2,5 mm² Maks antall varmekabler 3 Regulatoren er vedlikeholdsfri. 3. PRODUKT GARANTI Produktgarantien er gyldig i 2 år og gjelder mot produksjonsfeil. Det forutsettes at produktet er installert og brukt riktig. I tilfelle produksjonsfeil vil Nexans Norway AS reparere eller levere et nytt produkt. Nexans Norway AS skal gis skriftlig beskjed innen 30 dager etter at feilen/defekten var oppdaget. En detaljert beskrivelse av feilen skal medfølge kravet for at garantien skal være gyldig. Svensk 1. PRODUKTBESKRIVNING/ANVÄNDNINGSOMRÅDE CR-001 är en regulator för styrning av elektriska värmekablar i golv. Regulatorn styr effekten i värmekablarna från 10 % till 100 % utifrån inställt värde. Regulatorn slås av och på med hjälp av AV/PÅ-knappen: Effekten styrs från 10 % till 100 % med hjälp av inställningsratten från position 1 (10 %) till position 9 (100 %). Termostaten fungerar i cykler på 30 min. Detta innebär att om regulatorn (till exempel) är inställd på 5 (50 % inställning) kommer värmekablarna att avge värme under 15 minuter och sedan vara avstängda i 15 minuter innan en ny cykel påbörjas där värme avges i ytterligare 15 minuter som sedan följs av 15 minuter utan värme. Om indikatorlampan vid displayen lyser rött är värmekablarna igång (producerar värme). Annars lyser den här lampan grönt. Vid det första användningstillfället är det bra att starta med en låg inställning för att hålla kontroll på temperaturen, till exempel mellan 3 och 5 (d.v.s. mellan 25 % och 50 % effekt). 2. TEKNISKA DATA Spänning 230 V~ Egenförbrukning 1 W Maxbelastning 16 A (3600 W) Brytare (AV/PÅ) 2-polig 16 A Mått 84 x 84 x 54 mm Kapsling – IP-klass IP 21 Tilledartvärsnitt 0,5 mm²–2,5 mm² Max antal värmekablar 3 Regulatorn är underhållsfri. 3. PRODUKT GARANTI Nexans Norway AS erbjuder 2 års garanti på material- eller tillverkningsfel på produkten, under förutsättning att produkten använts eller servats på rätt sätt. Om ett fel skulle uppstå förbinder sig Nexans Norway AS att reparera eller ersätta produkten. Garantin omfattar inte fel som orsakats av felaktig installation eller bruk. Nexans Norway AS ska informeras skriftligt inom 30 dagar efter det att felet upptäckts. För att garantin ska gälla måste en detaljerat beskrifning av felet bifogas reklamationen.	1.703125
Svenska Älghundklubben Jaktprovsformulär Hund/Namn J HORNMYRBRÄNNANS HUGO Uppfödare/Namn Vikner Peter & Karlsson Eva Adress Släpp kl. Fann älg kl. A) Antal upptag C) Gångstånd Min E) Längsta Ståndskall H) Typ av älgar J) Position L) Väderlek N) Vind Brännan 10 Hornmyr 0600 Brutet prov 0915 1 40 Min Övrig provtid slut kl. B) Älgarbetets längd Min 1415 220 D) Fast ståndMin 145 F) Tid senast hunden sågs till upptag Min Ko m.kalv(ar) KEB Mulet Svag Provdatum 2012-09-29 Ras: Norsk Elghund Grå Adress Nilsson Roberto, Dalkarlså 11, 915 98 Bygdeå 15 G) Stånd upptagsplatsMin 30 I) Uppträdande ståndarbetet - rörelser K) Ståndarbetets avstånd övervägande inom M) Lufttemperatur ca kl. 0900 O) Snö / Barmark Avd. 80 KEB KEB 0 - +10 C Barmark P) Skrapighet Ej skrapigt \| 1. Tempo i söket. \| 6 \| 0.0 \| 0 \| 8. Ställande av flyende älg. \| 7 \| 1.0 \| \|---\|---\|---\|---\|---\|---\|---\| \| 2. Sökets omfattning \| 9 \| 1 \| 9 \| 9. Skalltid \| 9 \| 1.0 \| \| 3. Förmåga att finna älg \| 8 \| 1 \| 8 \| 10. Skallets hörbarhet \| 6 \| 0.5 \| \| 4. Avstånd till upptagsplatsen \| 10 \| 0.5 \| 5 \| 11. Skallets täthet och täckning \| 8 \| 0.5 \| \| 5. Ståndsk. på upptagsplatsen \| 6 \| 1 \| 6 \| 12. Samarbete \| 9 \| 0.5 \| \| 6. Ståndsk. kvalitet \| 7 \| 1 \| 7 \| 13. Lydnad \| 4 \| 1.0 \| \| 7. Vilja att förfölja \| 10 \| 1 \| 10 \| Summa poäng: \| \| \| PRIS: Hunden åter efter provslut kl. 001 Domare NORBERG ÖRJAN Domares underskrift Fullmäktige Aspirant/elev Provets händelseförlopp Flyggsjö, Örnsköldvik. Hunden söker under dagen i turer om 15-20 min, två turer på ca 40 min i bra tempo. 0915 upptag ca 1 km bort, fast stånd. 0945 gångstånd som korsar våra spår. 1010 fast stånd ca 2 km från upptagsplatsen. Hunden skallar 60-70 skall/min, jämnt och utan uppehåll med bra hörbarhet. 1100 gångstånd i ca 1,5 km. 1110 fast stånd. 1125 skottillfälle. 1130 stöt, gångstånd. 1135 fast stånd 500 m bort. 1210 misslyckad inkallning. 1220 hård stöt, sken, tyst. Åter 1255. Inkallning under sök ua. Vi går till provslut. 185 Hundens regnr. S24360/2009 A Född 2009-03-03 Kön: Löpnr. 54 Hane	2.015625
Lacka trägolv Arbetsråd för Lacka Golvlack. Alcro Lacka Golvlack ger dina trägolv den rätta träkänslan med lyster och slitstyrka. Lacka Golvlack. En modern, vattenburen golvlack med svag lukt, snabb tork tid samt en hårdhet och mycket hög slitstyrka. Lacka Golvlack har hög fyllighet. Den blir snabbt hård och är därför lätt att mellanslipa. Den framhäver träkulören och ger en exklusiv, blank, halvmatt eller matt yta som håller sig fräsch i många år. Gör så här för ett lyckat resultat. Noggrannhet, bra verktyg och ett ordentligt underarbete lägger grunden till ett lyckat resultat. Läs bruksanvisningen på färgburken och följ sedan målningsråden här nedan. Produktfakta finner du på sista sidan. Lackning – det viktiga underarbetet. Obehandlade golv. Obehandlade och renslipade golv dammas av väl. Lackade golv. 2. 1. Slipa lackerade golv med golvslipmaskin. Använd slippapper 180. Även nya fabrikslackade golv slipas lätt. Avlägsna rester av polish och fett noga med rengöringsmedel. 2. Dammsug av golvet ordentligt. Börja lacka. 1. Lacken ska ha rumstemperatur och vara omskakad före lackning. Vänta minst 10 minuter efter att dunken är om skakad så att eventuell luft hinner försvinna. 2. Lacka flödigt 2-3 gånger. Stryk med mohairroller, golvstrykare, golvlackpensel eller golvlacksspridare. 3. Mellanslipa med slippapper 180. Avlägsna slipdammet noga. Låt torka 4-6 timmar mellan strykningarna. Stryk inte vid lägre temperatur än +10 grader. 4. Möblering på det färdigbehandlade golvet kan normalt ske efter 1-2 dygn. Vid tyngre möbler vänta för säkerhets skull ca 1 vecka tills lacken fått en god hårdhet. Tips. Hyr golvslip för bästa resultat. För större golvytor som är i dåligt skick, rekommenderar vi att du hyr en golvslip. Fråga i butiken om råd. Ofta har de maskiner att hyra ut eller kan rekommendera en uthyrningsfirma på din ort. Viktigt inför golvbehandlingen. Träresningen blir mindre och fyllkraften ökar om slipningen görs med slippapper som är finare än 120. Om lacken påförs med spackel vid första behandlingen blir träresningen ännu mindre. Faktorer som kan påverka slutresultatet. Använd rumstempererad lack. En 5-litersdunk lack med temperatur på +2°C behöver ca 6 timmar för att nå +20°C. Utflytningen påverkas av underlagets och lackens temperatur samt den relativa luftfuktigheten och mängden pålagd lack per skikt. Risken för blåsbildning minskar med rumstempererad lack, och av att alla vaxrester är borta samt av hög relativ luftfuktighet, dragfrihet och rätt verktyg. Är det starkt solsken bör persiennerna dras ner eller fönsterna täckas eftersom lacken annars kan torka ojämnt. Tvätta nya lackroller/penslar i ljummet vatten för att ta bort eventuella lösa fibrer. Vrid ur vattnet ur rollern. Så här får du bäst fram träets struktur. När du använder Lacka Golvlack kan du stryka 1-2 gånger med blank lack först, och endast sista gången med halvmatt eller matt lack. Detta för att bäst få fram träets struktur. Använd förlängningsskaft, så går arbetet lättare. När man arbetar med golv är det lätt att anstränga rygg och ben. Använd därför i mesta möjliga mån verktyg som kan fästas på förlängningsskaft. Fråga i butiken om råd. Rengöring av verktyg. Det lönar sig alltid att använda verktyg av bra kvalitet. Om du gör rent verktygen så snart som möjligt efter lackningen, kan du använda dem desto flera gånger. Produktfakta. Lacka Golvlack Kan målas på: Parkett och brädgolv av ek, bok, björk, furu och gran. Målas med: Parkettpensel, mohairroller, spackel eller golvlackspridare. Glans: Matt, Halvmatt och Blank Färgåtgång: 1 liter räcker till 8-10 kvm strykning beroende på underlag. Målas 3 gånger för bästa resultat. Torktid: Klibbfri 1 timme. Övermålningsbar 4-6 timmar. Möblerbar efter 1-2 dygn, men det kan vara bra att vänta med tyngre möbler och mattor i upp till en vecka då lacken uppnått maximal hårdhet. Spädning: Ska normalt ej spädas. Rengöring av verktyg: Vatten eller Delfin Penseltvätt. Vill du veta mer? Kontakta närmaste återförsäljare eller Alcros kostnadsfria service på tel 020–62 20 20.	2.75